Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Patienter med psykossjukdom och deras upplevelse av livskvalitet
Författare Daniel Berg
Rose-Marie Grufman
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2016
Handledare
Emma Eklöf
Examinator
Caisa Öster
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Psykossjukdom kan beskrivas som en förändring i verklighetsuppfattning.
Symtom är vanföreställningar, hallucinationer, tankestörningar, passivitet, avtrubbade affekter och känslomässiga störningar. Att drabbas av psykossjukdom innebär en stor förändring i livet för den som drabbas, med stort lidande och sänkt livskvalitet. Tidigare forskning har visat att olika bakgrundsfaktorer kan påverka livskvalitet hos patienter med psykossjukdom.
Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur människor med psykossjukdom upplever sin livskvalitet och hur ålder, kön, hushållssituation samt utbildning och sysselsättning påverkar detta.
Metod: Studiedesignen var komparativ tvärsnittsstudie medelst frågeformulär. Enkäter delades ut på en psykosöppenvårdsmottagning och en slutenvårdsavdelning på ett sjukhus i mellansverige. EQ-5D användes som instrument för att mäta livskvalitet. Deltagarna fick också besvara ett frågeformulär som undersökte deras bakgrundsfaktorer.
Resultat: Sysselsättning, som arbete eller studier hade en positiv inverkan på livskvalitet.
ålder, kön, hushållssituation och utbildningsnivå hade ingen inverkan på livskvalitet.
Resultatet från insamlingen på slutenvårdsavdelningen var inte möjligt att analysera på grund av bortfall.
Slutsats: Denna studie hade för få deltagare som sannolikt påverkat resultatet. Framtida forskning bör vara mer omfattande. Tidigare forskning visar dock att olika bakgrundsfaktorer påverkar livskvalitet. Det är därför viktigt att sjuksköterskor oavsett var de arbetar känner till patientens enskilda bakgrundsfaktorer och utnyttjar denna kunskap för att hitta de individer som behöver mest stöd.
Nyckelord: Livskvalitet, psykossjukdom, bakgrundsfaktorer
ABSTRACT
Background Psychotic disorders can be described as a change in the perceptions of reality.
Symptoms include delusions, hallucinations, confused thinking, lack of motivation and emotional expressions. To suffer from psychotic disorder means a change in the life of those affected and reduced quality of life. Precious research has shown different background factors can affect the quality of life in patients with psychotic disorders.
Aim The aim of this study was to measure quality of life in patients with different psychotic disorders and the impact of age, gender, occupation, household situation and level of
education.
Method A comparative cross-sectional design was used. In- and outpatients undergoing treatment in a Swedish psychiatric care setting was asked to participate in the study. The EQ- 5D instrument was used to measure quality in life. Participants were also asked to fill in in a questioner regarding their background factors.
Results Occupation had a positive outcome in quality of life. Age, gender, household situation and level of education did not impact quality of life, The group of inpatients were not included in this study due to failing filling in the questionnaires properly
Conclusion The result has probably been affected by the low number of participants, making it difficult to draw any conclusions. Previous research shows different background factor does have an impact on quality of life, future research should ensure a bigger sample of
participants.
Keywords: Quality of life, psychotic disorder, background factors
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ... 2
ABSTRACT ... 3
Psykossjukdom ... 5
Faktorer som påverkar livskvalitet ... 6
Teoretisk referensram ... 7
Problemformulering ... 8
Syfte ... 9
Frågeställningar ... 9
METOD ... 9
Design ... 9
Urval ... 9
Datainsamlingsmetod ... 10
EQ-5D ... 10
Frågeformulär bakgrundsfaktorer ... 10
Tillvägagångssätt ... 11
Forskningsetiska överväganden... 11
Bearbetning och analys ... 12
RESULTAT... 12
Upplevelse av livskvalitet ... 12
EQ-5D ... 12
EQ-VAS ... 12
Skillnader i livskvalitet mellan män och kvinnor ... 13
EQ-5D ... 13
EQ-VAS ... 13
Upplevelsen av livskvalitet hos olika grupper ... 13
Livskvalitet hos olika åldersgrupper ... 14
EQ-5D ... 15
EQ-VAS ... 15
DISKUSSION ... 15
Resultatdiskussion ... 15
Metoddiskussion ... 18
EQ-5D ... 18
Frågeformulär med bakgrundsfaktorer... 19
Forskningsetiska överväganden ... 20
Intern och extern reliabilitet ... 20
Intern och extern validitet ... 21
Kliniska implikationer ... 21
Slutsats ... 21
REFERENSER ... 22
BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR BAKGRUNDSFAKTORER ... 27
Bilaga 2. Informationsbrev till patienter ... 30
5
Nyckelord: Livskvalitet, psykossjukdom, bakgrundsfaktorer
BAKGRUND
Det råder ingen konsensus kring hur begreppet livskvalitet skall tolkas idag. WHO har definierat ordet på en holistisk grund där individens subjektiva uppfattning ställs mot bakgrund av den fysiska och psykiska hälsan, sin omgivning och miljön omkring personen (Ekström, 2014).
