Copingstrategier vid leukemi – ur ett patient perspektiv
- en litteraturstudie
Coping strategies in leukemia – seen from a patient perspective - a literature study.
Bereshna Bismellah Monira Bismellah
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Handledare: Mia Forshag och Kristina Rendahl-Laage Examinerande lärare: Jan Nilsson
November 2018
Sammanfattning
Titel: Copingstrategier vid leukemi - ur ett patient perspektiv - en litteraturstudie.
Copingstrategiesin leukemia– seen from a patient perspective - a literaturestudy.
Fakultet: Fakultet för hälsa, natur och teknikvetenskap Institution: Institution för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Bereshna Bismellah och Monira Bismellah Handledare: Mia Forshag ochKristina Rendahl-Laage
Sidor: 20 sidor samt bilaga
Nyckelord: coping, copingstartegier, leukemi, omvårdnad
Introduktion: Leukemi är ett livshotande tillstånd som kan uppstå i alla åldrar. Patienter med leukemi möter utmaningar orsakade av sjukdomen och dess behandling. Det finns olika typer av copingstrategier som patienter med svåra sjukdomar kan använda sig av.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa copingstrategier som patienter med leukemi kan använda för att hantera sin tillvaro.
Metod: Litteraturstudiens metod utgick från Polit och Beck (2011) niosteg. Artikelsökning genomfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO, vilket resulterade i tio artiklar.
Resultat: Patienter med leukemi använde sig av copingstartegier som stöd, positivt tänkande samt avledning av uppmärksamheten.
Slutsats: Patienten med leukemi använder sig av ett antal copingstrategier för att hantera sin tillvaro. En ökad kunskap om dessa strategier ger sjuksköterskan möjligheten att stödja patienten samt att utföra en personcentrerad vård.
4
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 5
Akut leukemi ... 5
Kronisk leukemi ... 6
Coping och copingstrategier ... 6
Omvårdnad ... 7
Problemformulering ... 7
Syfte ... 8
METOD ... 9
Litteratursökning ... 9
Inklusionskriterier ... 10
Exklusionskriterier ... 10
Tabell 1: Databassökning i PubMed ... 10
Tabell 2: Databassökning i CIHAHL ... 10
Tabell 3: Databassökning i PsycINFO ... 11
Urval ... 11
Tabell 4. Totalt resultat ... 12
Databearbetning ... 12
Forskningsetiska överväganden ... 12
RESULTAT ... 13
Att erhålla stöd ... 13
Emotionellt stöd ... 13
Andligt stöd ... 14
Stöd i form av kunskap ... 14
Att tänka positivt ... 14
Optimistisk syn på sjukdomen ... 14
Att avleda uppmärksamheten... 15
DISKUSSION ... 16
Resultatdiskussion ... 16
Metoddiskussion ... 17
Klinisk betydelse ... 18
Förslag till framtida forskning ... 18
Slutsats ... 18
REFERENSER ... 19
5
INTRODUKTION
Varje år får 700 personer diagnosen leukemi i Sverige (Hedefalk 2016). År 2018 diagnostiserades det 249454 nya fall av leukemi i världen (Bray et al. 2018). Leukemi är en sjukdom som uppstår i benmärgen till följd av mutationsförändring i en enda cell och som i sin tur leder till att det bildas leukemiska celler (Brain 2013 & Rusten 2003). Leukemi delas in i två olika typer, akut och kronisk leukemi (Brain 2013). Akut leukemi innebär ett dödligt tillstånd, och rapporterades vara den elfte vanligaste cancertypen i världen (Gheihman et al.
2016), medan den kroniska leukemin har ett mer långsamt förlopp (Juliusson 1999 &
Pokharel 2012). Självmordstalen hos personer med akut leukemi i första veckan av diagnosen är tolv gånger högre än hos den allmänna befolkningen (Gheihman et al. 2016). En obehandlad akut leukemi kan leda till dödsfall inom loppet av bara några veckor eller månader, medan en obehandlad kronisk leukemi kan leda till död inom loppet av flera månader eller år (Brain 2013).
Akut leukemi
Akut leukemi uppstår genom expansion av elakartade leukemiska celler i benmärgen, men kan även expandera i andra organ, framför allt i perifert blod. Sjukdomen kan uppstå i alla åldrar och har visat sig vara något vanligare hos män än kvinnor. Akut leukemi delas in i två stora huvudgrupper, akut lymfatisk leukemi [ALL] och akut myeloisk leukemi [AML]
(Gahrton et al. 1999 & Pokharel 2012).
Akut leukemi kan börja smygande med symtomen såsom viktminskning och trötthet som kan vara några månader.De flesta symtom uppstår som ett resultat av infiltrationen i benmärgen av leukemiska celler, som i sin tur leder till att bildningen av blodkroppar och trombocyter reduceras (Gahrton et al.1999 & Pokharel 2012).
Riskfaktorer för akut leukemi är genetiska faktorer. Syskon till en patient med akut leukemi löper ungefär dubbelt så stor risk att utveckla leukemi jämfört med andra människor. Även vissa ärftliga sjukdomar som bland annat Downs syndrom kan öka risken för uppkomsten av akut leukemi (Gahrton et al.1999 & Pokharel 2012).
Diagnosen akut leukemi ställs genom att 20 % eller mer av leukemiska celler ses i benmärgen eller i det perifera blodet (Vardiman et al. 2009).
Följande behandlingsmetoder kan användas vid sjukdomen: cytostatikabehandling eller stamcellstransplantation (Gahrton et al. 1999 & Ringden 2012). Gahrton et al. (1999) beskriver att målet med behandlingen av akut leukemi är att bota patienten och detta är möjligt i de flesta fall. Behandlingen går ut på att bota själva sjukdomen med cytostatika och att förebygga sjukdomens komplikationer, som bland annat anemi, blödningar och infektioner. I första fasen av cytostatikabehandling ges kurerna med korta intervaller och anledningen till det är att uppnå remission. Enligt Reitan (2003) innebär remission ett tillstånd då det inte finns några synliga tecken på sjukdom. I den andra fasen av cytostatikabehandling ges intensiva kurer med två eller flera cytostatika, och alternativet till denna terapi är allogen
6
eller autolog stamcellstransplantation (Gahrton et al. 1999). Vid allogena stamcellstransplantationer kommer benmärg från en givare, medan vid autologa stamcellstransplantationer kommer benmärg från en själv (Gahrton &Ringden 1999).
Följande biverkningar kan uppstå vid cytostatikabehandling: håravfall, huvudvärk, illamående, kräkningar och trötthet (Gahrton et al. 1999).
