Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.
Inriktning: Arbetsliv och arbetsmarknad Vt 2020
Handledare: Eero Carroll
Habitus inflytande på yrkespositionering
En kvantitativ studie om innebörden av
strukturella egenskaper och ansamlat kapital kopplat till arbetslivet
Louise Gotting & Katarina Nilsson
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 2
1.2 Disposition ... 2
2.Teori och tidigare forskning ... 3
2.1 Teori ... 3
2.1.1 Fält och kapital ... 3
2.1.2 Habitus ... 4
2.1.3 Socialreproduktion genom samhällets institutioner ... 4
2.1.4 Erikson, Goldthorpe och Portocareros klasschema (EGP) ... 5
2.2 Tidigare forskning ... 6
2.2.1 Individens sociala kontext ... 6
2.2.2 Arbetskraftens utbildningsrevolution ... 7
2.2.3 Det sociala kapitalets påverkan på yrke och klassposition ... 8
2.2.4 Etnicitet som strukturell egenskap ... 9
2.2.5 Kön som mellankommande faktor i att avgöra klassposition ... 9
3.Metod och genomförande ... 10
3.1 Datamaterial ... 10
3.2 Avgränsning och urval ... 10
3.3 Reflektion kring bortfall ... 11
3.4 Variabelbeskrivning och operationalisering ... 11
3.4.1 Beroende variabel ... 11
3.4.2 Strukturella egenskaper som oberoende variabler ... 12
3.4.3 Ansamlat kapital som oberoende variabler ... 13
3.5 Analysmetod ... 14
3.6 Metoddiskussion ... 15
3.7 Etiska reflektioner ... 16
4.Resultat ... 18
4.1 Deskriptiv statistik ... 18
4.2 Test av hypoteser ... 22
5.Diskussion ... 27
5.1 Kritisk reflektion ... 31
6. Referenslista ... 33
6.1 Tryckta källor ... 33
6.2 Elektroniska källor ... 35
Sammanfattning
För att förstå den sociala skiktningen på arbetsmarknaden behövs mer djupgående förståelse kring individers familjebakgrund och uppväxtvillkor. De samhälleliga institutionerna, så som akademiska institutioner formar individer och är en av de avgörande faktorerna för individernas framtidsutsikter. Syftet med denna studie var att undersöka individers förutsättningar i arbetslivet utifrån Pierre Bourdieus teoretiska ramverk. Studien använder begreppet habitus för att ta reda på hur individer genom strukturella egenskaper och ansamlat kapital positionerar sig i klassystemet. En högre position i arbetslivet ger individerna en högre grad av makt och kontroll i samhällsstrukturen. Därför undersökte vi vad det är i habitus som gör att individer når en högre position. Arbetsmarknadsposition och således klassposition framställs i studien genom att använda Eriksons, Goldthorpes och Portocareros (1979) klasschema, som utifrån yrkesspecifika kunskaper och egenskaper indelar individerna i breda sociala klasser. Med hjälp av data från LNU 2010 påvisade studiens resultat, framställd genom logistisk regression, att strukturella egenskaper förmedlade genom föräldrarnas strukturella egenskaper, är en viktig beståndsdel i individernas positionering. Kulturellt kapital, vilket individer ansamlar genom utbildning och bildning, visade sig också ha en central roll i individernas möjlighet till att nå en yrkesposition som förknippas med en högre socialklass.
Nyckelord
Ansamlat kapital, arbetsmarknadsposition, habitus, Pierre Bourdieu, socialklass, strukturella egenskaper
1.Inledning
Alla moderna och komplexa samhällen har någon form av klasstruktur där positioner högre upp i ordningen innebär mer makt och kontroll. Utifrån individuella egenskaper stratifieras individerna i samhället. Stratifieringen kan även ske utifrån kapitalinnehav, status och legitimitet (Evertsson och Magnusson 2014, s. 17). I en liknelse av Joseph Schumpeter 1951 beskrivs social stratifiering av klass som “Ett hotell där alla rum är belagda och där alla individer är eniga om att sviterna är mer eftertraktade än enkelrummen på bottenvåningen” (a.a.
s. 13). Då makt och kontroll skapar handlingsutrymme kan individer som besitter höga sociala positioner kontrollera sviterna och vem som får flytta in i dessa (a.a. s. 18). Individernas uppväxtförhållanden och dess samband med sociala positioner analyseras av Ylva Ulfsdotter Eriksson (2001). Ulfsdotter Eriksson använder Pierre Bourdieus teoretiska ramverk för att analysera livschanser utifrån begreppet habitus. Familj och uppväxtmiljö är enligt Bourdieu nyckelfaktorer för formandet av habitus och individers framtida möjligheter.
Individernas habitus påvisas även i studier av Loury (1977) och Coleman (1988) påverka deras arbetsliv. Strukturella egenskaper, som i studien definieras som egenskaper som sammanbinder individer med arv och miljö, influerar individerna i val av utbildning och framtida yrkesposition. Dessa strukturella egenskaper förmedlas genom föräldrarnas egenskaper under socialiseringsprocessen. Genom ansamlande av kapital, som här definieras som den ackumulativa processen av insamlande av kunskap, nätverk och ekonomisk rikedom, kan individer förändra sitt habitus och därigenom sin sociala klass. Social klass definieras i denna studie utifrån en bred yrkeskategorisering som ingår i Eriksons, Goldthorpes och Portocareros (1979) klasschema, eller EGP-schemat. Klasschemat är sammankopplat med ett antal faktorer, exempelvis grad av kontroll över egna arbetsuppgifter, arbetsgivarens övervakningsmöjligheter samt typ av arbetskontrakt. Vi menar att man med fördel här kan urskilja en egen högsta
”socialklass 1” som till stor del överensstämmer med klassgrupp I i EGP-schemat. Positioner inom socialklass 1 tenderar att ge högre yrkesspecifik kunskap samt en högre inkomst.
Habitus är ett intressant begrepp att lägga in i analysen av individens arbetsliv och arbetsmarknadsutfall. Detta möjliggör teoretiska analyser av hur en individs yrkesposition i arbetslivet påverkas av arv, miljö och kapital. Med hjälp av Pierre Bourdieus ramverk kan
utbildning och arbetsmarknadsfrågor, såsom snedrekrytering, arbetsmarknadssegregation samt individers etableringsmöjligheter i arbetslivet studeras. Kunskap om individers uppväxtvillkor som påverkar inställningen och möjligheter att nå högre positioner i arbetslivet kan hjälpa samhället i stort att förbättra förutsättningarna för olika grupper.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att belysa strukturella faktorers betydelse för individers sociala klassposition mätt genom yrkespositioner. Vidare siktar vi mot att kartlägga huruvida individernas kapital, ansamlat genom socialt nätverk, utbildning och ekonomiskt kapital, påverkar deras sociala ställning. Studiens syfte utmynnar i följande frågeställning: Vilka delar i individers habitus påverkar sannolikheten att individer innehar en yrkesposition i socialklass 1.
Frågeställningen hänger samman med följande hypoteser:
1. Individers sannolikhet att inneha en yrkesposition i socialklass 1 beror på strukturella egenskaper.
2. Individers sannolikhet att inneha en yrkesposition i socialklass 1 beror på ansamlat kapital.
3. Sannolikheten att inneha en yrkesposition i socialklass 1 är olika mellan könen vilket beror på strukturella egenskaper och ansamlat kapital.
1.2 Disposition
Studien inledes med en redogörelse för det teoretiska ramverket, tidigare forskning samt de primära begreppen kapital, fält, habitus och strukturella egenskaper som använts i forskningsarbetet. Därefter följer ett metodavsnitt vilket behandlar det empiriska materialet som låg till grund för studien samt en redogörelse av vald analysmetod. Avsnittet inkluderar reflektioner kring metod, bortfall samt etiska aspekter. I resultatdelen presenteras deskriptiv statistik samt de logistiska regressionerna vilka användes för att pröva de tre hypoteserna. I diskussionsavsnittet förs en diskussion kring studiens resultat och hur dessa resultat står sig mot tidigare forskning samt huruvida resultaten ger möjlighet att besvara vår ursprungliga frågeställning. Avslutningsvis problematiseras delar i studien under rubriken kritisk reflektion samt förslag på framtida forskning.
