Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper (Omvårdnad/Avdelningen för omvårdnad)
Sandra Turunen
Christoffer Wallner
Överviktiga och obesa patienters
erfarenheter av möten med
sjukvårdspersonal
- en litteraturstudie
Overweight and obes patient’s experiences of encounters
with health personnel
- a literature review
Examensarbete 15 Högskolepoäng
Sjuksköterskeprogrammet
Handledare: Helena Simonsson & Kristina Rendahl Laage
Sammanfattning
Svensk titel: Överviktiga och obesa patienters erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal. Engelsk titel: Overweight and obese patients experiences of encounters with health
personnel.
Avdelning: Avdelningen för omvårdnad, Karlstads universitet
Kurs: Omvårdnadsforskningens teori och metod III – examensarbete, 15 hp, C-nivå. Författare: Sandra Turunen och Christoffer Wallner
Handledare: Helena Simonsson och Kristina Rendahl Laage Sidor: 19
Nyckelord: attityder, obesitas, patient, stigma, övervikt
Godkänd Datum
_________________________ Examinerande lärare
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1. 1 Övervikt och obesitas ... 1
1.2 Tabell: 1 Klassifikation av övervikt och fetma ... 1
1.3 Orsaker till övervikt ... 2
1.4 Möten mellan människor ... 2
1.5 Mål för hälso- och sjukvården ... 3
1.7 Omvårdnad och prevention ... 3
1.8 Problemformulering ... 4
1.9 Syfte ... 4
2. Metod ... 5
2.1 Datainsamling ... 5
2.2 Tabell 2, Databassökning Cinahl ... 6
2.3 Tabell 3, Databassökning PubMed/Medline ... 6
2.4 Tabell 4, Manuella sökningar ... 7
2.5 Urval 1 ... 7
2.6 Urval 2 ... 7
2.8 Databearbetning ... 8
2.9 Etiska överväganden ... 8
3. Resultat ... 9
3.1 Tabell 5, Resultatöversikt huvudkategorier ... 9
3.2 Stigmatisering ... 9
3.2.1 Stigma på grund av att inte få plats ... 9
3.2.2 Stigma på grund av andra människors uttalanden och förhållningssätt ... 10
3.3 Skuld och skam ... 10
3.4 Attityder ... 11 3.4.1 Negativa attityder ... 11 3.4.2 Positiva attityder ... 12 4. Diskussion ... 13 4.1 Resultatdiskussion ... 13 4.2 Metoddiskussion ... 15
4.3 Klinisk betydelse och framtida forskning ... 16
4.4 Slutsats ... 16
5. Referenslista ... 17 Bilaga 1 Matris
1. Introduktion
1. 1 Övervikt och obesitas
Övervikt och obesitas är ett globalt folkhälsoproblem som ökar i hela världen. Enligt World Health Organization (WHO) beräknades 2008 1,5 billioner vuxna människor över 20 år lida av övervikt. Av dessa var 200 miljoner obesa män och nästan 300 miljoner var obesa kvinnor. 2010 var nästan 43 miljoner barn under fem år överviktiga. Sedan 1980 har prevalensen för obesitas fördubblats världen över (WHO 2011c). Av hela världens befolkning lever 65 % i länder där övervikt och obesitas dödar fler människor än vad undernäring gör. Sydostasien har lägst prevalens av övervikt och obesitas och USA högst. WHO räknar med att minst 2,8 miljoner vuxna människor dör varje år till följd av sin övervikt och obesitas (WHO 2008b). Överviktiga och obesa människor ökar även i Sverige. Cirka 800 000 människor av Sveriges vuxna befolkning beräknas lida av obesitas vilket innebär ett body mass index (BMI) på över 30 (Andrén & Bjurman 2011 refererad i 1177.se). Lindroos och Rössner (2007) presenterar klassifikation av övervikt och fetma enligt WHO 2000, se tabell 1.
1.2 Tabell: 1 Klassifikation av övervikt och fetma (enligt WHO 2000).
Klassifikation (Alternativ
benämning)
BMI Hälsorisk
Undervikt <18,5 Riskerna varierar
beroende på orsak till undervikten
Normalvikt 18,3-24,9 Normalrisk
Övervikt 25-29,9 Lätt ökad
Fetma Obesitas/Kraftig
övervikt
≥30 Måttligt till mycket ökad
Fetma klass I Fetma 30-34,9 Måttligt ökad risk
Fetma klass II Kraftig/Svår fetma 35-39,9 Hög, kraftigt ökad
risk
Fetma klass III Extrem fetma ≥40 Mycket hög, extrem
riskökning
Body mass index- skalan mäter förhållandet mellan vikt och längd hos en människa. Den kan dock bli missvisande om människan är mycket muskulös då den inte tar hänsyn till om det är fett eller muskler som kilona anger. Skalan tar inte heller hänsyn till hur fettet är fördelat på kroppen (Andrén & Bjurman 2011 refererad i 1177.se).
För att räkna ut BMI divideras kroppsvikten i kilo med längden upphöjt till två.
Exempel: 90 kg/1,7x1,7= 31 kg/m2 BMI (WHO 2012a). Övervikt är definitionen på när en människa väger mer än vad som anses vara normalt för den
Obesitas är ett svårare tillstånd av övervikt där ansamlingen av fett i kroppen är kraftigt ökad (WHO 2011c). Bukfetma anses vara den mest farliga fetman eftersom fettet lagras in i invärtes organ och kan leda till en rad olika sjukdomstillstånd som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes mellitus, olika cancerformer, sekundär artrit, hormonella störningar och ofrivillig barnlöshet (Andrén & Bjurman 2011 refererad i 1177.se; WHO 2011c). Fetma leder ofta till psykiska besvär och sociala problem som till exempel depressioner och försämrad livskvalité (Andrén & Bjurman 2011 refererad i 1177.se).
1.3 Orsaker till övervikt
Enligt Guldstrand (2009) finns det inte en enskild orsak till att en människa blir överviktig eller obes. Övervikt och obesitas är ett komplext problem som kan orsakas av flertalet miljö- och genetiska faktorer. I dagens allt mer stressade och datoriserade samhälle är tillgången på mat överflödig och lättillgänglig och vardagsmotionen är i allmänhet låg. Detta leder till att allt fler människor överkonsumerar mat och inte utför tillräklig fysisk aktivitet i förhållande till tillförd energimängd. Dessa två faktorer i kombination med den ökade stressen både på jobb och i samhället överlag samt medias påtryckning av ohälsosamma produkter leder till att människor lätt faller för den snabba och lättillgängliga maten med risk för en ökad kroppsvikt. Den mest kända genetiska orsaken till övervikt och obesitas är genmutationen Prader-Willis syndrom (PWS). PWS orsakas av en mutation i samband med befruktningen eller strax därefter. Sjukdomen drabbar den del av hjärnan som styr hunger och mättnad och leder till att dessa individer upplever en konstant hungerskänsla och därför hela tiden känner en stark drift att äta. För att ytterligare komplicera diagnosen kräver människor med syndromet lägre kaloriinnehåll i sin kost för att upprätthålla en hälsosam vikt (Guldstrand 2009).
