Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för vårdvetenskap
Psykosociala faktorer som befrämjar
återhämtning från alkoholberoende
KANDIDAT UPPSATS
Författare: Handledare:
Mats Törnblom Kristina Haglund
Examinator: Camilla Fröjd Uppsatskurs C, 15 poäng
!""#$%&&'()*+#,-"!"./
!SAMMANFATTNING ... 3!
BAKGRUND ... 5!
INTRODUKTION ... 5!
ÅTERHÄMTNING OCH HÄLSA ... 5!
PSYKISK HÄLSA ... 5!
ÅTERHÄMTNING FRÅN ALKOHOLBEROENDE ... 6!
OMVÄRLDSBESKRIVNING ... 6!
Riskbruk och skadlig konsumtion av alkohol ... 7!
Alkoholmissbruk ... 8!
Alkoholberoende ... 8!
Skillnaden mellan abstinens och post-akut abstinens ... 9!
Återhämtning från alkoholberoende enligt DSM IV ... 10!
Evidens för psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende ... 10!
Återfallsprevention ... 11!
Tolvstegsmodellen ... 11!
Ansvaret för vård- och stödinsatser för personer med alkoholberoende ... 12!
PROBLEMFORMULERING ... 12! SYFTE ... 12! FRÅGESTÄLLNING ... 13! METOD ... 13! DESIGN ... 13! URVAL ... 13! PROCEDUR/TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 13! ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 15! RESULTAT ... 15!
Hur beskrivs psykosociala faktorer som befrämjar återhämtning från alkoholberoende? ... 15!
TABELL 1.PSYKOSOCIALA FAKTORER SOM BEFRÄMJAR ÅTERHÄMTNING FRÅN ALKOHOLBEROENDE ... 18!
DISKUSSION ... 26!
SAMMANFATTNING AV HUVUDRESULTAT ... 26!
Psykosociala faktorer som befrämjar återhämtning från alkoholberoende ... 26!
METODDISKUSSION ... 26!
Otillräckligt antal träffar ... 26!
Relevant att använda nyckelordet Alcohol dependence? ... 26!
RESULTATDISKUSSION ... 27!
Skillnad i vårdfilosofi ... 27!
När har man egentligen återhämtat sig från ett alkoholberoende? ... 28!
KONKLUSION ... 29!
REFERENSER ... 30!
REFERENSER TILL INTRODUKTIONSAVSNITTET ... 30!
!"##"$%"&&$'$()
Bakgrund: I vetenskaplig litteratur finns olika behandlingsprogram för personer med
alkoholberoende beskrivna, däremot är psykosociala faktorer som befrämjar återhämtningsprocessen beskrivet i begränsad omfattning.
Syfte: Att beskriva vilka psykosociala faktorer som befrämjar återhämtning från
alkoholberoende.
Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 1999-2011 med både
kvalitativ och kvantitativ design.
Resultat: Enligt litteraturstudien kan återhämtningsprocessen anses börja då den
alkoholberoende nått sin personliga botten. Ju längre återhämtningen fortskrider, desto mer ökar den allmänna funktionsnivån. Socialt stöd beskrivs som en viktig faktor för att undvika återfall och minska behovet av professionell hjälp. Egen övertygelse och stöd av självhjälpsgrupper beskrivs som avgörande för att bibehålla nykterhet. Socialt stöd och påverkan från anhöriga relaterades till ökad förmåga att analysera och bedöma sin situation under återhämtningen. Terapeutisk allians och ömsesidiga mål är också betydelsefulla faktorer. När behandlingen skett framgångsrikt beskrivs detta som en kombination av egen motivation och vilja att inleda en radikal beteendeförändring.
Slutsats: Psykosociala faktorer i form av stödjande relationer tycks befrämja återhämtning
från alkoholberoende. Övriga slutsatser kan inte dras från denna litteraturstudie som är begränsad i omfattning och sammanställd av studier i olika design. Ytterligare studier behöver genomföras för att kunna dra generella slutsatser som i sin tur kan vara till stöd för klinisk verksamhet.
ABSTRACT
Background: In scientific literature there are various treatment programs for people with
alcohol dependence described, however, are psychosocial factors that promote recovery process described to a limited extent.
Purpose: To describe the psychosocial factors that promotes recovery from alcohol
dependence.
Method: Literature study of ten scientific articles, published between 1999-2011 with both
qualitative and quantitative design.
Results: According to the literature, the recovery process can be considered to begin when a
person with alcohol dependence reached his personal rock bottom. The longer the recovery progresses, the greater are the overall level of performance. Social support is described as an important factor to prevent relapse and reduce the need for professional help. Self-belief and support of self-help groups are described as important to maintaining sobriety. Social support and influence from family members was related to increased ability to analyze and assess their situation during the recovery. Therapeutic alliance and mutual goals are also important factors. Once treatment has been successfully described as a combination of self-motivation and willingness to initiate a radical change in behaviour.
Conclusion: Psychosocial factors in the form of supportive relationships appear to promote
recovery from alcohol dependence. Other conclusions drawn from this study is limited in scope and compiled by the studies of different design. Further studies need to be implemented in order to draw general conclusions, which can in turn be in support of clinical work.
*"+(,-$.)
Som ett led i kvalitetssäkring har man inom verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri vid Akademiska sjukhuset efterfrågat en utvärdering av psykosociala faktorer som befrämjar återhämtningsprocessen från alkoholberoende. Detta arbete kan ses som en pilotstudie för framtida forskning i ämnet.