2.Teori och tidigare forskning
2.1 Teori
I detta avsnitt om teorier och tidigare forskning analyserar vi individers klassposition på arbetsmarknaden med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teoretiska ramverk. Begreppen fält, kapital och habitus används för att studera och kartlägga klassförhållanden samt den sociala och kulturella reproduktionen i arbetslivet (Broady 1991, ss. 161-162). Begreppen bör ej definieras var för sig eftersom relationen mellan begreppen är betydelsefull för att bilda en helhetsbild av det teoretiska ramverket. Avsnittet inkluderar även en redogörelse kring Erikson, Goldthorpe och Portocareros (1979) klasschema, vilket används för att definiera individers klasstillhörighet via yrkesposition.
2.1.1 Fält och kapital
Ett av Pierre Bourdieus mest kända och mest använda begrepp gällande samhällsstrukturens uppbyggnad är fält. Fält beskrivs av Bourdieu som ett konstruerat system av relationer mellan yrkespositioner. Positionerna kan även innehas av institutioner (Broady 1991, ss. 270-271).
Arbetsmarknaden kan beskrivas som ett socialt fält, vilket i sin tur är uppdelat i ytterligare fält bestående av olika sektorer och branscher varvid specifika yrkesgrupper samt organisationer ingår. Dessa olika fält har specifika sammansättningar med ändliga resurser av kapital vilket består av socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. Varje fält kännetecknas av specifika uppfattningar hos fältets aktörer om vad ska som anses vara ett eftertraktat kapital (Carle 1998, s. 390). I samhället finns en rad olika sociala fält där individer och organisationer samverkar. Det sociala kapitalet representerar det kontaktnät av familjer, släkt och vänner som individer omger sig av och interagerar med (Broady 1991, s. 169). Kulturellt kapital avser utbildning samt bildning inom olika kulturella sammanhang och institutioner, exempelvis teater, konst och litteratur. Att behärska en viss typ av smak och livsstil kopplas till det kulturella kapitalet, något som kan anses befästa samt i sig konstituera distinktioner mellan olika grupper. Det ekonomiska kapitalet definieras som förmögenhet och de ekonomiska uppväxtförhållanden individerna har med sig, men även som den inkomst och de tillgångar individer själv frambringar (Bourdieu 1993, ss. 362-363). Alla dessa kapitalformer omsätts vidare till ett sammanslaget kapital, vilket kan benämnas som det symboliska kapitalet. Det är
det sammanslagna symboliska kapitalet som ytterst signalerar makt och legitimitet inom ett visst fält eller flera sådana. Inom fältet råder ständig konkurrens om dessa ändliga resurser, där anskaffandet av eftertraktat kapital genererar mer makt och status (ibid.). Det symboliska kapitalet kan på ett beständigt vis lagras genom yrkestitlar, examina och skriftliga dokument (Broady 1991, ss. 170-171). För att nå ett fält där kapitalens symboliska värden och individernas ställning anses som högre krävs inte endast en ansenlig utbildning, ekonomiska resurser och gedigna sociala nätverk. Tidigare klassmässigt ursprung har en betydande roll för individernas förutsättningar, och dessa framodlas genom uppväxtvillkor och familjeförhållanden (Carle 1998, s. 385).
2.1.2 Habitus
Habitus kan beskrivas som individers sätt att vara och sätt att utöva olika handlingar, vilket utvecklas under socialiseringsprocessen. Familj och uppväxtmiljön är nyckelfaktorer för formandet av habitus (Bourdieu 1994, ss. 348-349; Evertsson och Magnusson 2014, s. 128).
Eftersom individernas habitus hänger samman med klassreproduktion är det väsentligt att förstå betydelsen av föräldrarnas kapital och bakgrund i individernas aspirerande efter tillhörighet till en viss socialklass (ibid.). Delar av individernas kapital överförs från föräldrarna, vilket påverkar individernas handlingsmöjligheter i allt från utbildning och yrke till livsstil. En central idé med definitionen av habitus är att habitus delvis är föränderligt. Bourdieu menar att individer genom sin utbildning och yrkeskarriär kan ändra delar av sitt habitus och därigenom ofta även förändra sin sociala klassposition. Habitus förändras således genom kampen om sociala positioner och ansamlande av kapital (Bourdieu 1994, ss. 348-349; Carle 1998, s. 408). Dock har individer från olika sociala ursprung diversifierade möjligheter att tillägna sig nya egenskaper och skapa ett nytt habitus (Carle 1998, s. 407; Broady 1991, ss. 266- 277). Det är till följd av insamlandet av kulturellt kapital som individer kan skapa förutsättningar till att öka både sitt ekonomiska och sitt sociala kapital och således klättra i samhällsstrukturen (Carle 1998, s. 399). Utbildningens roll anses här ha en central betydelse.
2.1.3 Socialreproduktion genom samhällets institutioner
Begreppet socialreproduktion kan definieras som det kontinuerliga återskapandet av samhällsklasser. Ett centralt kännetecken av processen är att barnen ofta stannar i samma sociala skikt som sina föräldrar. Detta sker då strukturella egenskaper överförs mellan generationer och påverkar individers handlande. Upprepade handlingsmönster reproducerar
strukturen och således även klassamhället (Bourdieu 1973, s. 258). Kulturell reproduktion kan definieras som överföring av kulturellt kapital. Dessa reproduktionsprocesser fortlöper intergenerationellt genom utbildning, vilket i sin tur skapar större ekonomiska och sociala förutsättningar för vissa sociala klasser i samhället (Bourdieu 1973, ss. 265-267). Enligt Bourdieu finns det ingen mer central aspekt till överföring av makt och privilegier än den som det högre utbildningssystemet bidrar till gällande klasstrukturens reproduktion (Bourdieu 1973, ss. 265-267). Klasstruktur förstärks genom att individer systematiskt väljer utbildning och yrkesvägar som kan situeras gentemot olika klasspositioner i samhället. Utbildningen genererar det investeringskapital som individerna har med sig in i olika fält och som befäster individens egen klassposition genom bland annat yrkesutövning (Broady 1991, ss. 272-274).
Klassreproduktion sker genom att skilja på tillgängligheten av materiella resurser knutna till en högre utbildning. De högre utbildningsresurserna regleras av akademiska institutioner (Goldthorpe 2000, kap. 9).
2.1.4 Erikson, Goldthorpe och Portocareros klasschema (EGP)
Ett gängse sätt att analysera klass är att utgå ifrån yrkestitlar, på så sätt att klassbegreppet vanligtvis definieras utifrån anställningsrelationer och just yrkesstatus. Typ av produktion, kontrollmöjligheter i arbetet, och typ av anställningskontrakt är vanliga faktorer som vanligtvis tas i beaktande när forskare operationaliserar klassbegreppet (Oskarsson 2007, s. 5: cf. Svallfors 2004, s. 19). Eriksons, Goldthorpes och Portocareros (EGP) klasschema används frekvent inom forskning för att mäta socialt ursprung. Klasschemat har även använts i forskning av bland annat Jonsson, Mills och Müller (1996) som underlag till kartläggning av klassmönster inom utbildningsval. Utgångspunkten för analys av klass enligt EGP-schemat baseras på två dimensioner: grad av yrkesspecifik kompetens och grad av kontroll. Yrken karaktäriserade med en hög grad av specifik kompetens och små kontrollmöjligheter för arbetsgivaren att detaljstyra arbetstagaren klassificeras som “tjänstemannakontrakt”. Kontrakten präglas av långsiktighet (Goldthorpe 2000, s. 208). Motsatsen till tjänstemannayrken är yrken med “arbetskontrakt”.
Inom dessa yrken har arbetsgivaren en hög grad av kontroll över arbetstagaren, och kontrakten präglas av kortsiktighet i relationen eftersom arbetstagaren är enkel att ersätta. Arbetskontraktet symboliserar ett direkt utbyte mellan ansträngning och monetärbelöning, där individer får betalt för exakt det arbete de utför (Goldthorpe 2000, s. 208; Oskarsson 2007, s .12). På detta sätt kan klasskategorier av anställning framställas utifrån analyser av anställningsrelationer och klass kan således även regleras genom hur anställningsförhållandena ser ut (Goldthorpe 2000, s. 209).
Låg kontrollbarhet Hög kontrollbarhet Låg specifik kompetens Blandade kontrakt Arbetarkontrakt Hög specifik kompetens Tjänstemannakontrakt Blandade kontrakt Figur 1. Anställningskontrakt enligt EGP-modellen1.