1.4 Möten mellan människor
stigmatisering. Enligt Norstedts Svenska ordbok (2003) innebär att stigmatisera någon att utpeka någon/några som avvikande. Ordet stigma härstammar från grekerna och hänvisade från början till att man ville blotta tecken på något ovanligt och dåligt hos en människa genom kroppsliga tecken. Dessa tecken skars eller brändes in på kroppen och visade att denna människa var en brottsling, en slav eller en förrädare. En person som var rituellt förorenad och skadad och skulle undvikas, särskilt på offentliga platser. Idag används ordet stigma mer till själva skammen än till kroppsliga bevis (Goffman 1990). Någon som avviker från samhällsnormen. Stigmatisering är enligt NE (2012) inom samhällsvetenskaperna en term för social stämpling. Stigma har beskrivits som en slags stämplingsteori där teorin behandlar sambandet mellan avvikande beteende och samhällets reaktion på detta (Goffman 1973 refererad i NE 2012).
1.5 Mål för hälso- och sjukvården
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) skall vård ges på lika villkor till hela
befolkningen och målet är att vården ska främja en god hälsa med respekt för alla människors lika värde och värdighet. Vidare skall det ges företräde till vården för de som har störst behov av den.
1.6 Tidigare forskning
Både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter tenderar att stereotypisera överviktiga och obesa patienter och deras attityder riskerar att påverka dessa patienters vårdkvalitet (Poon & Tarrant 2009). Annan forskning visar att sjuksköterskor är medvetna om sina fördomar gentemot överviktiga och obesa patienter och att de försöker att inte låta fördomarna påverka deras bemötande och omvårdnad av patienterna (Zuzelo & Seminara 2006).
Sjukvårdspersonal är också medveten om stigmat som råder kring överviktiga och obesa patienters tillvaro och försöker att inte skuldbelägga dem för deras övervikt och obesitas (Hansson et al. 2011).
1.7 Omvårdnad och prevention
Enligt Joyce Travelbees omvårdnadsteori skall det mellanmänskliga beaktas och det första mötet mellan patient och sjukvårdspersonal är mycket viktigt då det är i detta skede som vårdrelationen startas. Joyce Travelbee säger:
”The role of”nurse” needs to be transcended in order to precive and relate as human being to human being, instead of ”nurse” to ”patient”…….. It is only in human to human relatedness, which means transcending roles, that a relationship is established.”
(Travelbee 1971, s.33)
1.8 Problemformulering
Då övervikt och obesitas är ett växande folkhälsoproblem världen över och överviktiga och obesa patienter är en patientgrupp som sjukvårdspersonal kan träffa på oavsett vilken typ av avdelning hon/han än jobbar på är det av stort värde att genomföra denna litteraturstudie för att få en ökad förståelse för överviktigas och obesas patienters situation i hälso- och sjukvården. Denna patientgrupp kommer i kontakt med sjukvården då de ofta lider av följdsjukdomar av sin övervikt och obesitas, som till exempel högt blodtryck och diabetes. Att få till en god vårdrelation är av yttersta vikt för att patienter ska få bästa möjliga vård och goda erfarenheter med sig hem. En dålig attityd från sjukvårdspersonal kan skapa både oro, irritation och bristande förtroende hos de överviktiga och obesa patienterna som kanske väljer att stanna hemma nästa gång de egentligen behöver söka vård av rädsla för att samma sak skall hända dem igen. Författarna upplever att utbildningen till sjuksköterska saknar innehåll som berör ämnet övervikt och obesitas vilket kan leda till svårigheter i mötet med denna patientgrupp. Under den verksamhetsförlagda utbildningen fann författarna att det fanns en viss negativ jargong runt överviktiga och obesa patienter och mötena mellan dessa patienter och sjukvårdpersonalen hade ibland mer att önska.
1.9 Syfte
Syftet var att belysa överviktiga och obesa patienters erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal.
2. Metod
En litteraturstudie har genomförts där vetenskapliga artiklar har valts ut. Artiklarna var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa har använts i denna studie. Studien utfördes enligt Polit och Becks modell i nio steg(2008). Omvårdnadsforskningen utvecklas hela tiden och nya publicerade vetenskapliga artiklar tillkommer ständigt. Därav är det av värde att emellanåt sammanställa vad det faktiskt finns för forskning att tillgå om ett visst ämne eftersom det är mycket svårt och tidsödande för en enskild sjuksköterska eller läkare att göra detta själv (Forsberg & Wengström 2008). Författarna valde därför att göra en litteraturstudie för att få en överblick om forskningen inom det ämnet som valts.
1. Formulera och förfina primära och sekundära frågor.
2. Utarbeta en sökstrategi (välja databaser och identifiera nyckelord.) 3. Uppsök, identifiera och inhämta potentiella huvudkällor.
4. Granska källor efter relevans och lämplighet. 5. Läs källmaterial.
6. Abstract, avkoda information från studierna. 7. Kritisera och utvärdera studierna.
8. Analysera, integrera information, sök efter teman. 9. Förbered sammanfattning/ Kritiskt sammandrag. (Polit & Beck 2008)
2.1 Datainsamling
Exklusionskriterierna innefattade att artiklarna ej fick vara äldre än tio år på grund av att ny forskning eftersträvas. Artiklar som inte svarade på studiens syfte valdes bort. Även reviewartiklar exkluderades.
2.2 Tabell 2, Databassökning Cinahl
Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
Obesity* 8173
Obes* 8857
Attitude* 29815
Nurse* 19520
Patient* 154911
Obes* AND Attitude* 581
Obes* AND Attitude* AND Patient* 178 27 3 2
Experience* 39797
Overweight* 3242
Stigma* 2037
Obes* AND Patient* AND Experience* AND Stigma*
8 (3 #) 1 1 1
Overweight* AND Patient* Experience* 50 (3 #) 2 0
Obes* AND Stigma* 40 (5 #) 8 1 1
# = Dubbletter inom Cinahls databas
2.3 Tabell 3, Databassökning PubMed/Medline
Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Obesity* 40052 Obes* 43709 Attitude* 61091 Nurse* 25416 Patient* 377160
