Sektionen för Hälsa och Samhälle
Mobilapplikationer som
hjälpmedel i
underhållsindustrin
- Med fokusering på arbetsorderhantering
i Sweden
Författare, program och år/ Author, Program and Year:
Eric Karlsson, Michael Törnberg, Högskoleingenjör Datateknik 2009
Handledare/ Instructor:
Michael Carlström, Systemkoordinator, Perstrop AB Daniel Einarson, Universitetslektor, HKr
Examen/ Examination:
Detta examensarbete på 15 högskolepoäng ingår i examenskraven för en
Högskoleingenjörsexamen med inriktning Datateknik.
This graduation work on 15 higher educations credits is a part of the requirements for a
Degree of Bachelor of Science in Computer Science and Engineering.
Svensk titel:
Mobilapplikationer som hjälpmedel i underhållsindustrin.
English Title:
ii industry. The theoretical model used in this paper is also discussed. The methods section gives a stepwise description of the project and a description of platform and software used. In addition, the calculation models and survey techniques utilized are presented. The app section gives a thorough description of the app and its functions. Finally, results, conclusions and suggestions for future work are presented.
Språk/Language:
Svenska/ Swedish
Godkänd av/Approved by:
___________________________________________ Fredrik Frisk Datum/Date
iii Perstorp Specialty Chemicals AB är en stor kemiindustri förlagd strax utanför samhället Perstorp i norra delen av Skåne. Företaget är dotterbolag åt Perstorp AB. Perstorp Specialty Chemicals AB är inriktat på specialkemi bland annat formalinteknologi och
konstruktionsplast.
Syftet med arbetet är att göra en undersökning på om det dels är ekonomiskt lönsamt för företaget att investera i smartphones och dels presentera potentiella möjligheter denna teknik erbjuder.
Examensarbetet är avgränsat till att behandla arbetsorderhantering. Med
Dokumentblad ... i Sammanfattning ... iii 1 Introduktion ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 1 1.3 Målsättning ... 1 1.4 Avgränsning ... 2 1.5 Företagspresentation ... 2 1.6 Problemdiskussion ... 2 1.7 Erkännande ... 3 2 Teoretisk fördjupning ... 4
2.1 Begrepp inom datavärden ... 4
2.1.1 Programmering ... 4 2.1.2 Smartphone ... 4 2.1.3 Applikation ... 4 2.1.4 Surfplattor ... 5 2.1.5 Java ... 5 2.1.6 Objektorienterad programmering ... 5 2.1.7 Databas ... 6 2.1.8 Android ... 6 2.1.9 Server ... 6
2.2 Begrepp inom underhållsindustrin ... 6
2.2.1 Underhåll och ekonomi ... 6
2.2.2 Olika typer av underhåll ... 7
5
4.1.1 Mobilapplikationen ... 13
4.1.2 Server ... 14
4.1.3 Databasen ... 14
4.2 Enkelhet och användarvänlighet ... 14
4.3 Säkerhet ... 15 4.4 Kommunikationsflöde ... 15 5 Resultat ... 16 5.1 Ekonomi ... 16 5.2 Bedömning av applikationen ... 16 5.3 Användarvänlighet ... 17 5.4 Planeringshjälp ... 17 6 Slutsatser ... 18 6.1 Metodvalet ... 18
6.2 Vikten av att avgränsa ... 18
6.3 Den komplexa verkligheten ... 18
6.4 Potentialen hos mobilapplikationer inom underhållsindustrin ... 18
7 Förslag till fortsatt arbete ... 19
7.1 Framtida utvecklingsmöjligheter ... 19
Referenser ... 20
1
1 Introduktion
Det inledande kapitlet behandlar bakgrunden till arbetet samt belyser arbetets målsättning, syfte och begränsning. Vidare presenteras företaget och problematiken kring arbetets uppgift.
1.1 Bakgrund
Industrin i vårt samhälle ställs mot tuffare och tuffare utmaningar. Kraven på maskiner och utrustning blir allt större och mer komplexa. Underhåll på maskiner och utrustning har sedan länge varit en viktig del i tillverkningsindustrin. Den styrande faktorn inom industrin har alltid varit ekonomin. Uteblivna inkomster på grund av produktionsbortfall har i många fall
inneburit stora ekonomiska konsekvenser. Därför är det av yttersta vikt att förbättra samt effektivsera underhållsarbetet. Detta kan bland annat ske genom omstrukturerat arbetssätt eller nya tekniska hjälpmedel.
Examensarbetet fokuserar på att presentera möjligheterna som mobilapplikationer kan bidraga med inom processindustrin.
1.2 Syfte
Syftet med examensarbetet är att presentera potentiella möjligheter och göra en undersökning om det är lönsamt för Perstorp Specialty Chemicals AB:s underhållsavdelning att införskaffa smartphones eller liknade teknologi till sina anställda, samt att undersöka om det kan finnas användningsområden för liknade applikationer.
I arbetet ingår det att skapa en applikation till en mobiltelefon. Applikationens uppgift är att visa underhållsavdelningen ett förenklat sätt att hantera arbetsorder. Nuvarande system kräver att teknikern ska använda en stationär dator för att hämta ut arbetsordern och sedan upprepa samma förfarande när arbetsordern avrapporteras. Med arbetsorder menas en uppgift personalen på underhållsavdelningen fått att göra, där uppgiften är budgeterad, riskbedömd och tidsbestämd [2].
Med applikationen slipper teknikern skriva ut arbetsorder och rapporter vid en stationär dator. Denna del av arbete kan skötas direkt från telefonen med hjälp av applikationen vilket
förhoppningsvis kommer förenkla och effektivisera teknikernas arbete.
Applikationens uppgift är även att underlätta teknikernas planeringsmöjligheter, då teknikerna kan se vilka arbeten som måste göras via sin mobiltelefon. Detta ger ökad flexibilitet i valet av nytt arbete. Teknikernas kommande arbetsuppgifter presenteras i en lista som prioriteras efter prioritetskod och färdigställningsdatum.
1.3 Målsättning
2 när underhållsavdelningen ska besluta om att investera i ny teknologi så som smartphones eller surfplattor. Utöver det hoppas författarna att få ökad kunskap inom programmering och databashantering, samt slutligen få en inblick i det verkliga yrkeslivet.