I Figur 1 åskådliggörs uppdelningen av yrkesklasser enligt EGP-modellen genom graden av kompetens samt kontroll. De tre huvudsakliga kategorierna delar in arbetstagare i tjänstemannakontrakt, arbetarkontrakt och blandade kontrakt. I blandade kontrakt ingår yrkesgrupperna lägre tjänstemän och förmän vilket även avspeglas av definitionerna av klass i LNU. Dessa yrken är typiskt förknippade med formella positioner så som handläggare, utredare och första-linjes arbetslagsledare. Kontrakten präglas här även av en viss grad av kontroll samt övervakningsmöjlighet av arbetsuppgifter och arbetstid i från arbetsgivaren (Goldthorpe 2000, s. 208).
2.2 Tidigare forskning
Vi kommer i detta avsnitt presentera tidigare forskning om individens sociala kontext, utbildningsrevolutionen för arbetskraften samt det sociala kapitalets påverkan på klassposition.
Vi kommer även att diskutera etnicitet och kön som faktorer av relevans för klassposition.
2.2.1 Individens sociala kontext
I en studie genomförd av Erikson och Jonsson (1993) påvisas att klassposition inte enbart avser arbetsförhållanden utan även samvarierar med strukturella bakgrundsfaktorer så som föräldrarnas utbildning och familjens ekonomiska ställning (Ranehill 2002, s. 9). Utfallet på arbetsmarknaden relateras även till föräldrarnas sociala position samt sociala nätverk i enlighet med forskning av Loury (1977) samt Coleman (1988). Erikson och Johnson förklarar vidare att individernas utbildningsval kan härledas till föräldrarnas utbildningsbakgrund. Individer med högskoleutbildning har vanligtvis minst en förälder som har studerat på högskola (Ranehill
1 Oscarsson, M., (2007). Att koda klass- Valundersökningarnas klasschema jämfört med European Socio- economic classification (ESeC). s. 12. Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
2002, s. 11). Föräldrarnas sociala position antas inverka på utbildningsvalet då välutbildade föräldrar ofta är mer intresserade och styrande över barnens skolgång. Bihagen, Nermo och Stern (2013, s. 940) beskriver även att individer ofta aspirerar mot högre positioner om deras föräldrar har innehaft sådana. Liknande processer beskrivs också av Evertsson, och Magnusson (2014, s. 128). Att ha föräldrar inom en viss yrkeskategori kan bidra till att individerna känner en större närhet till dessa yrken (SCB 2016). Även en amerikansk studie av Lentz och Laband (1989) visar på liknande resultat. Individer med föräldrar inom läkaryrket, kommer oftare in på läkarutbildningar jämfört med andra individer (Ranehill 2002, s. 14).
2.2.2 Arbetskraftens utbildningsrevolution
Regeringen skrev i en rapport från 2002 att drygt 20 % av befolkningen enbart har en folk- eller grundskoleutbildning som högsta utbildning, och att dessa individer allra oftast är i i åldrarna 55-64 år. Sedan 1990-talet har dock en kraftig expansion av högskolan föranlett en utbildningsrevolution, vilket avspeglar sig i krav på kompetenshöjning hos arbetskraften. Detta har föranlett att den yngre arbetskraften idag generellt sett har högre utbildning än äldre generationer (Regeringskansliet 2002:47). Då utbildning är tydligt generationsbundet är det många äldre på arbetsmarknaden idag som har relativt kort utbildning, men som har erhållit yrkesspecifik kompetens genom flerårig arbetslivserfarenhet (Regeringskansliet 2002:47). I en rapport från Arbetsförmedlingen påvisas att de grupper som halkar efter på arbetsmarknaden idag oftast gör det på grund av utebliven eftergymnasial utbildning (Arbetsförmedlingen 2018:5). Arbetsmarknaden kommer på sikt krympa för individer som ej har en fullföljd gymnasial utbildning. Även tjänster som tidigare kunnat besättas med lågutbildade kommer i växande grad att fyllas av individer med högre utbildning (Arbetsförmedlingen 2018:5).
Internationell och nationell forskning av Shea (1997) samt Dryler (1998), gjord med data från LNU, påvisar att ekonomiska resurser under uppväxten och föräldrarnas utbildning interagerar på individernas utbildningsval. Ett minskat ekonomiskt stöd från föräldrarna kan generera riskaversion hos individerna till att påbörja en långvarig utbildning (Ranehill 2002, s. 12).
Sveriges utbildningssystem kräver dock inte att studenterna själva ska finansiera utbildningen genom terminsavgifter. Detta frambringar möjligheter för individer med mindre ekonomiska resurser att utbilda sig och på så vis nå högre yrkespositioner (Evertsson och Magnusson 2014, s. 18). Ylva Ulfsdotter Eriksson (2001, s. 27) ifrågasätter dock om införandet av allmänna studiemedel och fler utbildningsplatser vid universitet och högskola har tillkommit för sent i
mångas liv, då förekomsten av snedrekrytering till högre utbildning har varit stabil sedan 1980- talet (ibid.). Social snedrekrytering sker då individer från olika bakgrunder ej har samma förutsättningar eller chanser att genomgå högre utbildning (Ranehill 2002 s. 5). Svenska undersökningar motsäger antagandet om att gratis utbildning sporrar individer från lägre samhällsklasser att söka sig till högre utbildningar. Hammarström (1996), Reuterberg och Svensson (1992) påvisar att individer från lägre sociala klasser ofta väljer bort högre utbildning på grund av motvilja att skuldsätta sig genom att ta studielån. (Ranehill, 2002, s. 34). Även annan tidigare forskning av Schultz (1961) och Becker (1964) samt Mincer (1947) belyser utbildningens betydelse som resurs. Dessa forskare har vidareutvecklat teorier kring individernas investeringsbeslut i sin utbildning. En central teori inom arbetsmarknadsekonomin är humankapitalsteorin. Teorin används för att studera frågor kring utbildningsbeslutet, vilket är ett sätt för individer att förbättra sina framtida förtjänstmöjligheter genom högre yrkespositioner i arbetslivet. Utbildningspremien i form av förlorad inkomst under studieåren vägs mot utbildningens avkastning (Björklund m.fl. 2013, s. 136). I modellen antas intäkterna av en högskoleutbildning generera en gynnsammare inkomstutveckling över tid, då individer har möjlighet att inta mer välbetalda och prestigefyllda yrkespositioner (a.a., s. 138; Bihagen, Nermo, Stern 2013, s. 940). Enligt Eva Ranehill (2002) är den enskilt avgörande faktorn för vilken socialklass en individ kommer att tillhöra senare i livet, individens utbildningsnivå.
2.2.3 Det sociala kapitalets påverkan på yrke och klassposition
Framgång på arbetsmarknaden kan ofta förklaras utifrån en individs sociala kapital. Individer med liknande egenskaper och bakgrund gynnar varandra (Ranehill 2002, s. 14). Igenkända personlighetsdrag för individer skapar en känsla av samhörighet. McPherson, Smith-Lovin och Cook (2001) anser att homosocial reproduktion uppstår då anställningsbeslut grundar sig på social association. Homosocial reproduktion är en process där individer tenderar att anställa personer som är lika dem själva i rekryteringsprocesser (Evertsson och Magnusson 2014, s.
217). Vikten av stora sociala nätverk kan enligt studier även påverka den sociala reproduktionen. Studier visar att barn till föräldrar med högre socioekonomisk bakgrund har större tillgång till mer ”elitrika” nätverk, som medför att barnen ofta aspirerar till högre positioner i arbetslivet (Bihagen, Nermo och Stern 2013, s. 1). Erikson och Jonsson (1996) utesluter inte att individer med större sociala nätverk genom vänskap och släktskap kan få större möjligheter att nå bland annat elitpositioner inom ett fält (Ranehill 2002 s. 14). I en studie av
Nermo, Bihagen, Stern och Åberg (2017 ss. 294, 305) studeras det sociala kapitalets påverkan på intern befordran och extern rekrytering hos svenska män. Resultaten påvisar att kompetens tillsammans med personlighet och familjerelationer alla är faktorer som påverkar individens yrkesposition.
2.2.4 Etnicitet som strukturell egenskap
Björklund (2010) samt Åslund och Nordström Skans (2010) finner att arbetsplatssegregation på den svenska arbetsmarknaden har ökat mellan utlandsfödda och svenskfödda under de senaste decennierna. Majoriteten av utlandsfödda får ett okvalificerat arbete som första arbete oavsett tidigare klassbakgrund (Evertsson och Magnusson 2014, ss. 276-277, 280). Etnisk diskriminering antas även vara en bidragande faktor till yrkessegregering, vilket indikerats i ett flertal studier av den svenska arbetsmarknaden som utförts av bl.a. Arai och Vilhelmsson (2004), Bursell (2012) Carlsson och Roth (2007), Le Grand och Szulkin (2002) samt OECD (2013) (Björklund m.fl. 2013, s. 246).