Obes* AND Attitude* 1573
Obes* AND Attitude* AND Patient* 355 (12 ##) 13 2 2
Obes* AND Patient* AND Experience* AND Stigma*
9 (5 ##) 1 #
3 0
Overweight* AND Patient* Experience* 114 (2 #) 2 ##
Obes* AND Stigma* 132 (2 ##) 8 #
10 1 1
# = Dubletter inom PubMed/Medlines databas. ## = Dubbletter mot Cinahls databas.
2.4 Tabell 4, Manuella sökningar
Databas: Antal
sökningar
Valda artiklar
PubMed/Medline 3 3
2.5 Urval 1
Enligt steg 3-5 (Polit & Beck 2008) söktes artiklar först i databasen Cinahl. De artiklar som genom att läsa titeln verkade svara på studiens syfte valdes till vidare granskning i urval ett. Författarna har valt att redovisa alla sökord, sökordskombinationer och deras respektive träffar i tabell 2 och 3. Sökordskombinationerna från tabell 2 och 3 redovisas även i texten som följer. 581 träffar uppkom med hjälp av sökorden Obes* AND Attitude*. 178 stycken träffar kom fram med sökningen Obes* AND Attitude* AND Patient*. Av dessa verkade 27 stycken svara på studiens syfte och därmed valdes de till urval ett. Sökningen med kombinationen Obes* AND Patient* AND Experience* AND Stigma* gav åtta stycken träffar varav tre stycken var dubbletter från den tidigare sökningen. Av de fem artiklar som blev kvar valdes en till urval ett. Sökningen Overweight* AND Patient* Experience* gav 50 stycken träffar varav tre stycken var dubbletter från tidigare sökningar. Av de 47 artiklar som var kvar valdes två till urval ett. Sökorden Obes* AND Stigma* gav 40 träffar varav fem var dubbletter från tidigare sökningar. Av de 35 som var kvar valdes åtta stycken artiklar till urval ett. Samma procedur gjordes i databasen PubMed/Medline. Sökorden obes* AND attitude* resulterade i 1573 träffar. Obes* AND Attitude* AND Patient* gav 355 träffar varav 12 stycken artiklar var dubbletter som redan hittats och valts i Cinahls databas. 13 stycken av de 343 kvarvarande artiklarna gick vidare till urval ett. Sökorden Obes* AND Patient* AND Experience* AND Stigma* gav nio träffar varav fem var dubbletter mot Cinahls databas och en var dubblett inom PubMed/Medlines databas. Tre gick vidare till urval ett. Sökorden Overweight* AND Patient* Experience* gav 114 träffar varav två var dubbletter inom samma databas och två var dubbletter mot Cinahls databas. Av de 110 artiklarna som var kvar gick två stycken vidare till urval ett. Den sista sökordskombinationen var Obes* AND Stigma* och gav 132 stycken träffar. Två var dubbletter mot Cinahls databas och åtta stycken var dubbletter inom samma databas. Tio stycken artiklar gick till urval ett.
2.6 Urval 2
Enligt steg 7 (Polit & Beck 2008) granskades och värderades de åtta artiklarna från Cinahls och PubMed/Medlines databaser med hjälp av Karlstads Universitets granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar respektive kvantitativa artiklar (2004).
2.7 Urval 3
Då det endast kvarstod åtta artiklar till urval tre utfördes manuella sökningar. Dock gick det inte att få hem en av dessa åtta artiklar på grund av att biblioteken i Norge och USA som artikeln beställdes ifrån inte gav sitt godkännande att skicka artikeln till Sverige. De manuella sökningarna blev därför tre till antalet och resulterade i att ytterligare tre artiklar hittades till urval tre. De manuella sökningarna gjordes från referenslistan i redan valda artiklar. Titlar som verkade svara på studiens syfte söktes upp. Total mängd artiklar blev då tio stycken.
2.8 Databearbetning
Från det sista urvalet (tre) har alla artiklar lästs och bearbetats i sin helhet enligt steg 7 och 8 (Polit & Beck 2008). Det är dessa artiklar som bygger upp studiens resultat. Artiklarna har granskats först var för sig av författarna och sedan tillsammans upprepade gånger för att säkerställa att inga data gått förlorad. Resultatanalysen av artiklarna har gjorts med hjälp av Polit och Beck (2008) som grund. Författarna har använt sig av färgpennor för att markera ut olika områden som hörde ihop och dessa områden blev sedan kategorier. Därefter granskades kategorierna igen och underkategorier utformades. Slutligen skrevs resultatet.
2.9 Etiska överväganden
3. Resultat
Studiens resultat bygger på tre kvantitativa artiklar och sju kvalitativa artiklar, total mängd tio stycken. Vid granskningen av artiklarna fann författarna tre huvudkategorier. 1: Stigmatisering 2: Skuld och Skam och 3: Attityder. Artikelnumren i tabell 5 motsvarar samma artikelnummer som i bilaga 1, matrisen. Kategorin stigmatisering generade två underkategorier, stigma på grund av att inte få plats och stigma på grund av andra människors uttalanden och förhållningssätt. Kategorin attityder genererade två underkategorier, negativa attityder och positiva attityder.
3.1 Tabell 5, Resultatöversikt huvudkategorier
Stigmatisering Skuld och skam Attityder
Artikel nr 1 X X X Artikel nr 2 X Artikel nr 3 X Artikel nr 4 X X Artikel nr 5 X X X Artikel nr 6 X X Artikel nr 7 X X Artikel nr 8 X X Artikel nr 9 X X Artikel nr 10 X X X 3.2 Stigmatisering
Stigmatisering var ett återkommande tema som författarna fann när artiklarna granskades. Av studiens tio artiklar tog sju artiklar upp ämnet i sitt reslutat. Stigmatisering förkortas ofta stigma och författarna skriver fortsättningsvis detta istället. Stigma kan upplevas på flera sätt och författarna valde därför att dela upp huvudkategorin i två, Stigma på grund av att inte få plats och Stigma på grund av andra människors uttalanden och förhållningssätt.
3.2.1 Stigma på grund av att inte få plats
Pain & Wiles (2006) fann att deltagarna i kontakt med sjukvården upplevt att de möts av dåligt förberedd personal och dåligt utrustade lokaler. En anhörig till en deltagare rapporterade att vid tre tillfällen fanns ingen säng tillgänglig som klarade av deltagarens vikt så hon fick spendera hela vårdtiden i sin rullstol. Personalen verkade inte heller veta hur de skulle få tag på större utrustning. Två andra deltagare redogjorde för att tre ambulanser försökte hämta upp dem innan en som klarade deras storlek hittades. Alla deltagare (n=5) berättade att de ibland fick avslag eller fick betala extra för att få rätt utrustning som t.ex. rullstolar i sin egen storlek. De berättade också om svårigheter att få utrustningen lagad om den skulle gå i sönder och ofta kostade en reparation betydligt mer än normalt (Pain & Wiles 2006).
3.2.2 Stigma på grund av andra människors uttalanden och förhållningssätt
Merrill och Grassley (2008) rapporterade att kvinnor som är överviktiga ofta upplevde en känsla av sårbarhet och stigma av att vara annorlunda till skillnad från det kulturella idealet och från andra människor. Kvinnorna i studien myntade själva begreppet att inte riktigt känna sig som en människa ”Feeling not quite human”(Merrill & Grassley, 2008, s.142) på grund av kommentarerna de fick beträffande deras kropp som beskrevs i icke-mänskliga termer. En kvinna berättar att:
”When I was delivering my son...I think I weighed 215 pounds when he was born and I just felt huge...I can remember in the delivery room the doctor saying something to me…during the birthing process. He said, `Just relax and just envision yourself on a beach like a big ole whale beached`…That hurt me so much because already I felt big. (Doris) “
(Merill & Grassley, 2008, s.142)
Puhl och Brownell (2006) fann att deltagare i båda grupperna i deras studie hade erfarenheter av stigma i flera olika former. Den mest vanliga situationen hos kvinnorna var att de fick opassande kommentarer från läkare och att de möttes av fysiska hinder. Hos männen kom känslan av stigma på grund av opassande kommentarer från läkare på andra plats. Den mest vanliga situationen var att de fick opassande kommentarer från klasskamrater. Oavsett kön var det också vanligt att familjemedlemmar och butiksförsäljare gav deltagarna känslan av stigma genom kommentarer som kändes elaka och onödiga. I den större gruppen deltagare hittades ett samband hos deltagarna med ett högre BMI att känna mer stigma. Detta samband hittades inte i den mindre gruppen.