)
'$&,/.-+&'/$)
)
%01234506768/9:3/34;<=/
Det engelska begreppet recovery betyder i svensk översättning att återfå hälsa, hämta sig eller tillfriskna från ohälsa (Petty & Petty, 1994). Begreppet hälsa beskrivs som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder i Världshälsoorganisationens definition från 1946 (World Health Organization, 2011).
><?@7<@/34;<=/
World Federation for Mental Health definierar psykisk hälsa som ett tillstånd som tillåter optimal fysisk, intellektuell och emotionell utveckling av individen så långt det är förenligt med hänsyn till andra individer (Nationalencyklopedin, 2011). Den psykiska hälsan påverkas av psykosociala faktorer i form av livshändelser, familjeklimat, kultur och ekonomi (Herlofsson et al., 2009)
><?@9<9:7=;0/<?6<400
%01234506768/A2B6/=;@939;C12916D1/
Diagnosen alkoholberoende ingår i Diagnostic and statistical manual of mental disorders, DSM IV, ett amerikanskt system för diagnos och klassifikation av psykiska störningar. Systemet används även inom svensk psykiatrisk vård, där den landstingsdrivna beroendevården har sin tillhörighet. Om tolv månader förflutit utan återfall går tillståndet enligt DSM IV in i varaktig remission och kriterierna för alkoholberoende är inte längre uppfyllda. (American Psychiatric Association, 2002). Patienten har i detta avseende återhämtat sig från ohälsa och tillfrisknat.
Samma konsensus står dock inte att finna vad gäller exempelvis kommunens socialtjänst eller inom privat regi som bedriver behandling för personer med alkoholberoende. Detta arbete baseras därför enbart på resultatet i de artiklar som redovisas.
E5F42;D<C1<@27F6768/
Europeiska unionen (EU) är det geografiska område i världen där befolkningen dricker mest alkohol. Allt fler EU-medlemsländer medger att alkoholen är ett hot mot folkhälsan. (European Commission, 2008). Detta har även för Sveriges del betydelse ur ett folkhälsoperspektiv då alkohol ligger bakom en stor andel av olyckor, skador och våld. I Sverige dör cirka 3 000 personer årligen till följd av olika trauma och en tredjedel av dessa uppskattas ha ett direkt samband med alkoholkonsumtion (Socialstyrelsen, 2008 b).
Antalet personer med alkoholberoende i Sverige beräknas idag uppgå till 330 0000 (Statens offentliga utredningar, 2011) vilket utgör ungefär 3,5 procent av landets befolkning. Antalet patienter som vårdats på sjukhus för akut alkoholförgiftning har under 2000-talet ökat bland både män och kvinnor i åldersgruppen 20–84 år (Statistiska centralbyrån, 2007). De som vårdats för alkoholrelaterad leversjukdom ökade på likartat sätt som alkoholförgiftning bland både män och kvinnor i åldrarna 45 till 74 år (Socialstyrelsen, 2008 a).
Uppskattningsvis avstår 15 procent av vuxna EU-medborgare helt från att dricka alkohol (Socialstyrelsen, 2008 b).
Sverige erhöll medlemskap i EU 1 januari 1995. Under mitten av 1990-talet var den totala alkoholkonsumtionen motsvarande cirka 8 liter hundraprocentig alkohol per person och år (Socialstyrelsen, 2008 a) men steg till dryga 10 liter under 2004. Alkoholkonsumtionen i landet ökade under åren 1996-2003 med drygt tjugo procent (Gustafsson & Trolldal, 2004). Totalkonsumtionen av alkohol bland personer över 15 år uppskattades 2004 till drygt tio liter ren alkohol per individ. Kvantiteten har sedan minskat både 2005 och 2006 (Socialstyrelsen, 2008 b).
Sedan år 2000 har Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD, på uppdrag av regeringen kontinuerligt via intervjuer med slumpvis utvalda informanter kartlagt utvecklingen av den totala alkoholkonsumtionen i landet. Man har då lagt samman registrerad och oregistrerad konsumtion. Kartläggningen för 2008-2009 visar att svenskarna i genomsnitt under denna period årligen konsumerade motsvarande 9,4 liter hundraprocentig alkohol. Under 2010 uppgick mängden till 9,2 liter. (SoRAD, 2010).
Som jämförelse dricker i genomsnitt EU-medborgaren kring motsvarande 11 liter ren alkohol per år. Inom EU-området beräknas 50 miljoner människor dricka mer alkohol än gränsen för hazardiousus drinking, vilket på svenska översatts till begreppet riskbruk (European Commission, 2008).
,0123452)678)129:;0<)26=15>?06=)9@)9;2686;)
Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där kriterier för missbruk eller beroende inte föreligger. Riskbruk definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett alkoholintag vilket ur ett folkhälsoperspektiv ökar risken för negativa fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser (Statens folkhälsoinstitut 2007).
";2686;>0113452)
I diagnossystemet DSM-IV (American Psychiatric Association, 2002) definieras missbruk som ett skadligt substansintag som leder till betydande funktionsnedsättning eller lidande. Minst ett av nedanstående fyra kriterier ska gälla under en och samma tolvmånadersperiod för att ett missbruk av substansen alkohol ska kunna fastställas.
1. Vid upprepade tillfällen druckit alkohol på ett sätt som inneburit att individen misslyckats med att klara av sina skyldigheter i hem, skola eller arbete.
