Patienters upplevelse av mobilapplikationer
som hjälp till egenvård av diabetes mellitus
- En litteraturstudie
Patients experience of using mobile applications for diabetes mellitus self-care
- A literature study
Josefin Horvath
Viktor Sundkvist
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Handledare: Karin Ekholm, Karin Sandberg Examinerande lärare: Barbro Renck Inlämningsdatum: 10/05/2020
2 SAMMANFATTNING
Titel: Patienters upplevelse av mobilapplikationer som hjälp till egenvård av diabetes mellitus
Patients experience of using mobile applications for diabetes mellitus self-care
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Josefin Horvath och Viktor Sundkvist Handledare: Karin Ekholm och Karin Sandberg
Sidor: 31
Nyckelord: Diabetes mellitus, mobilhälsa, mobilapplikationer, patient erfarenhet, egenvård
Bakgrund: Att leva med diabetes mellitus (DM) innebär konstant egenvård med exempelvis övervakning av
blodglukosvärden. Mobilapplikationer (MA) utvecklas snabbt och idag finns MA vars syfte är att hjälpa patienter med DM hantera sin egenvård. Syfte: att belysa mobilapplikationers inverkan på egenvård av diabetes mellitus ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturstudie med systematiskt arbetssätt enligt Polit och Becks (2017) nio steg, kvalitetsgranskning av artiklar enligt Polit och Beck (2017) mallar för kvalitetsgranskning av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Databearbetning: Artiklarna analyserades med induktiv ansats. Teman bildades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Grundades på tio artiklar.
Artiklarna presenteras i tre teman; Stöd i egenvård, Kommunikation mellan patient och sjukvårdspersonal och Själv- och sjukdomsinsikt. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att en MA är ett utmärkt hjälpmedel i egenvården om patienterna har fått rätt information och har ett bra stöd av sitt diabetesteam. Det kan hjälpa patienterna att få en insikt i sin sjukdom genom att MA registrerar hur mycket motion de får samt vilken kosthållning patienten har. Det som framkom tydligast i litteraturstudiens resultat var behovet av stöd i egenvården av sjuksköterskan och annan vårdpersonal. Patienterna behöver mer utbildning och med det kommer fler att känna kontroll över sin sjukdom.
3
Innehållsförteckning
Introduktion ... 5
Bakgrund ... 5
Diabetes Mellitus ... 5
Att leva med diabetes mellitus ... 5
Egenvård vid diabetes mellitus och sjuksköterskans roll ... 5
Mobilapplikationer ... 7
Problemformulering ... 8
Syfte ... 7
Metod ... 7
Litteratursökning ... 8
Inklusions- och exklusionskriterier ... 9
Artikeltabell ... 10
Urvalsprocess ... 12
Databearbetning och analys ... 12
Forskningsetiska ställningstaganden ... 12
Resultat ... 14
Resultatdiskussion ... 17
Metoddiskussion ... 19
Klinisk betydelse ... 19
Förslag till fortsatt forskning ... 19
Slutsats ... 20
Referenslista. ... 21 Bilaga 1 Artikelmatris...
4 Introduktion
En av världens vanligaste folksjukdomar och välfärdssjukdomar är diabetes mellitus typ 2 (DMT2). Över 400 miljoner människor lever med diabetes mellitus (DM) runt om i världen (Världshälsoorganisationen [WHO] 2018). I Sverige lever tre till fyra procent med DM (Nationella diabetesregistret [NDR] 2017). Prevalensen stiger och går nedåt i åldrarna.
Sjukdomen är kronisk och i de flesta fall livsstilsrelaterad. Det är enbart diabetes mellitus typ 1 (DMT1) som är en autoimmun sjukdom och därav inte livsstilsrelaterad. Kost och motion utgör en stor del av behandlingen i sjukdomen (WHO 2016). Denna litteraturstudie berör forskningsområdet modeller och innovationer för säker vård.
5 Bakgrund
Diabetes Mellitus
DM är en kronisk metabol sjukdom som innebär att kroppen har svårt att hålla plasma glukosnivån jämn (Mulder 2017). Det finns flera olika varianter av DM, i studien berörs diabetes mellitus typ 1, 2 och Gestagen. En variant av diabetes är DMT1 som har näst högst prevalens om tio procent efter DMT2. DMT1 är en autoimmun sjukdom och leder till att de insulinproducerande betacellerna i pancreas förstörs. Vilket innebär att DMT1 patienter alltid är beroende av att tillföra insulin (Mulder 2017; WHO 2018).
Vanligaste formen av diabetes är DMT2 som har den högsta prevalensen globalt sett och står för 85% av all Diabetes (WHO 2018). Den uppkommer generellt sett i vuxen ålder och en riskfaktor är inaktivitet och fetma. Förr benämndes DMT2 till åldersdiabetes vilket den inte gör längre på grund av att allt fler under 50 år utvecklar sjukdomen. Vid DMT2 har patienten viss egen insulinproduktion men har utvecklat insulinresistens (Mulder 2017; Petersmann et al.
2018). Gestagendiabetes drabbar enbart gravida kvinnor och varar endast under graviditeten däremot så löper kvinnor som har haft graviditetsdiabetes större risk att drabbas av DMT2 och hjärt-och kärlsjukdom senare i livet (Dickens & Thomas 2019).
Symtomen på DM är ökad törst, stora urinmängder, trötthet och viktnedgång. Vid DM typ 2 är viktnedgång sällsynt som symtom. En faktor till obalansen i glukosnivån är att patienten har utvecklat insulinresistens, en annan kan vara att pancreas har slutat producera insulin (Petersmann et al. 2018). Prevalensen av DM fortsätter öka vilket beror på stress, fetma, fysisk inaktivitet och tobak. Förändrad livsstil och minskad fysisk aktivitet leder till fetma speciellt bukfetma och utveckling av DM (WHO 2016).
Att leva med diabetes mellitus
Att leva med en kronisk sjukdom som DM kräver att patienten tar stort ansvar för att vårda sig själv. Mobilapplikationer (MA) har ökat i takt med utvecklingen av smarta telefoner. Det finns idag ett stort antal MA som är framtagna för att underlätta egenvård vid olika kroniska sjukdomar bland annat DM (El-Gayar 2013).
En patient med DM måste övervaka sitt blodsocker kontinuerligt i vissa fall flera gånger per dag beroende på hur sjukdomen ser ut hos den enskilde. Patienter som lever med DM upplever i många fall även en psykisk och emotionell stress. Det vanligaste är att patienterna inte förstår sin sjukdom eller upplever rädsla för att ta sin medicin (Jeoung & Reifsnider 2018). En vanlig egenvårdsintervention är Diabetesdagboken där anteckningar om kost, blodsockernivå och fysisk aktivitet kan föras dagligen av patienten (El-Gayar 2013). Den farmakologiska behandlingen består till en början av tabletter där förstahandsvalet är Metformin. Vissa av patienterna behöver även tillföra insulin genom injektioner (Mulder 2017). Den primära behandlingen förutom läkemedel är att kartlägga sin kost och sina motionsvanor. Något patienten genom egenvård måste ansvara för själv men som sjuksköterskan kan ge råd och vägledning till (Socialstyrelsen 2018).