Att vara obes och samtidigt gravid var en kombination som gjorde deltagarna extra utsatta för känsla av stigma och förtryck. Deltagarna upplevde känslor av utanförskap då de blev dömda efter sin kroppsstorlek och inte för vilka de var (Nyman et al. 2008).
Rogge et al. (2004) fann att deltagarna upprepade gånger upplevt stigmatisering och diskriminering på grund av sin övervikt. Varje dag blev de påminda av familjemedlemmar, sjukvårdspersonal, kollegor och främlingar att de avvek från normerna och att de var mindre värda än normalviktiga.
Att uppleva att andra människor och då även sjukvårdspersonal ger känslan hos de överviktiga och obesa patienterna av att de skulle vara lata, dumma och matvrak som bara sitter och frossar hela dagarna rapporterade deltagarna i Brown et al. (2006). I samma studie uppgav majoriteten av de 28 deltagarna att de kände av stigmat som övervikt och obesitas orsakade denna patientgrupp. Oron och tankarna kring vad andra tycker om dem fanns där titt som tätt (Brown et al. 2006).
3.3 Skuld och skam
Ett annat tema som återkom i flera av studiens artiklar var att de överviktiga och obesa patienterna hade en känsla av skuld och skam. Rogge et al. (2004) fann att samhället har en föreställning om att övervikt är en sjukdom, dock en sjukdom som kan förhindras av patienten själv. Därför bär alltså patienten själv skulden till sin sjukdom. Även deltagarna i studien Thomas et al. (2008) rapporterade att de upplevde en framväxande kultur av skuld mot överviktiga och obesa patienter, vissa upplevde att detta förstärktes av sjukvårdspersonal, media och politiker som ofta tog upp bördan som överviktiga och obesa patienter belastade på sjukvården och samhället.
patienter utan att tänka efter, att de håller med om att deras övervikt är deras eget fel, eftersom det är så de blivit intalade socialt (Rogge et al. 2004).
En av artiklarna studerar gravida obesa kvinnor. De gravida kvinnorna kände skuld på grund av sin övervikt både med avseende på deras eget liv och att den skulle utgöra en risk för deras ofödda barn, leda till komplikationer vid förlossningen eller att de skulle få fel mängd läkemedel. Kvinnorna kände också en skam över att deras tillstånd skulle kunna leda till en för tidig död och genom detta inte finnas där för sitt barn (Nyman et al. 2008).
Overgaard (2002) fann att överviktiga och obesa patienter på grund av skam vill skyla sina kroppar. Detta gjordes dock i större utsträckning av kvinnorna än männen. En av männen som deltog i studien skämdes inte över sin kropp alls.
Även i Browns et al. (2006) studie kände nästan alla de 28 deltagarna skuld och skamkänslor när de tillfrågades om sin övervikt och obesitas. De menade att det var deras eget personliga ansvar. En av deltagarna kallar skammen hellre besvikelse över att inte ha gått ner i vikt eller lyckats behålla viktnedgången som uppnåtts. Även om de flesta deltagare ansåg att deras övervikt och obesitas var deras eget personliga ansvar saknade flera av dem stöd och hjälp från sjukvårdspersonal för att kunna gå ner i vikt. Ofta fick de höra att de skulle gå ner i vikt och inget mer. Inga råd och ingen hjälp som kunde hjälpa dem i deras mål att bli normalviktiga (Brown et al. 2006).
Ett samband mellan ett ökat BMI och att undvika sjukvården upptäcktes i en annan studie. Flera orsaker identifierades till varför deltagarna undvek sjukvården. Orsakerna handlade bland annat om viktuppgång sedan senaste besöket, ovilja att ställa sig på vågen, vetskapen om att bli tillsagda att gå ner i vikt och ovilja att klä av sig i undersökningsrummet (Drury & Louis 2004).
3.4 Attityder
Patienternas erfarenheter av deras möten med sjukvårdspersonal har i denna litteraturstudie visat sig innehålla både negativa och positiva attityder. Merparten av dessa attityder är av negativ karaktär.
3.4.1 Negativa attityder
Av studiens tio artiklar tog sju artiklar upp det faktum att patienter i deras möten med sjukvårdspersonal möts av negativa attityder och ett icke önskvärt förhållningssätt hos personalen (Brown et al. 2006; Merrill & Grassley 2008; Nyman et al. 2008; Overgaard 2002; Pain & Wiles 2006; Puhl & Brownell 2006 och Thomas et al. 2008).
Att inte bli tagen på allvar, att få förklarat att det är övervikten som är problemet samt att inte få hjälp alls har setts i Merrill och Grassleys studie (2008).
Överviktiga gravida kvinnor (n=10) som sökte vård eller skulle göra graviditetskontroller upplevde att vårdgivarna kunde vara arga, bittra och oartiga och kvinnorna kände sig mindre värda än andra kvinnor som inte var överviktiga. Negativa känslor och frustration infann sig hos kvinnorna när de inte behandlades som andra gravida kvinnor (Nyman et al. 2008). Kvinnorna berättar att de kände sig ignorerade och inte respekterade av vårdgivarna när de inte blev involverade i sin egen och sitt blivande barns vård och födelseplan. En känsla av att inte bli förstådd upplevde också kvinnorna när vårdgivarna bad dem att utföra sådana kroppsställningar som den gravida, obesa kroppen nästan omöjligt förmådde att göra. Hjälplöshet och besvikelse var andra känslor som kvinnorna upplevde när de kände att vårdgivarna inte brydde sig om deras behov (Nyman et al. 2008).
Alla sex deltagare i Pain och Wiles studie (2006) hade upplevt att vårdgivarna inte lyssnade på dem samt att de inte kände sig förstådda. Detta resulterade i att två deltagare kände att myndigheter var motvilliga att ge dem den vård de var berättigade till. För en deltagare gick det så långt att hon godtog en opassande, billigare rullstol av den anledningen att hon kände sig tvungen då personalen på ett sarkastiskt sätt hotade med att säga att hon inte får öka mer i vikt eftersom rullstolen inte gick att förstora mer och att det faktiskt var andra i kön. De flesta av de sex deltagarna hade upplevt kommentarer från sjukvårdspersonalen som innefattade att de behövde gå ner i vikt och flera av dessa kommentarer var belagda med skuld; att det var patienternas eget fel att de var överviktiga. En deltagare berättar:
”I think they know what to say to me, to know that I`ll back down and get upset about it. “You better not put more weight on because you won`t be able to widen the chair”. Then they said “ We can`t do any more for you because we`ve got,`-it was the sarcastic way they did it, - `there`s other people waiting`. (ID25).”
(Pain & Wiles 2006, s. 1215).
I Puhl och Brownells studie (2006) hade både kvinnor och män upplevt undermånliga attityder från sjukvårdspersonal och då huvudsakligen från läkare.
I studien av Thomas et al. (2008) uppgav deltagarna att hälften (n=38) av dem hade blivit förödmjukade eller fått höra nedsättande kommentarer om deras vikt från sjukvårdspersonal. 17 stycken hade blivit förödmjukade av sjuksköterskor, 11 stycken av sjukhusläkare, nio stycken av röntgenpersonal, sju stycken av anestesiologer, sex stycken av dietister och fyra stycken av ambulanspersonal. I samma studie berättade 80 % av deltagarna att de ogillade eller hatade ordet obesitas och önskade hellre bli kallade feta eller överviktiga (Thomas et al. 2008). Flera av deltagarna i Brown et al. (2006) uppger att de möts av doktorer och sjuksköterskor som skyllde allt ont på patientens övervikt samt att tidsbristen verkade vara ett problem som gjorde att doktorerna och sjuksköterskorna inte hjälpte dem trots att de skulle ha velat. En deltagare berättar:
”But only the fat person can do it for themselves and I think if the health service took…were a bit more encouraging instead of so negative about obesity, then maybe we`d get somewhere.(Interviewee 9)”
(Brown et al. 2006, s. 669).