1.4 Avgränsning
I arbetets projektplan nämns att projektets applikation ska innehålla två huvudfunktioner. Förutom arbetsorderhantering skulle applikationen vara ett hjälpmedel vid tillsynen av underhållsstationer. Perstorp Specialty Chemicals AB valde att begränsa applikationen till arbetsorderhantering då detta ansågs vara en tillräckligt bra grund att utvärdera om
smartphones eller surfplattor ska införas i det dagliga arbetet, eller om det kan finnas framtida användningsområden för denna genre av teknik.
1.5 Företagspresentation
Perstorp Specialty Chemicals AB är en stor kemiindustri belägen i Perstorp. Företaget är moderbolaget till Perstorpkoncernern som är världsledande inom flera sektorer av specialkemimarknaden och har funnits i över 130 år. Perstorpkoncernern har en årlig omsättning på 14 500 miljoner kronor och sysselsätter för närvarande cirka 2 200 personer. Koncernens produkter används inom flyg-, sjöfarts-, färg-, kemikalie-, plast-, verkstads - och byggnadsindustrin. Perstorpkoncernens produktionsanläggningar är placerade i Asien, Europa, Nordamerika och kompletteras av försäljningskontor på alla världens större marknader [1].
På Perstorp Specialty Chemicals AB:s underhållsavdelning jobbar totalt 35 personer. Tre tjänstemän, sex tekniker med instrument som inriktning, sju tekniker med inriktning på el och 18 tekniker med mekanisk inriktning [2].
1.6 Problemdiskussion
Perstorp Specialty Chemicals AB strävar att på sikt förskjuta sitt underhåll från akut underhåll till förebyggande underhåll. Med akut underhåll menas en brist som måste åtgärdas
omedelbart. Detta innebär i många fall att produktionen måste avbrytas, vilket i sin tur blir väldigt kostsamt då säkerhetskraven är mycket höga. Ett förtydligande av detta är att innan underhållsarbetet kan utföras måste en noggrann och i många fall tidskrävande riskanalys göras, då säkerhet alltid har högsta prioritet på företaget [2].
Som nämnts ovan är Perstorp Specialty Chemicals AB en processindustri med höga säkerhetskrav och miljökrav, vilket innebär att regelbundna produktionsstopp är ett behov. Dessa stora regelbundna produktionsstopp kallas STANDO och sker 1-2 gånger per år och fabrik. På hela företagsområdet finns tio fabriksenheter och detta resulterar i att mängden underhållsarbete är omfattande [2].
Målsättningen är att minimera mängden akut underhåll. Detta ska ske genom att förbättra och utöka det förebyggande underhållet. En del av det förebyggande underhållet är så kallad rondering där teknikerna gör tillståndskontroller.Ett effektivt förebyggande underhåll bygger på tillståndskontroller vars uppgift är att upptäcka fel på ett så tidigt stadie som möjligt och att avhjälpa dessa för att undvika driftstörning [3]. Detta är helt i linje med
3 Förhoppningarna är att ny teknik som exempelvis mobilapplikationer kan effektivisera denna typ av underhållsarbete. En applikation som förenklar vår arbetsorderhantering genom att på ett smidigt presenterar teknikernas arbetsuppgifter och därefter ger möjlighet att avrapportera respektive uppgift. Tror vi är en bra utvärderingsgrund, när det gäller att bedöma vilken potential den här formen av hjälpmedel kan ha i vår verksamhet[2].
1.7 Erkännande
4
2 Teoretisk fördjupning
Detta kapitel redogör och förklarar tekniska termer som anses vara relevanta för arbetet. Kapitlet belyser begrepp och utryck som ofta förekommer inom datateknik och
underhållsindustrin. Utöver det ovan nämnda beskrivs vilken teoretisk modell som arbetet är baserat på. Slutligen presenteras alternativa teorimodeller.
2.1 Begrepp inom datavärlden
2.1.1 Programmering
Begreppet programmering används ofta i vardagligt tal och kan definieras enligt följande. Instruktionsskrivande för hur en dator ska agera i en given situation.
Vid programmering används särskilda programmeringsspråk. Exempel på programmeringsspråk är Java, C, Visual Basic och Assembler.
Det är komplicerat att konstruera dataprogram som uppfyller de önskade målen. Svårigheten växer avsevärt då uppgiftens komplexitet och storlek ökar. Tendensen inom programmering går från att ha varit ett hantverksmässigt arbete till att bli mer ett industrialiserat arbete. Förr ansågs den typiska programmeraren vara en artist som satt uppe sena nätter och skapade program [5]. Medan dagens programmerare mer tenderar till att vara utbildade och väladministrerade programskapare vars huvuduppgift är att förenkla olika processer i industrin.
2.1.2 Smartphone
Begreppet smartphone kommer av engelskan och den svenska översättningen är smartmobil. Med en smartmobil menas en mobiltelefon med avancerade datafunktioner. Mobiltelefonen har även möjlighet till internetanslutning, kamera och i flertalet fall GPS-navigator [4]. Skillnaden mellan en vanlig dator och en smartphone är inte så stor. Dagens smartphones klarar av många av de vanligaste datorfunktionerna så som e-posthantering, spel och internetsurfande [4].
På smartphones finns ett operativsystem. Exempel på olika operativsystem är Nokias Symbian, Apples iOS, Googles Android eller Microsofts Windows Phone. För att använda mobilens funktioner pekar eller drar användaren på mobilens tryckkänsliga skärm. Denna typ av skärm kallas pekskärm. Vissa smartphones är även försedda med ett fysiskt tangentbord [4].
2.1.3 Applikation
5 systemprogram vilka är avsedda för datorns inre arbete, vilket kan vara styrfunktioner eller drivrutiner till externa enheter [6].
Konsumenter som vill använda olika applikationer laddar vanligtvis ner dessa via internet. Dagens två största mobila plattformar är Android som står för drygt 50 % av marknaden samt iPhone som knappt utgör en fjärdedel av marknaden [6].
2.1.4 Surfplattor
Surfplattor även kallade pekplattor blir mer och mer vanliga. Enkelt beskrivet är en surfplatta ett mellanting mellan en smartphone och en bärbar dator.