2.2.5 Kön som mellankommande faktor i att avgöra klassposition Även könssegregeringen existerar på den svenska arbetsmarknaden, i flera avseenden. Den horisontella segregeringen utgörs av att män och kvinnor väljer olika utbildningar och yrken, vilket är en av de faktorer som genererar mans- och kvinnodominerade sektorer. Sådana uppdelningar baseras också på samhällsförväntningar på män respektive kvinnor. Män återfinns oftast inom tillverkningsindustri, transport och allmänt inom kvalificerade yrken, medan kvinnor är överrepresenterade inom offentlig sektor, vård, grundskola samt inom administrativa yrken i privat sektor (Evertsson och Magnusson 2014, s. 214). Den vertikala segregeringen uppstår av att färre kvinnor återfinns i högre arbetsmarknadspositioner, då yrken som vårdbiträden eller undersköterskor har mindre karriärschanser (a.a. s. 130, 190-191, 217). Inom mansdominerande yrken förekommer högre karriärsrörlighet. Dessa yrken har fler och tydligare yrkesklassificeringar samt underkategorier. Bara inom yrkeskategorin ”maskinoperatörer”
existerar 28 underkategorier, jämfört mot vård och omsorgsyrken som har betydligt färre.
Rosabeth Moss Kanter (1977) menade även att homosocialreproduktion kunde bidra till kvinnors svårigheter att nå dessa höga positioner (Evertsson och Magnusson 2014, s. 219, 220).
3.Metod och genomförande
I följande avsnitt presenteras studiens empiriska underlag samt val och motivering till analysmetoden logistisk regression. Avsnittet behandlar även val samt konstruktion av studiens variabler. Avsnittet avslutas med en metoddiskussion där brister och kritik mot både det empiriska underlaget, kodning samt analysmetod diskuteras.
3.1 Datamaterial
Det datamaterial som låg till grund för studien är Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010.
Datat var insamlat av Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Institutet för socialforskning (SOFI) vid Stockholms Universitet. I LNU studerades individernas levnadsförhållanden och materialet innehåller information om bland annat familjeliv, utbildning, ekonomi, hälsa och sysselsättning. Datamaterialet lämpade sig till att studera ojämlikheter på arbetsmarknaden och individernas möjligheter att utifrån utbildning och sysselsättning nå en högre klassposition (Evertsson och Magnusson 2014 s.139). Urvalet för studien var representativt för Sveriges befolkning i åldrarna 18-75år (SOFI 2015), där totalt 4415 respondenter av 7251 personer deltog i undersökningen. Detta gav en svarsfrekvens på 60,9 % och ett externt bortfall på 39,1 % (SOFI 2015). Bortfallet antogs bero på en minskad benägenhet att delta i undersökningar, samt svårigheter att nå intervjupersoner (Evertsson och Magnusson 2014, s. 46)
3.2 Avgränsning och urval
Studien ämnade att undersöka hur strukturella egenskaper och kapital påverkade individernas yrkesposition och således sannolikheten att nå upp till en högre socialklass. Studien begränsades till att endast inkludera individer som hade anställning vid undersökningstillfället.
På grund av avsaknad av information uteslöts kategorierna egenföretagare, små arbetsgivare, eget småbruk samt bönder ur analysen. Detta föranleddes av bristfällig information om brukens storlek och ekonomiska omfattning, vilket i sin tur medförde svårigheter i att placera arbetstagare inom en viss socialklass. Studien avgränsades ytterligare till att enbart inkludera individer i åldersintervallet 20-65 år. Detta härleds ifrån antaganden om när individer oftast
inträder på och- utträder från arbetsmarknaden. Det empiriska materialet grundade sig således på ett effektivt urval om 3327 individer.
3.3 Reflektion kring bortfall
Det interna bortfallet varierade mellan de oberoende variablerna. Dessa presenteras i resultatavsnittet och återfinns i Tabellerna 1,3 samt 5. De variabler med högst bortfall var moderns EGP med ett bortfall på 1277 individer (34,6%) samt faderns EGP, med 689 individer (18,7%). Höga bortfall i undersökningar är ett problem som kan leda till att materialet blir icke- representativt. Sambandet kan komma att ha en annan karaktär i undersökningsmaterialet än i befolkningen i stort. Detta sker om de individer som inte deltar i undersökningen systematiskt skiljer sig ifrån individerna i urvalet (Evertsson och Magnusson 2014, s. 46). En förklaring till att 1277 individer i variabeln moderns EGP föll bort, kan härledas ifrån att en betydande andel av kvinnor fram till 1980-talet var hemmafruar. (a.a. s. 64). I variabeln ekonomiskt kapital uppmätt genom fast månadslön efter skatt konstaterades ett bortfall på 1485 personer. Bortfallet kunde härledas ifrån svarskategorierna ”ej aktuellt” och ” svar saknas”. Bortfallet antogs bero på att alla individer inte hade en fast månadslön samt att vissa svaranden kan ha sett uppgiften som känslig och därmed inte velat besvara frågan (Dahmström 2011, s. 169).
3.4 Variabelbeskrivning och operationalisering
I följande avsnitt presenteras valda mätvariabler ifrån LNU 2010. Avsnittet går igenom hur operationaliseringen av variablerna har utförts för att passa studiens syfte och frågeställning.
3.4.1 Beroende variabel
Beroende variabeln för studien var Individens egen EGP, vilken kategoriserade individerna efter yrkesklassificering. Ursprungsvariabeln var på nominalskalenivå och innehöll 15 olika yrkeskategorier. Efter tidigare avgränsningar av yrkeskategorier kodades resterande elva klasser om till en binär variabel. Kategorierna indelades i två klasser, socialklass 1 vilken kodades som 1, och socialklass 2 som kodades 0. I socialklass 1 ingår; ”Ia fria akademiska yrken”, ”Ib Högre tjänstemän” samt ”II Tjänstemän på mellannivå”. Resterande yrken ingick i socialklass 2. Den teoretiska indelningen av socialklass 1 och 2 grundade sig på typ av anställningskontrakt, arbetstagarens grad av kontroll samt arbetsgivarens övervaknings- möjligheter enligt EGP (Oskarsson 2007, ss. 12-13). Även lägre tjänstemän ingick i socialklass 2 eftersom dessa yrken antogs vara präglade av arbetsgivarens övervakningsmöjligheter och
kontroll (Goldthorpe 2000, s. 208). Att ingå i socialklass 1 påvisade att individerna hade lyckats få tillgång till en yrkesposition som indikerade på hög grad av yrkesspecifik kompetens, ökad egenkontroll samt ett långsiktigt kontrakt. Dessa yrkespositioner antogs i denna studie vara mer prestigefulla.
3.4.2 Strukturella egenskaper som oberoende variabler
Analys av begreppet habitus har lett studien fram till en tvågrenig framställning av begreppet.
Den första förgreningen gällde strukturella egenskaper. Dessa strukturella egenskaper befästes framförallt genom föräldrarnas utbildning, föräldrarnas sociala klass mätt genom EGP samt ekonomiska resurser. Egenskaperna antas överföras från föräldrarna till individerna och kan därför ej påverkas av individerna själva. Den andra förgreningen av begreppet gäller individernas ansamlade av kapital. Ackumulationen av kapital antogs ske genom egen utbildning, sociala nätverk samt egen inkomst. Det övergripande paraply-begreppet habitus operationaliserades med olika former av kapital för att göra det möjligt att besvara de hypoteser som ligger till grund för studien.
För att kontrollera för strukturella egenskaper valdes sju variabler till analysen; Födelseland fadern, födelseland modern, faderns EGP, moderns EGP, faderns utbildning, moderns utbildning samt uppväxtfamiljens ekonomi. Ursprungsvariablerna för faderns utbildningsnivå och moderns utbildningsnivå var kategoriska och på ordinalskalenivå. Variablerna angav föräldrarnas högst avslutade utbildning och var indelade i nio kategorier. Folk- eller grundskola, kodades om till 1, vilket namngavs som “Grundskola”. Kategorierna yrkesutbildning utöver folk/grundskola, realexamen två-årig, samt tre till fyra-årig gymnasieutbildning kodades som 2, vilket namngavs som “Gymnasium”. Högskoleutbildning samt universitetsexamen kodades som 3 och namngavs som “Eftergymnasial utbildning”.