Det rådde också en viss ambivalens och tvetydighet kring hur de överviktiga och obesa patienterna uppfattade sjukvårdspersonalens attityder då det var vanligt att de uttryckte sig genom att säga att min doktor eller min sjuksköterska är mycket bra men….
Dessa men kunde bland annat handla om att deltagare upplevde att en överviktig eller obes patient inte borde behöva vända sig till organisationer som till exempel Viktväktarna för att få hjälp eftersom det var dyrt. Det borde gå att lösa via primärvården istället (Brown et al. 2006).
3.4.2 Positiva attityder
av att vara speciell och viktig. Även att se ett leende och att skratta tillsammans med vårdgivaren, hålla en öppen och glädjefull atmosfär hjälpte till att minska spänningar och gjorde det lättare för deltagarna att slappna av. Uppmuntran från vårdgivarna ökade känslan av glädje och stolthet över att vara gravid och att kunna föda barn. Stödet från vårdgivarna gav deltagarna styrka och kraft att hävda sig själva under graviditeten och födseln (Nyman et al. 2008). I studien av Thomas et al. (2008) berättade 27 av studiens 76 deltagare om mycket positiva erfarenheter från sjukvårdspersonal. De beskrev att sjukvårdspersonal hade agerat som starka förespråkare för deras behandling och vård. Deltagarna ansåg att sjukvårdspersonal var livsviktiga i mötet med att hjälpa patienter med obesitas (Thomas et al. 2008). I studien av Fong et al. (2006) rapporterar att obesa patienter är mer nöjda med sina vårdgivare än normalviktiga patienter.
Merparten av de 28 deltagarna i studien Brown et al. (2006) uppgav att de hade en god relation till sin läkare och sjuksköterska. En av deltagarna berättar: ”No. No, not at all. I´ve got quite a good relationship with her. She´s a very good doctor”(Interviewee 3) (Brown et al. 2006, s. 669).
4. Diskussion
Syftet med studien var att belysa överviktiga och obesa patienters erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal. Huvudfynden resulterade i tre kategorier, stigmatisering, attityder och skuld och skam. Kategorin stigmatisering generade i två underkategorier, stigma på grund av att inte få plats och stigma på grund av andra människors uttalanden och förhållningssätt. Kategorin attityder genererade i två underkategorier, negativa attityder och positiva attityder. Huvudkategorin stigmatisering handlande om att patienter kände sig stigmatiserade dels av att inte få plats fysiskt i olika utrymmen och att utrustning ej passade dem och dels av andra människors uttalanden och förhållningssätt gentemot dem. Huvudkategorin attityder tar upp både positiva och negativa attityder som patienterna möts av när de kommit i kontakt sjukvårdspersonal i olika sammanhang. Merparten av attityderna som angavs var av negativ karaktär. Huvudkategorin skuld och skam tar upp de känslor av skuld och/eller skam som patienterna kände på grund av sin övervikt och obesitas. Det tas även upp specifika situationer då dessa känslor upplevdes till exempel vid vägning eller undersökningar. Författarna upplevde att det var skrivet och forskat mycket om övervikt och obesitas världen över. WHO`s hemsida hade mycket bra information om både övervikt, obesitas, BMI- uträkningar med mera. I litteraturen hade många olika författare modifierat och gjort sin tolkning av BMI- uträkningar. De flesta refererade till WHO och därför valdes den samma. Författarna fann svårigheter när det kom till att välja vilka av orden fet, fetma, övervikt, obes och obesitas som skulle användas genomgående i studien för att inte förvilla läsaren samt redovisa rätt sak vid rätt tillfälle då de olika orden har lite olika innebörd men ändå mycket gemensamt. I introduktionen förklaras mer om ordens innebörd. Tillslut valdes orden övervikt och obesitas eftersom övervikt och fetma hade resulterat i att patienter många gånger skulle behöva bli kallade feta istället för obesa i studien. Ordet fet/feta kändes hårt och kränkande.
4.1 Resultatdiskussion
Författarna anser att det är skrämmande att överviktiga och obesa patienter känner sig oroliga för att gå in i ett vanligt väntrum av rädsla för att inte få plats i stolarna.
I studierna kunde man även se att det dagliga livet påverkades av övervikt och obesitas. I Thomas et al. (2008) tog deltagarna upp att de hade svårt att hitta kläder som passade dem, svårt att få plats i säten på teatrar, flygplan och universitet. De hade också upplevt att det var svårt att få runt bilbältet om kroppen när de skulle åka bil.
Enligt Hansson et al. (2011) var personalen medveten om hur sårande stigmatisering är för överviktiga och obesa patienter. De ville inte att patienterna själva skulle känna att de fick skulden för sin övervikt. Många hade erfarenheter av att patienterna blev stötta och arga när de tog upp ämnet om deras övervikt och väntade därför till det andra eller tredje mötet innan de framförde problemet. På så vis kände personalen att de hunnit etablera ett förtroende först. De försökte vara försiktiga när det skulle ge råd om vikt och livsstilsförändringar (Hansson et al. 2011). Författarna tror att sjukvårdspersonal många gånger försöker göra sitt bästa för att inte överviktiga och obesa patienter ska känna sig stigmatiserade när de besöker hälso- och sjukvården, men det räcker egentligen med att en enda läkare eller en enda sjuksköterska ger en elak kommentar för att patienten ska känna stigma. Ta till exempel uttalandet som kvinnan som födde barn i Merrill och Grassleys studie (2008) fick av läkaren. Han ville att hon skulle föreställa sig själv som en stor, strandad val på en sandstrand när hon låg där och krystade fram sin son. Trots all smärta och allt annat runt omkring denna kvinna i samband med hennes förlossning så berörde detta henne djupt. Att bli kallad omänskliga saker som valar eller liknande på grund av sin kroppsstorlek är inget som någon patient ska behöva uppleva, speciellt inte utav en professionellt utbildad läkare. Även om samhället i sig är en stor bov och det många gånger har visat sig vara klasskamrater, familj och vänner som gör att patienterna känner stigma anser författarna att åtminstone sjukvårdspersonal skall föregå med gott exempel och hjälpa dessa patienter istället för att stjälpa dem. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005) ska sjuksköterskan:
”Utgå från en värdegrund som vilar på en humanistisk människosyn”
”Visa omsorg om och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet” (sid 10). Även i vardagslivet stöter överviktiga och obesa människor på stigmatisering. I studien Thomas et al. (2008) hade flera av deltagarna upplevt stigma och diskriminering i sin barndom, i tonårslivet och i vuxen ålder. Flera deltagare hade också varit med om att främlingar kommenterat deras vikt och detta ofta i samband med att de handlat mat eller köpt kläder.