2. Vid upprepade tillfällen druckit alkohol på ett sätt som medfört betydande risk för fysisk skada.
3. Vid upprepade tillfällen ha haft problem med rättsväsende då individen druckit alkohol. 4. Oförändrad alkoholkonsumtion trots att denna gett upphov till återkommande problem av
social- eller mellanmänsklig natur.
Ovanstående fyra symtom skall dock inte uppfylla kriterierna för beroende enligt vad som nedan krävs.
)
";2686;3A46A=:A)
!
Minst tre av nedanstående sju kriterier ska enligt diagnossystemet DSM-IV (American Psychiatric Association, 2002) gälla under en och samma tolvmånadersperiod för att ett beroende av substansen alkohol ska kunna fastställas.
1. Tolerans som yttrar sig i antingen behov av påtagligt ökande mängd för att få effekt eller minskad effekt vid tillförsel av samma dos.
2. Tydliga abstinenssymtom vid avbruten tillförsel eller att intaget fortsätter för att undvika sådana symtom.
3. Kontrollförlust som innebär konsumtion av större mängd eller under längre tid än individen tänkt sig från början.
4. Återkommande önskan att minska eller kontrollera intaget.
5. En betydande del av tillvaron ägnas åt att införskaffa, konsumera och återhämta sig från användning av alkohol.
7. Oförändrad alkoholkonsumtion trots kunskap om fysiska eller psykiska skadeeffekter.
)
!20;;=9:A=)>A;;9=)931?0=A=1)678)B61?C925?)931?0=A=1)
Abstinens är ett tillstånd som utvecklas som en följd av att personen upphört med- eller minskat ett långvarigt och intensivt intag av en substans (American Psychiatric Association, 2002).
Efter en längre tids intensivkonsumtion av en substans sker en uppregling av receptorerna i framför allt hjärnans glutamatsystem. Detta visar sig i en toleransökning som innebär att större mängd krävs för att uppnå samma effekt och abstinens när tillförsel uteblir. Den akuta abstinensfasen yttrar sig i svettningar, förhöjd puls och blodtryck, darrningar, oro, sömnsvårigheter och illamående. Avbruten alkoholtillförsel leder för den alkoholberoende också till en kraftig stimulering och aktivering av både centrala och autonoma nervsystemet. Detta ökar risken för epileptiska anfall. De kraftigt förstärkta sinnesintrycken kan även leda till ett delirium som är ett allvarligt förvirringstillstånd orsakat av alkoholabstinens (Palmstierna, 2002).
När den akuta abstinensfasen avklingat inträder en så kallad postakut abstinens. Hjärnan återhämtar sig då från långvarig kontinuerlig överstimulering i mesokortikolimbiska dopaminsystemet som även brukar kallas hjärnans lustcentrum. I centrat är signalsubstansen dopamin budbärare. Detta system har sina rötter djupt inne i mellanhjärnan och sträcker sig till det limbiska systemet, som är central för känslolivet och är viktig för tankar och medvetande.
Utvecklingshistoriskt är hjärnans belöningssystem gammalt. Dess uppgift är att få arten att överleva. Det motiverar oss till att äta, dricka och fortplanta oss. Dopamin frisätts i belöningssystemet och gör aktiviteter lustfyllda och får oss att vilja upprepa dem (Saxon och Wirbing, 2004).
förmåga att tänka abstrakt, minnesstörningar, sömnrubbningar, stresskänslighet och samt osäkerhet i sociala situationer (Palmstierna, 2002).
D?A48E>?=0=<)F4G=)9;2686;3A46A=:A)A=;0<?).!#)'H)
Då risk för återfall är särskilt hög under de första tolv månaderna efter ett alkoholberoende definieras den tidsperioden som tidig remission. Om tolv månader förflutit utan återfall går tillståndet in i varaktig remission och kriterierna för alkoholberoende är inte längre uppfyllda (American Psychiatric Association, 2002).
)
I@0:A=1)FJ4)B1K2616709;9)3A89=:;0=<1>A?6:A4)@0:)9;2686;3A46A=:A))
Då huvuddelen av personer med ett diagnosen alkoholberoende enligt DSM IV samtidigt uppfyller kriterierna för diagnosen alkoholmissbruk enligt samma diagnossystem, görs nedan ingen åtskillnad i beskrivningen av evidensbaserade psykosociala behandlingsmetoder.
Psykosociala behandlingsmetoder med bevisad effekt vid alkoholberoende kännetecknas av en klar struktur och väldefinierade åtgärder vilka ofta är baserade på detaljerade riktlinjer (Socialstyrelsen, 2008 c)
I en rapport framtagen av Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, om behandling av alkohol- och narkotikaproblem från 2001 lyfts två psykosociala behandlingsmetoder fram som verkningsfyllda vid alkoholberoende. Det är olika former av kognitiv beteendeterapi och tolvstegsprogram enligt Minnesota-modellen inklusive självhjälpsorganisationen Anonyma Alkoholister (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2001)
D?A4F9;;1B4A@A=?06=)
Återfallsprevention är en psykosocial behandlingsmetod med grund i kognitiv beteendeterapi. Metoden är evidensbaserad (Socialstyrelsen, 2008 c). Ursprungsmodellen av återfallsprevention beskrevs 1985 av psykologerna Alan Marlatt och Judith Gordon i boken Relapse Prevention (Marlatt & Donovan, 2005). Detta utgjorde en motvikt till den på 1970-talet då rådande aversionsterapin vars syfte var att undertrycka ett icke önskvärt beteende som till exempel överkonsumtion av alkohol genom avskräckande behandling i olika former (Engquist, 1974).