Psykossjukdom
Psykossjukdom kan beskrivas som en förändring i verklighetsuppfattning och innebär ett stort lidande för den som drabbas. 1500 till 2000 personer drabbas årligen av psykossjukdomar i Sverige (Socialstyrelsen, 2013). Orsaken till insjuknande anses idag bero på genetisk sårbarhet, ärftlighet samt utlösande faktorer. Ungefär hälften av alla som drabbas av
psykossjukdom utvecklar senare schizofreni som är den allvarligaste sjukdomsformen inom gruppen psykossjukdomar. Av dessa är det ungefär en tredjedel som blir fullständigt
återhämtade. En tredjedel behöver fortsatt stöd ifrån psykiatrin men kan anses ha god livskvalitet. Den sista tredjedelen får ett allvarligt handikapp och kräver stora insatser ifrån samhället i form av resurser och kostnader. Många återinsjuknar också vid minst ett tillfälle (Mattson, 2010). I siffror är det ungefär 30 000 till 40 000 i personer i Sverige som behöver insatser från vården på grund av psykossjukdom (Socialstyrelsen, 2013).
Symtomen vid schizofreni är vanföreställningar, paranoia, hallucinationer, tankestörningar, passivitet, avtrubbade affekter och känslomässiga störningar (Mattson, 2010).
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid psykossjukdom anger att det evidensbaserade stödet som finns för att minska symtom och öka livskvalitet vid
psykossjukdom inte endast sker genom läkemedelsbehandling, utan är beroende av faktorer som boende, arbete, sysselsättning, delaktighet, relationer och social gemenskap. Enligt riktlinjerna, som publicerades 2011 ingår 43 olika typer av sociala och vårdrelaterade insatser som beroende på olika faktorer prioriteras enligt en 10-gradig skala, där grad 1 anses akut, och 10 inte anses särskilt akut (Socialstyrelsen, 2011a).
6 Faktorer som påverkar livskvalitet
När någon drabbas av psykossjukdom innebär det i olika grad ett handikapp som påverkar individen och därigenom dennes livskvalitet på alla plan genom hela livet (Anczewska et al,.
2012). Studier visar att personer med psykossjukdom har en generellt lägre livskvalitet än övriga befolkningen (Baji et al., 2012) Livskvalitet hos patienter är beroende av flera faktorer, exempelvis symtom av sjukdom (Bogetto et al,. 2009).
Socioekonomiska och demografiska bakgrundsfaktorer har också stor inverkan på livskvalitet (Caron, Diaz, Martin & Mercier 2005). Bland människor med psykossjukdom har det visat sig att de som arbetar eller har en sysselsättning har högre livskvalitet jämfört med de som saknar detta (Gorwood, Karadayi & Üçok, 2011). I en litteraturöversikt av Bouwmans, Sonneville, Mulder och Hakkaart-van Roijen (2015) undersöktes i vilken utsträckning personer med psykossjukdom hade ett arbete eller inte. Trots motstridiga resultat i huvudfrågan upptäcktes att gruppen som hade ett arbete upplevde högre livskvalitet jämfört med gruppen som saknade arbete, vilket dock inte direkt relaterat till arbetet i sig. Slutsatsen var att arbetet förde med sig bifaktorer som större socialt nätverk och stärkt självkänsla vilket bidrog till ökad livskvalitet.
