2SS10E
Handledare: Gudrun Svensson 15 hp
Examinator: Elisabeth Zetterholm
G2 G3 Avancerad nivå
Martina Söderlind
Fundament i gymnasisttexter
En jämförelse av andraspråks- och förstaspråkselevers
skrivande
2012-05-05 G3
Sammandrag
Syftet med denna uppsats är att jämföra fundament i skriftlig andraspråks- och förstaspråksproduktion. Åtta texter skrivna av elever i årskurs två på gymnasiet utgör undersökningsmaterial. Fyra av eleverna läser kursen svenska som andraspråk B, och fyra av eleverna läser kursen svenska B. Andraspråkseleverna har bott i Sverige och använt det svenska språket från fyra år till hela livet. I elevtexterna analyseras andelen subjektsfundament kvantitativt i förhållande till andelen övriga fundament. Därefter görs en kvalitativ analys av variationen i subjektsfundamenten och av hur svenska konstruktioner för informationsstrukturering i fundamentfältet används.
Resultatet visar små skillnader mellan fundamenten i andraspråks- och förstaspråksproduktion. I andraspråkmaterialet är den procentuella andelen subjektsfundament något mindre än i förstaspråksmaterialet. I de övriga fundamenten placeras, i båda jämförelsegrupperna, i första hand adverbiella led, men i fundamenten i andraspråksmaterialet finns en mindre andel adverbiella bisatser och även en högre andel objekt. Pronomensubjekt utgör i både andraspråks- och förstaspråkstexterna den högsta andelen subjektsfundament. Nominalfrassubjekt i fundamentfälten är dock mindre vanligt i andraspråkstexterna än i förstaspråkstexterna. Den informationsstrukturerande konstruktionen med formellt subjekt används sparsamt i de båda jämförelsegrupperna, dock något mindre i andraspråkstexterna. Extrapositionering används i informationsstrukturerande syfte på olika vis i andraspråks- och förstaspråkstexterna, och så-inskott efter fundamenterade bisatser används i högre grad i förstaspråksmaterialet.
Innehållsförteckning
1 Inledning ...5
1.1 Syfte och frågeställningar ...5
2 Forskningsbakgrund ...6
2.1 Fundament och subjekt ...6
2.2 Informationsstrukturering ...7
3 Teoretiska och metodiska utgångspunkter...9
3.1 Satsschema ...9
3.2 Subjekt, platshållare och det–användning...12
4 Metod, material och urval ...14
4.1 Metod ...14
4.1.1 Metodiskt tillvägagångssätt ...15
4.2 Material och urval...15
4.3 Etiska ställningstagande...16
5 Resultat ...17
5.1 Valet av satsdel i fundamenten...17
5.2 Subjektsfundamenten...21
5.3 Informationsstrukturering ...27
5.3.1 Andraspråkstexterna...27
5.3.2 Förstaspråkstexterna i jämförelse med andraspråkstexterna ...29
6 Diskussion...31
6.1 Valet av satsdel i fundamenten...31
6.2 Subjektsfundamenten...32
6.3 Informationsstrukturering ...33
6.4 Metoddiskussion...34
7 Slutsatser och vidare forskning ...35
Litteraturförteckning...36
Bilaga 1. Instruktion och dispositionsexempel ...37
Figurer
Figur 1. Huvudsatsschema...10
Figur 2. Variation i fundamentfältet...10
Figur 3. Extrapositionering med fritt fundament ...11
Figur 4. Så-inskott ...12
Figur 5. Antal subjektsfundament ...17
Figur 6. Andel subjektsfundament ...18
Figur 7. Antal syntaktiska meningar och subjektsfundament i samtliga texter ...19
Figur 8. Andel subjektsfundament i samtliga texter...20
Figur 9. Andel övriga fundament ...21
Figur 10. Subjektsfundamenten i andraspråkstexterna...22
Figur 11. Subjektsfundamenten i förstaspråkstexterna ...24
1 Inledning
Det vetenskapliga forskningsfältet inom andraspråksinlärning har en förhållandevis kort historia och tog sin början i slutet av 1960-talet (Abrahamsson 2009:20). Syntaxen i andraspråksinlärares svenska började utforskas under 1970-talet, och en rad studier gällande exempelvis negationens placering, adjektivkongruens och inversion har publicerats (Philipsson 2004:136–140), och om dessa områden vet vi därför en hel del. Att andraspråksinlärare ibland tenderar att ha rak ordföljd vid adverbialframflyttning som i ”När solen sken jag gick till skolan” är exempelvis en välutforskad syntaktisk konstruktion (Abrahamsson 2009:22). Elevspråk är likaså ett välstuderat forskningsområde, något som är av stor vikt exempelvis för att studera om elevers språkfärdigheter överensstämmer med vad de aktuella styrdokumenten anger eller för att påvisa vilka eventuella problem som finns förknippade med läs- och skrivutveckling (Olevard 1999:3). Trots att både elevspråk och syntax vid andraspråksinlärning av svenska är tämligen välbeforskade områden finns det få undersökningar som jämför fundamenten i förstaspråks- och andraspråksproduktion, vilket utgör syftet för denna uppsats.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet i denna uppsats är att jämföra fundament i andraspråks- och förstaspråksproduktion. Detta görs utifrån frågeställningarna:
(1) Hur varieras valet av satsdel i fundamenten? (2) Hur ser subjekten i fundamenten ut?
(3) Hur används svenska konstruktioner för informationsstrukturering i fundamentfältet?
2 Forskningsbakgrund
I det här kapitlet lyfts forskningsresultat med fokus på fundament och informationsstrukturering fram ur tidigare forskning. På 1970-talet arbetade man i Sverige med ett mycket omfattande forskningsprojekt av tal- och skriftspråk, och den ofta refererade undersökningen Gymnasistsvenska (Hultman & Westman 1977) är en del av detta arbete. I undersökningen jämförs gymnasisttexter både sinsemellan och med bruksprosatexter. Många undersökningar efter Gymnasistsvenska knyter på ett eller annat sätt an till den. Ett exempel är Östlund-Stjärnegårdhs avhandling Godkänd i svenska? Bedömning och analys av gymnasielevers texter (2002) där gränsen mellan IG- och G-texter studeras. Även Bohnacker & Rosén (2009) knyter i artikeln Fundament i svenskan och tyskan – syntax och informationsstruktur an till Gymnasistsvenska, men de intar också ett jämförelseperspektiv mellan förstaspråks- och andraspråksproduktion.
2.1 Fundament och subjekt
Formuleringen i fundamentet, det vill säga första ledet före det finita verbet i en påståendesats, har stor betydelse då det länkar samman satsen med texten i övrigt och placerar den i ett sammanhang. På så vis skapas textuell koherens mellan meningar, vilket har betydelse för hur tydligt den önskade kommunikationen framstår (Bohnacker & Rosén 2009:145; Ekerot 2011:93; Hultman & Westman 1977:185).
I bruksprosamaterialet i Hultmans & Westmans (1977:185) undersökning innehåller två tredjedelar av fundamenten subjekt, och den övriga tredjedelen består till stor del av adverbiella fundament. Objektsfundament är ovanligt i bruksprosamaterialet, vilket också visas i Bohnacker & Roséns (2009:151–153) material där 73 % av de svenska satserna inleds med subjekt eller formellt subjekt och endast 3 % med objekt. De övriga fundamenten består i likhet med bruksprosamaterialet mestadels av adverbial.
fundament i IG- och G-texter är andelen subjektsfundament 66 % för IG-texterna och 64 % för G-texterna. Detta är ett motsatt mönster än det som Hultman & Westman visar, även om den procentuella skillnaden mellan betygsnivåerna är liten.