Syftet med återfallsprevention är att skapa en förändring av själva beteendet genom en lärandeprocess. Behandlingen innefattar åtta sessioner och sker i huvudsak i gruppform med mellan tre till tio deltagare. Under sessionerna kartläggs individens risksituationer för återfall och konsekvenserna av detta. Man tränar även sociala färdigheter som alternativ till det tidigare problembeteendet. Behandlingsmetoden återfallsprevention är tillämpbar vid all form av beroendeproblematik (Saxon & Wirbing, 2004).
&6;@1?A<1>6:A;;A=)
Anonyma Alkoholister (AA) är världens största självhjälpsrörelse för personer med önskan att sluta dricka. Rörelsen startade 1935 i U.S.A. och det finns idag över etthundratusen grupper i världen. (Anonyma Alkoholister, 2011 a)
Det centrala begreppet i AA-rörelsen är övertygelsen om att återhämtning från missbruket är en andlig process och att uppnåendet av kontinuerlig nykterhet är beroende av andlig tillväxt samt att bistå andra alkoholister som fortfarande lider. (McGee, 2000)
För att uppnå och sedan bibehålla nykterhet används De Tolv Stegen som riktmärke för hur långt processen gått (Anonyma Alkoholister, 2011 b). Strukturfilosofin inom AA-rörelsen beskrivs i punktform och benämns som Tolv Traditioner (Anonyma Alkoholister, 2011 c).
"=1@94A?)FJ4)@G4:C)678)1?J:0=19?1A4)FJ4)BA416=A4)>A:)9;2686;3A46A=:A)
Idag är ansvaret för vård- och stödinsatser för personer med alkoholberoende i Sverige delat mellan de två huvudmännen landsting och kommun. Regeringen beslutade dock i april 2008 tillsätta en särskild utredare för att göra en översyn av den samlade svenska missbruks- och beroendevården. I uppdraget ingick att ta ställning till hur kommunernas och landstingens ansvar för missbruks- och beroendevården kan tydliggöras samt överväga behovet av förändringar i ansvarsfördelningen mellan respektive huvudman.
Enligt utredningens slutbetänkande ska landstinget ansvara för tillnyktringsverksamhet, abstinensvård och behandling och kommunen för psykosocialt stöd samt stöd till boende, sysselsättning och försörjning. Den nya lagen om missbruks- och beroendevård föreslås träda i kraft första januari 2013 (SOU, 2011).
>29C;15A925G;12768/
I litteraturen finns olika behandlingsprogram för personer med alkoholberoende beskrivna, däremot är psykosociala faktorer som befrämjar återhämtningsprocessen från beskrivet i begränsad omfattning.
/
'?A01/
(2B81<04;;6768
/) )
Hur beskrivs psykosociala faktorer som befrämjar återhämtning från alkoholberoende?
)
)
#I&/.)
/
H1<786/
Detta är en litteraturstudie med sökningar i vetenskapliga sökdatabaser (Forsberg och Wengström, 2008).
/
I2F=;/
Tio vetenskapliga artiklar funna i sökdatabaser som beskriver psykosociala faktorer som befrämjar återhämtning från alkoholberoende. Reveiew-artiklar exkluderades. Samtliga artiklar var engelskspråkiga och publicerade mellan 1999-2011.
Urvalet skedde inte systematiskt. Artiklar bedömdes utefter relevans för syftet. Både kvalitativ och kvantitativ design inkluderades under förutsättning att de innehöll valda sökord och besvarade frågeställningen.
>29:1DG2J07;;F48=8B68<<400/
Artikelsökning med hjälp av sökorden Alcohol dependence, Experience, Recovery och Psychosocial genomfördes i databaserna PubMed, Medline, CINAHL och PsycInfo.
publikationsår vid litteratursökningen. Sökningarna begränsades till innehåll i titel och abstract.
Vid sökning i PubMed genererade enbart nyckelordet Alcohol dependence 4683 träffar. När detta kombinerades med Experience erhölls 1595 träffar. Då även nyckelordet Recovery lades till erhölls nittiotvå träffar. När slutligen Psychosocial också lades till genererade detta i fyra träffar. Dessa fyra artiklar saknade dock relevans att inkluderas i detta arbete då abstract granskades.
I Medline genererade nyckelordet Alcohol dependence 3389 träffar. Då detta kombinerades med Experience erhölls etthundraåtta träffar. Då Recovery lades till erhölls sju träffar och då sökningen kombinerades med Psychosocial genererade detta i en träff vilken saknade relevans då abstract granskades.
Då sökning gjordes i CINAHL genererade nyckelordet Alcohol dependence 1781 träffar. I kombination med Experience erhölls åttiosex träffar. Då Recovery lades till erhölls sju träffar. När sökningen kombinerades med Psychosocial genererade detta i en träff. Denna saknade dock relevans då abstract granskades.
Vid sökning i PsycINFO genererade nyckelordet Alcohol dependence 4881 träffar. I kombination med Experience erhölls etthundrasextioen träffar. Då Recovery lades till erhölls femton träffar. Då sökningen slutligen kombinerades med Psychosocial genererade detta i en träff som saknade relevans då abstract granskades.