En surfplatta styrs med fingrarna och har ett virtuellt tangentbord till skillnad från en vanlig bärbar dator. För att aktivera olika funktioner på surfplattan trycker användaren på skärmen [7].
År 2011 dominerades marknaden av Apple som då stod för knappt 70 % av
marknadsandelarna följt av diverse Androidbaserade surfplattor från exempelvis HTC och Samsung. Dessa stod för drygt 25 % av marknaden [8].
2.1.5 Java
Java är ett objektorienterat programmeringsspråk skapat av företaget Sun Microsystems. Java har funnits sedan år 1995 och är idag ett av världens mest använda programmeringsspråk [9]. Java är konstruerat efter vissa principer. Det ska vara enkelt, objektorienterat och välbekant. Med detta menas att språket ska ha en tydlig struktur, det ska finnas ett referensbibliotek som ständigt utökas. Språket ska även vara robust och säkert, detta för att programkod skriven med java ska vara tillförlitlig. Javaspråket är skapat för att fungera i distribuerade miljöer vilket ställer höga säkerhetskrav [10].
2.1.6 Objektorienterad programmering
Objektorienterad programmering är en programmeringsmetod där ett program skapar och innehåller ett varierande antal objekt. En enkel förklaring är att i ett objektorienterat program finns det ett antal klasser. Dessa klasser beskriver och bestämmer hur ett objekt ska se ut och bete sig i programkoden [11].
Ett vanligt tillvägagångssätt när ett objektorienterat program skapas är att beskriva ett verkligt eller tänkt system. Systemets innehåll motsvaras av objekt när programmet körs. Om
programmet inriktar sig på att konstruera hus, så finns det husobjekt, väggobjekt, golvobjekt och liknande typer av objekt i programmet. Objekten utför sedan de uppgifter som de har blivit tilldelade i programmet [14].
6 objekt på en datorskärm [12].
2.1.7 Databas
Vanligen definieras ordet databas som en samling data som hör ihop. Dessa data beskriver någon del av världen. Exempelvis ett bibliotek eller ett företag. Innehållet i databasen är även beständigt, vilket innebär att innehållet inte försvinner när man stänger av datorn eller avslutar programmet. Databasen ska vara uppbyggd efter ett schema. Det ska alltså finnas en
beskrivning av vad för data som lagras. I detta schema får det inte finnas några motsägelser med andra ordkallas detta att databasen är logiskt koherent [13].
Det finns ett antal olika typer av databashanteringssystem. Dessa system förkortas DBMS vilket kommer från engelskans database management system. Principen är i grova drag densamma, skillnaderna ligger i det visuella utseendet och syntaxen. Exempel på DBMS är Microsoft Access, Oracle SQL och MySQL [15].
2.1.8 Android
Android är en mjukvarutyp till mobiltelefoner och surfplattor som bland annat inkluderar ett operativsystem. För att skapa andriodapplikationer behövs en SDK. Förkortningen SDK kommer av engelskans Software Development Kit. Androids SDK innehåller verktyg och referensbibliotek vilka krävs vid skapandet av applikationer. Programmeringsspråket som används är Java. Då Android är en öppen utvecklingsplattorm, erbjuds utvecklare möjligheten att skapa varierade och välgjorda program [16].
2.1.9 Server
Ordet server kommer av engelskans serve vilket på svenska betyder tjäna eller betjäna. En server sköter en eller flera avgränsade uppgifter i ett nätverk. Den kan exempelvis hantera kommunikationen mellan mobila enheter och en databas. I detta fall kallas de mobila enheterna klienter och de ”begär” tjänster av servern när de vill kommunicera med
databasen [17].
2.2 Begrepp inom underhållsindustrin
2.2.1 Underhåll och ekonomi
Då det ska göras förändringar inom underhållsarbetet krävs det påvisande av både tekniska och ekonomiska fördelar. En teknik som ofta används när det gäller beslutsfattandet inom underhållsindustrin är Trade-off tekniken. Till en början definieras problemet, därefter klarläggs olika lösningar. Sedan fastställs för- och nackdelar gällande de olika alternativen, dessa kallas Trade-off parametrar. I många fall är ett alternativ att inte göra någon förändring alls. Därefter utvärderas alternativen och slutligen tas ett beslut [18].
7
2.2.2 Olika typer av underhåll
Det finns tre huvudtyper av underhåll, nämligen avhjälpande underhåll, förebyggande underhåll samt förbättrande underhåll.
Med avhjälpande underhåll menas underhåll som utförs efter att ett funktionsfel har upptäckts. Avsikten är att få enheten i ett sådant tillstånd att den åter klarar av att utföra sin avsedda funktion [19]. Avhjälpande underhåll behöver inte enbart vara negativt. Det finns scenario där det är väldigt svårt att förutse när en del i en enhet ska gå sönder eller få nedsatt funktionalitet. Delen kan hålla i allt från fem dagar till ett år. Det är då mycket bättre att använda enheten tills den slutar fungera och sedan göra underhållsarbetet [2].
Med förebyggande underhåll menas underhåll som genomförs regelbundet, det vill säga med jämna tidsintervall eller efter någon annan mätbar storhet. Avsikten med förebyggande underhåll är att minska sannolikheten för fel eller minskad funktionalitet hos en enhet. Förebyggande underhåll handlar om att utföra underhållet innan upptäckten av funktionsfel [19].
Förbättrande underhåll handlar många gånger om att strukturera om arbetet, förändra attityden eller införa tekniska förbättringar. Framgångsrikt förbättringsarbete kräver bland annat att det finns tydliga mål för arbetet. Till exempel att förbättringsverktyg utnyttjas och att arbetet baseras på fakta [19].
2.2.3 Underhållsprioritering
Inom underhållsavdelningen finns fyra olika prioriteringskoder. Dessa är följande: • Prioritet 10; Akut underhåll vilket ska avhjälpas samma dag.
• Prioritet 20; Planerbara, enkla arbeten som inte kräver någon avancerad förberedning. Denna typ av arbete sker så gott som alltid utan extern personal. Arbetet är ofta relativt okomplicerat. Detta kan exempelvis vara att byta ut en trasig pump mot en fungerande pump.