Komplikationer uppkommer vanligen i samband med att patienten får svårigheter att sköta sin DM. Kärlen drabbas först om patienten har för höga halter socker i blodet, både stora och små kärl med syn- och känselnedsättning. Det kan leda till komplicerade svårläkta sår och slutligen amputation. När större kärl drabbas får patienten ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Ett annat organ som drabbas är njurarna (Mulder2017). Komplikationer som är mentala kan uppstå i form av depression och humörsvängningar (Jeoung & Reifsnider 2018). Kontroller på blodsocker, blodtryck och blodfetter görs regelbundet för att hålla risken för komplikationer nere.
6
Läkemedel mot höga blodfetter och mot högt blodtryck ska enligt nationella riktlinjer ges.
Fötterna kontrolleras med monofilament som mäter känsel. Över 50% av alla som får diagnosen DMT2 har redan komplikationer och påverkan på inre organ (WHO 2016).
Egenvård vid diabetes mellitus och sjuksköterskans roll.
När en legitimerad sjuksköterska gjort bedömningen att patienten själv kan utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd innebär det egenvård (SOSFS 2009:6, kap 1 § 2). Egenvård innebär att patienten vårdar sig själv till hälsa. Sjuksköterskans roll i patientens egenvård är att lära ut och ge stöd i sjukdomen. I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor finns sex kärnkompetenser;
personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik samt ledarskap och pedagogik i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan använder kärnkompetenserna som stöd i sitt yrkesutövande (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Två av dessa är centrala begrepp och mest framträdande i egenvård, de är informatik och personcentrerad vård. Sjuksköterskans ansvar och roll i informatik är att genom kommunikation stärka patienten och närståendes egenvård.
Personcentrerad vård ligger till grund för att egenvården ska vara individuellt anpassad efter varje patient som även ska ha ett eget inflytande samt delaktighet i vården (Markle-Reid et al 2018). Omvårdnaden är sjuksköterskans profession och arbetet ska genomföras i enlighet med riktlinjer och evidensbaserad vård (Svensksjuksköterskeförening 2017). Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvård innefattar anpassning av patientutbildning där hänsyn ska tas till att patienter har olika syn på hälsa och sjukdom. Egenvårdsstödet ska även anpassas för kulturella skillnader. Diabetesvård ska bedrivas i tvärprofessionellt team med läkare, dietist, sjukgymnast, fysioterapeut, kurator, fotvårdsterapeut och diabetessjuksköterska. Målet ska vara att motverka riskfaktorer som rökning, ohälsosam kost och brist på fysisk aktivitet för att undvika komplikationer relaterade till DM (Socialstyrelsen 2018).
Egenvård vid DMT1 innefattar övervakning av blodsocker kontinuerligt både före och efter måltid samt administrering av insulininjektioner. Vid DMT2 kan insulininjektioner behövas men sjukdomen går även att behandla med tabletter som bryter ner sockret i maten. Gemensamt för alla former av DM är att kost och fysiskaktivitet är de viktigaste icke farmakologiska interventionerna (Gorina et al. 2018). Egenvården är en stor del i behandlingen av sjukdomen därför är det viktigt att det finns motivation och vilja hos den enskilde personen att göra livsstilsförändringar (Markle-Reid et al 2018). Socialt stöd och framför allt stöd för anhöriga behöver ges då patienten påverkas av sin omgivning där anhöriga kan ha en mycket positiv inverkan på vilka hälsosamma vanor patienten väljer (Hushie 2019; Markle-Reid et al. 2018).
För att patienten ska kunna utföra egenvård på ett effektivt sätt krävs utbildning och uppföljning. En patient som har kunskap om sin sjukdom och dess påverkan på kroppen får självförtroende och motivation till att fortsätta bedriva egenvård (Tan et al. 2018). Vården kring en patient med DM bedrivs bäst i ett tvärprofessionellt team bestående av; läkare, dietist, sjuksköterska, sjukgymnast och kurator. Där varje enskild profession bidrar med sin kompetens; medicinskt, kostupplägg, omvårdnad, träning samt psykosocialt stöd. Fokus behöver ligga på att lära patienten om hur kost och fysiskaktivitet påverkar blodsockret på ett positivt sätt för att minska risken för komplikationer. Utbildning i grupp där deltagarna kan diskutera och reflektera ihop påverkar inte bara kompetensen om DM utan även motivationen hos patienterna (Gorina et al. 2018; Markle-Reid et al. 2018; Hushie 2019). Många patienter upplever sig vara en börda för sina anhöriga eftersom egenvården är ett stort eget ansvar, men känner att de får ett bra stöd av sin familj (Hushie 2019). Genom att ha utbildning i grupp kan patienterna få stöd av varandra att få in fungerande hälsosamma rutiner i vardagen (Tan et al.
2018).
7 Mobilapplikationer
Inom området digital hälsa som anses vara den mest kostnadseffektiva vårdformen globalt, återfinns området Mobile Health (mHealth). mHealth har under det senaste årtiondet varit ett redskap för vårdpersonalen att förbättra folkhälsan i framförallt kommunal vård (Early et al.
2019). De syftar i huvudsak till att stötta patienten när sjukvården inte kan. MA och digital hälsa kan på ett effektivt sätt nå ut till flera patienter samtidigt vilket ökar vårdens tillgänglighet.
2018 ägde 80% av alla i Västvärlden en smartphone (Shan et al. 2019). Trots att det finns flera hundra olika MA är det enbart ett fåtal som är godkända enligt America Food and Drug administration för att få användas inom sjukvård (Shan et al. 2019; Onodera & Sengoku 2018).
Det finns olika funktioner i MA de vanligaste avsedda för DM är registrering av p-glukos, fysisk aktivitet och kost (Shan et al 2019). Registrering av p-glukos kan ske på två sätt antingen att patienten själv skriver in sitt värde eller att det aktuella värdet överförs automatiskt genom bluetooth vilket kräver att det redan finns en sensor i armen på patienten. Registrering av fysisk aktivitet görs genom en stegräknare i MA. Kosten lägger patienten själv in (Årsand et al. 2012).
Alla MA som utvecklas grundas på en princip som kallas Few touch application (FTA) vilket innebär att MA ska vara enkel att använda med få funktioner och anpassad för alla oavsett tidigare teknisk erfarenhet (Årsand et al. 2019; Shan et al. 2019).
En medicinteknisk produkt som exempelvis MA ska uppnå vissa mål för att vara godkänd i Sverige. Kännetecken för att produkten är godkänd är följande; CE-märkning, produktions märkning på svenska samt adress och namn på företaget, särskild UDI märkning som innebär att produkten har ett identifikationsnummer. Det finns även krav på att MA ska lagra informationen om patienten krypterad för att värna om sekretessen (Läkemedelsverket 2019).
Problemformulering
DM är ett globalt hälsoproblem, sjukdomen blir vanligare i samhället med en ökande prevalens.
Sjuksköterskan har höga krav på kompetens inom egenvårdsstöd. För att patienten ska kunna må bra i sin sjukdom krävs att egenvården fungerar för patienten. Det senaste på marknaden är tekniska hjälpmedel som MA. MA mäter inte bara blodsockernivån utan kan även registrera kost och fysik aktivitet. En kartläggning av hur MA upplevs av patienten kan bidra med viktig kunskap och förbättra egenvård vid DM samt förebygga komplikationer och minska lidande för patienten.
Syfte
Att belysa mobilapplikationers inverkan på egenvård av diabetes mellitus ur ett patientperspektiv.
8 Metod
Denna studie är utformad som en litteraturstudie. I en litteraturstudie genomförs en sökning av vetenskapliga artiklar inom valt forskningsområde som kritiskt granskas för att sedan sammanställas och generera ett resultat (Forsberg och Wengström 2016). Studiens utfördes enligt Polit och Becks (2017) nio steg, se figur 1.