Resultatet i denna litteraturstudie visade på att skuld och skam är känslor som ofta upplevs av överviktiga och obesa patienter. Att dessa känslor uppkommer tycker författarna inte är konstigt eftersom övervikt och obesitas är förenat med så många negativa aspekter. Dels finns den fysiska effekten som faktiskt innebär en rad risker för olika sjukdomar såsom till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes (WHO 2011c). Dels finns det psykiska effekten som kan handla om allt från att den överviktiga och obesa patienten blir beskylld för att övervikten och fetman är patientens eget fel vilket tas upp i resultatet, till att patienterna drabbas av depressioner och försämrad livskvalité (Andrén & Bjurman 2011 refererad i 1177.se)
Allt detta sammanvävt med samhällets syn på övervikt och obesitas som mycket resurskrävande och kostsamt (Andrén & Bjurman 2011 refererad i 1177.se) samt medias ständiga uppvaktning av det smala idealet leder sålunda till att överviktiga och obesa patienter känner skuld och skamkänslor.
och förebygga sjukdom. Detta innebär att sjuksköterskor som själva är överviktiga hamnar i en speciell situation när de skall möta och diskutera övervikt och obesitas med denna patientgrupp. I studien Brown och Thompson (2007) som handlar om primärvårds- sjuksköterskors attityder, förställningar och egen kroppsstorlek i relation till hantering av övervikt och obesitas hos patienter, uppgav några av deltagarna att de kände skuld över det faktum att de själva var överviktiga och därmed inte var några goda förebilder.
Författarna hade en frågeställning i början av studien: Hur är attityderna från hälso- sjukvårdspersonalen gentemot överviktiga och obesa patienter? Denna frågeställning besvarades med att det tyvärr finns alltför mycket dåliga attityder från sjukvårdspersonal gentemot denna patientgrupp. Det var dock inte bara negativa attityder som mötte patienterna utan en hel del berättade om positiva erfarenheter. Det skulle kunna ligga något i att överviktiga och obesa patienter ofta har så låga förväntningar på möten med sjukvårdspersonal att de upplever kvalitén bättre än vad en normalviktig patient skulle, på grund av att de blivit så vana vid att mötas av hån, dåliga attityder, stigmatisering med mera. Allt som då verkar vara annat än dåligt upplevs som bra. Författarna tror också att det råder mycket positivt förhållningssätt och positiva attityder från sjukvårdspersonal gentemot de överviktiga och obesa patienterna. I dagens sjuksköterskeutbildning får studenterna lära sig mycket om bemötande, att varje människa är unik och hur en sjuksköterska ska uppnå ett professionellt förhållningssätt. Övervikt och obesitas är inget ovanligt fenomen längre utan finns överallt och inom alla patientkategorier. En del studier har utförts för att undersöka hur sjukvårdspersonal upplever och hanterar övervikt och obesitas samt hur de bemöter denna patientgrupp. För att nämna några, till exempel Brown och Thompson (2007); Hansson et al. (2011); Poon och Tarrant (2009); Wolf (2010) och Zuzelo och Seminara (2006). Författarna upplever inte att det lika ofta talas om negativa attityder på det vis som resultatet i denna litteraturstudie antyder. Detta tror författarna beror på att sjukvårdspersonal precis som de flesta andra inte vill ta upp sina brister och fel inför andra och särskilt inte i en vetenskaplig studie.
Något som tydligt har framkommit under studiens gång är det faktum att de flesta vetenskapliga artiklar har studerat endast, eller till största delen kvinnor. Vad detta beror på kan bara författarna spekulera i men en orsak skulle kunna vara det faktum att 2008 uppgav WHO att det fanns nästan 100 miljoner fler obesa kvinnor än män. En annan orsak skulle kunna vara att kvinnor är mer öppna och känslomässiga än vad män oftast är och därför har studier mest gjorts på kvinnor.
4.2 Metoddiskussion
artiklar än vad Cinahl gör men även i den fanns en stor mängd bra artiklar att tillgå inom omvårdnad som ju är sjuksköterskans forskningsområde. Båda databaserna kändes relativt enkla att söka i. Sökorden obesity, obes, overweight, experiences, patient och nurse valdes främst för att det var ord som författarna ansåg direkt kunde kopplas samman med det valda syftet för studien och att det därmed skulle gå att hitta artiklar som avhandlade dessa ämnen. Vidare valdes sökord som stigma och attitude då författarna fann att andra vetenskapliga artiklar som handlade om övervikt och obesitas ofta tog upp dessa två ord som nyckelord i sina artiklar. Från början valde författarna att ha med de överviktiga och obesa patienternas perspektiv på vilka erfarenheter de har av möten med sjukvårdspersonal samt även sjukvårdspersonalens perspektiv på det hela. Detta resulterade i en stor mängd artiklar till urval tre och vid bearbetning av artiklarna tycktes resultatet kunna bli för spretigt och stort och författarna valde därför att begränsa studien till att endast belysa patientperspektivet. Detta medförde istället att endast åtta artiklar kvarstod till att bygga resultatet på. Senare visade det sig dessutom att en av de åtta artiklarna var omöjlig att få hemskickad till Sverige. Detta kändes mycket tråkigt eftersom denna artikel handlade om obesa mäns erfarenheter av sin vikt. Det mest funnits artiklar som handlar om överviktiga och obesa kvinnors erfarenheter hade det varit av intresse att även få med en artikel om männen. Det var tyvärr inget författarna kunde göra något åt och arbetet med studien fortsatte med sju stycken artiklar. Då detta var för få artiklar valde författarna att söka manuellt efter nya artiklar. Detta gjordes genom att titta på vilka referenser de redan valda artiklarna hade och sedan söktes dessa upp i PubMed/Medlines databas genom deras titlar. Tre nya artiklar hittades på detta sätt som matchade studiens syfte. I efterhand kändes valet klokt att endast belysa patientperspektiv för att få ett lättläst och strukturerat resultat.
4.3 Klinisk betydelse och framtida forskning
Studiens resultat kan användas inom all hälso- och sjukvård eftersom det är av yttersta vikt att sjuksköterskor som oftast arbetar som spindeln i nätet har en nära och upprepande kontakt med patienter som finns på avdelningar. Överviktiga och obesa individer återfinns inom alla patientkategorier. Alla patienter oavsett utseende och sjukdom har rätt till en bra attityd och ett bra bemötande från vårdpersonalen. Författarna hoppas därför att studiens resultat skall komma att användas ute i verksamheten och göra sjukvårdspersonal medvetna om sina eventuella fördomar mot överviktiga och obesa patienter samt få kunskap om hur de faktiskt påverkar patienterna. Allt detta för att förbättra omvårdnaden och vårdrelationen till dessa patienter.
4.4 Slutsats
5. Referenslista
Andrén, P. & Bjurman, A. (2011) [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.1177.se/Varmland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Fetma/ [2012-04-24]. Avdelningen för omvårdnad (tidigare Institutionen för hälsa och vård) (2004). Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod III – examensarbete, 15 hp (kurskod: OMGC21, rev 2011-08-18). Karlstad: Karlstads universitet.
Backman, J. (2006). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Baggens, C & Sandén, I. (2009). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I Friberg, F & Öhlén, J. (red.) Omvårdnadens grunder, Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. s. 202- 234.
Baldwin, T. (2010). Obesity and Public health. University of York. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.who.int/global_health_histories/seminars/presentation46a.pdf [2012-02-15].