#07<@=/KF12F48=6D16/
Författaren har tagit del av Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden (Vård i Norden, 2003). Förhållningssättet har varit objektivt i samband med analys och presentation av resultat. Eftersom de inkluderade artiklarna redan är publicerade i vetenskapliga tidsskrifter, fanns ingen direkt etisk konflikt i förhållande till de de forskningspersoner som deltagit i studierna. Ingen etisk konflikt förelåg heller i förhållande till principen om rättvisa, autonomi, att göra gott och att inte skada.
)
,I!-L&"&)
M54) 3A1240@1) B1K2616709;9) F92?64A4) 16>) 3AF4E>N94) G?A48E>?=0=<) F4G=) 9;2686;3A46A=:AO))
De tio artiklarna presenteras nedan i löptext samt i tabell 1.
I en studie av Bishof et al. (2007) intervjuades tre grupper av alkoholberoende personer med olika tillgång till socialt stöd. Man fann att personer med högre nivå av socialt stöd får färre återfall och har mindre behov av professionell hjälp än de andra grupperna påvisades att skillnader mellan grupperna gällande socialt stöd minskade i regel över tid.
Charney, Zikos och Gill (2009) konstaterar att faktorer som främjar återhämtning i ett tidigt stadium är frånvaro av diagnoskriterier för personlighetsstörningar, sidomissbruk, impulsstörningar och allvarliga sociala konsekvenser i samband med alkoholintaget.
Corte och Farchaus Stein (2007) fann att de som återhämtat sig från ett alkoholberoende hade en mer positiv självbild samt högre grad av stabilitet avseende både livsmönster och relationer till omgivningen än de som inte klarade detta.
beteendeförändring innebar en vändpunkt i sjukdomen. Tidpunkt för när där detta uppnåddes visade sig dock vara olika för varje deltagare.
Hibbert och Best (2011) visar på gradvis ökande funktion ju längre återhämtningsprocessen fortskrider. Personer med fem års nykterhet eller mer, här beskrivet som "stabil återhämtning", rapporterade högre nivå av psykisk hälsa, social miljö och självkänsla än de med mindre än fem års nykterhet, beskrivet som ”i början av återhämtning”.
Hänninen och Koski-Jännes (1999) identifierade fem olika berättelsetyper bland personer som återhämtat sig från beroende av alkohol, droger, ätstörningar, rökning, sex och spel. Syftet var att söka efter sätt på vilka människor med olika beroendeproblematik förstår och presenterar sin förändringsprocess. Författarna drar slutsatsen att samtliga berättelsetyper bidrog till att göra återhämtning från ett beroende förståeligt och att människor med olika former av problematik har skilda behov att tolka denna förändring i forum anpassat efter egna erfarenheter av återhämtning.
Moos, Moos och Timko (2006) visar i sin studie att kvinnor var mer benägna att ta emot erbjuden hjälp och upprätthålla nykterhet. Kvinnorna tenderade även att dra större nytta av deltagande i Anonyma alkoholister samt visade mindre tecken på undvikande-strategier och nedstämdhet än männen.
Nordfjaern, Rundmo och Hole (2010) identifierade terapeutisk allians och ömsesidiga mål hos vårdtagare och vårdgivare som betydelsefulla faktorer för återhämtning. Resultaten visade också att gemensamma influenser bland patienter/klienter var av betydelse för hur behandlingen uppfattades. Viktiga påverkansfaktorer för återhämtning var psykosocialt fungerande och adekvat medicinering. Författarna fann slutligen att de två största orsakerna till avbruten behandling var misslyckande i att skapa positiva sociala relationer samt frestelser till återfall i missbruk.
återhämtningsprocessen för obehandlade personer, medan ett omvänt förhållande upptäcktes hos behandlade personer.
!"#$%%&'(!
"#$%&#&'()*)!+)%,&-.-!#&/!0.+-1/2)-!3,.-41/,5(56!+-35!)*%&4&*0.-&.57.!Författare År, Land
Titel Syfte Metod Deltagare Resultat
Bichof et al. 2007
Tyskland
Stability of subtypes of natural recovery from alcohol dependence after two years
Analysera stabilitet i återhämtning hos tre grupper av alkoholberoende: 1) Höggradigt beroende - låg problemnivå – låg nivå av socialt stöd 2) Höggradigt beroende - hög problemnivå – medelhög nivå av socialt stöd 3) Låggradigt beroende - låg problemnivå – hög nivå av socialt stöd Kvantitativ metod. Longitudinell studie. Intervjuer med standardiserade frågeformulär. N = 178 Grupp 1 (n = 63) Grupp 2 (n = 36) Grupp 3 (n = 68) Deltagarna hade inte genomgått någon behandling innan studien. Skillnader mellan
grupperna gällande socialt stöd minskade i regel över tid, men även vid
uppföljningen efter två år. Deltagarna i grupp 1 hade nu mindre socialt stöd av vänner jämfört med de i grupp 3 och visade
Författare År, Land
Titel Syfte Metod Deltagare Resultat
Charney, Zikos & Gill
2009 Canada
Early recovery from alcohol dependence: Factors that promote or impede abstinence
Identifiera faktorer som främjar eller förhindrar tidig återhämtning under de fyra första veckorna av ett tolv veckors behandlingsprogram Kvantitativ metod Prospektiv uppföljningsstudie. Kliniska och semistrukturerade intervjuer N = 175 Deltagare som återföll under de första fyra veckorna (n = 75) Deltagare som kvarstannade i behandling (n = 100)
Under de fyra första
veckorna stannade 43 % av deltagarna i behandling. Dessa var mindre benägna till sidomissbruk av andra substanser än alkohol och uppfyllde heller inte
diagnoskriterier för impuls- och personlighetsstörning De hade också i lägre utsträckning negativa sociala konsekvenser av drickandet än de som återföll.