Caron et. al. (2005) stöder också detta. De menade att med arbete följer fler sociala relationer samt ökad fysisk hälsa vilket sannolikt bidrar till högre livskvalitet. Även utbildningsnivå påverkar livskvalitet hos en person med psykossjukdom. Enligt Caron et. al. (2005) visade det sig att de som har en universitetsutbildning hade högre livskvalitet än de som endast gått i grundskola.
Åldern är också en faktor som påverkar livskvalitet, dock ur olika aspekter. Caron et. al.
(2005) menar att med stigande ålder följer högre livskvalitet, dock med hänsyn till att den ekonomiska standarden är högre då äldre personer i högre grad har ett arbete, utbildning eller annan sysselsättning, vilket i sig medför ett större socialt nätverk och stärkt självkänsla. Det nämns också att åldern vid tidpunkten för förstagångsinsjuknandet spelar roll för upplevelsen av livskvalitet. De som insjuknade första gången före 20 års ålder upplevde sämre livskvalitet jämfört med de som insjuknande efter 30 års ålder (Caron et al, 2005). En senare studie har också visat att ju tidigare förstagångsinsjuknandet sker, desto sämre livskvalitet upplever personerna (Chang, Chien, Hsiao, Hsieh & Tseng, 2012).
Personer med psykossjukdom anser att det är viktigt med sociala kontakter och socialt stöd för att uppleva bättre livskvalitet. Stöd från familj och vänner och att ha möjligheten att vända
7
sig till personer som förstår ens situation, resulterar i bättre livskvalitet (Bengtsson-tops &
Hansson, 2001). Det är särskilt viktigt att den närmaste familjen är delaktig i vården av den som drabbas av psykossjukdom. Med ökad förståelse för sjukdomen blir det enklare för anhöriga att ge det stöd den drabbade behöver. Dessutom kan anhöriga lära sig att tidigt upptäcka och känna igen symtom på sjukdom vilket innebär att de i tidigt skede kan vara till hjälp om det finns risk för en försämring eller återinsjuknande i psykossjukdomen
(Socialstyrelsen, 2011a).
I en litteraturstudie av Mari, Pharoah, Rathbone och Wong (2010) finner författarna visst stöd för att familjeintervention är viktigt för att undvika ett återinsjuknande. Familjeintervention innebär att familjen till den drabbade informeras och utbildas för att öka sina kunskaper om psykossjukdomar, vilket i längden skall leda till mindre symptom och minskar risken för återinsjuknande (Socialstyrelsen (2013). En viktig punkt i sammanhanget är att ett socialt stöd inte späder på den stigmatisering som finns kring psykiatriska sjukdomar.
Det är vida känt att psykiatriska diagnoser är stigmatiserade i samhället, denna stigmatisering är gränslös över flera psykiatriska diagnoser och inkluderar även psykossjukdomar (El-Badri
& Mellsop, 2007). Stigmatisering får till följd att människor med psykisk ohälsa blir
tillbakadragna och känner mindre socialt stöd för att kunna stärka sig själva, vilket leder till depression och låg livskvalitet (Amering et al., 2011).
Bengtsson-Tops et al. (2002) genomförde en studie där de jämförde bostadssituation hos personer med psykossjukdom. Resultatet visade att livskvalitet hos personer med
psykossjukdom var högre hos de som hade ett eget boende, jämfört med de som bodde på ett gruppboende. Anledningen att den första gruppen upplevde bättre livskvalitet var att de kände ett större inflytande över sin egen situation och hade högre grad av integritet.
Teoretisk referensram
Resultatet av kommande examensarbete kommer att diskuteras utifrån den amerikanska sjuksköterskan och omvårdnadsforskaren Dorothea Orems arbete. Orem utvecklade under sin karriär omvårdnadsmodeller som hon i början på 1970-talet presenterade i sin bok Nursing:
Concepts of practise (Taylor, 2006).