Figur 1. Polit och Becks (2017) nio steg. Fritt översatt.
Litteratursökning
Litteratursökningen började med steg 1 och steg 2 enligt Polit och Becks (2017) nio steg.
Stegen gjordes genom formulering av syfte steg 1 Polit och Beck (2017) samt val av databaser och sökord som var relevanta för litteraturstudien steg 2 Polit och Beck (2017). Sökningarna utfördes i Culmative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och Public Medline (PubMed). CINAHL riktar sig mot sjuksköterskor och PubMed riktar sig mot medicinsk vetenskap men har också med omvårdnad, båda databaserna är relevanta för ämnesområdet omvårdnad. I CINAHL användes ämnesord med funktionen subject heading (MH) och i PubMed användes ämnesord med funktionen medical subject heading (MeSH).
I Cinahl användes sökorden MH Diabetes Mellitus, MH Mobile Applications, MH Self Care, MH Attitude och MH Perception. Fritextsökningar var Patients experiences, Methods of assisting och Effect. I PubMed användes sökorden MeSH Diabetes Mellitus, MeSH Mobile Applications, MeSH Self Care, MeSH Attitude och MeSH Perception. Fritextsökningar var Patients experience, Methods of assisting och Effect.
1. Formulera ett syfte för arbetet
2. Välj databaser och sökord.
3. Sök efter artiklar i samband med urvalskriterierna.
4. Granska abstrakt efter relevanta
artiklar.
6. Granska artiklarna i förhållande till deras
relevans i studien.
5. Läs artiklarna och gör en ny sökning om
det behövs.
7. Kvalitetsgranska artiklarna.
9. Sammanställ artiklarna för att
presentera litteraturstudiens
resultat 8. Plocka ut
relevanta artiklar för litteraturstudien.
9
I Steg 3 gjordes litteratursökningen som presenteras i tabellerna 1 (CINAHL) och 2 (PubMed).
I Cinahl användes explode(+) vid sökningen “diabetes mellitus” för att få med alla typer av diabetes, detta alternativ fanns inte i PubMed och var inte nödvändigt där då PubMeds version av ämnesordet “diabetes mellitus” redan inkluderade alla typer av diabetes. Sökorden söktes individuellt i båda databaserna och kombinerades sedan (se Tabell 1: CINAHL och Tabell 2:
PubMed). I samtliga kombinerade sökord användes den booleanska termen “AND” för att få ett specifikt sökresultat och uppfylla litteraturstudiens syfte. Den booleanska termen ”AND”
lägger till begränsningar och genererar träffar på ett mindre område (Polit och Beck 2017).
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier var artiklar som är skrivna mellan 2013.01.01–2020.02.19, engelska artiklar, artiklar som handlade om patienters erfarenhet och var peer reviewed. Artiklarna var utifrån ett patientperspektiv och handlade om användning av appar som hjälpmedel till egenvård vid diabetes mellitus. Exklusionskriterier var artiklar som handlade om barn 0-18 år eller var review artiklar.
10
Tabell 1: Databassökning och urval i CINAHL [19/2/2020]
Sökning Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 (MH) “Diabetes Mellitus”+ 147,984
S2 (MH) “Mobile Applications” 6,528
S3 (MH) “Self Care” 35,452
S4 Patients experiences (Fritext) 2,495
S5 Methods of assisting (Fritext) 19
S6 Effect (Fritext) 397,956
S7 (MH) “Attitude” 14,672
S8 (MH) “Perception 27,509
S9 S1 AND S2 AND S3 59 16 6 6
S10 S4 AND S9 0
S11 S5 AND S9 0
S12 S6 AND S9 5 2 (1) 0 0
S13 S7 AND S9 0
S14 S8 AND S9 0
Totalt 18 (1) 6 6
S 9 till S 14 är med inklusion och exklusionskriterier. ( ) = interna dubletter.
11
Tabell 2: Databassökning och urval i PubMed [19/2/2020]
Sökning Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Diabetes mellitus (MeSH) 416,485
S2 Mobile Applications (MeSH) 5,310
S3 Self Care (MeSH) 53,577
S4 Patients experiences (fritext) 51,742
S5 Methods of assisting (fritext) 6,163
S6 Effect (fritext) 3,212,251
S7 Attitude (MeSH) 560,951
S8 Perception (MeSH) 423,142
S9 S1 AND S2 AND S3 128 21 ((6)) 4 4
S10 S4 AND S9 1 1 0 0
S11 S5 AND S9 1 (1)
S12 S6 AND S9 18 (6)
S13 S7 AND S9 35 (10)
S14 S8 AND S9 1 1 0 0
Totalt 23 (17) ((6)) 4 4
S 9 till S 14 är med inklusions- och exklusionskriterier. ( ) = interna dubletter, (( )) = externa dubletter.
12 Urvalsprocess
Urval 1
I steg 4 av Polit och Becks nio steg (2017) granskades artiklarnas abstrakt och titel för att avgöra om artiklarna var relevanta till litteraturstudien utifrån syftet vilket motsvarar urval 1. Totalt granskades 248 artiklar. Totalt 51 av artiklarna från båda databaser ansågs tillräckligt relevanta för att gå vidare i urvalet. Artiklarna som valdes bort speglade inte reflekterade syftet, handlade om vad MA är eller utveckling av MA.
Urval 2
Samtliga artiklar från urval 1 lästes för att få en helhet i relevansbedömning, fokus lades på metod och resultat för att se om artiklarna speglar litteraturstudiens syfte, detta motsvarar steg 5 och 6 i Polit och Becks nio steg (2017). Artiklarna bedömdes individuellt och diskuterades efter bedömning för att säkerställa att informationen i artiklarna tolkades på samma sätt. Tio artiklar ansågs relevanta för att gå vidare i urval 2. Resterande artiklar exkluderades då informationen i artiklarna inte reflekterade syftet, fokuserade på andra kroniska sjukdomar, handlade om barn, fokuserade på MA istället för patienter eller var review artiklar.
Urval 3
Steg 7 i Polit och Becks nio steg (2017) är kritiskt granskning av artiklarna utifrån Polit och Becks (2017) “Guide to an overall critique of a qualitative research” och “Guide to an overall critique of a quantitative research”. Alla 10 artiklar hade god kvalitét och godkändes i granskningen. Artiklarna redovisades med syfte, metod och resultat i matriser (Bilaga 1).
Databearbetning och analys
Enligt Polit och Becks (2017) nio steg är steg 8 analysering och databearbetning av artiklarnas resultat. Resultatet i artiklarna analyserades med induktiv ansats.
Induktiv ansats betyder att insamling av fakta sker förutsättningslöst inom ett problemområde för att skapa nya teorier eller begrepp (Forsberg och Wengström 2016).
I början av bearbetningen lästes materialet i artiklarna flera gånger och författarna diskuterade materialet för att försäkra sig om att materialet tolkades på samma sätt. Artiklarnas tabeller i resultatdelen granskades och analyserades. Ord och meningar som var relevanta valdes ut för att bilda teman, till hjälp användes tematisk analys (Danielsson 2017). Artiklarnas resultat granskades igen och indelades i de teman som bäst redovisar resultatet. Sammanställning av resultat gjordes sist och motsvarar steg 9 i Polit och Becks (2017) nio steg.