Kronisk leukemi
Kronisk leukemi delas in i kronisk myeloisk leukemi [KML] och kronisk lymfatisk leukemi [KLL] (Höglund 2016). Kronisk myeloisk leukemi [KML] är den vanligaste leukemiformen i västvärlden och innebär ett ökat antal granulocyter i blodet och i benmärgen, vilket leder till förstoring av mjälte och lever (Simonsson 1999), medan [KLL] innebär ett ökat antal av leukocyter (Juliusson 1999). Sjukdomenhar ett stillsamt förlopp, drabbar ofta äldre samt är dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor (Juliusson 1999; Pokhtarel 2012 & Simonsson 2012).
Symtom vid [KML] är trötthet, viktnedgång, svettningar, feber och känsla av fyllnad i buken som orsakas av mjältförstoringen. På grund av ett ökat antal av vita blodkroppar i blodet kunde det leda till ett försämrat blodflöde och vanliga symtom vid detta tillstånd var andfåddhet, cyanos, yrsel, syn- och hörselproblem (Simonsson 1999). [KLL] kan vara asymtomatisk, även i fall när patienten har en tumör på motsvarande flera kilogram KLL- celler i blod, benmärg, lymfkörtlar samt mjälte (Juliusson 1999).
Diagnosen [KML] ställds genom blodbilden som påvisar bland annat ett ökat antal granulocyter samt förhöjt laktatdehydrogenas (Simonsson 1999).
För att ställa diagnosen [KLL] kan det räcka med klinisk undersökning och enkelt blodstatussom påvisar höga värden av leukocyter (Juliusson 1999; Pokhtarel 2012 &
Simonsson 1999). Undersökningen kompletteras med röntgen av lungorna och datortomografi av buken om patienten har symtom och planeras för en aktiv behandling (Juliusson 1999).
Följande behandlingsmetoder kan användas vid sjukdomen: immunterapi med interferon, cytostatikabehandling, kemoterapi eller stamcellstransplantation (Juliusson 1999; Pokhtarel 2012 & Simonsson 1999). Behandling av [KLM] kan rikta sig mot enbart symtomen eller mot sjukdomen. Vid behandling av symtom används interferon i låg dos, och vid behandlingen av sjukdomen används interferon i höga doser, intensiv cytostatikabehandling eller allogen stamcellstransplantation (Pokhtarel 2012). Behandlingen av sjukdomen kan vara mycket intensiv och orsaka mycket biverkningar och även en ökad risk för dödlighet (Simonsson 1999). Behandling vid [KLL] inleds oftast med långvarig observation för att symtomen ska bli mer tydliga. Behandling vid [KLL] är kemoterapi och det är endast patienter med symtomgivande [KLL] som bör behandlas (Juliusson 1999).
Coping och copingstrategier
Begreppet coping definieras som en handling och tanke som hjälper människan att på ett bättre sätt hantera uppkomna stressorer och problem. Vid coping ligger inte fokus på att ignorera det uppkomna problemet, utan att istället ändra sin syn så att problemet inte känns lika besvärande (Lazarus &Folkman 1984).
7 Reitan (2003) menar att copingstrategier handlar om olika metoder som används för att få tillbaka kontrollen över livet. Dessa copingstrategier omfattar känslomässigt orienterad coping och kognitiv- och problemorienterad coping. Känslomässigt orienterad coping handlar om bearbetning av känslor och reaktioner på det som har inträffat. Kognitiv coping handlar om en mental förberedelse på en kommande svår situation som bidrar till en bättre förmåga att hantera situationen, som till exempel ett cancerbesked. Problemorienterad coping innebär att problemet löses genom att utföra en praktisk handling. Det kan handla om att hitta nya vägar eller handlingsalternativ för att kunna anpassa sig till den nya situationen (Reitan 2003).
Omvårdnad
Council of Nurses (ICN) etiska kod (2017) beskriver att sjuksköterskans ansvar går ut på att främja hälsa, visa omsorg om och respekt för patientens integritet och värdighet. Enligt Svensk sjuksköterskeförening [SSF] (2017) skall sjuksköterskan ha förmåga att känna igen patientens resurser för egenvård och vid behov motivera denne till en livsavgörande förändring. Sjuksköterskan skall arbeta utifrån personcentrerad vård och [SSF] (2016) beskriver personcentrerad vård som en vård där hela patienten blir sedd. Varje patient är unik och har individuella värderingar, behov, intressen och vanor, och som sjuksköterskan skall ha kunskap om för att kunna ge en personcentrerad vård. Patienten ska ges förutsättningar till delaktighet och självbestämmande, där patienten själv får göra val i relation till sin hälsa.
"Med ökad delaktighet och kunskap kan patienterna bättre utnyttja sina hälsofrämjande resurser och ta mer ansvar för och kontroll översin livssituation, vilket leder till ökat välbefinnande" (SSF, strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete2008,s. 15).
Reitan (2003) menar att få en cancersjukdom innebär en stressituation för de flesta, då den kan leda till såväl psykiska reaktioner som kroppsliga förändringar. Det livshotande tillståndet i sig, samt riskabla och aggressiva behandlingar och dessutom rädsla för återfall av sjukdomen har visat sig leda till ångest och depression hos patienter (McGrath 2004).
Sjuksköterskan kan hjälpa dessa patienter att hantera sådana svåra situationer genom att till exempel ta fram patientens resurser bland annat kunskaper, vilja och mod som kan bidra till en förstärkt självbild hos dem (Reitan 2003).
Patienter med en cancersjukdom har behov av psykosocialt stöd för att klara anpassningen till sin sjukdom och undersökningar har visat att psykisk ohälsa är förekommande hos patienter med cancer. Forskning har visat att genom att få psykosocialt stöd från en sjuksköterska har patienter med cancer lättare kunnat handskas med sjukdomsrelaterade problem, såsom ångest och depression (Carlsson 2007).
Problemformulering
Leukemi är ett livshotande tillstånd som kan drabba människor i olika åldrar. Både leukemi i sig och den aggressiva behandlingen som används vid sjukdomen kan leda till ökad risk för självmord, ångest, depression samt utseendemässiga förändringar hos patienten. Forskning har visat att stöd från sjuksköterskan har resulterat i att patienten på ett bättre sätt kunnat hantera sjukdomsrelaterade problem. För att kunna ge stöd och trygghet för patienten, samt utföra en personcentrerad vård, är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om de olika copingstrategier som patienter med leukemi kan använda sig av.
8
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa copingstrategier som patienter med leukemi kan använda för att hantera sin tillvaro.