Fundamenten i Hultman & Westmans (1977:216) gymnasistmaterial består i snitt av 2,9 ord, men när gymnasisttexterna jämförs sinsemellan visar det sig att de texter som har bedömts med ett lägre betyg förutom lägre andel subjektsfundament också har genomsnittligt längre fundament än de texter som har bedömts med ett högre betyg. Detta hör samman med att fundamenten ofta består av satser som innehåller många ord, men när enbart subjektsfundamenten jämförs har texterna med högre betyg längre fundament då de oftare består av utbyggda nominalfraser. Det är också skillnader i hur gymnasistskribenterna utnyttjar subjektsplatsen. I texter som är bedömda med lägre betyg förekommer ofta innehållslösa eller opreciserade subjekt, till exempel man och det. De texter som är bedömda med högre betyg innehåller istället fler pronomen med preciserad syftning och substantiv som subjekt (Hultman & Westman 1977:209). Östlund-Stjärnegårdh (2002:141–142) framhåller att elevtexter med högre betyg oftast har konstruktioner med utbyggda nominalfraser i fundamenten, vilket gör att texterna upplevs som mer varierade, trots att variationen av satsdel i fundamentet inte är stor.
2.2 Informationsstrukturering
I det här avsnittet presenteras delar av Bohnacker & Roséns (2009) forskning om informationsstrukturering, men först ges en kort förklaring av tema och rema. Den information som står i fundamentet knyter vanligtvis an bakåt i texten, och därför spelar valet av information och satsdel i fundamentet en viktig roll för textens rytm och bindning (Hultman & Westman 1977:185). I svenska placeras ofta temat, tidigare känd information, först i satsen. Remat, ny information, tenderar att placeras längre in i satsen, efter det finita verbet. Valet av satsdel i fundamentet bidrar på så vis till uppfattningen om vad som är i fokus i meningen (Bohnacker & Rosén 2009:145; Jörgensen & Svensson 1987:174–175). Temat kan också kategoriseras som ”det man säger något om” och remat som ”det man säger om temat” (Ekerot 2011:69).
fundamentet, till exempel tidigare känd information eller det formella subjektet det som saknar informationsvärde. I svenska är det också vanligt att fundamentet består av fonologiskt lätta element, till exempel så, sen och det.
I de fall då satsens tema inte sammanfaller med satsens subjekt och subjektet istället är rematiskt placeras ofta det formella subjektet det i fundamentfältet och det rematiska egentliga subjektet placeras postverbalt i satsen. Bohnacker & Rosén (2009:157) illustrerar detta med följande exempel ur deras material:
(1) Det bor många studenter här.
Detta är en mycket vanlig konstruktion i svenska, som elever med svenska som förstaspråk tenderar att överföra till andraspråket tyska, även om konstruktionen används sparsamt i målspråket. Det är i svenska grammatiskt möjligt att placera det rematiska subjektet många studenter i fundamentet, men det är en konstruktion som sällan förekommer i Bohnacker och Roséns material. Det formella subjektet det är således en viktig konstruktion för informationsstrukturering i svenska då man föredrar att placera rematiska led efter det finita verbet (Bohnacker & Rosén 2009:157–158).
I de fall då objektet placeras i fundamentet visar Bohnacker & Roséns (2009:160) svenska kontrollmaterial att det sker i fall då objektet utgör satsens tema och objektet refereras då ofta med det neutrala pronomenet det. På så vis upprätthålls normen om att led med lågt informationsvärde och led som är fonologiskt lätta håller fundamentplatsen.
3 Teoretiska och metodiska utgångspunkter
I det här kapitlet redogörs för de teoretiska och metodiska utgångspunkter som kommer att ligga till grund för min fundamentsanalys. I möjlig mån hämtas exempel för diskussion om teorierna från mitt eget undersökningsmaterial som består av åtta elevtexter. Fyra texter är skrivna av elever som läser svenska som andraspråk, och de har fingerade namn som börjar på A (Amir, Artur, Aron och Alicia). Fyra texter är skrivna av elever som läser svenska, och de har fingerade namn som börjar på S (Sofie, Samuel, Stefan och Sabina).
Vid analysen av elevtexterna har jag först urskiljt grafiska och syntaktiska meningar. En grafisk mening börjar vid stor bokstav och slutar vid punkt, frågetecken eller utropstecken. Grafiska meningar kan bestå av en eller flera syntaktiska meningar. Den syntaktiska meningen består av nexusförbindelsen som utgörs av subjekt och finit verb, och är obligatorisk i en svensk sats. Den syntaktiska meningen innehåller således en huvudsats till vilken eventuellt underordnade satser kan fogas (Jörgensen & Svenson 1987:92–93, 157– 158). Syntaktiska meningar kan alltså bestå av allt ifrån ett fåtal ord (exempel 2), till flera underordnade led (exempel 3) eller samordnade led (exempel 4). I exemplen nedan är de finita huvudsatsverben fetstilta och subjekten kursiverade.
(2) Isar smälter (Stefans text)
(3) Det som var intressant var att man kunde få lite information om hur svenska kulturen ändrade sig från 1800 talet (Arons text)
(4) I början var Leartes i kungens sida och han skulle döda Hamlet(Amirs text)
I exempelmening 3 som består av en nexusförbindelse och tre underordnade bisatser är bisatsinledarna understrukna. Exempel 4 består av två syntaktiska meningar som sammanfogas med den ovan understrukna konjunktionen och.
De svenska huvudsatserna delas in i FV1-satser där det finita verbet står på första plats, det vill säga i ja- och nejfrågor och uppmaningar, och i FV2-satser där det finita verbet står på andra plats, det vill säga i påståendesatser och frågeordsfrågor (Ekerot 2011:73). Hur fundamenten i FV2-satser kan undersökas med hjälp av satsschema beskrivs först i det följande avsnittet. Därefter fokuseras subjekt, platshållare och det-användning inför analysen av subjekten och informationsstruktureringen i fundamenten.
3.1 Satsschema
kommer att utgöra grunden till mina fundamentsanalyser baseras på Ekerot (2011:74) och Jörgensen & Svensson (1987:136–137) och illustreras i figur 1. De satsdelar som de olika positionerna generellt innehåller visas i figurens nedersta fält.
Nexusfält Innehållsfält
Fundamentfält
FV S SA IV O ÖA
I princip alla
satsdelar finit verb subjekt satsadverbial Infinit verb, verbpartikel objekt, predikativ, egentligt subjekt TSR-adverbial, agent, prepositions- objekt Figur 1. Huvudsatsschema
I figur 1 ges Ekerots (2011:74) benämningar av positionerna i nexusfältet och innehållsfältet (FV, S, SA, IV, O och OÄ), vilka knyter an till Wijk-Andersson (1981). Det finns flera benämningar på dessa positioner, men enligt Ekerot speglar dessa förkortningar pedagogiskt innehållet i de olika positionerna, och därför använder även jag dessa.Som synes i figur 1 kan fundamentet innehålla i princip alla satsdelar, vilket illustreras vidare i figur 2, där en mening ur mitt material ”Han kunde känna lukter från flera meters avstånd” (Alicias text), utgör exempel. I figur 2 görs det tydligt att i princip vilket satsled som helst ur nexus- eller innehållsfältet kan lyftas fram och istället placeras i fundamentfältet (Ekerot 2011:74). Pilarna markerar den framflyttade positionen.
Nexusfält Innehållsfält
Fundamentfält
FV S SA IV O ÖA
Han kunde känna lukter från flera
meters avstånd Från flera meters
avstånd kunde han känna lukter
Känna lukter kunde han från flera
meters avstånd
Vad kunde han känna från flera
meters avstånd?
Kunde han känna lukter från flera
meters avstånd?
Det näst sista exemplet i figur 2 visar en sökande fråga där vad i fundamentet betecknar den efterfrågade referenten lukter, och det sista exemplet visar hur meningen som ja- eller nejfråga (FV1-sats) ser ut i FV2-satsschemat, då fundamentfältet blir tomt. Om subjektet placeras i fundamentet kan alla övriga positioner utom V1, där det finita verbet står, vara tomma. Alla primära satsdelar1 kan placeras i fundamentet, men efter subjekt är
TSR-adverbial den vanligast fundamenterade satsdelen, och i fundamentet uppträder den ofta som en adverbiell bisats (Jörgensen & Svenson 1987:136–137).