Kategori åtta och nio där svar saknades samt de fall där utbildning saknades kodades som
”system missing”. Födelseland fader samt födelseland moder användes i modellen för att undersöka om födelseland gav någon skillnad i individernas sannolikhet att besitta en yrkesposition i socialklass 1. Ursprungsvariabeln kodades om ifrån en nio-gradig kategorisk skala till en binär variabel. Kategorin svensk namgavs “svenskfödd” och kodades som 1.
Resterande kategorier kodades som 0 och namngavs som ”utlandsfödd”. Alternativet ”okänd”
kodades som ”system missing”. Detta innebar således att studien inte gjorde skillnad på ursprungsetnicitet för individer födda utanför Sverige. Variabeln uppväxtfamiljens ekonomi uppmättes genom tre svarsalternativ där individerna angav upplevda ekonomiska svårigheter
under sin uppväxt. För att göra resultatet mer intuitiv tolkningsbart har variabelns ursprungsfråga omformulerats från “Hade din familj det svårt ekonomiskt under din uppväxttid?” till “God ekonomi under uppväxten”. Svarsalternativet “Ja” för den omformulerade frågan kodades som 1 medan “Nej” kodades som 0. Avsaknaden av svar kodades som ”system missing”. Variabeln kön var en dikotomvariabel på nominalskalnivå innehållande svarsalternativen ”man” och ”kvinna”. Svarsalternativet “man” kodades som 1, och “kvinna” som 0.
3.4.3 Ansamlat kapital som oberoende variabler
De kapital som individer ansamlat under sin livstid kvantifierades i denna studie genom variablerna; individens utbildning, böcker i bostaden, antal nära vänner samt fast månadslön innan skatt. Variabeln individens utbildning var en kvantitativ variabel i heltal som uppmätte individers antal utbildningsår. Variabeln behölls på intervallskalenivå då detta gav resultatet precisare information om sannolikhetensökning för varje extra utbildningsår. För att få en mer detaljerad bild av det kulturella kapitalet användes variabeln böcker i bostaden. Denna variabeln har använts i tidigare studier av bland annat Erikson och Jonsson (1993) med avsikt att undersöka betydelsen av det kulturella kapitalet (Ranehill 2002, s. 13). Variabeln var på ordinalskalenivå där fem kategorier ingick. Kategorierna var; ”ej tvåhyllmeter” vilket kodades som 1, ”två till fem hyllmeter” kodades som 2 samt ”minst fem hyllmeter”, kodad som 3.
Kategorierna ”svar saknas” och ”ej aktuellt” kodades som ”system missing”. Variabeln antal nära vänner ämnade att mäta individernas sociala kapital och innefattade individernas närmaste vänner likväl som arbetskamrater, grannar, och släktingar men ej familjemedlemmar (LNU 2010). Ursprungsvariabeln var numerisk och på kvotskalenivå där individerna angett antal nära vänner utifrån värde 0 och uppåt. En bedömning gjordes att i denna studie klassindela materialet där flera av ursprungskategorierna sammanslogs. Fyra kategorier skapades. “Inget socialt nätverk” inkluderade 0 nära vänner och kodades som 0. “Litet socialt nätverk” med 1 till 14 nära vänner kodades som 1. “Medelstort socialt nätverk“ inkluderade 15-34 nära vänner och kodades som 2. ”Stort socialt nätverk” med 35 nära vänner och uppåt kodades som 3. Individer med många nära vänner antogs kunna dra fördel av sitt nätverk i arbetslivet, utifrån antagandet om att flera ytliga kontakter kan ge en individ karriärmässiga fördelar (Bihagen Nermo och Stern 2013, s. 1). Individernas ekonomiska kapital uppmättes genom den kategoriska variabeln fast månadslön efter skatt. Genom att använda denna variabel i studien undersöktes individernas eget ansamlade ekonomiska kapital. Ursprungsvariabeln var kontinuerlig och
kategorisktindelad från 0 och uppåt. Variabeln kategoriserades till fyra nivåer uppdelad efter inkomst i tusentalskronor. Variabeln fast månadslön före skatt, genererar en objektiv bild av individernas faktiska ekonomiska situation. På så sätt kompletterades variabeln uppväxtfamiljens ekonomi vilket gav oss subjektiv information om individernas ekonomi under uppväxten (Evertsson och Magnusson 2014, s. 66).
3.5 Analysmetod
Analysarbetet och resultatframställningen genomfördes i statistikprogrammet SPSS. För att analysera hur strukturella egenskaper och kapital påverkade individernas yrkesklassificering och således sannolikheten att nå upp till en högre socialklass användes multipel logistisk regression. För binär data antas vanligtvis ett olinjärt samband. Den logistiska regressionsmodellen var därför ett mer attraktivt alternativ att använda, då den beroende variabeln var binär, jämfört med att använda en linjär sannolikhetsmodell. Multipel logistisk regression är även användbar på områden som arbetsmarknaden där syftet är att identifiera bakgrundsfaktorer som är av betydelse för att förutsäga sannolikheten att en händelse inträffar eller inte (Dahmström 2011, s. 251). Modellen beräknar den predicerade sannolikheten att beroende variabeln är lika med 1 (Y=1) för varje enskilt värde på de oberoende variablerna.
Detta då de linjära och additativa antagandena i modellen oftast är orealistiska för den typ av samband man önskar utreda, samt att prediktionerna ofta faller utanför sannolikhetsintervallet.
Heteroskedasticitet är en annan brist i den linjära sannolikhetsmodellen, vilket leder till icke väntevärdesriktiga skattningar av standardfelet samt ineffektiva skattningar av koefficienterna (Edling och Hedström 2003, s. 174). Heteroskedasticitet går inte att erhålla vid en logistisk regression eftersom systematiskvarians i feltermen ej är möjligt att uppnå (a.a. s. 163).
Modellen är en funktion av samtliga X variabler och har ett generellt S-format utseende, detta då modellen tillåter ett ickelinjärt samband (a.a, s. 177). Genom att logaritmera B-koefficienten med den naturliga logaritmen (e 2,7183) för de oberoende variablerna, beräknas en oddskvot.
Med hjälp av oddskvoten kan vi tolka den logistiska regressionen och sannolikheten att en händelse inträffar, givet värdet på de oberoende variablerna. En oddskvot som överstiger värdet 1 innebär att oddset ökar (Edling och Hedström 2003, s. 180).
Hur väl modellens samtliga oberoende variabler kan ange den förklarade sannolikheten för att beroende variabeln antar värde 1 utläses genom måttet Negelkerkes 𝑅2. Måttet liknar den linjära
regressionens 𝑅2-värde som anger den förklarade variansen hos samtliga oberoende variabler i modellen (Bjerling och Ohlsson 2010, s. 23: cf. Djurfeldt och Barmark 2009:132, n 6). När skattningar av regressions-koefficienterna har erhållits kan sedvanliga signifikanstest utföras.
Detta görs genom att pröva en nollhypotes (H0: B=0). Wald-testet är ett dubbelriktat hypotestest vilket innebär att man testar avvikelser i båda ”svansarna” av fördelningen. Det kritiska förkastelseområdet som i ett z-test med en 95% konfidensnivå beräknas genom det kritiska testvärdet 1,96, kvadreras för att beräkna Wald-värdet. Vid ett Wald-värde över 3, 84 eller under -3,84 kan nollhypotesen således förkastas på en 5% signifikansnivå (Bjerling och Ohlsson 2010:62, ss. 12-13).
3.6 Metoddiskussion
Vid användning av logistisk regression går det endast få ett resultat där den predicerade sannolikheten hamnar utanför intervallet 0-1 vid tillfällen då det uppstår interaktion mellan de oberoende variablerna. För dikotoma oberoende variabler inkluderas en interaktionsterm för att undvika en sannolikhet utanför intervallet 0-1. Vid variabler som är kontinuerliga, som exempelvis ålder eller inkomst, kan detta även inträffa om det existerar ett kurvlinjärt samband.
Detta går att lösa genom att koda om de kontinuerliga variablerna till en uppsättning dikotoma variabler (Edling och Hedström 2003, s. 182). En annan viktig aspekt i logistisk regression är att det inte går att jämföra resultaten mellan olika urval, modeller eller data (Mood 2010, s. 79).