9
METOD
För att enlitteraturstudie ska kunna utföras, ska det finnas tillräckligt med material av god kvalitet inom området. Litteraturstudien utgår från ett tydligt formulerat syfte som besvaras genom att identifiera, välja, värdera och analysera materialet inom området (Forsberg &
Wengström 2016). Metoden i denna litteraturstudie har utgått från Polit och Beck (2011) niosteg (Figur 1).
Figur 1: Fri översättning av Polit och Beck (2016) nio steg.
Litteratursökning
I steg 1 av Polit och Beck (2011) nio steg formulerades syfte som var att belysa copingstrategier som patienter med leukemi kan använda för att hantera sin sjukdom. I steg 2 valdes databas och sökord samt formulerades inklusions- och exklusionskriterier. Databaserna som valdes ut var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Enligt Forsberg och Wengström (2016) täcker databasen CINAHL omvårdnad och databasen PubMed både omvårdnad och medicin samt båda databaserna innehåller dokumenttypen vetenskapliga tidskriftsartiklar. Databasen PsycINFO innehåller psykologisk forskning inom omvårdnad och medicin samt likt databaserna CINAHL och PubMed innehåller vetenskapliga tidskriftsartiklar (Forsberg &
Wengström 2016).
Det valdes olika sökord i de olika databaser, eftersom sökorden bestämdes genom databasernas olika Thesaurus. Sökorden som valdes ut till studien i databasen PubMed var
”leukemia”, ”adaptation, psychological” och ”coping”. Sökordet ”adaptation, psychological”
bestämdes genom MeSH-termer, för att lättare hitta artiklar om ämnet. Sökorden som valdes ut i databasen CINAHL var ”leukemia”, ”coping” och ”life quality or quality of life or well being”. Sökorden bestämdes genom databasens redan bestämda ämnesord, CINAHL Headings, för att göra sökningar mer specifika och hitta flera artiklar inom ämnet. I psycINFO valdes sökorden ”copingbehavior” och ”leukemias”.
1.Formulera frågeställningar/syfte
2.Utforma sökstrategi (val av databas och
sökord
3.Söka, identifiera och samla in material,
(dokumentera sökningen)
4.Undersöka relevans och lämplighet i valt
material, välja bort irrelevant material.
5.Läsa igenom det valda materialet
6.Samla in information från det
valda materialet
7.Göra en kritisk utvärdering
8.Analysera materialet och söka efter teman.
9.Sammanställa resultat
10
Inklusionskriterier
Artiklarna som inkluderades i litteraturstudien skulle vara skrivna på engelska, publicerade mellan år 2009-2018 och vara peer-reviewed.
Exklusionskriterier
Artiklar som handlade om anhörigas coping och coping hos barn, det vill säga patienter under 18 år.
I steg 3 genomfördes sökningar av sökorden först var för sig och därefter i kombination med operatorn AND. Forsberg och Wengström (2016) skriver att genom kombination av sökningarna med operatorn AND fås ett smalare resultat och endast de träffar som innehåller båda orden. Sökningarna genomfördes med de i databaserna inställda sökvalen 2009-01-01- 2018/09/10, all adults och peer-reviewed. Sökningar resulterade i 155 träffar i PubMed (tabell 1), 54 träffar i CINAHL (Tabell 2) samt 16 träffar i PsycINFO (tabell 3).
Tabell 1: Databassökning i PubMed
Sökning Sökord Sökresultat Urval 1 Urval 2 Urval 3
S 1 ”Leukemia" 25,380
S 2 "Adaptation,
psychological" [MeSH]
27,074
S 3 Coping 32,658
S 4 S1 AND S2 70 12 3 3
S 5 S1 AND S3 85 6(4*) 1 1
Totalt 155 14 4 4
MeSH: Medical Subject Headings (*): Intern dubblett.
Tabell 2: Databassökning i CIHAHL
Sökning Sökord Sökresultat Urval 1 Urval 2 Urval 3
S 1 "Leukemia” MH 303
S 2 "Coping" MH 4,650
11
S 3 "Life quality or quality of
life or well being" 35,246
S 4 S1 AND S2 9 3 2 2
S 5 S1 AND S3 45 11(2**) 2 2
Totalt 54 12 4 4
MH: Major Heading (**) Extern dubblett.
Tabell 3: Databassökning i PsycINFO
Sökning Sökord Sökresultat Urval 1 Urval 2 Urval 3
S 1 "Copingbehavior" TH 8,774
S 2 "Leukemias" TH 238
S 3 S1 AND S2 16 8(2**) 1 1
Totalt 16 6 1 1
TH: Thesaurus (**) Extern dubblett.
Urval
Urval 1: I urval ett granskades artiklarna, vilket motsvarade steg 4 i Polit och Beck (2011) nio steg. Först lästes artiklarnas titel och abstrakt och jämfördes mot studiens syfte, inklusions- och exklusionskriterier. Efter urval ett återstod 32 artiklar, 14 från PubMed, 12 från CINAHL samt 6 från PsycINFO.
Urval 2: I urval två lästes 32 artiklarna i sin helhet med fokus på metod och resultat vilket motsvarade steg 5 och 6i Polit och Beck (2011) nio steg. Resultaten i de artiklarna som exkluderades svarade inte mot studiens syfte. Artiklar som exkluderades handlade om copingstrategier som vårdgivare använder i samband med vård av personer med leukemi. Ett par artiklar exkluderades på grund av att de handlade om barn med leukemi och fokus var närstående till dessa barn. Efter urval två återstod nio artiklar och en manuell sökning utfördes i Google Scholar för att komplettera den initiala sökningen vilket resulterade i en artikel.
Sökorden som användes i den manuella sökningen var ”coping” AND ”leukemia”.
Urval 3: I urval tre utfördes en kvalitetsgranskning av de tio artiklarna, vilket motsvarade steg 7 i Polit och Beck (2011) nio steg. Kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av granskningsmallarna "Guide to an overall critique of a quantitative research report" och
"Guide to an overall critique of a qualitative research report" (Polit & Beck 2011). Efter urval 3 återstod 10 artiklar (tabell 4).
12
Tabell 4. Totalt resultat
Databas Artiklar efter urval 3
PubMED 4
CINAHL 4
PsycINFO 1
Manuell sökning 1
Totalt 10
Databearbetning
De slutgiltiga tio artiklar som återstod efter urval tre bearbetades induktivt, vilket motsvarade steg 8 av Polit och Beck (2011) nio steg. Artiklarna lästes upprepade gånger i sin helhet av båda författarna för att få en helhetsförståelse av innehållet. Därefter utfördes en diskussion emellan författarna för att kontrollera att resultatet tolkats på ett liknande sätt. De stycken eller meningar som handlade om coping och copingstrategier klipptes ut och färgmarkerades.