• Prioritet 30; Komplexa arbeten som kräver multipla kompetenser. Dessa kräver oftast konstruktionsändringar.
• Prioritet 40; STANDO vilket innebär planerade stora stopp som avbryter produktionen [2].
2.3 Teorimetod
8 En kvantitativ metod omvandlar information till siffror och mätbara mängder. Det är sedan utifrån dessa värden som en statistisk analys görs [20].
En kvantitativ metod brukar samla in olika verbala påståenden med hjälp av olika former av frågeteknik. Vid intervjuer använder metoden ett färdigt frågeformulär där den som intervjuar sitter ansikte mot ansikte med den som intervjuas och noterar svaren. Vid användandet av enkäter läser respondenten själv frågorna och fyller i en svarsblankett [21].
2.4 Alternativa modeller
Den kvalitativa metoden är baserad på icke siffermässiga egenskaper hos
undersökningspersonerna. Denna metod skulle i viss mån kunna användas i utredningen, då det ger en fingervisning om teknikernas inställning till ny teknik. Information framtagen på detta vis sätter undersökningspersonernas upplevelser och attityd i fokus [22].
9
3 Genomförande
I detta kapitel beskrivs vilken typ av lösning som har använts i arbetet och hur arbetsgången har varit. Kapitlet presenterar även vilken utrustning som har använts och ger även förslag på alternativa lösningar.
3.1 Val av lösning
Examensarbetets uppgift var som tidigare nämnt att undersöka om det kan finnas
användningsområden för mobilapplikationer samt att utreda om det är ekonomiskt lönsamt att investera i smartphones och/eller surfplattor.
För att lösa uppgiften skapade författarna en mobilapplikation. Applikationens uppgift var att presentera ett alternativt sätt att avrapportera arbetsordrar samt att ge en tydlig bild av
kommande arbetsordrar listade efter prioritering. Mobilapplikationens plattform var Android och koden skrevs med programmeringsspråket Java i utvecklingsmiljön Eclipse. Företaget har en stor Oracle databas där all relevant information sparas. Författarna fick tillgång till en ”sandlåda” det vill säga en kopia av den riktiga databasen. Verktyget som användes i databashanteringen var SQL Developer. Kommunikationen mellan databasen och
mobilapplikationen sköttes av en serverapplikation, även den skriven med programspråket Java i utvecklingsmiljön Eclipse.
Applikationen skapades med Android som plattform av flera skäl. Dels är Android den vanligaste plattformen enligt försäljningsstatistik [26]. Dessutom har Perstorp Specialty Chemicals AB en Androidtelefon som standard för de avdelningar där smartphones används. Slutligen föredrar författarna att arbeta med Android som plattform.
Figur 1. Diagrammet visar försäljningen av smartphones
10 Utredningen baserades på den kvantitativa metoden och inriktade sig på att med hjälp av enkäter och intervjuer samla in information som sedan kunde sammanställas till mätbara värden.
3.2 Arbetsgång
Till att börja med träffades författarna, handledaren på Perstorp Specialty Chemicals AB och underhållschefen på Perstorp Specialty Chemicals AB för att presentera undersökningens problemställning och förklara nuvarande arbetsrutiner. Dessutom diskuterades vilken typ av applikation som skulle skapas samt vilka avgränsningar som skulle göras och vilken typ av undersökningsmetod som skulle användas.
Därefter började författarna skapa applikationen och samla in teoretiskt material relevant för arbetet. Kontinuerliga träffar med handledare och övrig berörd personal skedde under hela arbetets gång, då nya frågor uppstod i takt med att arbetet fortskred. I samband med att applikationen var klar färdigställdes enkätfrågor och intervjumall.
Därefter presenterades applikationen för cheferna och teknikerna på underhållsavdelningen. Efter presentationen fick undersökningsdeltagarna testa applikationen och komma med synpunkter. Därefter svarade de på enkätfrågor rörande applikationen. Slutligen
sammanställdes det insamlade materialet och presenterades i resultatet.
3.3 Utrustning
Utrustningen och hjälpmedel som använts i arbetet är följande: • Dator Dell Latitude E6500
• Mobiltelefon Samsung Galaxy Nexus • Mobiltelefon Samsung Galaxy SII • Mobiltelefon HTC Desire
• Oracle databas.
• Databashanterare SQL Developer. • Utvecklingsmiljö Eclipse.
• Övrig mjukvara Microsoft Publisher 2007 • Övrig mjukvara Adobe Photoshop CS 5.5 • Övrig mjukvara Adobe InDesign CS 5.5
3.4 Enkätundersökning
11
3.5 Intervjuer
Intervjuerna utfördes efter en intervjumall och innefattade mer övergripande information angående underhållsavdelningens arbetsmetoder och tekniska detaljer. Intervjun utvärderade även applikationen ur ett undersökningsperspektiv.
3.6 Beräkningsmodeller
Som underlag till undersökningen gäller nedanstående parametrar. Parametrarna är hämtade ifrån intervjuerna, enkäterna, prisstatistik, statistik från Statistiska centralbyrån angående snittlöner och arbetstidsmängd och information från den svenska författningssamlingen.
• Genomsnittstimlön för en tekniker/ reparatör på en svensk industri är 158 kr/ timme [24].
• Genomsnittsarbetsveckan för en anställd på en tillverkningsindustri är 39.2 timmar [Bilaga 6].
• Enligt semesterlagen har en svensk arbetare rätt till 25 semesterdagar [23]. • Uppskattad genomsnittlig tid för avrapportering med nuvarande system är
9,1 minuter [Bilaga 2].
• Uppskattad genomsnittlig tid för avrapportering med applikationen är 4,5 minuter [Bilaga 2].
• Uppskattad genomsnittlig mängd arbetsorder som avrapporteras dagligen per person är 4 stycken [Bilaga 2].
• Genomsnittspris för en smartphone av premium typ är 3484 Kr [Bilaga 3]. • Antalet anställda på underhållsavdelningen är 35 stycken [2].