Corte & Farchaus Stein 2007 USA Self-Cognitions in Antisocial Alcohol Dependence and Recovery Undersöka samband mellan självbild (självuppfattning) och anti-socialt alkoholberoende Kvantitativ metod. Tvärsnittsstudie. N = 67
Unga vuxna med asocialt alkoholberoende (n = 24) De som återhämtat sig från alkoholberoende (n =18) Kontrollgrupp (n = 25)
Man fann samband mellan egenskaper i självbild och alkoholkonsumtion. Personer med antisocialt alkoholberoende hade sämre självbild än kontrollgruppen och mer negativa livsmönster samt en trend mot högre
interrelationer än både de i återhämtning och
Författare
År, Land Titel Syfte Metod Deltagare Resultat
Dyson 2007 England Experiences of alcohol dependence: a qualitative study Beskriva upplevelser under en beroendeperiod och återhämtningen från denna. Kvalitativ metod. Narrativ studie. Grundad teori och innehållsanalys. N = 8 (medlemmar av anonyma alkoholister, AA) Deltagarna beskriver förnekelse av problematiken grundat i rädsla för omgivningens stigmatisering. Framgång i strävan att sluta dricka och sedan förbli nyktra ansåg man bero på egen motivation till förändring i
Författare År, Land
Titel Syfte Metod Deltagare Resultat
Hibbert & Best 2011 England Assessing recovery and functioning in former problem drinkers at different stages of their recovery journeys Undersöka hur deltagarnas funktionsnivå varierar beroende på grad av återhämtning från ett beroende och avhållsamhetens varaktighet i tid.
Kvantitativ metod. Intervjubaserade tvärsnittsdata, det vill säga data
observerade vid ett och samma tillfälle, administrerades strukturerat via frågeformulär där livskvalitet, självkänsla, egenuppfattning, psykisk och fysisk hälsa bedömdes.
N = 53
Författare År, Land
Titel Syfte Metod Deltagare Resultat
Hänninen & Koski-Jännes 1999 Finland Narratives of recovery from addictive behaviors Undersöka hur människor som återhämtat sig från beroende av alkohol mm förstår och presenterar sin egen förändringsprocess Kvalitativ metod. Narrativ studie. Grundläggande systematik i varje berättelse kategoriserades avseende emotionell, kausal, moralisk och etisk betydelse.
N = 51 Fem olika berättelsetyper identifierades: AA-historien, Tillväxthistorien, Sidoberoendeberättelsen, Kärlekshistorien och Behärskningshistorien. Historierna bidrog till att göra beroende och
tillfrisknande förståeligt. Slutsatser: Personer som återhämtar sig från ett beroende kan utnyttja detta kulturella lager av
Moos, Moos & Timko (2006) USA Gender, Treatment and Self-help in Remission from Alcohol Use Disorders Undersöka könsskillnaders påverkan på behandling, självhjälpsgrupper, livssammanhang och copingstrategi bland initialt obehandlade personer med alkoholberoende. Kvantitativ metod. Naturalistisk studie. Individerna bedömdes vid baseline och 1, 8 samt 16 år senare via enkäter och telefonintervjuer.
N = 461
Kvinnor och män 50/50
Kvinnorna var mer benägna att ta emot erbjuden hjälp och bibehålla nykterhet. Kvinnorna tenderade även att dra större nytta av deltagande i AA samt visade mindre tecken på undvikande-strategier och nedstämdhet än männen. Nordfjaern, Rundmo & Hole 2010 Norge Treatment and recovery as perceived by patients with substance addiction Undersöka positiva och negativa uppfattningar om behandling och återhämtning sett ur patienternas eget perspektiv. Kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer. Kontextuell innehållsanalys. N = 13 Personer som genomfört behandling (n = 7) Personer som avbrutit (n = 6)
Terapeutisk allians och ömsesidiga mål var viktiga för behandlingen. Viktiga påverkansfaktorer för återhämtning var också psykosocialt fungerande och medicinering.
Författare År, Land
Rumpf et al. 2002
Tyskland
The Role of Family and Partnership in Recovery from Alcohol Dependence: Comparison of Individuals
Remitting with and without Formal Help
Analysera vilken roll familj och anhöriga har i återhämtningen hos personer som behandlats för alkoholberoende i jämförelse med dem som inte fått behandling. Kvantitativ metod. Standardiserade frågeformulär för att utvärdera socialt stöd, socialt tryck, copingstrategi och självtillit. N = 165 De som genomgått behandling för sitt alkoholberoende (n = 50) De som inte genomgått behandling (n = 115) Kombination av
bio-feedback och socialt stöd ansågs viktiga för upprätthållande av
nykterhet. De som erhållit behandling upplevde mer anhörig-relaterade
konflikter före
återhämtning och större socialt tryck från anhöriga. Socialt stöd och socialt tryck från anhöriga ökade kognitiv coping för obehandlade personer, medan ett omvänt
förhållande upptäcktes hos behandlade personer.