Ordföljdsvariationen i den svenska syntaxen är, förutom möjligheten att fundamentera satsled eller delar av led i påståendesatser, tämligen liten, och möjligheten till variation följer förhållandevis låsta regler. Ordföljden kan till exempel varieras genom att vissa led flyttas utanför satsschemat. Dessa led kan placeras som extraposition i form av ett fritt fundament först i satsen. Extrapositionering har ibland med tyngdlagen att göra, då man vill undvika långa led i fundamentfältet. I det fria fundamentet är det vanligt att till exempel adverbiella utryck placeras i syfte att utgöra tillägg som signalerar förutsättningar för det som kommer att uttryckas (Ekerot 2011:77–78; Jörgensen & Svensson 1987:135, 143). I figur 3 nedan med en exempelmening från mitt material (Arons text) är det dock en prepositionsfras som fyller den funktionen.
XP FUND FV S SA IV O OÄ
Med ett ord rika och
fattiga behandlades inte på samma sätt
Figur 3. Extrapositionering med fritt fundament
I den extrapositionerade frasen i figur 3 signalerar Aron att han kommer att göra en sammanfattande slutsats av den i texten föregående meningen ”dom som var rika fick bättre betyg”. En sats med vänstertyngd kan innehålla tunga led i fundamentfältet. Ofta är ett sådant led en underordnad sats, och i talspråk underlättas konstruktionen av möjligheten att göra en kort paus mellan det tunga ledet och det finita verbet, men den möjligheten saknas i skrift. Det är också vanligt att ett så infogas före det finita verbet, och då blir det tyngre ledet ett fritt fundament i extraposition (Ekerot 2011:81; Jörgensen & Svensson 1987:145), vilket visas i figur 4 där en mening ur Alicias text2 utgör exempel.
1 Till de primära satsdelarna räknas: subjekt (formellt, egentligt), verbfrasens led (finit, infinit verbpartiklar, reflexiva pronomen), bestämningar till verbfrasen (objekt, predikativ, TSR-adverbial), agent/agens och satsadverbial (Jörgensen & Svenson 1987:93).
Figur 4. Så-inskott
Genom att Alicia infogar ett så efter de två underordnade satserna i meningens början skapar hon möjligheten att ”börja om” innan det finita verbet. I talspråk är det också vanligt att så infogas även om fundamentet inte är ett tungt led, och texter med flera så-inskott ses därför ofta som talspråkliga. Konstruktionen fyller dock en funktion då den hjälper till att sortera upp informationen vid tunga fundament, vilket gör att den, om den inte överanvänds, också accepteras i skrift (Ekerot 2011:81–82).
3.2 Subjekt, platshållare och det–användning
Den i svenska obligatoriska nexusförbindelsen innebär att svenskan har både subjektstvång och finittvång, och de båda leden måste placeras i rätt position i satsen. Detta platshållartvång hör samman med att svenskan har ett satsgrammatiskt ordföljdssystem, och placeringen av subjekt och verb i förhållande till varandra är avgörande för skillnaden mellan rak (S+FV) och omvänd (FV+S) ordföljd (Ekerot 2011:86–88; Jörgensen & Svensson 1987:92–93).
Subjektstvånget kräver att det opersonliga pronomenet det infogas som betydelsetom subjektsmarkör, till exempel vid uttryck om väder, för att den satsgrammatiska skillnaden mellan påstående och fråga ska kunna manifesteras: ”Det regnar” eller ”Regnar det?” (Ekerot 2011:87; Hultman 2003:274). Det kan också användas som platshållare för objekt (Hultman 2003:299) som i exempel 5, ur Arons text:
(5) Hennes mamma brydde sig inte så mycket om Mia och det gjorde inte hennes lärare heller
I exempel 5 utgör objektet satsens tema, och det används med anaforisk syftning (Jörgensen & Svensson 1987:24) på den föregående satsen. Den vanligaste konstruktionen med fundamenterade objekt är, som i exempel 5, att det görs med pronomenet det (Ekerot 2011:187).
Det används också i utbrytningskonstruktion för fokusering av satsled. Utbrytning innebär att det led som ska fokuseras placeras efter det är eller det var och resten av satsen hamnar i en relativsats, men om det fokuserade ledet inte utgör satsens subjekt är det vanligt att
XP FUND FV S SA IV O OÄ
Har du svårt att hitta en bok som är skriven mer åt det gammaldags hållet
bisatsinledaren som stryks (Ekerot 2011:71; Hultman 2003:275) som i Arons text där det är adverbialet därför som fokuseras:
(6) Det är därför lärarna inte tyckte om henne
Utbrytning som i exempel 6 används för att ge tidigare kända led större informativ vikt (Jörgensen & Svensson 1987:103, 176), och enligt Ekerot (2011:105) är det inte ovanligt att andraspråksinlärare använder konstruktionen utan att fullt ut behärska att den ska användas för att fokusera tidigare kända led.
I presenteringskonstruktioner utgör det formellt subjekt, och satsens grammatiska subjekt placeras på objektsplats i rollen som egentligt subjekt (Ekerot 2011:87; Jörgensen & Svensson 1987:95). Även här utgör Arons text exempel:
(7) Det fanns ingen barnbidrag som vi har nu
Konstruktioner som den här kan i regel parafraseras utan formellt subjekt så att det egentliga subjektet flyttas till det formella subjektets plats (Jörgensen & Svensson 1987:95):
(8) Barnbidrag fanns inget som vi har nu.
Presenteringskonstruktionen används för att strukturera informationen så att den nya informationen, det vill säga det rematiska subjektet barnbidrag, kommer efter det finita verbet (Ekerot 2011:197; Jörgensen & Svensson 1987:175).
Bisatser kan också ha rollen som egentligt subjekt, men det handlar inte som i presenteringskonstruktionen i första hand om att informationsstrukturera utan snarare om tyngdlagen då man vill undvika långa led i fundamentfältet. När bisatser utgör egentligt subjekt står de efter subjektiv predikativ och eventuella TSR-adverbial (Ekerot 2011:197; Jörgensen & Svensson 1987:95), som i Amirs text:
(9) Det var också intressant när Leartes berättade allt för Hamlet och när Leartes tvingade kungen dricka det vinet med gift i
4 Metod, material och urval
Först i det här kapitlet beskrivs undersökningens metod samt det metodiska tillvägagångssättet, och därefter presenteras undersökningens material och urval. Slutligen diskuteras undersökningen i ett forskningsetiskt perspektiv.
4.1 Metod
För att möta uppsatsen syfte, att jämföra fundament i andraspråks- och förstaspråksproduktion, använder jag både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den första frågeställningen undersöks kvantitativt genom att de på förhand valda variablerna subjekt och övriga led i fundamentet ställs mot varandra och jämförs utifrån kvantitet dels inom texterna och dels i jämförelse mellan de olika elevtexterna. Denna typ av variabelanalys är en kvantitativ metod som enligt Lagerholm (2005:42–43) kan göras både på skriftligt och muntligt material och därefter tolkas enligt en given teori, vilken i min undersökning utgörs av de tidigare forskningsresultaten och de teoretiska utgångspunkterna presenterade i kapitel 2 och 3.
Genom den kvantitativa analysen får jag fram ett översiktligt resultat av antalet syntaktiska meningar i elevtexterna och andel subjektsfundament i dessa i förhållande till andel övriga fundament. Fördelen med detta är att det ger en överblick av materialet och att det genererar resultat som är enkla att jämföra. Nackdelen med denna kvantitativa analys är dock att den inte ger en djupare bild av resultatet (Lagerholm 2005:28–29), och för att närmare kunna studera mitt material avseende uppsatsens andra och tredje frågeställningar gör jag därför en kvalitativ analys utifrån de teoretiska och metodiska utgångspunkterna i kapitel 3. Den kvalitativa delen av analysen görs således på basis av forskning av Ekerot (2011), Hultman (2003) och Jörgensen & Svensson (1987).