• Lönebikostnader uppskattas till 60% [26]. • Antal arbetsdagar om året uppskattas till 220. • Avdragsgill moms för ett företag är 25%
Totalt antal arbetsminuter på ett år för en tekniker på underhållsavdelningen är: Antalet veckor i arbete × antalet arbetade timmar per vecka × 60
(52-5) × 39,2 × 60 = 110 544 minuter
(Antalet veckor i arbete × antalet arbetade timmar per vecka × genomsnittlig timlön) × lönebikostnader
((52-5) × 39,2 × 158) × 1,6 = 465 759 Kr Beräkna minutpriset för en tekniker
12 Uppskattad beräkning på årskostnaden för avrapportering med nuvarande system.
Antalet tekniker (ej tjänstemän) × antalet arbetsorder som avrapporteras dagligen per person × tiden för en arbetsorder att avrapporteras × antal arbetsdagar på ett år × minuttaxan
(35-3) × 2 × 5,6 × 220 × 4,21 = 331 950 Kr
Uppskattad beräkning på årskostnaden för avrapportering med applikationen.
Antalet tekniker (ej tjänstemän) × antalet arbetsorder som avrapporteras dagligen per person × tiden för en arbetsorder att avrapporteras × antal arbetsdagar på ett år × minuttaxan
(35-3) × 2 × 4,5 × 220 × 4,21 = 266 746 Kr
Jämför uppskattad beräkning på årskostnaden för avrapportering med nuvarande system med uppskattad beräkning på årskostnaden för avrapportering med applikationen.
Uppskattad nuvarande kostnad – uppskattad kostnad med applikationen 331 950 – 266 746 = 65 204 Kr
Beräkna inköpspriset av smartphones.
Genomsnittspris för en smartphone av premium typ × avdragsgill moms × antalet anställda på underhållsavdelningen inklusive tjänstemän
3640 × 0,75 × 35 = 95 550 Kr
3.7 Alternativa lösningar
En alternativ lösning hade varit att byta ut plattformen, det finns idag ett par andra bra plattformar att välja på. Apples iPhone, Microsoftts Windows Phone, NokiasSymbian och Research In Motions Blackberry. Dock så medför varje utav dessa plattformar in andra problem. Aplles iPhone är betydligt dyrare att köpa in. Microsofts Windows Phone är ännu väldigt tidigt i sin utveckling och medför inte samma utvecklingsmöjligheter som tex Android gör. Nokias Symbian är också en föråldrad plattform som har haft sin storhetstid, det har gjorts vissa försök att uppdatera plattformen till tryckskärmarmen eftersom utvecklingen inte heller här är där den borde vara så var inte heller Symbian ett alternativ. Research In Motions Blackberry går lite i samma steg som Symbian gör just nu, det återstår dock att se om
13 Figur 2. Visar en skärmbild över
applikationens inloggningsfunktion.
Figur 4. visar en skärmbild på ett antal arbetsorder.
4 Applikationen
Det här kapitlet förklarar programvaran som använts i undersökningen. Kapitlet ger en utförlig teknisk beskrivning av mjukvarans struktur och funktioner. Dessutom beskrivs lösningar viktiga koncept så som säkerhet och användarvänlighet.
4.1 Applikationens utformning
Systemet använder sig av en server-klient struktur. Klienten körs på en Androidtelefon och servern körs på en PC. Flera klienter kan ansluta till en server för att läsa och skriva
information i flera arbetsordrar samtidigt. För att spara in på batteritid på telefonen så öppnas bara en anslutning när man ska hämta eller skriva information och stängs direkt efteråt. Applikationen kräver att man loggar in och knyter då sessionen till ens anställningsnummer. Detta gör då att endast de arbetsordrar som är relevanta till varje anställd presenteras. För att underlätta för alla typer av användare så har gränssnittet utvecklats med användarvänlighet som prioritet. Första gången som applikationen startas så kommer automatiskt en guide upp som går igenom och förklarar applikationens alla delar.
4.1.1 Mobilapplikationen
Mobilapplikationen som ovan nämnts är en klient som användaren installerar på sin
Androidtelefon. Mobilapplikationens huvudfunktioner är att presentera data för användaren. Den data som presenteras hämtas från databasen via servern. Applikationen är utrustad med en inloggningsfunktion där användarnamnet motsvarar användarens anställningsnummer. Applikationens huvudmeny presenterar applikationens huvudfunktioner. Undermenyn avrapportering är själva redskapet för teknikerna. För mer information se Bilaga 1.
14 Figur 5. Visar hur hjälpfunktionen är strukturerad.
4.1.2 Server
Serverns uppgift är att sköta kommunikationen mellan databasen och androidklienten/androklienterna.
Servern är själva spindeln i kommunikationsnätet och skulle denna sluta att fungera så slutar även applikationen att fungera.
4.1.3 Databasen
Databasen fungerar som en lagringsplats där så gott som all information om företaget finns. Förenklat kan man säga att databasen innehåller tabeller med data om arbetsordrar och personal samt mycket andra data, men dessa data är dock ej relevanta för examensarbetet. För att göra sökningar och förändringar i databasen används speciella SQL kommandon. Då Perstorp AB använder en Oracle databas har författarna använt SQL Developer som
databashanteringsverktyg.
4.2 Enkelhet och användarvänlighet
På begäran av uppdragsgivaren skulle applikationen fokusera på enkelhet och
användarvänlighet. Tydliga ikoner och enkla instruktioner var ett krav. Ett hjälpmedel till användaren är en hjälpguide som finns inbyggd i applikationen. Hjälpguiden förklarar med bilder och text applikationens olika funktioner och finesser.
15
4.3 Säkerhet
Alla större företag i dagens samhälle är mer eller mindre beroende av datasystem. Allt från bokföring, produktinformation och personalregister lagras i databaser. Förutom risken att systemet ska gå sönder, så finns risken att hemlig eller känslig information läcker ut till konkurrenter. Detta kan i många fall få stora ekonomiska konsekvenser. Perstorp Specialty Chemicals AB är inget undantag. I datasäkerhets termer kallas denna risk för exponering och kan uppstå när en "insider" avsiktligt släpper känslig information. Det kan också vara
resultatet av den mänskliga faktorn, maskinfel, eller mjukvarufel, vilket i sin tur resulterar i att någon får obehörig kännedom om känsliga uppgifter [27].