Den logistiska regressionen påverkas av uteblivna oberoende variabler, oavsett om dessa korrelerar med den beroende variabeln eller ej. Detta leder i sin tur till obemärkt heterogenitet som det ej går att kontrollera för (ibid.). Vid logistisk regression bör man likt en linjär regression se upp för stark samvariation mellan de oberoende variablerna, så kallad multikollinearitet.
Multikollinearitet testas genom regressions diagnostik i SPSS (Edling och Hedström 2003 s.
145). Multikollinearitet ger problem med att hålla isär effekterna av enskilda variabler på den beroende variabeln. Variance-inflation-factor (VIF) är ett mått som mäter samvariationen.
Gränsen för VIF dras vid VIF > 10. Ett värde över 10 leder till osäkra parameterskattningar och man måste då överväga att utesluta någon av variablerna (Andersson, Jorner och Ågren, 2007, s. 119).
Styrkan med att välja EGP:S mått på klassindelning framför det svenska socioekonomiska måttet (SEI) berodde på att SEI enligt SCB var ett föråldrat mått på yrkesindelning. Måttet återspeglade inte aktuella yrkesgrupper som idag kräver högre grad av akademisk utbildning
(SCB u.å). Eftersom datamaterialet saknade information beträffande yrkesspecifik kunskap och grad av kontroll stödjer sig studiens indelning mellan socialklass 1 samt socialklass 2 främst på en gränsdragning utifrån arbetsgivarens förmodade möjlighet till att kontrollera och övervaka arbetstagarna. I enlighet med Goldthorpe (2000, ss. 212-214) antog vi att yrkeskategorierna
”lägre tjänstemän”, ”förmän” samt ”förmän i primär sektor” hade en högre grad av yrkesspecifik kunskap, men att de också hade arbetsuppgifter som var lätta att styra samt övervaka. Detta föranledde att de ovannämnda yrkesgrupperingarna placerades in i socialklass 2 (a.a. ss. 221-223).
För att besvara studiens frågeställning samt pröva studiens hypoteser behövdes abstrakta begrepp konkretiseras för att göra dem kvantitativt mätbara (Dahmström 2011, s. 74). Studiens operationaliseringsprocess utfördes genom att framställa begreppsmått utifrån variabler från LNU 2010. Vid operationalisering skall hög begreppsvaliditet eftersträvas. Detta innebär att begreppen som mätinstrument skall mäta det de är avsedda för på ett korrekt sätt. Begreppen skall därför vara generaliserbara och kunna appliceras på andra studier (Dahmström 2011, ss.
73, 74, 368). Operationaliseringen av kapitalsbegreppen upplevdes som svår. Detta gällde särskilt socialt kapital som i studien uppmättes genom variabeln “antal nära vänner”. Den ursprungligafrågan som individerna besvarat lydde ”Hur många nära vänner skulle du säga att du har (inkl. arbetskamrater, grannar och släktingar, men inte familjemedlemmar)?”. I enlighet med teorier kring social reproduktion samt tidigare studieresultat från Erikson och Jonson (1996) önskade vi främst att uppmäta relationen mellan stora nätverk och socialklass. Problem uppstod då frågan angående antalet nära vänner var en subjektiv bedömning som skiljer sig mellan individer (Dahmström 2011, s. 74). Vi kunde därav ej exakt veta hur de individer som besvarat frågan bedömde orden ”nära” och ”vän”. Även då frågan var av kvantitativ karaktär bedömde vi att frågan innehöll kvalitativa karaktärsdrag, vilket gjorde det svårt att objektivt kvantifiera begreppet. Ytterligare problem uppstod när gränsdragningen av nätverkens storlek genomfördes. Gränsdragning var en subjektiv bedömning av vad vi inom ramen för denna studie ansåg vara storleksmässigt ”små” samt ”stora nätverk”.
3.7 Etiska reflektioner
De fyra huvudkraven gällande humanistisk samt samhällsvetenskaplig forskning återfinns i kompendiet ”Forskningsetiska principer” (Forskningsetiska principer 2002, s. 6). Kännedom och förståelse för forskningsetiska kodex samt relevant lagstiftning krävs för att forskaren skall kunna reflektera över sitt forskningsprojekt (God forskningssed 2017, s. 10). Genom att följa
Dataskyddsförordningen (“The General Data Protection Regulation”) GDPR, gällande hur personuppgifter som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person i livet, skall åtgärder vidtas för hantering av materialet på ett säkert sätt. Lagens syfte är att skapa en likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter inom hela EU (Datainspektionen u.å). Detta innebär att behandlingen av personuppgifter är skyddade från otillbörlig insyn (Forskningsetiska principer 2002, s. 16).
I enlighet med nyttjandekravet förpliktade vi oss att följa de utlovade riktlinjerna. Därmed hanterades insamlade uppgifter enbart för vetenskapliga ändamål, och uppgifterna nyttjades inte för kommersiellt bruk. Gällande konfidentialitetskravet förlitade vi oss till att SOFI behandlade de insamlade datauppgifterna i enlighet med att skydda individernas sekretess, samt att uppgifterna förvarades inlåsta. Utifrån konfidentialitetskravet förband vi oss med att skriva under en tystnadsplikt för att följa riktlinjerna (Forskningsetiska principer 2002, ss. 12, 14). För informationskrav samt samtyckeskrav förlitade vi oss på att SCB följt riktlinjerna. För studiens ändamål gällde det att framförallt att ta hänsyn till forskningskravet, som inriktar sig på att forskning bör bedrivas på ett utvecklande och fördjupade sätt. Forskning som leder till ny kunskap får ej hållas hemligt, då forskning ska ske i samverkan, mellan forskare och även mellan generationer (God forskningssed 2017, s. 13). Transparens i metod och hur forskaren gick tillväga för framställandet av resultat skall förmedlas så att studier kan replikeras. Detta innebär även att forskare skall hålla sig objektiva till de resultat de får fram och således ej göra justeringar i sina resultat för att dessa skall passa egen agenda och egna ändamål.
4.Resultat
Resultatavsnittet börjar med att vi presenterar deskriptiv statistik för den beroende variabeln.
Vidare följer en översikt av de variabler som vi tolkar som individernas strukturella egenskaper, uppmätta genom föräldrarnas egenskaper. Därefter följer en analys av de variabler som används som indikatorer på individernas ansamlade kapital. Resultatet övergår sedan till att testa studiens tre hypoteser genom multipla logistiska regressioner.
4.1 Deskriptiv statistik
För den breda klassindelningen vi använde oss av i denna studie gick det från Tabell 1 att utläsa en relativt jämn fördelning i urvalet mellan klasserna. I socialklass 1 ingick 1469 individer (39,8%) och i socialklass 2, 1858 (50,4%) individer. Tabell 1 påvisade även att könsfördelningen i urvalet var tämligen proportionerligt. I Tabell 2 såg vi att proportionerna mellan män och kvinnor fördelat mellan de två sociala klasserna, påvisade små könsmässiga skillnader.
Tabell 1. Deskriptiv statistik över individens egenskaper
Kvantitativa variabler n %
Individens EGP
Socialklass 1 1469 44,2
Socialklass 2 1858 55,8
Totalt 3327 100
Kön
Man 1900 51,5
Kvinna 1788 48,5
Totalt 3688 100
Tabell 2. Fördelning mellan kön och socialklass
I Tabell 3 nedan redovisas statistik över studiens oberoende variabler som uppmätte individernas strukturella egenskaper genom föräldrars strukturella egenskaper. Enligt hypotes 1 antogs dessa egenskaper ha ett positivt samband med sannolikheten att ingå i socialklass 1.
Kvantitativa variabler Man Kvinna Summa observationer Individens EGP
Socialklass 1 Socialklass 2
Validerade observationer
743 925 1668
726 933 1659
1469 1858 3327
De strukturella variablerna avsåg uppväxtförhållanden, vilka i en viss bemärkelse överförs från föräldrar till individer. Utifrån Tabell 3 framgår att majoriteten av föräldrarna hade grundskoleutbildning. Av mödrarna hade 44,3 % grundskoleutbildning vilket också gällde 42,9
% av fäderna. En mindre andel (17,8% för fäderna och 16,8% för mödrarna) hade vidareutbildat sig på högskola eller universitet. Kodning av variablerna faderns samt moderns EGP gav två relativt stora bortfall. Stora bortfall påverkar studiens resultat och gör resultatet mindre generaliserbart samt missvisande (Evertsson och Magnusson 2014, s. 46). Bortfallen skedde när egenföretagare, små arbetsgivare, individer med eget småbruk samt bönder uteslöts ur kategoriseringen av den beroende variabeln. På grund av tidigare angiven förklaring till det höga bortfallet i moderns EGP, som återfinns i metodavsnittet, uteslöts denna variabel som en strukturell egenskap i modelleringen. Modell 1 samt Modell 3 inkluderade således endast faderns EGP som indikator. Procentuella andelar för bortfall framgår av Tabell 3. Gällande etnicitet var kategorin ”svenskfödd” vanligast förekommande. Endast 21% av föräldrarna var födda utomlands. Majoriteten av individerna (85,4%) ansåg att deras ekonomiska situation varit god under uppväxten.