8
Orems teorier utgår från egenvård som centralt begrepp. Begreppet blir relevant när en människas livssituation förändras och egenvården krävs för att återfå hälsan, Orem menade också att egenvård är något vi utför hela tiden. Hon hade ett för tiden holistiskt synsätt som genomsyrade hennes teorier. Enligt henne är människan en fri varelse som kan tänka och agera självständigt, som har förmågan att lära och utvecklas samt reflektera över sin
omgivning. Hälsa är att ha ett välbefinnande som är beroende av flera faktorer, både fysiskt, psykiskt och socialt. Vägen till att uppnå god hälsa är genom en individs egenvård. Även om individen själv ansvarar för detta kan hon naturligtvis också påverkas av människor och miljön omkring oss. När en människa drabbas utav sjukdom är kunskaperna om nödvändig egenvård i många fall bristfällig. Detta kan bero på både fysiska och emotionella faktorer som är relaterade till sjukdomstillståndet. Orem beskrev att sjuksköterskan då kan träda in och kompensera patientens behov av egenvård, och stödja den när det är möjligt (Kirkevold, 2000). Dorothea Orems teorier är intressanta att jämföra utifrån de kunskaper som finns idag om psykossjukdomar, hur den drabbade upplever livskvalitet och hur viktigt stödet från den omgivande miljön är. Ett stöd som inte enbart bör ges av den enskilda sjuksköterskan, utan av hela vården och samhället i stort.
Problemformulering
Det finns mycket evidens för att enskilda bakgrundsfaktorer påverkar livskvalitet. Det finns evidens för att dessa faktorer påverkar återinsjuknanden i psykossjukdomar. Socialstyrelsen sammanfattar i sin rapport att bristande följsamhet till sin egen behandling ofta är en orsak till skov i psykossjukdom och återinsjuknande. Den bristande följsamheten beror bland annat på bristande sjukdomsinsikt, missbruk och utanförskap, samt dåligt stöd från familj och
samhälle. Socialstyrelsen betonar också vikten av att behandling och åtgärder skräddarsys för den enskilde patienten (Socialstyrelsen, 2013) På grund av den funktionsnedsättning som följer av att ha drabbats av psykossjukdom, och de många faktorer som påverkar livskvalitetet är det av intresse att, på en öppenvårdsmottagning i mellansverige, studera hur personer med psykossjukdom upplever sin livskvalitet. Utifrån detta kan de patienter som behöver mer stöd för egenvård identifieras.
9 Syfte
Denna studie syftar till att undersöka hur människor med psykossjukdom upplever sin
livskvalitet och om det skiljer sig åt beroende på ålder, kön, hushållssituation samt utbildning och sysselsättning.
Frågeställningar
1. Hur upplever patienter med psykossjukdom sin livskvalitet?
2. Finns det skillnader i livskvalitet mellan män och kvinnor?
3. Påverkar sysselsättning, utbildningsnivå och hushållssituation upplevelsen av livskvalitet?
4. Påverkar ålder upplevelsen av livskvalitet?
METOD
Design
Studiedesignen som valdes var en komparativ tvärsnittsstudie medelst frågeformulär.
Fördelen med denna metod är att den var ekonomisk, snabb och enkel att genomföra (Polit &
Beck, 2010).
Urval
Respondenterna bestod utav de personer som under tre veckor fanns tillgängliga på en psykosöppenvårdsmottagning på ett sjukhus i Mellansverige, och som frivilligt ville delta i studien, samt personer som under en vecka fanns tillgängliga på en slutenvårdsavdelning på samma sjukhus, och som frivilligt ville delta i studien. Det var ett icke-slumpmässigt
konsekutivt urval.
Inklusionskriterier var personer med psykossjukdom och som regelbundet besökte en öppenvårdsmottagning eller som var inneliggande på en slutenvårdsavdelning och som bedömdes ha de kognitiva möjligheterna att delta. Exklusionskriterier var personer under 25 år och över 65 års ålder. Anledningen till att personer under 25 exkluderades beror på att dessa får sin vård hos en annan psykosmottagning, riktad till ungdomar. Personer över 65 års ålder exkluderades i denna studie eftersom de sannolikt ålderspensionerats. I denna studie
10
jämförs personer som är i arbetsför ålder, men som saknar sysselsättning, med personer som har en sysselsättning.