För att få tillgång till Perstorp Specialty Chemicals AB:s databas var författarna tvungna att använda ett SSL-VPN verktyg kallat WSAM (Windows Secure Application Manager). Programmet är utvecklat av Juniper Networks och används för att öppna en säker
tunnelanslutning till en av Perstorp AB:s servrar. Programmet tunnlar bara över en enda port så att all den övriga kommunikationen hos klienten förblir som vanligt. Alltså är det enbart nödvändig trafik som kommer att gå över VPN tunneln [Bilaga 7].
4.4 Kommunikationsflöde
Som tidigare nämnts sköts kommunikationen mellan de olika enheterna i systemet av servern. Kommunikationen fungerar både med Wi-Fi och 3G.
16
5 Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet från utredningen. Resultatet bedöms på fyra punkter. Hur väl applikationen fungerat som undersökningshjälpmedel, den ekonomiska aspekten, applikationens användarvänlighet och applikationens bidrag till förbättrade
planeringsmöjligheter.
5.1 Ekonomi
En del av undersökningen var att ta reda på om det är ekonomiskt lönsamt att investera i nya smartphones på avdelningen. Kapitel 3.4 redogör för beräkningsmodellerna.
Undersökningen kom fram till att applikationen skulle spara drygt 65 000 Kr på ett år. Detta ställs mot den uppskattade investeringskostnaden på drygt 95 000 Kr.
Detta innebär att applikationen måste vara i drift i ungefär 1,5 år innan investeringskostnaderna är täckta.
5.2 Bedömning av applikationen
Applikationen utvärderades via intervju. Följande frågor ställdes rörande applikationens utvärdering [2].
• Är du nöjd med applikationen som bedömningshjälpmedel? Svar: ja.
• Anser du att applikationen och utredningen har varit ett gott hjälpmedel i
bedömningen av huruvida ni ska använda smartphones eller liknade teknologi i er dagliga verksamhet?
Svar: ja.
• Tror du att applikationen kommer att förbättra arbetsmiljön för teknikerna? Svar: ja.
• Anser du att applikationen visar vilken potential liknade verktyg kan ha när det gäller att förenkla arbetet på er arbetsplats?
17
5.3 Användarvänlighet
Undersökningsdeltagarna ombads att gradera användarvänligheten på Applikationen. 1 motsvarar väldigt dålig och 5 är väldigt bra ur användarvänlighetsperspektiv. Betyget blev 4 [Bilaga 3].
Figur 7 Visar undersökningsdeltagarnas svar [Bilaga 2].
5.4 Planeringshjälp
Undersökningsdeltagarna ombads att gradera hur bra de tror applikationen skulle vara som planeringshjälpmedel. 1 motsvarar väldigt dålig och 5 är väldigt bra. Betyget blev 3 [Bilaga 3].
18
6 Slutsatser
I detta kapitel presenteras författarnas åsikter och erfarenheter från arbetet. Olika val av lösningar diskuteras och redogörs.
6.1 Metodvalet
Valet av metod för undersökningen föreföll ganska enkelt, då undersökningsresultatet skulle presenteras i mätbara storheter. Enkäter där undersökningsdeltagarna fått till uppgift att gradera olika frågor föreföll vara en bra lösningsmetod. Det är svårt att presentera konkret resultat eller konkreta slutsatser med den kvalitativa metoden, då den är mer lämplig för utveckling av nya begrepp och teorier [28].
6.2 Vikten av att avgränsa
Det är väldigt svårt att förutse hur omfattande vissa uppgifter kan visa sig vara. En lärdom vi drog, var att göra tydliga avgränsningar. Då vi planerade arbetes struktur och omfattning insåg vi nog inte hur tidskrävande vissa delar skulle komma att bli. Chefen på
underhållsavdelningen påpekade detta redan vid vårt första möte. Mycket riktigt hade han helt rätt. Kontentan blev att vi i samråd med vår uppdragsgivare frångick den ursprungliga
projektplaneringen och avgränsade applikationen till arbetsorderhantering.
6.3 Den komplexa verkligheten
Det kan vid en första tanke eller anblick te sig väldigt enkelt och problemfritt att genomföra en underökning med hjälp av en applikation som man själv har skapat. Vi har jobbat mot arbetslivet innan under tidigare projekt men inte mot ett så här stort företag. Bara att få
tillstånd till databasen och få rättigheter att ändra i den tar tid, vilket är fullt förståligt då det är en viktig del i företagets datasäkerhet.
Att prestera, genomföra och sammanställa en enkätstudie tog också betydligt längre tid än vad vi hade förväntat oss. Detta trots att Perstorp Specialty Chemicals AB var väldigt
tillmötesgående.
6.4 Potentialen hos mobilapplikationer inom underhållsindustrin
Vi anser definitivt att det finns användningsområden för smartphones inom
19
7 Förslag till fortsatt arbete
I detta kapitel diskuteras förslag på hur applikationen skulle kunna vidareutvecklas. En stor del av undersökningen låg i att utvärdera framtida möjligheter för liknade
mobilapplikationer. Några sådana möjligheter lyfts upp nedan.
7.1 Framtida utvecklingsmöjligheter
Så gott som alla dagens smartphones är utrustade med en kamera. Denna kamera kan
användas som streckkodsläsare med hjälp av en gratis mjukvara. Detta kan komma att bli ett hjälpmedel vid materialhantering. Varje materialartikel har en streckkod som finns i
databasen. En applikation som scannar av materialets streckkod och knyter materialuttaget till en specifik arbetsorder skulle vara ett bra hjälpmedel för teknikerna. Dels undviks
dubbelarbete med ifyllda lappar som sedan ska rapporteras in i databasen och dels kan teknikerna vid behov snabbt och enkelt komplettera med extra material.
En del av underhållsarbetet bygger på observationer. När en tekniker upptäcker en brist, vore ett smidigt hjälpmedel en applikation som använder telefonens kamera och sparar en bild på bristen tillsammans med textinformation. Detta kan vara användbart vid planering av bristens åtgärdande.
Perstorp Specialty Chemicals AB:s underhållsavdelning använder sig ofta av extern personal, det vill säga personal som hyrs in för att lösa en specifik uppgift. När den externa personalen väl ska rapportera hur många timmar som ska debiteras görs detta med hjälp av
20 [1] Perstorp in Brief. (senast uppdaterad 2009) Welcome to Perstorp - Leading positions in
specialty chemicals. (Elektronisk) Perstorp AB: About Perstorp.