Forskningsetiska ställningstaganden
Då litteraturstudien påbörjades gjordes etiska överväganden som innefattar de grundläggande etiska principerna för omvårdnadsforskning och som ingår i vetenskapsrådets riktlinjer.
(Vetenskapsrådet 2017). Det skrivna arbetet ska vara sant och kopiering eller fusk av annan forskning får inte vederfaras (Polit och Beck 2017).
Inklusionskriteriet för litteraturstudien var att artiklarna som skulle ingå i litteraturstudien hade granskats enligt en etisk kommitté som säkerställer att ingen av deltagarna utsatts för tvång och att forskningen bedrivits enligt lagen om god forskningssed (SFS 2019:504, kap. 1. § 3).
13
Artiklarna har analyserats och lästs både enskilt och tillsammans för att få fram så korrekt information som möjligt. Resultaten som presenterades har bildats genom läsning och diskussion mellan författarna till denna litteraturstudie för att minska risken för missuppfattningar. Eftersom artiklarna var skrivna på engelska har ett engelskt-svenskt lexikon använts för att översätta ord. Texterna har efter det bearbetats tillsammans för att ta fram ett resultat som svarar på studiens syfte. Samtliga författare till artiklar som används i litteraturstudien presenteras korrekt. Litteraturstudien redovisar data korrekt med positiva och negativa aspekter utan förvrängning av data för att inte få ett vinklat resultat.
14 Resultat
Litteraturstudiens syfte var att belysa mobilapplikationers inverkan på egenvård vid DM ur ett patientperspektiv. Resultatet baserades på 10 artiklar varav 5 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Tre teman bildades, dessa var; Stöd i egenvård, kommunikation mellan patient och sjukvårdspersonal och själv- och sjukdomsinsikt.
Stöd i egenvård
Patienterna upplevde att stödet i egenvården förbättrades av mobilapplikationer. De patienter som använde MA dagligen hade de mest positiva erfarenheterna av sin egenvård. Den mest aktiva MA gruppen patienter upplevde även att deras egenvård fick stöd genom struktur. Den gruppen som använt MA någon till några gånger per vecka hade en sämre hantering av sin sjukdom och upplevde inte MA som stöd till egenvården (Tatara et al 2013).
Flera patienter upplevde större kontroll över sin sjukdom och kände sig mer självständiga eftersom egenvården förbättrades av påminnelsefunktioner som finns i MA (Georgsson &
Staggers 2017; Torbjørnsen et al. 2019). Patienterna upplevde att kostregistrering och motion som registrerades i MA förenklade hälsosamma val (Torbjørnsen et al 2019). Patienterna upplevde sig mycket nöjda med stödet från MA. Den gav påminnelser om medicinering och blodsockerkontroll vilket gav utfallet att patienterna började ta sin medicinering mer rutinmässigt (Kleinman et al. 2017).
Det upplevdes som avlastning att kunna dokumentera i MA som höll informationen och blodsockervärden sorterade och samlade på samma plats. Den funktion som var mest praktisk för registrering av fysisk aktivitet var GPS funktionen som själv räknar ut sträckan. Patienterna, som deltog i gruppaktiviteter, upplevde att det var bra att kunna dela MA:s information mellan patienterna vilket ökade motivationen för deltagarna (Peng et al 2015).
Patienterna upplevde en stor lättnad och ett stort stöd i egenvården med hjälp av MA. Det var en stor avlastning för de flesta att MA registrerade blodsockervärden och att de själva inte behövde känna sig stressade över att missa att skriva in något värde (Peng et al. 2015;Hirst et al. 2015).
Kommunikation mellan patient och sjukvårdspersonal
Patienter upplevde att kommunikation med sjukvårdspersonal genom MA gjorde det enklare att ta beslut angående egenvårdsåtgärder (Torbjørnsen et al. 2019; Zhou et al. 2016).
Kommunikation med sjukvårdspersonal förenklades då patienterna kunde rapportera det som fanns dokumenterat i MA till ansvarig sjukvårdspersonal snabbt online, för att diskutera aktuella åtgärder.
I work hand in hand with my doctor, and we try to find out what’s best. We look at the results together and then we see how things go (Torbjørnsen et al.
2019 s. 8).
15
Möjlighet till kommunikation med sjukvårdspersonal genom MA upplevdes som en lättnad och säkerhet av patienterna då sjukvårdspersonal kunde ge patienterna ökad förståelse av data i MA till exempel blodglukosnivå och hur den kan stabiliseras. Detta möjliggjordes genom att patienterna skickade data till sjukvårdspersonal inför planerade besök eller när de hade frågor angående sin sjukdom (Torbjørnsen et al. 2019). Kommunikationen mellan patienter och sjukvårdspersonal i MA upplevdes av patienterna ge bättre möjligheter till egenvård av DM (Zhou et al. 2016).
Kommunikation med hjälp av MA upplevdes väldigt positivt av patienter då de genom MA kunde skicka data till sitt diabetesteam och jämföra med uppgifter i deras sjukvårdshistoria.
Detta skapade möjligheten för patienterna att kunna se förändringar i deras DM vilket upplevdes ge trygghet då det gav en indikation på hur de kunde leva sitt liv (Peng et al. 2016).
Ett upplevt samband mellan förbättring av kommunikation och förenkling av dokumentation genom MA beskrevs av patienterna, då vissa patienter upplevde svårigheter med skriftlig kommunikation relaterat till dålig handstil eller svårigheter att komma ihåg att dokumentera (Drion et al. 2015; Georgsson & Staggers, 2017). MA som hjälp till DM upplevdes av patienterna förenkla dokumentation då de kunde dokumentera varsomhelst och direkt, ha en bättre översikt över sin DM och därmed förenkla deras kommunikation med diabetessjuksköterskor (Drion et al. 2015). Patienter upplevde att MA hjälpte dem att visa för sin ansvariga sjukvårdspersonal hur egenvården av DM varit den senaste tiden, att det förenklade kommunikationen då det fanns en bättre struktur över dokumentationen. Vissa patienter ville inte gå till sin doktor varje gång de hade en fråga, patienterna kunde med hjälp av MA istället mejla informationen som fanns dokumenterad i MA och på så sätt få hjälp hemifrån vilket upplevdes positivt (Georgsson, M. & Staggers, N. 2017).
Många patienter upplevde att kommunikation med sjukvårdspersonal förenklades med hjälp av MA och att de därför inte behövde besöka sin vårdinstans lika ofta. Det fanns dock patienter som upplevde problem angående kommunikation med sjukvårdspersonal via MA (Hirst et al.
2015; Janatkhah et al. 2019). Problem med kommunikation via MA till sjukvårdspersonal kunde bero på geografiska omständigheter, det vill säga om patienterna bodde inne i tätort eller på landsbygden (Hirst et al. 2015). I andra fall kunde problemen i kommunikation relateras till att MA var anpassad att fungera utan internetanslutning vilket inte gav patienterna möjlighet till online kommunikation och därmed inte gav upplevd förbättrad kontakt mellan patient och sjukvårdspersonal (Janatkhah et al. 2019).
Själv- och sjukdomsinsikt
Genom användning av MA upplevde flera patienter att de fick större förståelse för DM och hur den skulle hanteras. Framförallt ökade patienternas insikt i hur viktigt det var med fysisk aktivitet och att äta hälsosam kost enligt riktlinjer från professionell sjukvårdspersonal.
Patienterna som använde MA i stor omfattning upplevde störst sjukdomsinsikt (Tatara et al.