4.1.1 Metodiskt tillvägagångssätt
Det första steget i min analys har varit att urskilja och numrera de syntaktiska meningarna (SM) i elevernas texter. I de texter där eleverna har satt ut mellanrubriker har dessa räknats bort eftersom de inte utgör påståendesatser. De finita huvudsatsverben har markerats med fetstil, och konjunktioner alternativt satsradningar har markerats med kursiv stil. I de fall något av kontexten uppenbart led i nexusrelationen har saknats har jag modifierat meningarna genom att lägga till det saknade ledet inom hakparentes för att ändå kunna analysera de aktuella fundamenten.
Efter uppdelningen i syntaktiska meningar har subjektsfundamenten skiljts ut från de övriga fundamenten. I kopulabalanserade satser, det vill säga satser som består av nominalfras plus kopula plus nominalfras (Jörgensen & Svensson 1987:99), har fundamentet tolkats som subjekt. Topikaliserade satser med rak ordföljd finns vid sammanlagt fyra tillfällen i två av elevtexterna. Att den omvända ordföljden vid topikalisering kan vara problematisk för andraspråkselever är välkänt (se exempelvis Abrahamsson 2009:22 och Ekerot 2011:188), och eftersom detta förekommer sparsamt i mitt material har jag i de här meningarna valt att bortse från den felaktiga ordföljden och kategoriserat fundamenten som övriga led.
4.2 Material och urval
Undersökningens material består av sammanlagt åtta elevtexter, fyra texter skrivna av elever som läser kursen svenska som andraspråk B och fyra texter skrivna av elever som läser kursen svenska B. Samtliga elever går i årskurs två på gymnasiet. Texterna är skrivna under höstterminen 2011 i syfte att analysera en valfri litterär klassiker (se instruktion i bilaga 1).
Inför skrivuppgiften fick eleverna tillgång till ett dispositionsexempel (bilaga 1) som stöd i sitt skrivande. Trots att dispositionsexemplet är mycket kortfattat kan man i elevtexterna se spår av exempeltexten. Två av eleverna har valt att börja sina texter med samma mening som dispositionsexemplet, men jag har trots detta valt att räkna med dessa meningar i analysen av deras texter.
har talat två språk så länge hon kan minnas, men då svenska används mindre i hemmet har hon valt att läsa svenska som andraspråk istället för svenska.
Urvalet av jämförelsetexter, det vill säga förstaspråkstexter, skedde slumpvis. När urvalet gjordes3 fanns totalt 24 texter i uppgiftens inlämningsmapp4 på skolans lärplattform. Texterna
är listade enligt inlämningsdatum med den senast inlämnade texten först, och innan jag loggade in i mappen bestämde jag mig för att välja var femte text med start på text fem. Således föll valet på text 5, 10, 15 och 20 som alla är författade av elever som läser svenska B, och därför behövdes inget andra urval göras. Samtliga elevtexter är elevernas första inlämning av uppgiften, och inga bearbetningar utifrån lärares kommentarer har gjorts i texterna.
4.3 Etiska ställningstagande
De åtta texterna som ligger till grund för den här undersökningen är skrivna i ett annat syfte än att utgöra undersökningsmaterial och därför krävs ingen aktiv medverkan av de aktuella eleverna, men jag har ändå valt att informera eleverna om undersökningens syfte och inhämta deras samtycke i enighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer för informationskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002:7–11, 14). Jag har pratat med eleverna en och en, och de har även fått ge sitt medgivande skriftligt (se bilaga 2). Jag har också informerat eleverna om att de kommer att vara anonyma i min undersökning i enighet med Vetenskapsrådets konfidentialitetskrav (Vetenskapsrådet 2002:12–13), vilket innebär att personuppgifter ska avidentifieras för att minimera risken för att informanterna ska kunna identifieras av utomstående. De elevnamn som används här är därför fingerade utifrån principen att de elever som läser svenska som andraspråk har namn som börjar på A (Amir, Artur, Aron och Alicia) och de elever som läser svenska har namn som börjar på S (Sofie, Samuel, Stefan och Sabina).
3 2012-02-16
5 Resultat
I det följande presenteras resultatet av mina fundamentsanalyser. Kapitlet disponeras utifrån mina tre frågeställningar. Således redovisas variationen av valet av satsdel i fundamenten först och därefter analyseras subjektsfundamenten. Slutligen analyseras informationsstruktureringen i texterna utifrån min tredje frågeställning. Elevtexternas omfång är cirka 500–650 ord med undantag för tre texter. De två kortaste texterna i undersökningen består av 455 ord (Sabinas text) och 379 ord (Arturs text), och den längsta texten i undersökningen består av hela 1243 ord (Alicias text).
5.1 Valet av satsdel i fundamenten
De fyra andraspråkstexterna består av totalt 221 syntaktiska meningar, som alla utgörs av FV2-satser, och de fyra förstaspråkstexterna består av totalt 166 syntaktiska meningar som också de utgörs av FV2-satser. Vid en total jämförelse av fundamenten i andraspråkstexterna och fundamenten i förstaspråkstexterna är antalet subjektsfundament till antalet fler i andraspråkstexterna, men de förekommer i en procentuell högre andel i förstaspråkstexterna, se figur 5 och 6. Antal subjubjektsfundament 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Subj.fun A n ta l Antal subj.fun 160 127 Andraspråkstexterna Förstaspråkstexterna
Andel subjektsfundament 0 20 40 60 80 100 Subj.fun A n d e l Andel subj.fun (%) 72,4 76,5 Andraspråkstexterna Förstaspråkstexterna
Figur 6. Andel subjektsfundament
Andraspråkstexterna har som synes i figur 5 och 6 till antalet fler subjektsfundament, men i förhållande till antal syntaktiska meningar är det procentuella värdet för subjektsfundamenten i andraspråkstexterna lägre än för subjektsfundamenten i förstaspråkstexterna, då andraspråkstexterna totalt sett har 4,1 % lägre andel subjektsfundament.
Antal syntaktiska meningar och antal subjektsfundament 29 57 48 87 52 39 36 39 26 46 35 53 42 30 27 28 0 20 40 60 80 100
Artur Aron Amir Alicia Samuel Sabina Sofie Stefan
Elevtexter A n ta l SM Subj.fund.
Figur 7. Antal syntaktiska meningar och subjektsfundament i samtliga texter
Subjektsfundament (%) 90 81 73 61 81 77 75 72 0 20 40 60 80 100
Artur Aron Amir Alicia Samuel Sabina Sofie Stefan
Elevtexter A n d e l
Figur 8. Andel subjektsfundament i samtliga texter
Med undantag för materialets längsta och kortaste texter ligger fördelningen i de övriga texterna på procentuella värden för andel subjektsfundament på mellan 72 och 77 %. Fördelningen i andel subjektsfundament är dock jämnare i förstaspråksmaterialet än i andraspråksmaterialet, och Alicias text skiljer sig från de övriga inte enbart genom att vara längre, utan också genom att den har lägst andel subjektsfundament, och således högst andel övriga fundament.
Övriga fundament (%) 0 20 40 60 80 100
Övriga led i fundamentfälten
A n d el Hela materialet 53 31 7 Andraspråkstexterna 57 28 10 Förstaspråkstexterna 46 36 3
Övriga ÖA-led Adverbiella
bisatser Objekt
Figur 9. Andel övriga fundament
Den största skillnaden mellan de övriga fundamenten i andraspråks- och förstaspråkstexterna är i fördelningen av de övriga ÖA-leden. De övriga fundamenten i andraspråkstexterna består till 11 % högre grad av dessa än förstaspråkstexterna. Förstaspråkstexterna har i sin tur en högre andel (8 %) adverbiella bisatser än vad andraspråkstexterna har. Objekt i fundamentfältet är ovanligt både i förstaspråks- och andraspråksmaterialet, men det förekommer dock till 7 % högre grad i andraspråksmaterialet.