Tillgänglig: <http://www.perstorp.com/About%20Perstorp/Perstorp%20in%20Brief.aspx> (2012-04-27)
[2] Orvehag Fredrik Underhållschef Perstorp Specialty Chemicals AB. Intervju. (2012-05-02)
[3] Idhammar Börje. (1997) Underhåll – Teknik och metoder (andra upplagan). Tullinge, Idhammar Förlag ISBN 91-630-5161-3
[4] Smartmobil | Nationalencyklopedin (senast uppdaterad 2012) Smartmobil (Elektronisk) Nationalencyklopedin
Tillgänglig: <http://www.ne.se/smartmobil> (2012-04-28).
[5] Programmering | Nationalencyklopedin (senast uppdaterad 2012) Programmering (Elektronisk) Nationalencyklopedin
Tillgänglig: <http://www.ne.se/lang/programmering> (2012-04-27).
[6] Applikation | Nationalencyklopedin (senast uppdaterad 2012) Applikation (Elektronisk) Nationalencyklopedin
Tillgänglig: <http://www.ne.se/lang/applikation/1258417> (2012-04-25).
[7 ] Vad är en surfplatta? - Surfplatta (senast uppdaterad 2012) Vad är en surfplatta? (Elektronisk) Surfplatta.nu
Tillgänglig: <http://surfplatta.nu/vad-ar-en-surfplatta/> (2012-04-12). [8] Surfplatta - Wikipedia (senast uppdaterad 2012) Surfplatta
(Elektronisk) Svenska Wikipedia
Tillgänglig: <http://sv.wikipedia.org/wiki/Surfplatta> (2012-04-12).
[9] Java (programspråk) - Wikipedia (senast uppdaterad 2012) Java (programspråk) (Elektronisk) Svenska Wikipedia
Tillgänglig: <http://sv.wikipedia.org/wiki/Java_%28programspr%C3%A5k%29> (2012-04-02).
[10] White Paper The Java Language Environment(senast uppdaterad 2012) The Java
Language Environment
(Elektronisk) Sun Developer Network (Oracle)
Tillgänglig: <http://java.sun.com/docs/white/langenv/Intro.doc2.html> (2012-05-02). [11] Objektorientering - Wikipedia (senast uppdaterad 2012) Objektorientering (Elektronisk) Svenska Wikipedia
Tillgänglig: <http://sv.wikipedia.org/wiki/Objektorientering> (2012-04-06).
[12] Objektorientering | Nationalencyklopedin (senast uppdaterad 2012) Objektorientering (Elektronisk) Nationalencyklopedin
21 Per Holm och Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-04830-7. (7)
[15] Kroneke M David, Auer J David (2007) Database Processing (Upplaga 11) New Jersey Person Education (US). ISBN10 0-13-157945 ,ISBN13 978-0-13-157945-3. (70-80).
[16] What is Android? | Android Developers (senast uppdaterad 2012) What is Android? (Elektronisk) Android Developers
Tillgänglig: <http://developer.android.com/guide/basics/what-is-android.html> (2012-04-09) [17] Server | Nationalencyklopedin (senast uppdaterad 2012) Server
(Elektronisk) Nationalencyklopedin
Tillgänglig: <http://www.ne.se/lang/server> (2012-04-28).
[18] Johansson Karl-Edward (1997) Driftsäkerhet och underhåll (Andra upplagan). Lund. Studentlitteratur, ISBN 91-44-39111-0. (37).
[19] Hagberg Leo, Henriksson Tomas (2010) Underhåll i världsklass (Första upplagan). Lund OEE Consultants AB, ISBN 978-91-633-6271-2. (384, 316, 454)
[20] Idar Magne Holme, Solvang Krohn Bernt (1997) Forskningsmetodik (Andra upplagan) Lund. Studentlitteratur, ISBN 91-44-00211-4. (76).
[21] Halvorsen Knut (1992) Samhällsvetenskaplig metod (1:17). Lund. Studentlitteratur AB, ISBN 987-91-44-36621-0. (87).
[22] Larsen Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt (första upplagan). Kristianstad. Tryck & bind Kristianstads boktryckeri AB, ISBN 978-91-40-66479-2. (22).
[23] Svensk författningssamling - riksdagen.se (senast uppdaterad 2011) Semesterlag
(1977:480)
(Elektronisk) Riksdagen
Tillgänglig:
<http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Semesterlag-1977480_sfs-1977-480/?bet=1977:480> (2012-06-02)
[24] Genomsnittlig timlön efter yrke - Statistiska centralbyrån (senast uppdaterad 2012)
Genomsnittlig timlön och lönespridning, arbetare privat sektor
(Elektronisk) Statistiska centralbyrån
Tillgänglig: <http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____28207.aspx> (2012-06-02). [25] Gartner Newsroom Press releasees (senast uppdaterad 2012) Gartner Says Worldwide
Sales of Mobile Phones Declined 2 Percent in First Quarter of 2012; Previous Year-over-Year Decline Occurred in Second Quarter of 2009
(Elektronisk) Gartner.com
22 [27] Stallings William, Brown Lawrie (2007) Computer Security Principles and Practice (Första upplagan). Massachusetts. Person Prentice Hall, ISBN13 978-0-13-513711-6, ISBN10 0-13-513711-X. (14-15).
[28] Jensen Mogens Kjӕr (1991) Kvalitativa metoder (Andra upplaga). Köpenhamn. Studentlitteratur, ISBN 91-44-47681-7. (14).
23 Bilaga 3 - Mobiltelefonpriser
Bilaga 4 - UML Mobilapplikation Bilaga 5 - UML Serverapplikationen Bilaga 6 - Medelarbetstid
Underhållsklienten enkätundersökning
1) Gradera din vana att hantera mobilapplikationer eller liknade elektroniskutrustning så som surfplattor, från 1 till 5. Där 1 är mycket ovan och 5 är väldigt van.
Svar:____________________________________________________________ 2) Gradera din vana att hantera datorer, från 1 till 5. Där 1 är mycket ovan och 5 är
väldigt van.
Svar:____________________________________________________________ 3) Gradera applikationens användarvänlighet, från 1 till 5. Där 1 är mycket låg
användarvänlighet och 5 är mycket hög användarvänlighet.