Samtliga artiklar fick var sin färg, för att undvika förväxlingar mellan artiklarna. Det insamlade materialet lästes noggrant igenom igen, bearbetades och material som innehöll likheter delades in i grupper och därefter fick grupperna passande kategorinamn. Det resulterade i totalt tre kategorier, varav första kategorin innehåller även tre följande underkategorier och andra kategorin innehåller två följande underkategorier. Slutligen gjordes sammanställning av data, vilket motsvarade steg 9 i Polit och Beck (2011) nio steg.
Forskningsetiska överväganden
I en litteraturstudie ska artiklarna väljas som har genomgått en etisk prövning. Alla artiklarna som ingår i studien skall redovisas samt allt resultat oavsett om det överensstämmer eller inte med forskarens egna åsikt. Fusk och plagiat får inte förekomma i en litteraturstudie (Forsberg
& Wengström 2016) och enligt Vetenskapsrådet (2012) definieras fusk som data som saknar källor och som innehåller hypoteser, felaktig inklusion eller exklusion av data.
Denna litteraturstudie har följt forskningsetiska överväganden beskrivet av Forsberg och Wengström (2016). Artiklarna lästes noggrann flera gånger av båda författarna för att minska risken för feltolkning. Översättningen gjordes med hjälp av elektroniskt lexikon samt citat redovisades på originalspråk. Författarnas egna åsikter eller förförståelse har försökts att undvikas i största möjliga mån. Endast artiklar som har godkänts av en etisk kommitté har inkluderades i studien.
13
RESULTAT
Resultatet omfattade tio artiklar, varav nio var kvalitativa och en var kvantitativ. Artiklarna är från åtta olika länder, Iran (n=3), Belgien (n=1), USA (n=1), Danmark (n=1), Nederländerna (n=1) Canada (n=1), England (n=1) och Brazil (n=1).
Alla artiklar som inkluderades i litteraturstudien redovisas i en artikelmatris (Bilaga 1).
Resultatet av dessa artiklar presenteras under tre kategorier (Figur 2).
Figur 2. Kategoriöversikt. Resultatets kategorier med tillhörande underkategorier.
Att erhålla stöd
Denna kategori var baserade på sex kvalitativa studier och beskrev hur personer med leukemi kan använda emotionellt, andligt stöd och stöd i form av kunskap som en copingstrategi för att hantera sin tillvaro. Denna kategori innehöll underkategorierna Emotionellt stöd, Andligt stöd och Stöd i form av kunskap.
Emotionellt stöd
Emotionellt stöd från familj och andra personer ansågs vara en viktig copingstrategi för personer med leukemi för att kunna hantera sin tillvaro (Farsi et al. 2010; Farsi et. al 2012;
Ghodraty-Jabloo et al. 2016 & Naressi et al. 2013). Det emotionella stödet bidrog till minskad stress, en bättre förmåga att klara av sina problem samt att patienterna upplevde sig avslappnade (Farsi et al. 2010). Emotionellt stöd kunde innefatta stöd från familjemedlemmar, vänner, grannar (Naressi et al. 2013) samt från andra personer med samma sjukdomstillstånd (Evans 2011 & Ghodraty-Jabloo et al. 2016). Patienterna uppgav att emotionellt stöd från familjen var en viktig copingstrategi som hjälpte dem till att hantera sin tillvaro. Samvaro med familjen resulterade i att patienterna upplevde glädje, uppfylldes av förnyad energi (Farsi et al. 2010) samt kunde slappna av. Dessutom uppgav patienterna att umgänge med familjen och möjligheten att engagera sig i vardagliga uppgifter var tillfredsställande (Jepsen et al. 2015).
Genom att komma i kontakt med andra personer med samma sjukdomstillstånd fick patienterna möjlighet att validera sina känslor, bli förstådda samt att de fick sina känslor bekräftade (Evans et al. 2011 & Ghodraty-Jabloo et al. 2016). Som en deltagare uttryckte:
I think it's an awful lot easier now when you're on touch with other people. And there are sites in the world you can go to and you can really blow off steam, and you find that other people feel the same way too, and that helps an awful lot. Because I think your partner probably knows what you're going through and what you're feeling but very few other people do. (Evans et al. 2011, s. 72)
Att erhålla stöd
• Emotionellt stöd
• Andligt stöd
• Stöd i form av kunskap
Att tänka positivt
• Hopp ger styrka
• Optimistisk syn på
sjukdomen
Att avleda uppmärksamheten
14
Andligt stöd
Religionen och tron på Gud var en copingstrategi som användes för att hantera sin tillvaro.
Patienterna upplevde genom sin tro att deras sjukdom var Guds vilja (Farsi et al. 2010; Farsi et al. 2012 & Farsi 2015) och att de inte hade något annat val än acceptera sin sjukdom (Farsi et al. 2010). Som en deltagare beskrev: ”I accept the situation, cause it is God’s will. I am able to bear it. I have no complain” (Farsi et al. 2010, s. 487). Tron om att ödet var utsedd av Gud och att döden var en oundviklig händelse beskrevs som en copingstrategi (Farsi et al. 2012).
Stöd i form av kunskap
Stöd i form av kunskap beskrevs som en copingstrategi som hjälpte patienterna att hantera sin tillvaro (Evans et al. 2011 & Farsi et al. 2010). En ökad kunskap om sjukdomen, om dess behandling samt om prognos för överlevnad hos patientgruppen som har genomgått behandlingen resulterade i att patienterna på ett bättre sätt kunde hantera sin sjukdom. Genom att få information om sjukdomen upplevde patienterna minskad stress, rädsla och oro (Farsi et al. 2010). Efter att ha fått reda på att de hade diagnosen leukemi upplevde en del patienter panikkänslor och trodde att sjukdomen skulle leda till döden inom några år. Efter att ha fått information och en ökad kunskap om sjukdomen av vårdgivare resulterade det i att patienterna kände sig lugnare. Patienterna hade fått besked om att den typen av leukemi de hade fått har ett stillsamt förlopp och inte var dödlig. Denna typ av stöd upplevde patienterna som positiv i hanteringen av sjukdomen (Evans et al. 2011).
Att tänka positivt
Att tänka positivt innebar att kunna hantera tillvaron genom att vara optimistisk. Denna kategori innehöll underkategorierna Hopp ger styrka och Optimistisk syn på sjukdomen
och var uppbyggd av sex kvalitativa artiklar.