Tabell 3. Deskriptiv statistik över föräldrarnas egenskaper
Kvantitativa variabler n %
Moder utbildningsnivå Grundskola
Gymnasium
Eftergymnasial utbildning Bortfall
Fader utbildningsnivå Grundskola
Gymnasium
Eftergymnasial utbildning Bortfall
Moder EGP Socialklass 1 Socialklass 2 Bortfall Fader EGP Socialklass 1 Socialklass 2 Bortfall
Moder etnicitet Svenskfödd Utlandsfödd Bortfall
Fader etnicitet Svenskfödd Utlandsfödd Bortfall
God ekonomi under uppväxten Ja
Nej Bortfall
1635 1247 618 188
1620 1208 656 204
717 1694 1277
997 2002
689
2921 764
3
2919 766
3
3148 524
16
44,3 33,8 16,8 5,1
43,9 32,8 17,8 5,5
19,4 45,9 34,6
27 54,3 18,7
79,2 20,7 0,1
79,1 20,8 0,1
85,4 14,2 0,4
Tabell 4 visar att det fanns ett samband mellan faderns och individens sociala klass. Givet den socialklass fadern tillhörde såg vi även att individen tenderade att ingå i samma sociala klass.
Tabell 4. Individens sociala klass och faders sociala klass
*Procentuellfördelning inom parentes
Kvantitativa variabler Individ Socialklass 1
Individ Socialklass 2
Summa observationer Faders EGP
Socialklass 1 Socialklass 2
Validerade observationer
587 (64,8) 649 (35,4) 1236
319 (35,2) 1185 (64,6) 1504
906 1834 2740
Den deskriptiva statistiken för individernas eget ansamlade kapital finns i Tabell 5 nedan.
Genom kategorisering av individernas utbildningsår till tre olika nivåer, gick det att i viss mån uttala och tolka fördelningen av utbildningsår hos individerna i urvalet. Från tabellen gick det att utläsa att 57% av individerna hade studerat 13 år eller mer. Individernas uppskattning av böcker i bostaden symboliserade individernas kulturella kapital. Mer än hälften av individerna i urvalet hade minst 5 hyllmeter böcker i bostaden. För variabeln antal nära vänner, som avsåg mäta det sociala kapitalet, var det genom vår definition ”litet socialt nätverk” som dominerade.
Detta inkluderade individerna som hade svarat att de har mellan 1-14 nära vänner i sin omgivning. Enligt vår definition av socialt kapital var det 1,2% av individerna i urvalet som ingick i kategorin ”stort socialt nätverk”, med 35 nära vänner och uppåt. Utifrån variabeln fast månadslön före skatt som avsåg att mäta ekonomiskt kapital, hade majoriteten av individerna en månadslön mellan 20.000-39.999 kronor. Endast 1,7% hade en månadslön över 60.000 kronor. Utifrån den procentuella fördelning mellan inkomstkategorierna gick det att misstänka en snedvriden inkomstfördelning, detta då resultatet påvisade en nedtrappning av individer i varje ökad inkomstkategori.
Tabell 5. Deskriptiv statistik över individens kapital
Kvantitativa variabler n %
Individens utbildningsnivå 1-9 utbildningsår
10-12 utbildningsår 13 < utbildningsår Bortfall
Böcker i bostaden Ej två hyllmeter Två till fem hyllmeter Minst fem hyllmeter Bortfall
Socialt nätverk Inget socialt nätverk Litet socialt nätverk Medelstort socialt nätverk Stort socialt nätverk Bortfall
Inkomst
1-19.999 kronor
20.000 – 39.999 kronor 40.000 - 59.999 kronor 60.000 - 130.000 kronor Bortfall
333 1249 2098
8
723 981 1978
6
116 3134
378 44 16
378 1550
214 61 1485
9,0 33,9 56,9 0,2
19,6 26,6 53,6 0,2
3,1 85 10,2
1,2 0,4
10,2 42 5,8 1,7 40,3
En jämförelse mellan individernas utbildning i förhållande till föräldrarnas utbildning presenteras i Tabell 6 nedan. Utifrån tabellerna framgick en upptrappning av individernas utbildningsnivå gentemot föräldrarnas. Majoriteten av individerna hade studerat i minst 13 år.
Majoriteten av individernas föräldrar hade studerat i max 12 år, vilket motsvarar dagens gymnasienivå. Tabell 6 påvisade ett svagt mönster av att individerna, likt tidigare rapportering har högre utbildning än sina föräldrar.
Tabell 6. Utbildningsår individer och utbildningsnivå föräldrar
4.2 Test av hypoteser
I följande avsnitt testas studiens tre hypoteser genom multipla logistiska regressioner.
Samtliga modeller har socialklass som beroende variabel.
I Tabell 7 nedan visas resultatet för hypotes 1. I modellen testas effekterna av strukturella egenskaper på sannolikheten att ingå i socialklass 1 enligt hypotesen: Individernas sannolikhet att tillhöra socialklass 1 beror på strukturella egenskaper. Flera logistiska regressionsmodeller utfördes för att finna den modell och de variabler som hade högst förklaringsvärde. Variablerna faderns etnicitet och kön gav inte en statistiskt signifikant effekt på inträdessannolikheten i socialklass 1. Variablerna togs därför bort från modellen. Däremot var moderns etnicitet signifikant.
Ett multikollinearitetstest genomfördes mellan variablerna faderns utbildning och faderns EGP.
Det uppmätta VIF-värdet fastställdes till 1, vilket innebar att multikollinearitet kunde avvisas.
Kvantitativa variabler Individ 1-9 år
Individ 10-12 år
Individ 13< år
Observationer Totalt
Utbildning fader Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Observationer totalt
236 56 7 299
674 399 102 1175
707 753 547 2007
1617 1208 656 3481 Utbildning moder
Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Observationer totalt
249 34 9 292
676 399 104 1179
708 814 505 2027
1633 1247 618 3498
Ett VIF-värde över 10 hade inburit att en av variablerna hade behövts uteslutas från modellen (Andersson, Jorner och Ågren, 2007, s. 119).
I Modell 1 hade samtliga koefficienter (B) en positiv relation med sannolikheten att ingå i social klass 1. Individernas chanser att ingå i socialklass 1 ökade om de upplevt en god ekonomi under uppväxten och om fadern ingick i socialklass 1. Genom logaritmering av samtliga B- koefficienten med den naturliga logaritmen (e 2,7183) beräknas oddskvoterna, vilka kan utläsas i kolumn 3 i tabellen. Oddskvoten för faderns EGP var lika med 2,44, vilket innebar att oddset för individerna att ingå i socialklass 1 var mer än dubbelt så stort om fadern ingick i socialklass 1. Oddset för sannolikheten att ingå i socialgrupp 1 ökade med 1,69 om individerna hade haft en god ekonomi under uppväxten, jämfört mot individer som ej hade haft detta. Dessa resultat erhölls när samtliga variabler i modellen konstanthölls. Utbildningsvariabeln avseende föräldrarna, som var kategoriskt indelad, påvisade i modellen blandade effekter och signifikanser för varje enskild utbildningsnivå. Signifikantestet genom Wald-värdet för de sammansatta utbildningskategorierna påvisade dock ett värde över den kritiska gräsen 3,84.
Detta indikerade att variabeln var stabil över samtliga nivåer och att nollhypotesen kunde förkastas. Eftergymnasial utbildningsnivå för båda föräldrarna påvisades ha störst effekt på sannolikheten för en individ att ingå i socialklass 1.
Summering av modell 1 påvisade att hypotes 1 kunde bekräftas. Förklaringsvärdet Nagelkerke R-Square har ett uppmätt värde av 0,117, vilket betydde att samtliga variabler i modellen förklarade 11,7 procent av sannolikheten för individerna att ingå i socialklass 1.