Brown, I. & Thompson, J. (2007). Primary care nurses` attitudes, beliefs and own body size in relation to obesity management. Journal of Advanced Nursing 60 (5), 535-543.
Brown, I., Thompson, J,. Tod, A. & Jones, G. (2006). Primary care support for tackling obesity: a qualitative study of the perceptions of obese patients. British Journal of General Practice, 56: 666- 672.
Drury, C.A.A. & Louis, M. (2002). Exploring the Association Between Body Weight, Stigma of Obesity, and Health Care Avoidance. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 14 (12), 554- 561.
Edlund, K. & Zethelius, B. (2009). Introduktion. I Edlund, K. Zethelius, B. (red.) Fetma- medicinsk behandling och kognitiv beteendeterapi. Lund: Studentlitteratur. s. 27-31.
Fong, R.L., Bertakis, K.D. & Franks, P. (2006). Association between Obesity and Patient Satisfaction. Obesity, 14 (8), 1402- 1411.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier.(2 uppl.). Stockholm: Författarna och bokförlaget Natur och Kultur.
Goffman, E. (1990). Stigma. Notes on the management of Spolied Identity. England: Penguin Books.
Guldstrand, M. (2008). Orsaker till fetma: genetik, patofysiologi och miljö. I Edlund, K. & Zethelius, B. (red.) Fetma- medicinsk behandling och kognitiv beteendeterapi. Lund: Studentlitteratur. s. 33- 49.
Lindroos, A-K & Rössner, S. (red) (2007) Fetma- Från gen- till samhällspåverkan. Lund: Studentlitteratur. s. 22.
Malmgren, S.G. (red) (2003). Norstedts Svenska Ordbok. 1:a upplagan. Göteborgs Universitet: Norstedts Akademiska Förlag.
Merrill, E. & Grassley, J. (2008). Women´s stories of their experiences as overweight patients. Journal of Advanced Nursing 64(2), 139-146.
Nationalencyklopedin. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/sok?q=stigma [2012-04-17].
Niven, N. & Robinson, J. (1997). Omvårdnads- Psykologi. Falköping: Liber.
Nyman, V.M.K., Prebensen, Å.K. & Flensner, G.E.M. (2008). Obese women`s experiences of encounters with midwives and physicians during pregnancy and childbirth. Midwifery 26, 2010, 424-429.
Overgaard, D. (2002). Being Obese is Paradoxical Living- an exploratory study of five persons lived experiences of being overweight. Theoria: Journal of Nursing Theory, 11(1), 3-12.
Pain, H. & Wiles, R. (2006). The experience of being disabled and obese. Disability and Rehabilitation, 28(19), 1211-1220.
Polit, D. F. & Tatano Beck. C. (2008) Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice. (9 uppl). Lippincott Williams & Wilkins.
Poon, M-Y. & Tarrant, M. (2009). Obesity: attitudes of undergraduate student nurses and registered nurses. Journal of clinical nursing, 18, 2355-2365.
Puhl, R.M. & Brownell, K.D. (2006). Confronting and Coping with Weight Stigma: An Investigation of Overweight and Obese Adults. Obesity, 14(10), 1802- 1815.
Rogge, M.M., Greenwald, M. & Golden, A. (2004). Obesity, Stigma, and Civilized Oppression. Advances in Nursing Science, 27(4), 301- 315.
Rosén, A-S. Nationalencyklopedin. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/sok?q=attityd [2012-02-15].
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. [Elektronisk]. Tillgängligt: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf. [2012-04-10].
Travelbee, J. (1971). Interpersonal Aspects Of Nursing. 2:a upplagan. Philadelphia: F.A DAVIS Company. Sid. 33.
Wolf, C. (2010). Physicians Assistant Students` Attitudes About Obesity and Obese Individuals. The Journal of Physician Assistant Education, 21(4), 37- 40.
WHO (2012a). Body mass index- BMI. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/disease-prevention/nutrition/a-healthy-lifestyle/body-mass-index-bmi [2012-04-25].
WHO (2008b). Global Health Observatory [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.who.int/gho/ncd/risk_factors/overweight_text/en/index.html [2012-02-15].
WHO (2011c). Obesity and overweight [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/ [2012-04-25].
Bilaga 1 Matris Artikel nr:1 Titel Författare Land/År Tidskrift
Primary care support for tackling obesity: a qualitative study of the perceptions of obese patients
Ian Brown, Joanne Thompson, Angela Tod & Georgina Jones United Kingdom, 2006
British Journal of General Practice 2006; 56: 666-672., September 2006.
Syfte Att utforska obesa patienters erfarenheter och uppfattningar av stöd inom primärvården.
Metod
n= antal deltagare
Kvalitativ, Grounded theory model. Totalt 100 patienter
tillfrågades. Ändamålsenlig urvalsmetod där deltagare söktes tills dess att det uppnåtts mättnad. n=28 stycken varav 10 var män, 18 var kvinnor. Semistrukturerade intervjuer som bandades och transkriberades ordagrant. Intervjuerna genomfördes i patienternas hem.
Huvudresultat Deltagarna i studien upplevde sig ha möts av stigma, både neagtiva och positiva attityder samt kände skuld och skam på grund av sin övervikt och obesitas. Studien visade att obesitasproblemet gjordes mer komplext av patienternas ambivalens till hanteringen av sin övervikt och obesitas och behandlingen från sjukvården.
Artikel nr:2
Titel Författare Land/År Tidskrift
Exploring the Association Between Body Weight, Stigma of Obesity, and Health Care Avoidance
Drury, C-A-A & Louis, M USA, 2002
Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, Vol. 14, Issue 12, December 2002
Syfte Att undersöka stigmat av obesitas och dess effekter på sjukvårds användande, associationer mellan självbild, attribut av vikt, BMI, belåtenhet med sjukvård och beteendet av att försena/undvika sjukvård undersöktes.
Metod
n= antal deltagare
Kvantitativ: Korrelationsstudie med ett bekvämlighetsurval, innehållande 222 kvinnor. Bortfall: 6 n= 216. Data insamlades genom frågeformulär.
Huvudresultat Fynden visade en ökning i att BMI är associerat med en ökad försenad/undvikande av sjukvård. Viktrelaterade orsaker till försena/undvika sjukvård inkluderade att ha ”Gått upp i vikt sen senaste sjukvårdsbesöket,” inte vilja vägas på deras våg” och vetskapen om att de skulle bli tillsagda att ”gå ner i vikt”.
Artikel nr:3
Titel Författare Land/År Tidskrift
Association between Obesity and Patient Satisfaction Ronald L. Fong, Klea D. Bertakis & Peter Franks USA, 2006
Obesity, Vol. 14, No.8, August 2006
Syfte Att använda en nations- representativt databas för att utvärdera riktning och magnitud av förhållandet mellan BMI och patient belåtenhet med validerade undersökningsinstrument .
n= antal deltagare n= 9 914. Deltagarna skulle vara vuxna, besökt sjukvården under de senaste 12 månaderna, de fick inte heller vara underviktiga. Huvudresultat Studien visade att obesa patienter var nöjdare än normalviktiga
patienter och att sambandet mellan BMI och belåtenhet var begränsat till äldre patienter.