2013; Torbjørnsen et al. 2019). Vissa patienter var inte lika tekniskt kunniga, vilket gjorde att de upplevde MA som skrämmande och obekvämt att använda i sin vardag. Kunskap och information efterfrågades från patienterna till sjukvårdspersonal. Att få rekommendationer av sjukvårdspersonal angående vilken MA som kunde användas och hur, upplevdes som en trygghet. Majoriteten av patienterna tyckte att funktionen som gjorde det möjligt att dela sin information och sina värden i lärande syfte var mycket bra (Woldaregay et al. 2018). Översikten och strukturen i MA upplevdes av patienterna som ett stöd i följsamheten av sin behandling (Kleinman et al. 2017).
16
Användningen av MA gav möjlighet till självinsikt och att engagera sig i sin sjukdom men även en konfrontation av att ta ansvar för sina handlingar. Detta gjorde att vissa patienter avstod eller upplevde mer obehag än stöttning av att använda MA. Vissa patienter upplevde att MA inte var helt anpassad efter deras egenvård. Individanpassad MA för att hantera kost och fysisk aktivitet var något patienterna tyckte skulle förbättra upplevelsen av MA som hjälp till DM. Patienterna påpekade att de inte hade tillräcklig kunskap för att själva kunna göra den typen av val (Peng et al. 2016).
Insikten i DM genom MA gav patienterna förmågan att reflektera över olika samband mellan kost och fysisk aktivitet. Detta gav patienterna en klarhet i vad som orsakar högt blodsocker och hur dem själva kan förebygga det. Sjukdomsinsikten gav en förståelse för vikten av att sköta sin egenvård vilket gav en känsla av kontroll och självständighet (Torbjørnsen et al.
2019). En annan del av patienterna upplevde tvärt emot att dem blev stressade av att få sjukdomsinsikt och såg det mer som en börda än ett stöd och en möjlighet till utbildning. En patient beskrev att hon kände sig stressad varje gång hon såg att blodsockret var högt och hon inte visste varför det blev så vilket gav upphov till en upplevd känsla av hopplöshet. Att lära sig om DM och samtidigt försöka hantera sin egenvård var för en del patienter överväldigande och resulterade i att de inte använde MA i hög utsträckning (Torbjørnsen et al. 2019).
Användning av MA till DM upplevdes inte ge någon avlastning i den emotionella stressen som sjukdomen kan medföra (Drion et al. 2015).
17 Resultatdiskussion
Litteraturstudiens syfte var att belysa mobilapplikationers inverkan på egenvård av DM ur ett patientperspektiv. Studiens resultat visade att patienter upplevde MA som hjälp inom områden som stöd i egenvård, kommunikation mellan patient och sjukvårdspersonal och självinsikt.
Stöd i egenvård
Litteraturstudiens resultat visade att de patienter som regelbundet använde MA upplevde en ökad motivation för att lära sig hantera sin sjukdom. Genom att MA själv registrerade fysisk aktivitet upplevde patienterna det motiverande att röra på sig. Att kunna se en översikt på sina värden och förändringar upplever många patienter som betydande för motivationen och hanteringen av sjukdomen. Detta stärks av Angelini et al. (2019) som menar att det är en betydande faktor för att patienten ska ha vilja att engagera sig i livsstilsförändringar. Patienterna upplevde en känsla av kontroll över sin sjukdom med stöd av MA vilket gav en självständighet detta styrks av Angelini et al (2019) och Wang et al (2019).
Kommunikation mellan patient och sjukvårdspersonal
Litteraturstudiens resultat visade att kommunikation till sjukvårdspersonal genom MA var ett återkommande ämne. Patienter upplevde kommunikation med sjukvårdspersonal via MA som viktigt för att kunna reflektera tillsammans med professionell hjälp över hur DM ska hanteras.
Ett samband fanns mellan patienternas upplevelse av kommunikationen och hur dokumentation kunde hanteras i MA. Genom användning av MA kunde patienterna ta med en större mängd samlad data till exempel blodglukosnivåer senaste månaden till planerade besök på ett enklare sätt. Att ta med data skriftligt var något som patienten kunde ha svårt för att komma ihåg eller samla ihop utan stöd. Patienter som kunde skicka dokumentation till sjukvårdspersonal online upplevde kommunikationen positiv medan patienter som inte kunde skicka data till sjukvårdspersonal online upplevde kommunikationen negativ. Detta stärks av Jeffrey et al.
(2019) där patienter upplevde det positivt att deras dokumentation kom till nytta för sjukvårdspersonal. I samma studie framkom det att väldokumenterad information förbättrade kommunikation mellan patienter och sjukvårdspersonal angående åtgärder som behövdes och gav patienten förståelse om hur de skulle hantera situationer som fanns dokumenterade i MA om situationerna uppstod igen. Litteraturstudiens resultat styrks också av Anderson et al. (2016) där patienter upplevde att kommunikationen till sjukvårdspersonal förbättrades då det var lättare att skicka information till sjukvårdspersonal angående till exempel blodtryck genom MA och snabbt få svar angående relevanta åtgärder om det behövdes.
Kommunikationen upplevdes inte alltid som bra med hjälp av MA. Patienter som upplevde kommunikationen negativ baserade detta på brist av internetanslutning relaterat till geografiskt läge eller att MA var anpassad att fungera utan internet, detta gjorde att patienterna inte kunde skicka sin data till sjukvårdspersonal online. I en studie gjord av Dinath och Mearns (2019) beskrevs att ett viktigt kriterium för god upplevd kommunikation var möjligheten att kunna skicka dokumenterad data till sjukvårdspersonal via mejl då patienterna upplever att de lättare och snabbare kunde få återkoppling på data eller frågor. I litteraturstudiens resultat framkom även att god upplevd kommunikation via MA hjälpte patienter förbättra sin egenvård. Det stöds också av fynd i Dinath och Mearns (2019) där patienter berättade att de kunde vidta rätt åtgärder snabbt utifrån återkoppling från sjukvårdspersonal genom MA.
18 Själv- och sjukdomsinsikt
Litteraturstudiens resultat visade en stor vilja bland patienter att förbättra sina kunskaper om sin DM. Egenvården för patienterna med DM förbättrades genom användning av MA eftersom patienterna upplevde förbättrad sjukdomsinsikt och kunde därav hantera sin DM bättre. Något som Wang et al. (2019) styrker där ett samband fanns mellan ökad användning av MA och patienternas upplevelse av motivation till att förbättra sin kompetens och därmed även sin egenvård.
Sjuksköterskans roll i egenvården är att lära ut samt stötta patienten i sin sjukdom. Genom användning av MA förenklades detta eftersom kommunikationen och dokumentationen underlättades både från patientens och sjuksköterskans sida. Patienterna upplevde en önskan om att få MA mer individuellt anpassad, de upplevde att råden som gavs var för generella och försvårade hälsosamma val, vilket innebar att egenvårdsstöd kunde ges genom MA men egenvården i sig måste vara individuell. MA kan ge feedback direkt i form av en översikt och visa ett intervall av hur värden behöver ligga som ger patienten insikt och kunskap om sin sjukdom (Wang et al. 2019).
19 Metoddiskussion
Resultatet i litteraturstudien är noggrant genomfört och bearbetat genom individuell och gemensam läsning för att säkerställa samma tolkning och undvika feltolkningar. Detta styrker studiens trovärdighet och pålitlighet.
Polit och Becks (2017) nio steg användes för att skapa ett systematiskt arbetssätt och förenkla förståelse av litteraturstudien. Att följa ett specifikt arbetssätt ökar litteraturstudiens replikerbarhet och därav styrks studien.