Tabell 7. Modell 1 som testar hypotes 1 (n=2565)
Oberoende variabler B Wald Oddskvot
Faders EGP (ref. Socialklass 2) Socialklass 1
God ekonomi under uppväxten (ref. Nej) Ja
Moder utbildningsnivå (ref. Grundskola) Gymnasium
Eftergymnasial utbildning
Fader utbildningsnivå (ref. Grundskola) Gymnasium
Eftergymnasial utbildning
Moder etnicitet (ref. Utlandsfödd) Svenskfödd
Nagelkerke R-Square Intercept
0,894**
0,522**
0,177 0,269*
0,093 0,385*
0,328*
0,117 -1,399
67,43
15,43 4,80 3,10 3,85 6,42 0,79 6,20
8,23
2,44
1,69
1,19 1,31
1,10 1,47
1,39
*=<p 0,05 **=<p 0,01
I Tabell 8 nedan testades hypotesen: Individernas sannolikhet att tillhöra socialklass 1 beror på ansamlat kapital. Från Modell 2 kunde hypotesen bekräftas att individernas ansamlade kapital hade en påverkan på sannolikhet att ingå i socialklass 1. Den första modelleringen inkluderade variabeln social kapital. Ingen av kategorierna av socialt kapital, vilket uppmätes genom antal nära vänner i denna studie, recidiverades som signifikant och uteslöts därför från modellen. Variabeln kön återkom i denna modell som signifikant på en 5% signifikansnivå.
Variabeln påvisade ett negativt samband mellan könet man och att ingå i socialklass 1. Givet att vara man, var det utifrån oddskvoten, 22,7% mindre sannolikhet att ingå i socialklass 1 jämfört mot en kvinna. Detta innebar att kvinnor, utifrån modell 2, hade större chans att ingå i socialklass 1.
Samtliga variabler i modell två var signifikanta på minst en 95% signifikansnivå. För inkomst variabeln som avsåg att mäta individernas ekonomiska kapital ökade chanserna att tillhöra socialklass 1 för varje ökad inkomstkategori. Individernas inkomst och utbildning testades även för multikollinearitet. Ett VIF-värde på 1 återgavs vilket föranledde till att multikollinearitet avvisades. Variablerna för utbildningsår påvisade att ju högre värde den oberoende variabeln
antog desto högre var sannolikheten att ingå i socialklass 1. Oddskvoten 1,43 påvisade att oddset för händelsen att ingå i socialklass 1, ökade 43% för varje ytterligare utbildningsår individen genomför. Detta konstanthållet för övriga variabler. Wald-värdet för utbildningsvariabeln indikerade även på att b-koefficienten var högst signifikant. Värdet på Nagelkerker 𝑅2 ligger på 0,437 vilket översätts till 43,7%. Detta påvisade att de oberoende variablerna i Modell 2 hade ett högt förklaringsvärde på den predicerade sannolikheten för individerna att ingå i socialklass 1.
Tabell 8. Modell 2 som testar hypotes 2 (n=2197)
Oberoende variabler B Wald Oddskvot
Ekonomiskt kapital (ref. 1-19.999 kronor) 20.000 – 39.999 kronor
40.000 - 59.999 kronor 60.000 - 130.000 kronor
Kulturellt kapital (ref. Ej två hyllmeter) Två till fem hyllmeter
Minst fem hyllmeter Individens utbildning i år
Kön (ref. Kvinna) Man
Nagelkerke R-Square Intercept
1,445**
3,916**
4,111**
0,683**
0,825**
0,358**
-0,258**
0,437 -6,853
165,2 83,89 128,62
28,76 25,37 15,03 25,35 277,09
5,54
4,28 50,20 61,00
1,98 2,28 1,43
0,773
*=<p 0,05 **=<p 0,01
I Tabell 9 nedan, över Modell 3, kontrollerade vi för individernas ansamlade kapital gentemot strukturella egenskaper. Modell 3 inkluderade inledningsvis samtliga oberoende variabler som ingick i studien. Hypotesen som prövades följde: Sannolikheten att besitta socialklass 1 är olika mellan könen vilket beror på strukturella egenskaper och kapital. Flera av variablerna återkom i Modell 3 som icke signifikanta när strukturella egenskaper och kapital samprövades.
Variablerna moderns och faderns utbildning, ekonomiskt kapital, social kapital samt faderns etnicitet återfanns som icke signifikanta på en 5% nivå och uteslöts därför ur modellen.
Variabeln kön återkom som signifikant. Därmed bekräftades hypotes 3. Resultaten visade att det förelåg en skillnad i sannolikheten att ingå i social klass 1 beroende på om individen var man eller kvinna. Givet att individen var man uppmättes oddskvoten till 1,22 vilket innebar att oddset för en man att ingå i socialklass 1 var 1,22 gånger så stort jämfört med en kvinna.
Precis som i Modell 2 påverkades sannolikheten av ökade värden på individernas kulturella kapital både genom antal böcker i bostaden samt genom antal utbildningsår. Strukturella egenskaper så som faderns EGP, god ekonomi under uppväxten samt moderns etnicitet påvisade likt Modell 1 inverkan på sannolikheten för individer att tillhöra socialklass 1.
Samtliga variabler i Modell 3 hade tillsammans ett förklaringsvärde på 33 % för individer att ingå i social klass 1. Denna modell ger en tydlig bild av vilka variabler som har betydelse och störst genomslagskraft.
Tabell 9. Modell 3 som testar hypotes 3 (n=2726)
Oberoende variabler B Wald Oddskvot
Kulturellt kapital (ref. Ej två hyllmeter) Två till fem hyllmeter
Minst fem hyllmeter Individens utbildning i år
Kön (ref. Kvinna) Man
Faders EGP (ref. Socialklass 2) Socialklass 1
Moder etnicitet (ref. Utlandsfödd) Svenskfödd
God ekonomi under uppväxten (ref. Nej) Ja
Nagelkerke R-Square Intercept
0,683**
0,975**
0,310**
0,198**
0,629**
0,607**
0,407*
0,33 -6,367
56,09 22,77 55,51 292,5
4,79
40,59
24,78
8,46
1,98 2,65 1,36
1,22
1,88
1,84
1,50
*=<p 0,05 **=<p 0,01
5.Diskussion
I följande avsnitt kommer studiens resultat diskuteras i relation till tidigare teori och tidigare forskning. Slutsatser från resultaten knyts an till studiens syfte och frågeställning. Därefter följer en kritisk reflektion där resultaten samt delar av studien problematiseras och utvärderas.
Slutligen följer förslag för framtida forskning.
Avsikten med denna studie var att utifrån Bourdieus teoretiska ramverk analysera hur individers sociala position i arbetslivet kunde härledas ifrån bredare aspekter av deras socioekonomiska bakgrund. Bakgrunden är en viktig faktor när individers framtid studeras. Hur strukturella egenskaper manifesterar har betydelse för levnadsvillkor och klasstillhörighet. Strukturella faktorer undersöktes i Modell 1. Utifrån resultatet i Tabell 7 Nagelkerke R-square kunde vi med hjälp av de strukturella egenskaperna förklara 11,7 procent av individens sannolikhet att inneha en yrkesposition i socialklass 1. I Modell 2 testades det ansamlade kapitalet i individernas habitus. Samtliga variabler i modellen hade ett förklaringsvärde på 43,7 procent. När habitus i sin helhet undersöktes i Modell 3 uppmättes ett förklaringsvärde på 33,3 procent. I Modell 3 var de strukturella variablerna i majoritet bland de faktorer som hade signifikanta effekter. I Modell 3 uppvisade både strukturella faktorer och individuella variabler relaterade till ansamlat kapital signifikanta effekter. Detta stärker antagandet om att både strukturella aspekter och individers eget kapital verkar vara nyckelfaktorer för inträde i en högre social klassposition.
Genom socialiseringsprocesser överförs värdefulla egenskaper och kapital mellan individer och föräldrar. Under hela processen utvecklas smak och livsstil som formar individernas handlande och habitus, vilket under rätt förutsättningar ger försprång till prestigefyllda positioner på arbetsmarknaden.
Inledningsvis testades hypotesen; Individers sannolikhet att inneha en yrkesposition i socialklass 1 beror på strukturella egenskaper. Resultatet från den första multipla regressionen gav stöd åt hypotes 1, då flera av de strukturella egenskaperna gav signifikanta effekter på inträdet i socialklass 1. Resultatet gick även i linje med tidigare forskningsresultat av Erikson och Jonsson (1993), Loury (1977) samt Coleman (1988). Forskningsresultaten påvisade hur