Sammanfattningsvis består fundamenten både i andraspråkstexterna och i förstaspråkstexterna till stor del av subjekt. Andelen subjektsfundament är dock drygt 4 % högre i förstaspråksmaterialet. De övriga fundamenten i materialet består till stor del av adverbiella led. Skillnaderna i de övriga fundamenten är att andraspråkstexterna har en högre andel objektsfundament, och att andraspråkstexterna i förhållande till förstaspråkstexterna innehåller fler adverbiella utryck och prepositionsuttryck och färre adverbiella bisatser i texternas övriga fundament.
5.2 Subjektsfundamenten
led i anslutning till subjektsfundamenten,till vilket jag återkommer i samband med min tredje frågeställning i nästa avsnitt.
I samtliga texter i andraspråksmaterialet är pronomenanvändning det vanligaste sättet att bilda subjekt. Därefter följer utbyggda nominalfraser, substantivanvändning och egennamn. Utbrytningskonstruktion används sparsamt och endast i två av texterna. Formellt subjekt används i tre av texterna, och bisatser som subjekt förekommer endast i en text, se figur 10.
Subjektsfundamenten i andraspråkstexterna (%) 0 20 40 60 80 100
Olika typer av subjekt
A n d e l Artur 11,6 19,2 50 19,2 Aron 15,2 19,6 39,1 6,5 4,3 10,9 2,2 2,2 Amir 11,4 14,3 31,4 28,6 2,9 2,9 2,9 2,9 2,9 Alicia 11,3 18,9 43,4 15,1 5,7 1,9 3,7 sub-stantiv ut-byggda NF pro-nomen egen-namn ut-brytning formellt subjekt bisatser XP + NF XP + egen-namn XP + sub-stantiv XP + pro-nomen
Figur 10. Subjektsfundamenten i andraspråkstexterna
Arturs text, som också är den text i materialet som har högst andel subjektsfundament är den text som har minst variation i subjektsfundamenten. Texten innehåller högst andel pronomensubjekt i hela materialet och han och den är de pronomen som används mest. Även subjekten i Alicias text består till största del av pronomen, och de pronomen som används mest frekvent i den här texten är han och jag. Han är också det mest förekommande pronomenet i Amirs text. Amirs text är dock den text i andraspråksmaterialet som har lägst andel pronomensubjekt, men i stället innehåller den en högre andel egenamnssubjekt. Pronomensubjekten i Arons text utmärker sig i förhållande till de andra andraspråkstexterna genom en större variation av de/dom, det i platshållande funktion, man och hon.
innehåller i snitt 3,8 ord. Högst andel nominalfraser som subjekt finns i Arons text, och dessa innehåller i genomsnitt 4,2 ord. Det högsta genomsnittsvärdet för nominalfraserna finns dock i Alicias text, som rent procentuellt innehåller näst lägst andel nominalfraser som subjekt av andraspråkstexterna. Nominalfraserna i Alicias text innehåller i genomsnitt 5 ord, vilket beror på att texten i högre grad än de andra texterna innehåller nominalfraser med bestämningar i form av efterställda relativsatser.
De subjektsfundament som utgörs av substantiv består i Amirs text till 100 % av boken. Detta är också det mest förekommande substantivet i Alicias text där det utgör 66,7 % av substantivsubjekten och i Arons text där det utgör 42,9 % av substantivsubjekten. Lägst andel egennamn som subjektsfundament finns i andraspråksmaterialet i Arons text, och högst andel finns i Amirs text där Hamlet står för 70 %. Näst högst andel egennamn finns i Arturs text, men i den är variationen av referenter större. Alicias text innehåller näst lägst andel egennamn som subjekt av andraspråkstexterna, men variationen är liten och Buck utgör 87,5 %.
Formellt subjekt förekommer inte alls i Arturs text och sparsamt i Amirs och Alicias texter. I Arons text förekommer formellt subjekt i fundamentfältet vid fem tillfällen, vilket ger det högsta procentuella värdet för konstruktionen i hela materialet. Utbrytning är också en konstruktion som används sparsamt i andraspråksmaterialet, då det endast förekommer i Arons text och i Alicias text. Alicias text är också den enda texten i materialet som innehåller fundament där bisatser står som subjekt, men av den totala andelen subjektsfundament i texten står bisatsfundamenten för en låg andel då konstruktionen endast förekommer vid två tillfällen i texten.
Subjektsfundamenten i förstaspråkstexterna (%) 0 20 40 60 80 100
Olika typer av subjekt
A n d e l Samuel 7,1 42,9 35,7 9,5 2,4 2,4 Sabina 16,7 20 36,7 23,3 3,3 Sofie 18,5 7,4 48,2 7,4 7,4 7,4 3,7 Stefan 3,6 32,1 35,7 14,3 7,1 7,1 substantiv utbyggda
NF pronomen egennamn utbrytning
formellt subjekt XP + utbrytning XP + substantiv
Figur 11. Subjektsfundamenten i förstaspråkstexterna
I förstaspråksmaterialet är det tre texter (Sabinas, Sofies och Stefans) där pronomen i första hand används som subjekt. Sofies text är den text i förstaspråksmaterialet som innehåller högst andel pronomensubjekt och av dessa används han mest. Stefans text är den text som har jämnast fördelning mellan pronomensubjekt och nominalfrassubjekt, och pronomenanvändningen varieras mellan jag, han och man. Pronomensubjekten i Sabinas text är också tämligen varierade, men består till största del av man. Samuels text är den enda texten i hela materialet som har högre andel nominalfraser som subjekt än pronomen som subjekt, och pronomensubjekten i texten är också tämligen varierade.
Den text i hela materialet som innehåller högst andel nominalfraser som subjekt är också den text som har lägsta genomsnittliga antalet ord per nominalfras. Nominalfraserna i Samuels text innehåller således i genomsnitt 3,3 ord. Det är två ord mindre än nominalfraserna i Stefans text som i genomsnitt innehåller 5,3 ord, vilket också är det högsta genomsnittet för antal ord per subjektsnominalfras i materialet. Det som skiljer nominalfrasfundamenten i Samuels och Stefans texter åt är huvudordens bestämningar. I exemplen nedan är huvudorden understrukna.
(10) Barn i skolan (Samuels text) (11) Själva boken (Samuels text)
(13) Själva språket som boken är skriven med (Stefans text)
Samuels nominalfraser består, som i exempel 10 och exempel 11, mestadels av endast ett eller två ord som bestämning till huvudordet. Stefans nominalfraser däremot består i högre grad, i likhet med nominalfraserna i Alicias text i andraspråksmaterialet, av relativbestämningar, som i exempel 12 och 13. Sofies och Sabinas nominalfrasfundament innehåller i genomsnitt 3,5 ord, men Sofies text innehåller bara två nominalfrasfundament och är den text i materialet som innehåller procentuellt lägst andel av denna typ av subjektsfundament.
Frekvensen av substantivsubjekt är något lägre i förstaspråksmaterialet än i andraspråksmaterialet, och vare sig i Stefans text eller i Samuels text används samma substantiv som subjektsfundament mer än en gång. Sofies text och Sabinas text är de texter i förstaspråksmaterialet där substantivsubjekt är mest förekommande, och i likhet med andraspråksmaterialet är boken det mest använda substantivet, vilket utgör 60 % av substantivsubjekten i Sofies text och 80 % av substantivsubjekten i Sabinas text.
Högst andel av egennamn som subjekt återfinns i förstaspråksmaterialet i Sabinas text. I likhet med Amirs text baseras även Sabinas text på läsning av Hamlet, men till skillnad från Amirs text är variationen av egennamn större i Sabinas text. Lägst andel egennamn i förstaspråksmaterialet har Sofies och Samuels texter, och även där är variationen av referenten större. Stefans text innehåller näst högst andel egennamn som subjekt i förstaspråksmaterialet, och dessa utgörs till 100 % av Kristian.