Svar:____________________________________________________________ 4) Gradera hur mycket du tror att applikationen kommer underlätta när du planerar
ditt
arbete, från 1 till 5. Där 1 är väldigt lite och 5 är väldigt mycket.
Svar:____________________________________________________________ 5) Tror du att det finns fler användningsområden för mobilapplikationer på din
arbetsplats?
Svar:____________________________________________________________ 6) Om du svarade ja på föregående fråga. Nämn gärna ett eller flera framtida
användningsområden.
Svar:____________________________________________________________ 7) Hur många arbetsorder avrapporterar du dagligen i snitt?
Svar:____________________________________________________________ 8) Hur lång tid tar det för dig att av att avrapportera en arbetsorder med nuvarande
system?
Svar:____________________________________________________________ 10) Tror du att du kommer spara tid genom att använda applikationen? Dels som
avrapportering och dels som planeringshjälpmedel.
Svar:____________________________________________________________ 11) Då det finns EX-klassade zoner där inte vanliga telefoner får förekomma. Vore
det bra med en surfplatta utanför området som alternativ till telefon för avrapportering?
Svar:____________________________________________________________ 12) Ett framtida användningsområde för mobilapplikationer kan exempelvis vara en
scanner- funktion när man ska hämta ut materiel. Hur mycket tid tror du att en sådan funktion skulle spara?
Svar:____________________________________________________________ 13) Gradera hur stor nytta du tror att du skulle ha av en smartphone på din
arbetsplats, från 1 till 5. Där 1 är väldigt lite och 5 är väldigt mycket.
Frågans
nummer
Frågeformulering
Genomsnittligt
svar
1
Gradera din vana att hantera mobilapplikationer ellerliknade elektronisk utrustning så som surfplattor, från 1 till 5. Där 1 är mycket ovan och 5 är väldigt van.
3,6
2
Gradera din vana att hantera datorer, från 1 till 5. Där 1är mycket ovan och 5 är väldigt van.
4,7
3
Gradera applikationens användarvänlighet, från 1 till 5.Där 1 är mycket låg användarvänlighet och 5 är mycket hög användarvänlighet.
4.1
4
Gradera hur mycket du tror att applikationen kommerunderlätta när du planerar ditt
arbete, från 1 till 5. Där 1 är väldigt lite och 5 är väldigt mycket.
3,0
7
Hur många arbetsorder avrapporterar du dagligen isnitt?
2 stycken
8
Hur lång tid tar det för dig att av att avrapportera enarbetsorder med nuvarande system?
5,6 minuter
9
Uppskatta hur lång tid du tror det kommer att ta för digatt avrapportera en arbetsorder med hjälp av applikationen.
4,5 minuter
13
Gradera hur stor nytta du tror att du skulle ha av ensmartphone på din arbetsplats, från 1 till 5. Där 1 är väldigt lite och 5 är väldigt mycket.
Fråga 5) Tror du att det finns fler användningsområden för mobilapplikationer på din
arbetsplats?Svar: Ja 72 %, Vet ej 14 %, Nej 14 %
Fråga 6) Om du svarade ja på föregående fråga. Nämn gärna ett eller flera framtida användningsområden.
Svar: Konfigureringsverktyg, Tidsrapportering gällande löner, ritningsunderlag, förebyggande underhåll, uppföljning av nyckeltal och förrådsuttag. Rapportering för extern personal.
Fråga 10) Tror du att du kommer spara tid genom att använda applikationen? Dels som avrapportering och dels som planeringshjälpmedel.
Svar: Ja 92%, Nej 8 %
Fråga 11) Då det finns EX-klassade zoner där inte vanliga telefoner får förekomma. Vore det bra med en surfplatta utanför området som alternativ till telefon för
avrapportering?
Svar: Ja 43%, Vet ej 43%, Nej 14%,
Fråga 12) Ett framtida användningsområde för mobilapplikationer kan exempelvis vara en scanner- funktion när man ska hämta ut materiel. Hur mycket tid tror du att en sådan funktion skulle spara?
Sony Ericsson Xperia Active 1990 http://www.prisjakt.nu/produkt.php?e=922645 Motorola Defy Plus 2199 http://www.prisjakt.nu/produkt.php?e=984874
Motorola Razr 3059 http://www.prisjakt.nu/produkt.php?e=1008938
Samsung GT-i9300 Galaxy S III 5685 http://www.prisjakt.nu/produkt.php?e=1172708 Samsung GT-i9100 Galaxy S II 3599 http://www.prisjakt.nu/produkt.php?e=838917 HTC One X 4599 http://www.prisjakt.nu/produkt.php?e=1147924
HTC One S 3999 http://www.prisjakt.nu/produkt.php?e=1147922 HTC Desire S 2490 http://www.prisjakt.nu/produkt.php?e=829113
Google Galaxy Nexus 3499 http://www.prisjakt.nu/produkt.php?e=1008524 Apple iPhone 4S 16 GB 5200 http://www.prisjakt.nu/produkt.php?p=976420 Snittsumma = 3640 Kr.
efter näringsgren SNI 2007, kön och tid
2011
25-30+33 tillverkning av verkstadsvaror totalt 39,2
näringsgren SNI 2007:
Ny näringsgrensindelning SNI 2007 ersätter SNI 2002 från och med 2009 näringsgren SNI 2007:
25-30+33 tillverkning av verkstadsvaror:
25-30+33 tillverkning av verkstadsvaror är en delmängd av 05-33+35-39 tillverkning och utvinning, energi och miljö
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Produkt.asp?produktid=AM0401
Medelarbetstid (överenskommen) per vecka för sysselsatta 15-74 år (AKU) efter näringsgren SNI2007 och kön. År 2009-2011 [2012-01-26]
Medelarbetstid (överenskommen) per vecka för sysselsatta 15-74 år (AKU) efter näringsgren SNI2007 och kön. År 2009-2011- Statistiska centralbyrån (Elektronisk) Statistiska
centralbyrån Tillgänglig:
Junos Pulse Secure Access Service - Secure Application Manager [Elektronisk]. Release 7.2
(2012)Juniper Networks. Kräver Adobe Acrobat Reader. Tillgänglig :