Området som undersöktes i studien är nytt och har inte forskats på i bred utsträckning vilket kan anses som en svaghet då det försvårade möjligheten att hitta relevant information. Material till studien söktes fram i två relevanta databaser, genom att söka i mer än en databas styrks studiens pålitlighet. Sökningarna begränsades till 2013–2020 vilket genererade resultat av ny forskning och styrker studiens trovärdighet dock kan detta ifrågasättas eftersom forskningsområdet är nytt och relativt outforskat. Samtliga artiklar i studien var skrivna på engelska vilket ökar risk för misstolkning, artiklarna granskades därför noggrant och ett svenskt-engelskt lexikon användes som hjälp till ordöversättning. Urvalet baserades på databaserna CINAHL och PubMed då den första riktar sig mot sjuksköterskor och den andra fokuserar på medicinsk vetenskap. Kombinations sökningen Diabetes mellitus AND Mobile Applications AND Self-care i CINAHL genererade endast 59 artiklar vilket är lite då de enskilda sökningarna i respektive område ordning vänster till höger gav 147 984, 6528 och 35 452 träffar. Anledningen till detta kan vara att det är ett nytt ämne och relevanta artiklar inte lagts till som träffar i databasen ännu och kan därför ha missats, detta sänker studiens trovärdighet. En fritextsökning av dessa kombinerade sökord hade varit bra för att se artiklar som inte var indexerade.
Litteraturstudiens resultat baserades på patienter i Storbrittanien, Nederländerna, Sverige, Norge, USA, Iran, Kina och Indien. Detta styrker studiens överförbarhet då det påvisar möjligheten att få ett nationellt resultat. Resultatet visar att upplevelsen av MA varierar kraftigt hos olika individer, detta kan bero på demografiska skillnader mellan patienterna och tolkas inte ha att göra med vilken typ av DM patienterna hade. Att ta med varierade upplevelser anses som en styrka då det förhindrar bias och styrker litteraturstudiens pålitlighet.
Två kvantitativa artiklar i studien presenterar patienters upplevelser genom tabeller och text i sifferformat vilket gjorde att de var svårare att analysera, detta är en svaghet och sänker litteraturstudiens pålitlighet.
Klinisk betydelse
Litteraturstudiens resultat kan användas som ett redskap i egenvården för patienter med DM.
Resultatet visar att MA ger en förenklad kommunikation mellan patienten och diabetesteamet.
Sjuksköterskan får en möjlighet till översikt och insikt i patientens behov, detta ger en individanpassad egenvård som är en central del i behandlingen av DM.
Förslag till fortsatt forskning
Litteraturstudien visade att det varierade väldigt mycket i patienternas upplevelser. Det behöver undersökas om det beror på okunskap av teknologin eller en ångest av sin sjukdom. Det bör även utredas vad som kan göras för att fler ska använda en MA. Samtliga artiklar berörde enbart
20
patienter i primärvård, vidare forskning skulle kunna undersöka hur MA skulle fungera på en vårdavdelning.
Slutsats
Resultatet av litteraturstudien visar att en MA är ett utmärkt hjälpmedel i egenvården om patienterna har fått rätt information och har ett bra stöd av sitt diabetesteam. Det kan hjälpa patienterna att få en insikt i sin sjukdom genom att MA registrerar hur mycket motion de får samt vilken kosthållning patienten har. Det som framkom tydligast i litteraturstudiens resultat var behovet av stöd i egenvården av sjuksköterskan och annan vårdpersonal. Patienterna behöver mer utbildning och i tillägg till det kommer fler att känna kontroll över sin sjukdom.
21 Referenser
Artiklar som ingår i resultatet presenteras med *
Anderson, K., Burford, O. & Emmerton, L. (2016). Mobile Health Apps to Facilitate Self-Care:
A Qualitative Study of User Experiences. Plos One, 11(5). Doi:
10.1371/journal.pone.0156164
Angelini, S., Alicastro, G.M., Dionisi, S. & Di Muzio, M. (2019). Structure and Characteristics of Diabetes Self-management Applications. CIN: Computer, Informatics, Nursing, 37(7), 340-348. Doi: 10.1097/cin.0000000000000526
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ss.
285-297.
Desveaux, L., Shaw, J., Saragosa, M., Soobiah, C., Marani, H., Hensel, J., Agarwal, P., Onabajo, N., Bhatia, R. S. & Jeffs, L. (2018). A Mobile App to Improve Self-Management of Individuals With Type 2 Diabetes: Qualitative Realist Evaluation. Journal of Medical Internet Research, 20(3), e81. Doi: 10.2196/jmir.8712
Diabetes förbundet (2017). Nationella diabetesregistret.
https://www.diabetes.se/diabetes/diabetesvard/nationella-diabetesregistret/ [2020-01-29]
Dickens, T. L. & Thomas, C.C. (2019). Updates in Gestational Diabetes Prevalence, Treatment, and Health Policy. Current Diabetes Reports, 19(6):33. Doi: 10.1007/s11892-019-1147-0 Dinath, W. & Mearns, M. (2019). Choosing an effective mobile health application to help
manage Type 1 Diabetes Mellitus effectively. South African Journal of Information Management, 21(1). Doi: 10.4102/sajim.v21i1.1050
* Drion, I., Pameijer, L.R., van Dijk, P.R., Groenier, K.H., Kleefstra, N. and Bilo, H.J.G.
(2015). The Effects of a Mobile Phone Application on Quality of Life in Patients With Type 1 Diabetes Mellitus: A Randomized Controlled Trial. Journal of Diabetes Science and Technology, 9(5), 1086-1091. Doi: 10.1177/1932296815585871
Early, J., Gonzalez, C., Gordon-Dseagu, V. & Robles-Calderon, L. (2019). Use of Mobile Health (mHealth) Technologies and Interventions Among Community Health Workers Globally: A Scoping Review. Health Promotion Practice, 20(6), 805–817. Doi:
10.1177/1524839919855391
22
El-Gayar, O., Timsina, P., Nawar, N. and Eid, W. (2013). Mobile Applications for Diabetes Self-Management: Status and Potential. Journal of Diabetes Science and Technology, 7(1), 247-262. Doi: 10.1177/193229681300700130
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. 4. uppl.
Stockholm: Natur och Kultur.
* Georgsson, M. and Staggers, N. (2017). Patients' Perceptions and Experiences of a mHealth Diabetes Self-management System. CIN: Computers, Informatics, Nursing, 35(3), 122- 130. Doi: 10.1097/CIN.0000000000000296
Gorina, M., Limonero, J.T., Alvarez, M. (2018). Effectiveness of primary healthcare educational interventions undertaken by nurses to improve chronic disease management in patients with diabetes mellitus, hypertension and hypercholesterolemia: A systematic review. International Journal of Nursing Studies 86, 139–150. Doi:
10.1016/j.ijnurstu.2018.06.016
* Hirst, J.E., Mackillop, L., Loerup, L., Kevat, D.A., Bartlett, K., Gibson, O., Kenworthy, Y., Levy, J.C., Tarassenko, L. and Farmer, A. (2015). Acceptability and user satisfaction of a smartphone-based, interactive blood glucose management system in women with gestational diabetes mellitus. Journal of Diabetes Science and Technology, 9(1), 111-115.