Hopp ger styrka
Hopp ansågs vara en viktig copingstrategi när det gällde hantering av tillvaron av patienter med leukemi (Farsi et al. 2012 & Naressi et al. 2013), hopp framkallade kraft och gav mening i patienternas liv (Naressi et al. 2013). Hopp om att bli botad av sin sjukdom (Coolbrandt &
Grypdonck 2010; Farsi et al. 2012; & Naressi et al. 2013), på att överleva samt att återgå till sitt normala liv bidrog till att patienterna kunde hantera sin tillvaro (Farsi et al. 2012). Som en deltagare beskrev "I tolerated with the hope that there would be a happy ending to this agony someday” (Farsi et al. 2012, s. 104).
Optimistisk syn på sjukdomen
En optimistisk syn på sjukdomen var en copingstrategi som hjälpte patienterna att hantera sin tillvaro (Coolbrandt & Grypdonck 2010; Farsi et al. 2010; Ghodraty-Jabloo et al. 2016;
Naressi et al. 2013 & Poort et al. 2018) och att övervinna rädsla och oro vid sjukdomen (Farsi et al. 2010). Patienterna upplevde att sjukdomen hjälpte dem att stanna upp och slappna av i livet, eftersom de efter diagnosen fick mer tid och inte behövde stressa. Patienterna menade att diagnosen gav dem möjligheten att ändra sina prioriteringar i livet, att kunna spendera mer tid med sina familjemedlemmar samt att fokusera mer på sina barn. Denna typ av optimistiskt tänkande bidrog till sinnesro hos patienter(Ghodraty-Jabloo et al. 2016). Jämföra och inse att de hade det bättre än personer med andra obotliga sjukdomstillstånd beskrevs som en
15 copingstrategi vid sjukdomen (Farsi et al. 2010). Som en deltagare beskrev: "I always compare myself with worse case and then I feel better" (Farsi et al. 2010, s. 489). Vissa deltagare som hade drabbats av den kroniska typen av leukemi, var glada och uppgav att det var det bästa att ha, eftersom sjukdomen hade ett långsamt förlopp. Patienterna menade att de såg friskare ut jämfört med andra patienter med cancer och detta bidrog till att patienterna kände sig mycket lyckliga och på ett bättre sätt kunde hantera sin sjukdom (Poort et al. 2018).
Att avleda uppmärksamheten
Denna kategori var uppbyggd av två kvalitativa och en kvantitativ artikel och beskrev hur personer med leukemi kunde hantera sin tillvaro genom att hålla sig upptagna eller genom att förneka sjukdomen.
Att avleda uppmärksamheten från sin sjukdom genom att hålla sig upptagen, tänka på någonting annat (Farsi et al. 2010 & Ghodraty-Jabloo et al. 2016) eller genom att förneka sin diagnos beskrevs som en copingstrategi vid leukemi (Farsi et al. 2010). Patienter frigjorde sitt sinne från negativa tankar genom att göra inköp, besöka andliga platser (Ghodraty-Jabloo 2016), titta på tv samt genom att lyssna på musik. (Farsi et al. 2010 & Ghodraty-Jablooet al.
2016). Aromterapi uppvisade ett positivt resultat vid behandling av symtom vid leukemi. Ett sätt att avleda uppmärksamheten var att använda sig av aromterapi som upplevdes som positivt för att avleda tankar på sjukdomen. Oljor som användes i aromterapi bestodav tre olika sorter, lavendel, kamomill och pepparmynta som patienterna skulle andas in. Efter användning av aromterapi upplevde patienterna en positiv förändring av ett flertal olika symtom såsom trötthet, dåsighet, aptitlöshet, depression och ångest (Blackburn et al. 2017).
Förnekelse av sjukdomen var en copingstrategi som användes i början av sjukdomen.
Patienterna förnekade diagnosen, behovet av behandlingen samt undvek att söka information om sin sjukdom eftersom detta ledde till en ökad stress hos dem (Farsi et al. 2010).
16
DISKUSSION
Syftet med litteraturstudien var att belysa copingstrategier som patienter med leukemi kan använda för att hantera sin tillvaro. I resultatet framkom att patienter oftast använder flera olika copingstrategier för att hantera sin tillvaro. Dessa copingstrategier var emotionellt stöd, andligt stöd, stöd i form av kunskap, hopp ger styrka, optimistisk syn på sjukdomen samt att avleda uppmärksamheten.
Resultatdiskussion
Emotionellt stöd från familj, vänner, från personer med samma sjukdomstillstånd samt andligt stöd (Farsi et al. 2010; Farsi et. al 2012; Ghodraty-Jabloo et al. 2016; Jepsen et al. 2015 &
Naressi et al. 2013) var en copingstrategi som användes vid sjukdomen. Patienterna upplevde kontakt med andra personer med samma sjukdomstillstånd som hjälpsam och bidrog till att patienterna fick möjlighet att validera sina känslor (Evans et al. 2011 & Ghodraty-Jabloo et al.
2016). En studie på patienter med bröstcancer visade ett liknande resultat, där emotionellt stöd från familjen utgjorde en betydande del i hur patienter klarade att hanterasin tillvaro.
Kvinnorna som nyligen hade diagnostiserats med bröstcancer, ansåg emotionella stödet från deras makar som ett av de viktigaste inslagen i att klara sig bättre med sin tillvaro. Den religiösa tron och acceptans av sjukdomen som Guds vilja var en annan strategi som hjälpte kvinnorna att hantera sin tillvaro. Kvinnorna i studien hade tron att deras sjukdom var som ett religiös öde, något som valdes av Gud för dem och att de inte hade något annat val än att acceptera det (Taleghani et al. 2006).
Betydelsen av emotionellt stöd vid hanteringen av sjukdomen lyftes även i en annan studie, där det undersöktes copinstrategier hos patienter som har genomgått njurtransplantationen.
Patienter som nyligen hade genomgått njurtransplantation upplevde det emotionella stödet från sin familj som en viktig copingstrategi som hjälpte dem att hantera sin tillvaro.
Emotionella stödet som de fick av sin familj bidrog till att patienterna fick känslan av styrka och hopp (Low et al. 2017). En annan studie som handlade om copingstrategier hos yngre patienter som har diagnostiserats med cancer visade att stödet var ett viktigt inslag i hanteringen av sjukdomen. Stödet i form av kunskap som patienterna fick av sina vårdgivare och föräldrar resulterade i att rädslan och ångesten hos patienterna reducerades. Vetskapen om att kunna bli botad från sjukdomen och att kunna återgå till skolan, beskrevs som en copingstrategi som gav patienterna glädje och känslan av hopp (Han et al. 2017). En studie av patienternas copingstrategier vid livmoderhalscancer visade att patienterna i Ghana använde sig av olika copingstrategier för kunna hantera sin tillvaro, såsom emotionellt och andligt stöd. Det emotionella stödet som patienterna fick av sin familj utgjorde en betydande del i hur patienterna klarade att hantera sin tillvaro. En del patienter använde sin religiösa tro som en copingstrategi för att kunna hantera sin tillvaro. Patienterna hade tron att helande kan ske genom bön och att sjukdomen kan botas helt genom att be till de högre makterna (Binka et al.