Författare År, Land
Författare År, Land
Titel Syfte Metod Deltagare Resultat
Yeh, Che & Wu 2009
Taiwan
An ongoing process: A
qualitative study of how the alcohol dependent free themselves of addiction through progressive abstinence Undersöka återhämtnings- processen ur den alkoholberoendes synvinkel. Kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer analyserades med innehållsanalys. N = 32 (medlemmar av anonyma alkoholister, AA och patienter på ett psykiatriskt
sjukhus).
" # $ # $
Återhämtningsprocessen ansågs börja då den alkoholberoende nått sin personliga botten (Yeh, Che och Wu, 2009). Ju längre återhämtningen sedan fortskred, desto mer ökade den allmänna funktionsnivån (Hibbert och Best 2011). Socialt stöd beskrevs som en viktig faktor för att undvika återfall och minska behovet av professionell hjälp (Bishof et al. (2007). Egen övertygelse och stöd av självhjälpsgrupper beskrevs också som avgörande för att bibehålla nykterhet (Yeh, Che och Wu, 2009). Socialt stöd och påverkan från anhöriga relaterades till ökad förmåga att analysera och bedöma sin situation under återhämtningen. Terapeutisk allians och ömsesidiga mål mellan vårdtagare och vårdgivare var också betydelsefulla faktorer (Nordfjaern, Rundmo och Hole, 2010). När behandlingen skett framgångsrikt ansågs detta bero på en kombination av egen motivation och vilja att inleda en radikal beteendeförändring (Dyson, 2007).
# #
Nyckelordskombinationen Alcohol dependence AND Experience AND Recovery AND Psychosocial genererade, som tidigare beskrivits, inte i ett sådant antal träffar att det räckte för att genomföra denna litteraturstudie. En manuell sökning gjordes därför som komplement och artiklarna valdes ut efter relevans.
! !#" '
Alcohol dependence används som synonym till exempelvis ”alcoholic” ”alcohol abuse”, ”problem drinkers”, ”alcohol use disorders” och ett flertal andra begrepp både inom sjukvård, terapeutiska sammanhang och självhjälpsgrupper världen över.
Då enbart nyckelordet Alcohol dependence användes i detta arbetes litteratursökning utan att kombineras med andra nyckelord erhölls flera tusen träffar i alla sökdatabaser. Då Alcohol dependence kombinerades med de andra tre nyckelorden reducerades antalet träffar radikalt till att bli i stort sett obefintligt. Oavsett antal sökträffar var det dock ogörligt att avgöra vilken sjukdomsgrupp som egentligen beskrivits i respektive artikel innan denna granskats manuellt.
Det centrala begreppet i detta arbete är psykosociala faktorer som påverkar återhämtning från alkoholberoende. Ämnesområdet är relativt outforskat. Inga vetenskapliga artiklar skrivna av svenska forskare stod att finna i litteratursökningen och endast två skandinaviska författare kan redovisas här.
Mer forskning i ämnet behöver därför göras för att kunna dra generella slutsatser för stöd till klinisk verksamhet och kan relateras till alkoholberoendes heterogenitet som grupp avseende både behov av socialt stöd och svårighetsgrad av problematik.
!$
En betydande majoritet av de tio artiklar som behandlas i detta arbete har kartlagt psykosociala faktorer som främjat återhämtningsprocessen kring personer knutna till Anonyma alkoholister eller andra behandlingsprogram enligt tolvstegsmodellen.
# $ # $ '
I detta arbetes introduktionsavsnitt redogörs för kriterierna för alkoholberoende enligt diagnossystemet DSM IV. När dessa kriterier inte längre är uppfyllda har således även personen i fråga återhämtat sig. Diagnosen alkoholberoende har i DSM IV heller ingen gradering vad gäller svårighetsgrad. Som jämförelse används i artiklarna som studerats i detta arbete exempelvis termerna anti-socialt alkoholberoende (Corte och Farchaus Stein 2007) och låg- respektive hög svårighetsgrad av beroende (Bichof et al. 2007) för att beskriva tillståndet hos respektive undersökningsgrupp.
Begreppet återhämtning har, som tidigare beskrivits, inte samma betydelse för kommunens socialtjänst vilka i hög grad använder sig av behandlingshem med inriktning på tolvstegsmodellen, som för landstingets diagnosstyrda beroendevård.
Ett hypotetiskt exempel: Landstingets beroendevård gör med stöd av DSM IV bedömningen att en person är i varaktig remission efter ett års nykterhet och därmed helt återhämtat sig och ska betraktas som frisk. Socialtjänsten eller det privata behandlingshemmet bedömer samma person vara i tidigt återhämtningsskede, eftersom man först efter nykterhet i fem år eller mer beskrivs vara i stabil återhämtning (Hibbert och Best, 2011).
Kan det vara så att landstingets antagande att fullständig remission efter ett år, här definierat som återhämtning, har för snäva ramar i sin bedömning? Man kan exempelvis å ena sidan se samhällsekonomiska vinster genom att förkorta vårdtider, spara vårddygn och på kortare tid få tillbaka produktiva samhällsmedborgare. Å andra sidan kan kortare vårdtider ställa högre krav på individens egen förmåga till återhämtning och öka risken för återfall hos personer med sämre förutsättningar och högre sårbarhet.