Konstruktionerna formellt subjekt och utbrytning används i likhet med andraspråksmaterialet sparsamt även i förstaspråksmaterialet. Formellt subjekt förekommer i alla fyra texterna, men utbrytning förekommer endast i två av texterna, Samuels och Sofies. I Sofies text förekommer utbrytning också i samband med extrapositionering, och sammanräknas utbrytningskonstruktionerna i Sofies text utgör de 11,1 % av subjektsfundamenten, vilket är det högsta värdet för konstruktionen i hela materialet.
Jämförelse av subjektsfundamenten (%) 0 20 40 60 80 100
Olika typer av subjekt
A n d el Andraspråkstexterna 13 19 41 18 3 4 1 Förstaspråkstexterna 13 28 39 13 3 5 substantiv utbyggda
NF pronomen egennamn utbrytning
formellt
subjekt bisatser
Figur 12. Jämförelse av subjektsfundamenten
Analysen av subjektsfundamenten i materialet visar som synes i figur 12 att pronomenanvändning är den vanligaste subjektskonstruktionen såväl i andraspråks- som i förstaspråkstexterna. Andelen pronomensubjekt är dock 2 % högre i andraspråksmaterialet. Egennamn som subjektsfundament används i högre grad i andraspråksmaterialet. När de procentuella värdena avrundas används substantiv som subjektsfundament i samma utsträckning både i andraspråks- och förstaspråkstexterna. Den största skillnaden i subjektsfundamenten visar sig i materialet i användningen av nominalfraser som subjekt, då denna konstruktion förekommer till 9 % högre grad i förstaspråksmaterialet. Användningen av utbrytning är jämnt fördelad i de båda materialen, men formellt subjekt används i högre grad i förstaspråksmaterialet, även om skillnaden är liten.
5.3 Informationsstrukturering
I detta avsnitt presenteras de informationsstrukturerande drag som har kunnat urskiljas i de båda jämförelsegrupperna i fundamentsanalysen. Först analyseras informationsstruktureringen i andraspråksmaterialet, och därefter analyseras och jämförs informationsstruktureringen i förstaspråksmaterialet i förhållande till andraspråksmaterialet.
5.3.1 Andraspråkstexterna
I Arons och Amirs texter förekommer extrapositionerade led, som är understrukna i exemplen nedan, i informationsstrukturerande syfte.
(14) Motivet: Claudiusdödade sin bror bara för att bli kung och bestämma om allt och alla (Amirs text) (15) Statisk karaktär: kungen är en karaktärer som inte ändrade sig (Amirs text)
(16) Språket: Den här boken är en ganska rolig bok men ändå mycket svår att läsa (Amirs text) (17) Motivet: Mia levde i en fattig familj (Arons text)
(18) tyvärr efter ett tag lämnade Mia sin bästa vän Hanna på grund av att de flyttade från den stora staden Norrköping (Arons text)
Dessa extrapositionerade led används dock i olika informationsstrukturerande syfte i de båda texterna. I Amirs text utgör de ett tillägg som introducerar att ett nytt ämne behandlas. På så vis hamnar de rematiska leden motivet, statisk karaktär och språket i exempel 14–16 i vänsterposition, men extrapositioneringen gör att satserna ändå inte uppfattas som vänstertunga. I Arons text används extrapositionering på samma sätt som i Amirs text endast i exempel 17. I exempel 18 utgör det extrapositionerade ledet tyvärr istället ett adverbiellt tillägg som signalerar Arons inställning till informationen i satsen. Den typ av extrapositionerning som används i exempel 14–17 skulle också kunna tolkas som rubriker, men då en utsatt mellanrubrik också förekommer i Amirs text har jag valt att kategorisera dessa led som extrapositioner då de extrapositionerade leden i de här fallen förekommer i direkt anslutning till de efterföljande meningarna.
I Arons text används förutom extrapositionering också utbrytning för att informationsstrukturera:
(19) det ärdärför hon hade svårt med sin uppväxt
(20) När hennes mamma gifter sig med en annan man Mia kände sig utanför sin familj och det gällde samma sak i skolan då läraren tryckte när henne
Det egentliga subjektet samma sak är en referent till att Mia kände sig utanför och den rematiska informationen i det här ledet är istället att samma sak gäller i skolan. I Amirs text används formellt subjekt i fundamentfältet i en konstruktion:
(21) det var också intressant när Leartes berättade allt för Hamlet och när Leartes tvingade kungen dricka det vinet med gift i
Att den här konstruktionen används då det egentliga subjektet utgörs av underordnade satser gör att vänstertyngd kan undvikas. Ett exempel på en motsatt konstruktion finns i Alicias text, och det är då en bisats utgör subjektsfundamentet:
(22) Att läsa en sån här bok som bland annat är skriven lite smått på gammaldags sätt kan vara väldigt tradigt och tråkig bok
I den här meningen väljer Alicia att lägga bisatsen som subjektsfundament, vilket skapar vänstertyngd, men rent informationsstruktureringsmässigt skulle en konstruktion med formellt och egentligt subjekt kunna göra att informationen i satsen framstår tydligare, jämför:
(23) Det kan vara väldigt tradigt att läsa en sån här bok som bland annat är skriven lite smått på gammaldags sätt
Formellt subjekt och utbrytning är alltså konstruktioner som används i informationsstrukturerande syfte i andraspråksmaterialet, dock inte i Arturs text. I Arturs text innehåller fundamenten genomgående mestadels fonologiskt lätta element vilket är en följd av den höga andelen subjektspronomen. 10 % av fundamenten i Arturs text utgörs av övriga led, och dessa är alla adverbial, exempelvis:
(24) dessutom många hundar blev så slitna att de fall omkull med brutna ben
Dessutom fungerar i den här satsen som logisk konnektiv och på så vis skapas informationsstruktureringen i det här fallet med hjälp av adverbial.
Alicias text, som har störst andel övriga fundament i hela materialet, är den enda av andraspråkstexterna i vilken så-inskott påträffas. I 55 % av de adverbiella bisatserna i textens fundament används så-inskott. Troligtvis används detta i syfte att hjälpa till att sortera informationen, då så-inskott på intet vis överanvänds vid de övriga fundamenterade ÖA-leden där de bara förekommer i 6 % av konstruktionerna.
Sammanfattningsvis följer andraspråkstexterna i materialet mestadels den svenska normen om subjekt och tidigare kända led i fundamentfältet. Informationsstrukturerande konstruktioner som utbrytning och formellt subjekt används i tre av de fyra texterna. Extrapositionering i struktureringssyfte används i två av texterna, dock på olika sätt då de utgör rematiska led i Amirs text, men används mer av textbindande karaktär i Arons text. Så-inskott används för att sortera information i en av de fyra texterna.
5.3.2 Förstaspråkstexterna i jämförelse med andraspråkstexterna
Sofies och Sabinas texter är de texter i förstaspråksmaterialet som har jämnast fördelning av antal subjektsfundament och övriga fundament, och fundamenten i dessa två texter består mestadels av kända och fonologiskt lätta led så som egennamn och pronomen. Det som skiljer informationsstruktureringen i dessa texter är dock att utbrytning används i Sofies text, och det är också i denna text som konstruktionen används mest i materialet. Ett fall av extrapositionering och utbrytning påträffas också i texten:
(25) Herr Brownlow och hans hushållerska Fru Bedwin, det varjust dem två som var snälla mot han Att Herr Brownlow och hans hushållerska Fru Bedwin extrapositioneras i det här fallet är avgörande för att utbrytningskonstruktionen ska kunna användas då de givna referenterna inte har nämnts tidigare i texten. Extrapositionering finns också i Stefans text i förstaspråksmaterialet. Det extrapositionerade ledet är understruket i exemplet nedan.
(26) Ett tema som man kan jämföra med boken idag är att familjernas hårdhet inte ligger på samma nivå som det gjorde på Augusts tid. Till exempel: Föräldrarna får inte använda våld eller på något sätt skada barnet under dess uppväxt eller under vilken tid som helst i barnets/den vuxnes liv.