2018). Studiernas fynd överensstämde med de copingstrategier som identifierades i denna litteraturstudie, även patienterna med leukemi upplevde emotionellt och andligt stöd som en viktig copingstrategi som hjälpte patienterna att hantera sin tillvaro.
17 Hopp var en annan copingstrategi som hjälpte patienterna att hantera sin tillvaro. Faktumet att det fanns botemedel mot sjukdomen var en av faktorer som förmedlade hopp i patienternas liv. Vetskapen om att kunna bli botad en dag från sin sjukdom och att kunna återgå till sitt normala liv väckte hopp hos patienterna, vilket i sin tur bidrog till att dem på ett bättre sätt kunde hantera sin tillvaro (Coolbrandt &Grypdonck et al. 2010; Farsi et al. 2012 & Naressi et al. 2013). I en annan studie om patienternas copingstrategier vid akut leukemi framkom det olika teman, varav ett av dem var hopp. Hopp om en god prognos och om att bli frisk igen beskrevs som copingstartegier som hjälpte patienterna att hantera sin tillvaro (Koenigsmann et al. 2006).
Resultatet visade att patienter med leukemi använde positivt tänkande som en copingstrategi för att hantera sin tillvaro (Coolbrandt & Grypdoncket al. 2010; Farsi et al. 2010; Ghodraty- Jabloo et al. 2016 & Naressi et al. 2013). Genom att ha en optimistisk syn på sjukdomen kunde patienterna övervinna sin rädsla och oro samt få en inre lugn (Farsi et al. 2010 &
Ghodraty-abloo et al. 2016). En studie på cancerpatienter som skulle genomgå benmärgstransplantation visade liknande resultat, där positivt tänkande var en av copingstrategier som patienter använde för att främja sitt hopp. Patienter menade att positivt tänkande gav dem känslor av hopp inför framtiden (Saleh & Brockopps 2001). Vikten av positivt tänkande lyftes även i en annan studie där det undersöktes copingstrategier hos patienter med huvud- och halscancer. Patienterna i studien försökte att hålla humöret uppe i svåra situationer genom att hitta humor och skämta om sin sjukdom, såsom "one patient laughed at how happy he was that his hair fell out because it saved him from shaving for several months. Another joked that his wife was happy when he (temporarily) lost his voice"
(Grattan et al. 2018, s. 7). Denna typ av tänkande hjälpte patienterna att på ett bättre sätt kunna hantera sin tillvaro. Studiernas fynd överensstämde med de copingstartegier som identifierades i denna litteraturstudie. En del patienter med leukemi hade optimistisk syn på sjukdomen och upplevde att sjukdomen hjälpte dem att slappna av och ändra sina prioriteringar i livet. (Ghodraty-Jabloo et al. 2016).
Metoddiskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa copingstrategier som patienten med leukemi kan använda för att hantera sin tillvaro. Sökord som valdes utgjorde en grund för litteratursökningen och baserades på syftet där leukemi och copingstrategier var bärande begrepp. Databaser som valdes var PubMed, CINAHL samt PsycINFO, och enligt Forsberg och Wengström (2016) innehåller dessa databaser relevanta artiklar inom omvårdnad. Genom att använda tre databaser höjdes studiens kvalitet då artiklarna med flera perspektiv granskades inför urval och det var en styrka för studien. Det användes olika sökord i de olika databaserna eftersom sökorden bestämdes genom databasernas olika Thesaurus, och vilket i sin tur resukterade i att sökningarna gav externa dubbletter och det betydde att det användes rätt sökord i de olika databaserna.
Sökningar av artiklar begränsades genom att välja en tidsintervall för publicerade artiklar år 2009-2018, och därigenom få fram artiklar som innehöll den senaste forskningen i ämnet, och det var en styrka för studien. En manuell sökning gjordes i Google Scholar för att komplettera den initiala sökningen och få fram tillräckligt med relevant material för att kunna besvara studiens syfte. En kvalitetsgranskning med hjälp av Polit och Beck (2011) granskningsmallar
18
gjordes av de tio inkluderade artiklarna, för att säkerställa att det valda materialet var godkänt av en etisk kommitté och var av hög kvalitet.
Studierna i de valda artiklar var utförda åtta olika länder, i USA, Belgien, England, Iran, Canada, Danmark, Brazil och Nederländerna, vilket resulterade i ett brett perspektiv av litteraturstudiens resultat och sågs som en styrka för studien. Urval av resultatartiklar begränsades genom att välja artiklar som var peer-reviewed, var utifrån patienternas perspektiv, hade copingstrategi som huvudfokus och åldern på patienterna var över 18 år. Det var tio artiklar som inkluderades i studien, varav tre av dem var utförda i Iran, som är ett muslimskt land. Det kan ha påverkat resultatet till en viss mån och sågs som en svaghet för studien, eftersom de flesta copingstrategier som har identifierats i dessa tre studier handlade om den religiösa tron. Artiklarna översattes med hjälp av elektroniskt lexikonoch lästes igenom flertal gånger av båda författarna för att förhindra risken för feltolkning och det sågs som en styrka för studien.
Klinisk betydelse
En cancerdiagnos kan ge upphov till psykiska besvär som ångest och depression. Genom en ökad kunskap om sjukdomen, dess behandling och följder kan sjuksköterskan utföra en personcentrerad vård och ge en god omvårdnad. En ökad kunskap om de olika copingstrategier som kan användas vid sjukdomen kan ge sjuksköterskan möjlighet att kunna stödja samt uppmuntra patienten till egenvård.
Förslag till framtida forskning
Framtida forskning skulle kunna handla om sjuksköterskans kunskap om copingstrategier och fokusera på hur sjuksköterskan kan stödja patienten vid användningen av dessa strategier.
Studien bör utföras utifrån sjuksköterskans perspektiv.
Slutsats
Litteraturstudiens resultat visar att det finns ett flertal olika copingstrategier som patienter med leukemi använder sig av, såsom emotionellt stöd, andligt stöd, stöd i form av kunskap, positivt tänkande, optimistisk syn på sjukdomen samt avledning av uppmärksamheten. En del strategier var inriktade på att få emotionellt stöd från andra personer, eller från sin religiösa tron i form av andligt stöd. Andra strategier var inriktade på att hålla sig upptagen, tänka positivt eller på att ha hopp om framtiden. En ökad kunskap om dessa strategier ger sjuksköterskan möjligheten att stödja patienten samt att utföra en personcentrerad vård.