Doi: 10.1177/1932296814556506
Hushie, M. (2019). Exploring the barriers and facilitators of dietary self-care for type 2 diabetes:
a qualitative study in Ghana. Health Promotion Perspectives, 9(3), 223-232. Doi:
10.15171/hpp.2019.31
* Janatkhah, R., Tabari-Khomeiran, R., Asadi-Louyeh, A. and Kazemnejad, E. (2019).
Usability of a Disease Management Mobile Application as Perceived by Patients With Diabetes. CIN: Computers, Informatics, Nursing, 37(8), 413-419. Doi:
10.1097/CIN.0000000000000532.
Jeffrey, B., Bagala, M., Creighton, A., Leavey, T., Nicholls, S., Wood, C., Longman, J., Barker, J. & Pit, S. (2019). Mobile phone applications and their use in the self-management of Type 2 Diabetes Mellitus: a qualitative study among app users and non-app users. Diabetology
& Metabolic Syndrome, 11(1). Doi: 10.1186/s13098-019-0480-4
23
Jeong, M. & Reifsnider, E. (2018). Association of Diabetes-Related and Depressive symptoms With Glycemic Control in Korean Americans With Type 2 Diabetes. The Diabetes Educator, 44(6), 531–540. Doi: 10.1177/0145721718807443
* Kleinman, N.J., Shah, A., Shah, S., Phatak, S. and Viswanathan, V. (2017). Improved Medication Adherence and Frequency of Blood Glucose Self-Testing Using an m-Health Platform Versus Usual Care in a Multisite Randomized Clinical Trial Among People with Type 2 Diabetes in India. Telemedicine and e-Health, 23(9), 733-740. Doi:
10.1089/tmj.2016.0265
Läkemedelsverket (2019). Medicinteknik: Använda.
https://www.lakemedelsverket.se/sv/medicinteknik/anvanda [2020-03-25]
Markle-Reid, M., Ploeg, J., Fraser, K.D., Fisher, K.A., Bartholomew, A., Griffith, L.E., Miklavcic, J., Gafni, A., Thabane, L. & Upshur, R. (2018). Community Program Improves Quality of Life and Self-Management in Older Adults with Diabetes Mellitus and Comorbidity. Journal of the American Geriatrics Society, 66(2), 263–273. Doi:
10.1111/jgs.15173
Mulder, H. (2017). Diabetes Mellitus: ett metabolt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Onodera, R. & Sengoku, S. (2018). Innovation process of mHealth: An overview of FDA- approved mobile medical applications. International Journal of Medical Informatics, 118, 65–71. Doi: 10.1016/j.ijmedinf.2018.07.004
* Peng, W., Yuan, S. and Holtz, B.E. (2016). Exploring the Challenges and Opportunities of Health Mobile Apps for Individuals with Type 2 Diabetes Living in Rural Communities.
Telemedicine and e-Health, 22(9), 733-738. Doi: 10.1089/tmj.2015.0180
Petersmann, A., Nauck, A., Müller-Wieland, D., Kerner, W., Müller, U.A., Landgraf, R., Freckmann, G. and Heinemann, L. (2018). Definition, classification and diagnostics of diabetes mellitus. LaboratoriumsMedizin, 42(3), 73-79. Doi: 10.1515/labmed-2018-0016 Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
24
Shan, R., Sarkar, S. & Martin, S.S. (2019). Digital health technology and mobile devices for the management of diabetes mellitus: state of the art. Diabetologia, 62(6), 877–887. Doi:
10.1007/s00125-019-4864-7
Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för Diabetesvård: stöd för styrning och ledning. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf [2020-02-24]
SOSFS 2009: 6. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-02-10]
SFS 2019:504. Lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2019504-om-ansvar-for-god-forskningssed_sfs-2019-504 [2020-02-21]
Tan, C.C.L, Cheng, K.K.F., Sum, C.F., Shew, J.S.H., Holydard, E. & Wang, W. (2018).
Perceptions of Diabetes Self-Care Management Among Older Singaporeans With Type 2 Diabetes. Journal of Nursing Research, 26(4), 242–249. Doi:
10.1097/jnr.0000000000000226
* Tatara N, Årsand E, Bratteteig T & Hartvigsen G. (2013). Usage and perceptions of a mobile self-management application for people with type 2 diabetes: qualitative study of a five- month trial. Studies in Health Technology and Informatics, 192, 127-131 Doi:
10.3233/978-1-61499-289-9-127.
* Torbjørnsen, A., Ribu, L., Rønnevig, M., Grøttland, A. and Helseth, S. (2019). Users' acceptability of a mobile application for persons with type 2 diabetes: a qualitative study.
BMC Health Services Research, 19(1), 641. Doi: 10.1186/s12913-019-4486-2
Vetenskapsrådet (2017). God
forskningssed. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/155533211 2063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [2020-02-21]
25
Wang, X., Shu, W., Du, J., Du, M., Wang, P., Xue, M., Zheng, H., Jiang, Y., Yin, S., Liang, D., Wang, R. & Hou, L. (2019). Mobile health in the management of type 1 diabetes: a systematic review and meta-analysis. BMC Endocrine Disorders, 19(1). Doi:
10.1186/s12902-019-0347-6
Watermeyer, J., Hume, V., Seabi, T. and Pauly, B. (2020). “It’s got its own life, and you can’t contain it”: A qualitative study of patient and health professional experiences of diabetes care. Journal of Clinical Nursing, 29(1-2), 240-250. Doi: 10.1111/jocn.15086
* Woldaregay, A.Z., Issom, D.-Z., Henriksen, A., Marttila, H., Mikalsen, M., Pfuhl, G., Sato, K., Lovis, C. and Hartvigsen, G. (2018). Motivational Factors for User Engagement with mHealth Apps. Studies in Health Technology and Informatics, 249, 151-157. Doi:
10.3233/978-1-61499-868-6-151.
World Health Organization (2018). Diabetes.
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/ [2020-02-21]
World Health Organization (2016). Global Report On Diabetes.
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/204871/9789241565257_eng.pdf;jsessio nid=337B071443FEDF3C125E51B28F2BA56D?sequence=1 [2020-01-29]
* Zhou, W., Chen, M., Yuan, J. and Sun Y. (2016). Welltang - A smart phone-based diabetes management application - Improves blood glucose control in Chinese people with diabetes.
Diabetes Research and Clinical Practice, 116, 105-110. Doi:
10.1016/j.diabres.2016.03.018.
Årsand, E., Frøisland, D-H., Skrøvseth, S.O., Chomutare, T., Tatara, N., Hartvigsen, G. &
Tufano, J.T. (2012). Mobile Health Applications to Assist Patients with Diabetes: Lessons Learned and Design Implications. Journal of Diabetes and Science and Technology, (6) 5, 1197-1206. Doi: 10.1177/193229681200600525
Bilaga 1.
Författare, titel, land, årtal Syfte Metod Resultat
Drion, L. et al.
The Effects of a Mobile Phone Application on Quality of Life in Patients With Type 1 Diabetes Mellitus: A Randomized Controlled Trial.
Nederländerna, 2015
Att undersöka om patienter med diabetes upplevde att appen Diabetes under control (DBEES) gav bättre livskvalité jämfört med att använda diabetesdagbok.
Kvantitativ metod Randomiserad kontrollerad studie.
Urval: Bekvämlighetsurval på ett specifikt sjukhus i nederländerna där patienter blev tillfrågade att delta i studien i samband med standard diabetesbesök. Deltagarna var tvugna att äga en smartphone (inte BlackBerry), inte ha använt en diabetes app tidigare, ha tillgång till internet, kunna läsa Tyska och vara över 18 år.