Artikel nr:4
Titel Författare Land/År Tidskrift
Women`s stories of their experiences as overweight patients Emily Merrill & Jane Grassley
USA, 2008
Journal of Advanced Nursing 64(2), 139-146
Syfte Att belysa meningen av kvinnors upplevelser som överviktiga patienter i deras möten med hälso- och sjukvården och
sjukvårdspersonal. Metod
n= antal deltagare
Kvalitativ: Hermeneutisk Fenomenologisk metod. Data insamlades genom bandade intervjuer som transkriberades ordagrant av en professionell översättare. n= 8. Alla deltagare var kvinnliga och i åldern 20-61 år.
Huvudresultat Kärnan i resultatet var att kvinnors erfarenheter var en kamp för att passa in i vårdmiljön. Fyra huvudteman identifierades. Tema ett: Kamp för att passa in. Belyser kvinnornas erfarenheter av att utrymmet var begränsat när det gällde undersökningsrum och utrustning, begränsad tid och begränsad belåtenhet och stöd vid kontakten med hälso- och sjukvården. Tema två: Handlar om att bli avvisad genom nedlåtande och generande kommentarer och förhållningssätt. Tema tre: Känsla av att inte vara mänsklig handlar om stigmat som deltagarna kände när de är annorlunda på grund av sin storlek. Tema fyra: Vägrar att ge upp. Tog upp det faktum att deltagarna fortsatte söka stöd och råd från hälso- och sjukvården trots deras tidigare negativa upplevelser.
Artikel nr:5
Titel Författare Land/År Tidskrift
Obese women`s experiences of encounters with midwives and physicians during pregnancy and childbirth
Viola M.K. Nyman, Åsa K. Prebensen & Gullvi E.M Flensner Sverige, 2008
Midwifery 26 (2010) 424-429
Syfte Att beskriva obesa kvinnors erfarenheter av möten med barnmorskor och läkare under graviditet och förlossning. Metod
n= antal deltagare
Kvalitativ: Fenomenologisk metod. Strategiskt urval. n= 10 bortfall= 6. Data insamlades genom bandade semistrukturerade intervjuer.
Huvudresultat Att denna patientgrupp är extra utsatta på grund av att de är oroliga att deras obesitas ska skada barnet. Patientgruppen hade mött både bra och dåliga attityder från sjukvården. Att ”få plats” togs även upp, till exempel sjukhuskläder som inte passade
Artikel nr:6
Titel Författare Land/År
Being Obese is Paradoxical Living- an exploratory study of five persons lived experiences of being overweight
Tidskrift Theoria: Journal of Nursing Theory. 2002, 11(1) Syfte Att beskriva hur det är att leva som överviktig. Metod.
n= antal deltagare
Kvalitativ: Hermeneutisk metod. Strategiskt urval. n= 5 (3kvinnor & 2 män). Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer som bandades och transkriberades ordagrant.
Huvudresultat Fem teman: 1) Att skyla sin kropp och att visa sin kropp. Kvinnor ville skyla sin kropp mer än männen. 2) Att vara sig själv och att vara en annan person. Svaren skiljde sig markant mellan
deltagarna. 3) Att vilja och att inte vilja gå ner i vikt. Gjorde val som gick emot deras kunskap om mat och energiintag. 4)Mat som en källa av socialt uppfyllande eller social isolation. 5) Övervikt: en sjukdom eller eget ansvar.
Artikel nr:7
Titel Författare Land/År Tidskrift
The experience of being disabled and obese Helen Pain & Rose Wiles
United Kingdom, 2006
Disability and Rehabilitation, October 2006; 28(19): 1211-1220 Syfte Att undersöka erfarenheter från funktionshindrade och kraftigt
överviktiga människor, innebörden av deras utmaningar som uppstår på grund av kroppsstorlek och funktionshinder i och utanför hemmet
Metod.
n= antal deltagare
Kvalitativ: Grounded theory. Strategiskt urval. n= 6 (2 män & 4 kvinnor) Bortfall= 39. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer som bandades och transkriberades ordagrant.
Huvudresultat Tre teman: 1)Erfarenheter från vardagslivet. Innebar att tillräckligt utrymme varken fanns i hemmet eller ute i samhället. Kritik på kvalitet på hjälpmedel. Mött negativa attityder och behandling av sjukvårdspersonal. 2) Att få tillgång till tjänster. Svårt med tillgång och användning av tjänster. 3) Svar på utmaningar.
Artikel nr:8
Titel Författare Land/År Tidskrift
Confronting and Coping with Weight Stigma: An Investigation of Overweight and Obese Adults
Rebecca M. Puhl & Kelly D. Brownell USA, 2006
Obesity Vol. 14 NO. 10 October 2006
Syfte Att uppmärksamma dessa problem i ett stort urval av vuxna människor genom att dokumentera och undersöka viktbaserad stigmatisering, källor till vikt fördomar, coping-strategier för att hantera fördomar, emotionell funktion och ät beteende.
Metod Kvantitativ med en uppsättning av frågeformulär och en
specialutformad hemsida. Deltagarna svarade online eller skrev ut frågeformuläret och skickade in det i pappersformat. Alla
medlemmar i en viktminskningsförening tillfrågades. n= 3304 deltagare rekryterades. Av dessa 3304 deltagare blev det ett bortfall på 633 stycken då de ej svarade på tre eller fler mätningar. Kvar blev 2560 kvinnor och 111 män.
och familjemedlemmar. Artikel nr:9 Titel Författare Land/År Tidskrift
Obesity, Stigma, and Civilized Oppression
Mary Madeline Rogge, Marti Greenwald & Amelia Golden USA, 2004
Advances in Nursing Science Vol 27, No. 4, 301- 315
Syfte Undersöka hur det är för individer och familjemedlemmar att leva med fetma som en kronisk sjukdom.
Metod
n= antal deltagare
Kvalitativ: Fenomenologisk. Bekvämlighets urval. n= 18 (13 obesa individer & 5 familjemedlemmar). Data insamlades genom
semistrukturerade intervjuer som bandades och transkriberades ordagrant.
Huvudresultat Deltagarna hade upprepade gånger upplevt stigmatisering och diskriminering på grund av sin övervikt. De upplevde att de blev påminda varje dag av alla att de avvek från normerna och att de var mindre värda än normalviktiga.
Artikel nr:10
Titel Förtattare Land/År Tidskrift
Being `fat` in today`s world: a qualitative study of lived experiences of people with obesity in Australia
Samantha L. Thomas, Jim Hyde, Asuntha Karunaratne, Dilinie Herbert & Paul A. Komesaroff
Australien, 2008
Health Expectations, 11, 321- 330, 2008
Syfte Att utveckla en ingående bild av både upplevda erfarenheter av fetma och inverkan av sociokulturella faktorer på människor som lever med fetma.
Metod n= antal
Kvalitativ: Strategiskt urval. n= 76 deltagare i åldern 16-72 år. 63 av dessa var kvinnor och 13 stycken var män. Semistrukturerade intervjuer som bandades och transkriberades inom en vecka. Huvudresultat Fem teman: 1.Tidiga erfarenheter av övervikt och fetma. De flesta
beskrev det med ordet ”hurt”. 2. Viktminskningsförsök. Alla hade provat många gånger och olika dieter, många kände sig lurade av dietföretag. 3. Sociala erfarenheter- effekten av fetma på