Att till exempel extrapositioneras i det här fallet skapar både informationsstrukturering och textbindning då det signalerar att exempel kommer att ges samtidigt som det binder ihop den kommande satsen med den föregående satsen.
Utbrytningskonstruktion i syfte att fokusera led används i likhet med andraspråksmaterialet endast i två av texterna i förstaspråksmaterialet (Samuels och Sofies), men formellt subjekt används till skillnad från andraspråksmaterialet i alla de fyra texterna i förstaspråksmaterialet. Minst används konstruktionen dock i Samuels och Sabinas texter, och Samuels text är också den enda texten i förstaspråksmaterialet som innehåller ett objektsfundament:
I likhet med objektfundamenten i andraspråksmaterialet är Denna bok ett tematiskt objekt, vilket överensstämmer med den svenska normen om att kända led placeras i fundamentet.
Så-inskott används i högre grad i förstaspråksmaterialet då det förekommer i tre av de fyra texterna (Samuels, Sofies och Stefans). I förstaspråksmaterialet förekommer så-inskott också i högre grad vid korta ÖA-led, som i exemplet nedan ur Sofies text.
(28) Ibland så måste man även kämpa lite för att kunna få det man vill och att man inte bara kan ha kul. I Sofies text används så-inskott i 89 % av ÖA-fundamenten och 100 % av de fundamenterade adverbiella bisatserna är extrapositionerade med så-inskott. Det samma gäller bisatserna i Stefans text, och också i den här texten används så-inskott vid 80 % av de fundamenterade kortare ÖA-leden. Det är endast i Samuels text som en mindre andel så-inskott (20 %) används vid framflyttade korta ÖA-led, och i Samuels text förekommer bisatser i fundamenten både med och utan så-inskott.
6 Diskussion
I det här kapitlet diskuteras resultaten av min undersökning i förhållande till tidigare forskning. Kapitlet disponeras utifrån mina tre frågeställningar och avslutas med en diskussion av metoderna som har använts i undersökningen.
6.1 Valet av satsdel i fundamenten
Den tidigare kända svenska normen om subjekt i fundament (Bohnacker & Rosén 2009; Hultman & Westman 1977; Jörgensen & Svensson 1987) bekräftas i mitt material där subjekt är den i särklass vanligaste satsdelen som eleverna, både i andraspråks- och förstaspråkstexterna, väljer att placera i fundamentfältet. Att förstaspråkstexterna innehåller en något högre andel subjektsfundament än andraspråkstexterna kan vara en följd av att förstaspråksskribenterna i högre grad än andraspråksskribenterna också anammat den svenska normen. I mitt material tenderar skribenterna dessutom att i ännu högre grad än vad som redovisas i Hultmans & Westmans undersökning välja att placera subjekt i fundamentfältet, men andelen subjektsfundament i mitt andraspråksmaterial är dock jämförbar med de värden som redovisas för Bohnacker & Roséns (2009) material.
I andra hand väljer skribenterna i min undersökning, precis som tidigare forskning också visar, att placera adverbiella led i fundamentfältet. Att andraspråkstexterna i dessa led innehåller en högre andel korta ÖA-led och en lägre andel adverbiella bisatser tror jag beror på att det, när man skriver på sitt andraspråk, troligtvis är lättare att fundamentera kortare led än led som innehåller flera ord och eventuellt underordnade satser.
6.2 Subjektsfundamenten
I tidigare forskning har fundament i texter som är bedömda med högre eller lägre betyg jämförts (Hultman & Westman 1977; Östlund-Stjärnegårdh 2002). Jag förväntade mig att jag i mitt material skulle kunna se tydligare skillnader mellan subjektsfundamenten i andraspråks- och förstaspråkstexterna och att dessa skillnader skulle kunna sammankopplas med tendenser som i tidigare undersökningar har förknippats med ett högre eller ett lägre betyg. Så är dock inte fallet i mitt material.
Med undantag för Alicias text har samtliga texter i mitt material högre andel subjektsfundament än de texter i Östlund-Stjärnegårdhs undersökning som både är bedömda med betyget IG och med betyget G. Subjektsfundamentslängden ger inte heller något utslag i min undersökning så som det gör i Hultman & Westmans undersökning, då jämförelsen av subjektsfundamentslängden i mitt material visar ytterst marginella skillnader.
Hultman & Westman framhåller att en högre grad substantivsubjekt är förknippat med texter som är bedömda med ett högre betyg, men i mitt material är användningen av substantivsubjekt tämligen låg i båda materialen, och variation av substantivsubjekten är också liten i de båda jämförelsegrupperna. Det är i mitt material inte heller några större skillnader i pronomenanvändningen eller i variationen av den, då denna typ av subjekt utgör den största delen subjektsfundament i de båda jämförelsegrupperna och man, hon, den och det är de pronomen som förekommer mest frekvent i båda jämförelsegrupperna.
Den enda markanta skillnaden mellan valet av subjekt i mitt andraspråks- och förstaspråksmaterial visar sig i andelen nominalfrassubjekt, då dessa i högre grad används i förstaspråksmaterialet. Detta är den enda tydliga skillnaden i mitt resultat som direkt kan jämföras med tidigare undersökningar av högre och lägre bedömda elevtexter, då nominalfrassubjekt är en konstruktion som både Hultman & Westman och Östlund-Stjärnegårdh förknippar med texter som är bedömda med ett högre betyg.
6.3 Informationsstrukturering
Konstruktionen med formellt subjekt för informationsstrukturering vid rematiska subjekt (Bohancker & Rosén 2009; Ekerot 2011; Jörgensen & Svensson 1987) används sparsamt i mitt material, vilket enligt min bedömning hör samman med den höga andelen pronomensubjekt i de båda jämförelsegrupperna. Jag anser dock att det svenska språkbruket att placera tematiska led som är fonologiskt lätta eller har ett lågt informationsvärde i satsinitial position (Bohnacker & Rosén 2009) upprätthålls i mitt material genom den höga andelen pronomensubjekt. Både i andraspråks- och förstaspråksmaterialet upprätthålls detta också i de fall då objekt placeras i fundamentfältet, eftersom de i samtliga av dessa fall utgör tematiska led. I de här fallen refereras objekten mestadels med det som Hultman (2003) benämner som platshållande det, och enligt Ekerot är detta den vanligaste konstruktionen av fundamenterade objekt, vilket också stämmer väl överens med hur konstruktionen används i mitt material.
Viss skillnad finns dock i användningen av formellt subjekt, då konstruktionen används i något högre grad i förstaspråksmaterialet. I mitt material förekommer inte alls övergeneralisering av formellt subjekt, vilket Ekerot hävdar är vanlig i andraspråksproduktion, och då med användning av konstruktionen även vid bestämda subjekt. En viss tendens till övergeneralisering av konstruktionen kan dock ses i Arons text då konstruktionen används även vid icke rematiska subjekt. Utbrytningskonstruktion för att fokusera led används i mitt material i samma utsträckning i andraspråks- som i förstaspråkstexterna, men den används bara i två texter i varje jämförelsegrupp. Anmärkningsvärt är att konstruktionen bara förekommer i texter där också formellt subjekt används, vilket eventuellt skulle kunna ses som ett tecken på att användning av utbrytning förutsätts av användning av formellt subjekt.
Extrapositionering i informationsstrukturerande syfte används också på olika sätt i de båda jämförelsegrupperna i mitt material. I Amirs text extrapositioneras rematiska led, vilket skulle kunna vara ett tecken på att konstruktionen med formellt och egentligt subjekt inte behärskas fullt ut även om det i och för sig förekommer formellt subjekt i texten. En tänkbar förklaring kan vara att andraspråksskribenter tar till extrapositionering för att introducera rematiska led. Aron använder konstruktionen delvis på samma sätt, men i texten används extrapositionering också för att framhäva adverbial i textbindande funktion. Textbindande adverbial förekommer för övrigt sparsamt i mitt material, vilket också är fallet i Bohnacker & Roséns undersökning.
förstaspråksmaterialet, där den används både i det som Ekerot beskriver som informationsstrukturerande syfte och som ett talspråkligt inskott. Eftersom så-inskott i mitt material är vanligare i förstaspråkstexterna och i andraspråksmaterialet endast förekommer i en text, som dessutom är skriven av en elev som har talat svenska i hela sitt liv, skulle det kunna vara så att så-inskott vid fundamenterade bisatser är ett typiskt svenskt informationsstrukturerande drag.