Datainsamling: Deltagarna delades in i två grupper, en studiegrupp som använde DBEES (n=31) samt en kontrollgrupp som använde diabetesdagbok (n=32).
Båda grupperna fick svara på frågeformulären RAND-36 och Problem areas in diabetes (PAID) samt några öppna frågor angående appen DBEES.
Statistisk dataanalys.
Bortfall: 1
Antal deltagare: 63
Efter tre månader svarade deltagarna på enkäterna RAND-36 och PAID samt öppna frågor om DBEES. Svaren visade ingen upplevd skillnad i livskvalité mellan patienterna i studiegruppen och patienterna i kontrollgruppen
Författare, titel, land, årtal Syfte Metod Resultat Georgsson, M. et al. Patients'
Perceptions and Experiences of a mHealth Diabetes Self-management System.
Sverige, 2017.
Att undersöka patienters upplevelse vid långtidsanvändning av ett specifikt mHealth system kallad Care4Life, specifika förbättringar som behövdes till Care4Life, och patienternas behov för att fortsatt egenvård av diabetes.
Kvalitativ djupintervjustudie Urval: Slumpmässigt urval av tio deltagare med diabetes mellitus typ 2 när dom var klara med en 6 månader RCT studie angående Care4Life.
Deltagarna blev erbjudna att delta i denna studie via brev.
Datainsamling: Frågeformulär och djupintervju. Deskriptiv statistisk analys och innehållsanalys.
Bortfall: redovisas ej Antal deltagare: 10
Deltagarna upplevde att Care4Life var användbar och bra när det gällde hantering av sjukdomen och i samband med samtal till sjukvårdspersonal. 90%
av deltagarna trodde dom skulle behöva mindre besök till sjukhus med hjälp av mobilapplikationen och 100% skulle rekommendera mobilapplikationen till andra.
Författare, titel, land, årtal Syfte Metod Resultat
Hirst, J.E. et al. Acceptability and User Satisfaction of a Smartphone-Based, Interactive Blood Glucose Management System in Women With Gestational Diabetes Mellitus.
Storbrittanien, 2014.
Att undersöka hur nöjda kvinnor var med GDm-health system app och deras syn på vården dom fick för sin diabetes
Kvantitativ metod
Urval: Bekvämlighetsurval. Patienter som har gjort glukostoleranstest och fått diagnosen gestagen diabetes och var i vecka 29 +- 4. Samt patienter som har haft gestagen diabets innan och var i vecka 18 +- 6. Alla patienter skulle vara fria från medicinsk behandling.
Datainsamling: Enkät med totalt nio frågor varav tre frågor handlade om användarerfarenhet relaterat till GDm- health app. Statistisk faktoranalys.
Bortfall: 3
Antal deltagare: 52
48 av 49 kvinnor upplevde det var positivt och smidigt att ha tillgång till denna mobilapplikation som hjälpmedel till sin diabetes
Författare, titel, land, årtal Syfte Metod Resultat Janatkhah, R. et al.
Usability of a Disease Management Mobile Application as Perceived by Patients With Diabetes.
Iran, 2019.
Att genom Modified telehealth medicine (MTM) undersöka användbarheten av en ny app (DIABETEYAR) som är utvecklad för att ge patienter med diabetes mellitus tillgång till bättre service.
Kvantitativ metod, prospektiv analytisk design med longitudinell metod.
Urval: Bekvämlighetsurval från två remiss medicinska center i norra Iran, patienterna skulle haft diabetes i minst sex månader och vara läskunniga.
Datainsamling: Enkätundersökning som bestod av två delar varav den ena berör patientens demografiska information och den andra delen berör användbarheten av mobilapplikationen DIABETEYAR.
Statistisk dataanalys.
Bortfall: 24
Antal deltagare: 150
89% av patienterna var mycket nöjda med mobilapplikationen och upplevde att mobilapplikationen var lätt att använda, lätt att lära sig och hade bra service till patienter med diabetes mellitus. Högst användbarhet upplevde den grupp av patienter som hade hög utbildning och bodde i tätort.
Författare, titel, land, årtal Syfte Metod Resultat
Kleinman, N.J. et al.
Improved medication adherence and frequency of blood glucose self testing using an m-Health platform versus usual care in a multisite randomizes clinical trial among people with type 2 diabetes in india.
Indien, 2015.
Att utvärdera påverkan av en m-Health app. Användbarhet, patientrapporterade resultat, kliniskt resultat, användare- och utgivare tillfredsställelse.
Kvantitativ longitudinell studie
Urval: Slumpmässigt urval från tre diabeteskliniker i tre olika städer.
Deltagarna var mellan 18–65 år.
Datainsamling: Enkät. Statistisk dataanalys.
Bortfall: 13 Antal deltagare: 93
Deltagarna upplevde att
mobilapplikationen var väldigt bra där 80% upplevde att mobilapplikationen som helhet var användarvänlig och 95%
upplevde att möjligheten att se data till exempel blodsocker var väldigt bra.
Författare, titel, land, årtal Syfte Metod Resultat Peng, W. et al.
Exploring the Challenges and Opportunities of Health Mobile Apps for Individuals with Type 2 Diabetes Living in Rural Communities.
USA, 2016.
Att förstå upplevda barriärer, förmåner och förenklingar som vuxna på landsbygden med Diabetes mellitus typ 2 har angående användning av gratis diabetes appar för hantering av diabetes eller beteende övervakning som finns i Google Play store eller Apple App store.
Kvalitativ deskriptiv studie
Urval: Bekvämlighetsurval, personer 18-70 år diagnostiserade med typ 2 diabetes, ägde en smartphone och var behandlade på en familje klinik på landsbygden eller via e-mail till patienter listade i Midwest region USA.
Datainsamling: Fyra fokusgrupper om fyra till sex personer med workshop angående appanvändning och
information om utvalda
mobilapplikationer i studien. Induktiv tematisk analys.
Bortfall: Redovisas ej Antal deltagare: 18
Deltagarna upplevde sex övergripande hinder i användandet av mobilapplikationer till egenvård vid diabetes mellitus. Dessa hinder var
information angående
mobilapplikationerna, tekniska svårigheter, invänjning, vissa ville ha
rekommendationer från
sjukvårdspersonal angående vilken mobilapplikation som var bra, dom ville inte använda mobilapplikationen för det blir ett kvitto på deras eget beteende som dom själva står till svars för och slutligen tidskonsumtion och ansträngning.
Författare, titel, land, årtal Syfte Metod Resultat
Tatara, N. et al.
Usage and perceptions of a mobile self- managment application for people with type 2 diabetes: Qualitative study of a five-month trial.
Norge, 2013.
Att ta reda på hur personer med Diabetes typ 2 samt personer med mycket hög risk att utveckla diabetes typ 2, kunde få självhjälp med en mobilapplikation.
Kvalitativ observationsstudie Urval:
Bekvämlighetsurval, personer mellan 40- 73år
Datainsamling:
Mixad metod med enkät och fokusgrupp sessioner. Icke-parametriskt testanalys.
Bortfall: redovisas ej Antal deltagare: 11
Resultatet visade att desto mer
patienterna hade använt
mobilapplikationen desto bättre var deras upplevelse av användbarheten. Deltagare som använt mobilapplikationen mycket upplevde att den var bra, dom som använt den sporadiskt hade ingen åsikt och dom som använt den sällan hade blandade åsikter.