19
REFERENSER
Binka, C., Nyarko, SH., Awusabo-Asare, K. &Doku DT. (2018). I always tried to forget about the condition and pretend I was healed": coping with cervical cancer in rural Ghana.
BMC Palliative Care. 17(1):24. doi:10.1186/s12904-018-0277-5
*Blackburn, L., Achor, S., Allen, B, Bauchmire, N., Dunnington, Klisovic R. B., Naber, S. J., Roblee, K., Samczak, A., Tomlinson-Pinkham, K. &Chipps, E. (2016). The Effect of
Aromatherapy on Insomnia and OtherCommonSymptoms Among Patients With AcuteLeukemia.Oncology Nursing Forum. 1;44(4):E185-E193. doi: 10.1188/17 Brain, B. (2013). Leukaemia Diagnosis. 3 uppl. India: Blackwell Publishing Ltd
Bray, F., Ferlay, J., Soerjomataram, I., Siegel, RL.,Torre, LA. &Jemal, A. (2018). Global cancer statistics for the most common cancers. World Cancer Research Fund International.
London: WC1B 3HH
Carlsson, M. (2007). Psykosocial cancervård. 1 uppl. Poland: Studentlitteratur.
*Coolbrandt, A.&Grypdonck, M.H.F. (2010). Keepingcourage during stemcelltransplantation:
a qualitativeresearch. European Journal of Oncology Nursing. 14(3):218-23. doi:
10.1016/j.ejon.2010.01.001
Eriksson, K. (2015). Vårdandets idé. 2. uppl. Stockholm: Liber.
*Evans, J., Ziebland, S. &Pettitt, A.R. (2012). Incurable, invisible and inconclusive: watchful waiting for chronic lymphocytic leukaemia and implications for doctor-patient communication. European Journal of Cancer Care. 21(1):67-77. doi: 10.1111/j.1365- 2354.2011.01278
*Farsi, Z. (2015). The Meaning of Disease and Spiritual Responses to Stressors in Adults with AcuteLeukemiaUndergoing Hematopoietic Stem Cell Transplantation. The Journal of Nursing Research. ;23(4):290-7. doi: 10.1097/JNR.0000000000000088
*Farsi, Z., Nayeri, N. D. &Negarandeh, R. (2012). The copingprocess in adults with acuteleukemiaundergoinghematopoietic stem cell transplantation. The Journal of Nursing Research. 20(2):99-109. doi: 10.1097/jnr.0b013e318257b5e0
*Farsi, Z., Nayeri, N.H. &Negarandeh, R.(2010). Coping strategies of adults with leukemia undergoing hematopoietic stem cell transplantation in Iran: a qualitative study. Nursing and Health Sciences. 12(4):485-92. doi: 10.1111/j.1442-2018.2010.00563
Gahrton, G. &Ringden, O. (1999). Benmärgs-och stamcellstransplantation. I Gahrton, G. &
Lundh, B. (red.) Blodsjukdomar. Schweiz: Institute of Molecular Biology
Gahrton, G., Öst, Å. & Sundström, C.(1999). Akut leukemi. I Gahrton, G. & Lundh, B. (red.) Blodsjukdomar. Schweiz: Institute of Molecular Biology
20
Gheihman, G., Zimmermann, C., Deckert, A., Fitzgerald, P., Mischitelle, A., Rydall, A., Schimmer, A., Gagliese, L., Lo, C. & Rodin, G. (2016). Depression and hopelessness in patients with acuteleukemia: the psychological impact of an acute and life-threatening disorder. Psycho-oncology. 25(8):979-89. doi: 10.1002/pon.3940
*Ghodraty-Jabloo V., Alibhai S. M. H, Breunis H. & Puts M. T. E. (2016).
Keepyourmindoffnegativethings: coping with long-termeffects of acutemyeloidleukemia (AML). Support care Cancer. 24(5):2035-2045. doi: 10.1007/s00520-015-3002-4
Grattan, K., Kubrak, C., Caine, V., O'Connell, DA. & Olson, K. (2018). Experiences of Head and Neck Cancer Patients in Middle Adulthood: Consequences and Coping. Global qualitative nursing research. 5:2333393618760337. doi: 10.1177/2333393618760337
Han, J., Liu, JE. &Xiao, Q. (2017). Copingstrategies of childrentreated for leukemia in China.
European journal of oncology nursing : the official journal of European Oncology Nursing Society. 43-47. doi: 10.1016/j.ejon.2017.08.002
Hedefalk, B. (2016) Leukemi. Cancerfonden. https://www.cancerfonden.se/om- cancer/leukemi [2017/12/6]
Höglund, M. (2016). Leukemi. Cancerfonden. https://www.cancerfonden.se/om- cancer/leukemi [2018/10/12]
*Jepsen, L.O, HoybyeM.T., Hansen, D.G., Marcher, C.W. &Friis, L. S. (2016).
Outpatientmanagement of intensivelytreatedacuteleukemia patients--the patients' perspective.
Support Care Cancer. 24(5):2111-2118. doi: 10.1007/s00520-015-3012-2
Juliusson, G. (1999). Kronisk lymfatisk leukemi. I Gahrton, G. & Lundh, B. (red.) Blodsjukdomar. Schweiz: Institute of Molecular Biology
Koenigsmann, M., Koehler, K., Regner, A., Franke, A. &Frommer, J. (2016). Facing mortality: a qualitative in-depth interview study on illness perception, lay theories and coping strategies of adult patients with acuteleukemia 1 week after diagnosis. Leukemia Research.
30(9):1127-34. doi: 10.1016/j.leukres.2005.12.016
Low, JK., Crawford, K., Manias, E. & Williams, A. (2017). Stressors and copingresources of Australiankidneytransplant recipients related to medication taking: a qualitative study.
Journal of clinical Nursing. 26(11-12):1495-1507. doi: 10.1111/jocn.13435
Lazarus, R.S. &Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer.
McGranth, P. (2004). Positiveoutcomes for survivors of haematological malignancies from a spiritual perspective. International Jornal of Nursing Practice. 10(6):280-91.
doi:10.1111/j.1440-172x.2004.00490.x
*Naressi, D.A., Girardon-Perlini, N., M., O., Pacheco van der Sand, I. K.,Beuter, M. & Costa da Rosa, B., V. (2013). Beliefs and resilience in patients who are survivors of leukemia. J Nurs UFPE on line. p67-75. doi: https://doi.org/10.5205/1981-8963-v7i1a10205p67-75-2013.