Innebär tolvstegsmodellen att man betraktar vägen till återhämtning som så lång att begreppet ”en gång alkoholist – alltid alkoholist” ur ett samhällsperspektiv kan inverka stigmatiserande för alkoholberoende personer som patientgrupp?
remission, tidig återhämtning eller stabil återhämtning. Allt beroende på om detta ses utefter DSM IV eller tolvstegsmodellen.
American Psychiatric Association (2002) Mini-D IV, Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-R. Danderyd: Pilgrim Press
Anonyma Alkoholister (2011 a) Information för media. Tillgänglig november 2011 via: http://www.aa.se/for-media/
Anonyma Alkoholister (2011 b) AA:s Tolv Steg.
tillgänglig november 2011 via; http://www.aa.se/for-medlemmar/dokument/
Anonyma Alkoholister (2011 c) AA:s Tolv Traditioner.
tillgänglig november 2011 via; http://www.aa.se/for-medlemmar/dokument/
Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (2010) Den totala
alkoholkonsumtionen i Sverige 2008, 2009 och 2010: Redovisning av registrerad och oregistrerad alkohol. Tillgänglig november 2011 via:
http://www.sorad.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=11324&a=48613 Ejvegård, R. (2003) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Engquist, A. (1974) Beteendeterapi – Inlärningspsykologiska behandlingsmetoder. Uddevalla: Rabén & Sjögren
European Commission (2008) The Public Health Portal of the European Union, Report: Alcohol in Europe. Tillgänglig november 2011 via:
http://ec.europa.eu/health-eu/news_alcoholineurope_en.htm
Gustavsson, N-K. & Trolldal, B. (2004) Svenska folkets alkoholkonsumtion under år 2003. Stockholm: Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD),
Stockholms universitet, Forskningsrapport nr. 26
Heilig, M. (2004) Beroendetillstånd. Lund: Studentlitteratur
Herlofson, J., Ekselius, L., Lundh, L-G., Lundin, A., Mårtensson, B. & Åsberg, M. (2009) Psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Marlatt, G.A. & Donovan, D. M. (2005) Relapse Prevention: Maintenance strategies in the treatment of addictive behaviours. (Second edition) New York: Guilford Press
McGee, E.M. (2000) Alcoholics Anonymous and Nursing: Lessons in Holism and Spiritual Care. Journal of HolisticNursing; 18; 11
Nationalencyklopedin (2011) Psykisk hälsa. Tillgänglig november 2011 via: http://www.ne.se/psykisk-hälsa
Nationalencyklopedin (2011) Psykosocialt synsätt. Tillgänglig november 2011 via: http://www.ne.se/psykosocialt-synsätt
Palmstierna, T. (2002) Beroendemedicin.nu Tillgänglig november 2011 via: http://www.beroendemedicin.nu/pages/content/5_behand_abstinens.asp
Petty, V. & Petty K. (1994) Nordstedts lilla engelska ordbok. Uppsala: Nordstedts Förlag
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008) Nursing Research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins Saxon, L. & Wirbing, P. (2004) Återfallsprevention. Lund: Studentlitteratur
Socialstyrelsen (2008 b) Folkhälsorapport 2009. Västerås: Edita
Socialstyrelsen (2008 c) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Västerås: Edita
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU (2001) Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. Tillgänglig november 2011 via:
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/alkohol_2001/sammanf.pdf Statens offentliga utredningar, SOU (2011) Missbruksutredningens betänkande, SOU 2011:35. Tillgänglig november 2011 via:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/71/05/4a710efb.pdf
Vård i Norden (2003) Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Tillgänglig november 2011 via:
http://www.sykepleien.no/ikbViewer/Content/337889/SSNs%20etiske%20retningslinjer.pdf World Health Organization, WHO (2011) Frequently asked questions: What is the WHO definition of health? Tillgänglig november 2011 via:
http://www.who.int/suggestions/faq/en/index.html
Bischof, G. Rumpf H-J., Meyer, C. Hapke, U. & John, U. (2007) Stability of subtypes of natural recovery from alcohol dependence after two years. Addiction, 102, 904-908
Charney, D.A., Zikos E. & Gill K.J. (2009) Early recovery from alcohol dependence: Factors that promote or impede abstinence. Journal of Substance Abuse Treatment, 38, 42-50
Corte, C. & Farchaus Stein, K. (2007) Self-cognitions in antisocial alcohol dependence and recovery. Western Journal of Nursing Research, 29, 80-99
Hibbert, L. J. & Best D. W. (2011) Assessing recovery and functioning in former problem drinkers at different stages of their recovery journeys. Drug and Alcohol Review, 30, 12-20
Hänninnen, V. & Koski-Jännes, A. (1999) Narratives of recovery from addictive behaviors. Addiction, 94, 1837-1848
Moos, R.H., Moos, B.S. & Timko, C. (2006) Gender, treatment and self-help in remission from alcohol use disorders. Clinical Medicine & Research 4, 163-174
Nordfjaern, T., Rundmo T. & Hole, R. (2010) Treatment and recovery as perceived by patients with substance addiction. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 17, 46-64
Rumpf, H.J., Bischof, G., Hapke, U., Meyer C. & John U. (2002) The role of family and partnership in recovery from alcohol dependence: comparison of individuals remitting with and without formal help. European Addiction Research 8, 122-127
Yeh, M-Y., Che, H-L. & Wu, S-M. (2009) An ongoing process: a qualitative study of how the alcohol-dependent frees themselves of addiction through progressive abstinence. BMC