6.4 Metoddiskussion
Min undersöknings validitet och reliabilitet påverkas av metoderna som jag använder, och att ta avstamp i en kvantitativ analys av fundamenten ser jag som en förutsättning för den därefter kommande kvalitativa subjekts- och informationsstruktureringsanalysen. Jag anser därför att kombinationen av de två metoderna har varit lämpliga att använda i förhållande till undersökningens syfte; att jämföra fundamenten i andraspråks- och förstaspråksproduktion. Jag är dock medveten om att informationsstruktureringsanalysen bara skrapar på ytan, och att jag inte gör någon djup kvalitativ analys av fenomenet.
7 Slutsatser och vidare forskning
De slutsatser som kan sammanfattas utifrån mitt resultat är att subjekt är den satsdel som både andraspråks- och förstaspråksskribenter i första hand väljer att placera i fundamentfältet. Efter subjekt är adverbiella led vanligast i fundamentfältet, i andraspråkstexterna i högre grad korta adverbial och i förstaspråkstexterna i högre grad adverbiella bisatser. Den mest markanta skillnaden vid valet av satsdel i fundamentet utgörs av att andraspråksskribenterna i högre grad än förstaspråksskribenterna väljer att placera objekt i fundamentfältet.
Subjektsfundamenten i andraspråks- och förstaspråkstexterna är överlag lika. Som subjekt figurerar i första hand pronomen både i andraspråks- och förstaspråksmaterialet. Vissa skillnader i valet av subjekt finns dock mellan de båda jämförelsegrupperna då nominalfrassubjekt är mindre vanligt i andraspråksmaterialet, likaså formellt subjekt, men utbrytningskonstruktioner förekommer i samma grad i andraspråksmaterialet som i förstaspråksmaterialet.
Informationsstruktureringen i de båda jämförelsegrupperna ser något olika ut. Den informationsstrukturerande konstruktionen med formellt subjekt används sparsamt i båda materialen, och även om konstruktionen används något mer i förstaspråksmaterialet, överraskade det mig att det inte var större skillnader i användningen av den i de båda jämförelsegrupperna. Utbrytningskonstruktion för att fokusera led används i samma utsträckning i båda grupperna, och ett intressant resultat är att konstruktionen bara förekommer i texter där också formellt subjekt förekommer. Huruvida det skulle kunna finnas ett samband är en infallsvinkel för vidare forskning.
Extrapositionering används också på olika sätt i informationsstrukturerande syfte i de båda jämförelsegrupperna. Så-inskott efter fundamenterade bisatser förekommer i högre grad i förstaspråksmaterialet liksom fundamenterade adverbiella bisatser, och det skulle vara intressant att studera vidare om så-inskott är något som förekommer i högre grad också hos andra förstaspråksskribenter.
Litteraturförteckning
Abrahamsson, Niclas, 2009: Andraspråksinlärning. Studentlitteratur: Lund.
Bohnacker, Ute & Rosén, Christina, 2009: Fundament i svenskan och tyskan – syntax och informationsstruktur. Ett problemområde för språkinlärning och språkundervisning. I: Språk & stil NF 19, 2009. S.142–171.Adolf Noreen-sällskapet: Uppsala.
Ekerot, Lars-Johan, 2011: Ordföljd, tempus och bestämdhet. 2 uppl. Gleerups: Malmö. Hultman, Tor G & Westman, Margareta, 1977: Gymnasistsvenska. Liber läromedel: Lund. Hultman, Tor G, 2003: Svenska Akademiens språklära. Svenska Akademien: Stockholm. Jörgensen, Nils & Svensson, Jan, 1987: Nusvensk grammatik. 2 uppl. Gleerups: Malmö. Lagerholm, Per, 2005: Språkvetenskapliga uppsatser. Studentlitteratur: Lund.
Olevard, Helena, 1999: ”Tonårsliv” En pilotstudie av 60 elevtexter från standardproven för skolår 9 åren 1987 och 1986. FUMS Rapport nr 194. Avdelningen för forskning och utbildning i modern svenska: Uppsala universitet.
Philipsson, Anders, 2004: Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), 2004: Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. S. 117–151.Studentlitteratur: Lund.
Vetenskapsrådet, 2002: Forskningsetiska principer inom humanistisk–samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad: 2012-03-02 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wijk-Andersson, Elsie, 1981: Ny grammatik: det svenska språkets struktur. Studieförlaget: Uppsala.
Bilaga 1. Instruktion och dispositionsexempel
Lästema – PM
Formalia
1,5 – 2 sidor
Times new roman, storlek 12 1,5 radavstånd
Vänsterjusterat
Sidhuvud: uppgiftens namn, ditt namn + klass, datum
I ditt PM ska du sammanfatta dina tankar, analyser och reflektioner om boken som du har läst. Ett PM kan skrivas i punktform, men varje punkt måste då representera ett övergripande tema som du diskuterar och analyserar utförligt. Den eller de som läser ditt PM ska kunna läsa det och förstå vad du har arbetat med och de slutsatser som du har dragit, utan att han eller hon har några förkunskaper i ämnet. Läsaren ska också kunna dra egna slutsatser utifrån ditt resonemang. Ditt PM ska lämnas in före boksamtalet, men kom ihåg att du själv måste ha en kopia av det inför samtalet.
PM - Disposition Rubrik: PM – Boksamtal
Underrubrik: Bokens titel och författare
Syfte: Det är viktigt att läsaren tidigt inser ditt PMs syfte. Exempel: ”Syftet med detta PM är att lyfta fram och förklara mina analyser och reflektioner utifrån min läsning av….”. I anslutning till detta är det också lämpligt att du kort berättar något om bokens handling (max sju– åtta textrader).
Redogörelse (huvudtexten): Här visar du ditt resonemang, dina reflektioner och dina analyser utifrån olika teman (se exempel på vad du ska tänka på när du läser, uppgift 1 Lästema). Kom ihåg att stärka ditt resonemang med referat och citat ur boken som du har läst. Glöm inte att
ange sidnummer där du har hämtat utdragen!
Avslutning: Ett personligt motiverat omdöme om boken.
Dispositionsexempel
PM – Boksamtal
Frankenstein – Mary Wollstonecraft Shelley
I detta PM kommer jag att redogöra för mina analyser och reflektioner utifrån min läsning av den välkända klassikern Frankenstein. Boken handlar i huvudsak om….
Mary Wollstonecraft Shelley var verksam under romantiken. I Frankenstein märks detta…. Temat för boken…. Motivet….
Det som är intressant…… Språket är..
Frankenstein är lätt/svår…
Bilaga 2. Information till och samtycke från eleverna
Den här terminen skriver jag en kandidatuppsats i svenska som andraspråk. Jag planerar att göra en grammatisk analys där jag närmare kommer att studera fundament, dvs hur meningar börjar, i elevtexter. För att detta ska vara möjligt behöver jag ha texter att utgå ifrån, och
jag skulle vilja använda din inlämning av den litterära analysen som du gjorde HT11.
Din medverkan är passiv, och du behöver inte komplettera din text på något vis för att den här studien ska vara möjlig. Analysen kommer att ha grammatiskt fokus, och alla personliga uppgifter kommer att avidentifieras i uppsatsen.
Jag tillåter att Martina Söderlind använder min text i studiesyfte:
……… Namn och datum
……….. Namnförtydligande
Modersmål……….
Om du har ett annat modersmål än svenska, hur länge har du använt svenska?...
Forskningsetiska principer
inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
Informationskravet
”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte”. Samtyckeskravet
”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan”. Konfidentialitetskravet
”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem”.
Nyttjandekravet
”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål”.