21 Pokharel, M. (2012). Leukemia: A Review Article. International Journal of Advanced Research in Pharmaceutical & Bio Sciences.Vol.2 (3):397-407
Polit, D. & Beck, C. (2011). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 9. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer health - Lippincott Williams
&Walkins.
*Poort, H., Meade, C.D., Gielissen, M.F.M., Pinilla-Ibarz, J. & Jacobsen, PB. (2018).
Adapting an Evidence-Based Intervention to Address Targeted Therapy-Related Fatigue in Chronic Myeloid Leukemia Patients. Cancer Nursing, 41(1):E28-E37. doi:
10.1097/NCC.0000000000000446
Reitan, A.M. (2003). Kris och coping. I Reitan, A.M. &Schölberg, T. (red.) Onkologisk omvårdnad. Liber: Stockholm
Rusten, L. (2003). Cancer i blodbildande organ och lymfatisk vävnad. I Reitan, A.M.
&Schölberg, T. (red.) Onkologisk omvårdnad. Liber: Stockholm
Saleh, US. &Brockopps, DY. (2001). Hope among patients with cancerhospitalized for bone marrow transplantation: a phenomenologic study. Cancer Nursing. 24(4):308-14.
PMID:11502040
Simonsson, B. (1999). Kronisk myeloisk leukemi. I Gahrton, G. & Lundh, B. (red.) Blodsjukdomar. Schweiz: InstituteofMolecularBiology
Socialstyrelsen. (2017) Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor. Stockholm:
Socialstyrelsen.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-
legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf[2018/10/2]
Sundström, C., Juliusson, G. & Öst, Å. (1999). Diagnostik av kroniska lymfoproliferativa sjukdomar i benmärgen. I Gahrton, G. & Lundh, B. (red.) Blodsjukdomar. Schweiz:
InstituteofMolecularBiology
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s Etiska kod för Sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk Sjuksköterskeförening
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf[2018-10- 10]
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-
legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf[2018-10-10]
Svensk Sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening
22
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf[20 18-10-10]
Svensk Sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.
Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-
publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf [2018-10-10]
Taleghani, F., Yekta, ZP. &Nasrabani, AN. (2006). Coping with breast cancer in new diagnosedIranian women. Journal of Advanced Nursing. 54(3):265-72. doi:10.1111/j.1365- 2648.2006.03808_1.x
Vardiman, J. W., Thiele, J., Arber, D. A., Brunning, R. D., Borowitz, M. J., Porwit,A., Harris, N., Beau, M., Lindberg, E., Tefferi, A., Bloomfield, C. (2009). The 2008 revision of the World Health Organization (WHO) classification of myeloid neoplasms and acute leukemia:
rationale and important change.Blood, 114(5), 937-51.
Vetenskapsrådet (2012). Senast uppdaterad: 2017/10/19.
http://www.codex.vr.se/etik6.shtml [2017/12/6]ICN:TISKA KOD
23 Författare Titelochtidskrift Årtal Syfte Metod Huvudresultat relevant
föruppsatsen 1.Blackburn
, L., Achor, S., Allen, B, Bauchmire, N.,
Dunnington, Klisovic R.
B., Naber, S.
J., Roblee, K., Samczak, A.,
Tomlinson- Pinkham, K.
&Chipps, E.
Ohio/USA
The effect of aromtherapy on insomnia and other common symptoms among patients with acute leukemia
Oncology Nursing Forum
2016 Syftet med studien var undersöka effekten av aromterapi i samband med sömnlöshet och andra vanliga symtom som uppkommer hos patienter med akut leukemi.
Metod: Kvantitav studie med crossover design.
Urval: Randomiserad urval.
Datainsamling: Data samlades in från mätinstrument PSQI, och ESASr.
Deskriptiv och analytisk statistik.
Antal: 75 Bortfall:29 Kvarstående:46
En av copingstrategier som identifierades var aromterapi som uppvisade en positiv resultat på bland annat
sömnkvaliteten och sömnlängden. Dessutom har aromterapi visat positiva effekter på andra symtom som trötthet, dåsighet, aptitlöshet, depression och ångest
2.Coolbran dt, A.
&Grypdonc k, M.H.F.
Belgium
Keeping courage during stem cell
stransplantation:
A qualitative research.
European Journal of Oncology Nursing
2010 Syftet med studien var att undersöka hur patienter som genomgår stamcellstranspla ntation håller modet uppe och går igenom denna krävande terapi.
Metod: Kvalitativ studie.
Urval: deltagarna rekryterades från en hematologi avdelning i akademiska samt allmänna sjukhuset.
Datainsamling: Data samlades in genom observation och genom
halvstrukturerade intervjuer, och analyserades med hjälp av
groundedtheory.
Antal: 26
Faktomet om att det finns botemel mot sjukdomen beskrevs som en
copingstrategi som hjälpte patienterna att hålla modet uppe och som förmedlade hopp hos patienterna.
24
Bortfall:11 Kvarstående: 15
3.Evans, J., Ziebland, S.
&Pettitt, A.R
UK
Incurable, invisible and inconclusive:wa tchful waiting for CLL and implication for doctor-patient communication.
European Journal of Cancer Care
2011 Syftet med studien var att undersöka hur patienter med kronisk leukemi förstår och tolkar innebörden av sin diagnos samt av
den vaksamma
väntanställningen.
Metod: Kvalitativ studie.
Urval: Randomiserad urval.
Datainsamling: Data samlades in genom halvstrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av NVivo7 (program för
indexering av data) Antal: 12
Bortfall:0
En ökad kunskap om sjukdomen användes som en copingstartegi som ledde till att patienterna upplevde en känsla av lättnad och ro.
4.Farsi, Z.
Iran
The meaning of disease and spititual responses to stressors in adults with acute leukemia undergoing HSCT
The Journal of Nursing Research
2015 Syftet med studien var att undersöka hurbetydelse av sjukdomen och andliga reaktioner på hotande
stressorer påverkar resultatet av leukemi hos vuxna patienter som genomgår HSCT.
Metod: Kvalitativ studie.
Urval: Deltagarna rekryterades från en forskningscenter för hematologi, onkologi och
stamcellstransplantati on i Teheran, Iran.
Datainsamling:
Ostrukturerade intervjuer,
observationer samt
Sjukdomen hade olika betydelser för patienterna och dessa betydelsen påverkade hur de hanterade sin sjukdom.
Den religiösa tron beskrevs som en strategi som bidrog till att
patienterna kunde hantera sin tillvaro.