Totalt 35 enkäter delades ut på öppenvårdsmottagningen, varav 30 icke-konsekutivt utvalda deltagare bedömdes som tillräckligt för att besvara syftet och frågeställningarna. På
slutenvårdsavdelningen delades 15 enkäter ut varav 10 bedömdes som tillräckligt.
Datainsamlingsmetod
EQ-5D
Till studien har EQ-5D-instrumentet använts, som mäter generell hälsorelaterad livskvalitet.
Instrumentet är utvecklat av EuroQol Group och är erkänt för att ge god validitet och reliabilitet (Endicott et. al. (2012). Instrumentet består av två delar där den första består av fem frågor, så kallade dimensioner. De fem dimensionerna är rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär samt oro och nedstämdhet, där deltagarna kan besvara hur deras funktionsförmåga är för tillfället genom att ange antingen ”inga problem”, ”måttliga problem”
eller ”svåra problem”. De fem dimensionerna kan totalt ge 243 olika svarskombinationer (EuroQol Group, 2016). Svaren är olika viktade och sammanvägningen av dessa mäter livskvalitet med ett specifikt värde som sträcker sig från -0,594 som sämsta tänkbara hälsa till 1 som är bästa möjliga hälsa (Burström et al., 2014. På den andra delen, EQ VAS får
respondenten själv skatta sitt hälsotillstånd genom att kryssa mellan 0 till 100 på en visuell analoga skala där 0 är sämsta tänkbara hälsa och 100 den absolut bästa tänkbara hälsa (EuroQol Group, 2016).
Frågeformulär bakgrundsfaktorer
Deltagarna fick besvara en enkät med ett antal bakgrundsfaktorer (Se bilaga 1). Detta skulle ställas mot svaren på EQ-5D-formuläret och därigenom kunna besvara frågeställningarna.
Bakgrundsfrågorna berörde områdena ålder, kön, utbildningsnivå, sysselsättning, hushållssituation, nikotinvanor samt födelseplats (nordisk, eller utomnordisk). De två sistnämnda bakgrundsfaktorerna och dess inverkan på livskvalitet studerades inte i denna studie. Frågeformuläret var konstruerat för att undersöka de bakgrundsfaktorer som avsågs studeras.
11
Ett informationsbrev som beskrev studiens syfte delades ut tillsammans med enkäten. Denna innehöll även uppgifter om anonymitet, etiska överväganden samt att medverkan skedde på frivillig basis (Bilaga 2).
Tillvägagångssätt
Tillstånd om att få genomföra studien tillfrågades och godkändes skriftligt av sektionschefen för berörd mottagning och slutenvårdsavdelning. Personalen på öppenvårdsmottagningen informerades inledningsvis muntligt om studien, dess syfte och genomförande. De har fått ta del av projektplan, mätinstrument, enkät med bakgrundsfaktorer samt informationsbrev samt haft synpunkter på två aspekter av materialet och genomförandet. Dels användandet av mätinstrumentet. Tidigare planerades ett annat mätinstrument att användas, vilket av personalen bedömdes som för avancerat att besvara, vilket ledde till att EQ-5D slutligen valdes. De har också haft en synpunkt på en formulering i informationsbrevet, som sedermera ändrades.
Patienter som besökte mottagningen informerades muntligt och tillfrågades av sin samordnare att anonymt delta i studien. Deltagare fick då ett kuvert innehållandes ett informationsbrev, ett EQ-5D-formulär samt en enkät med bakgrundsfaktorer att fylla i under sitt mottagningsbesök.
Enkäterna var häftade och kodade för att kunna hållas ihop och kunna härledas till rätt deltagare utan att avslöja anonymiteten. De besvarade formulären förslöts sedan i kuverten och lades i en låst postlåda som placerades i väntrummet på öppenvårdsmottagningen. Under datainsamlingsperioden besöktes öppenvårdsmottagningen ett flertal gånger för att kontrollera att datainsamlingen fortlöpte som planerat och påminde personalen om vikten av att studien genomfördes. Enkäten samlades sedan in för bearbetning och analys.
Forskningsetiska överväganden
I informationsbrevets tillhörande enkäten framgick det att undersökningen var frivillig och anonym samt att deltagaren när som helst kunde avbryta deltagandet utan att det påverkade den egna vården.
Deltagare i en studie har rätt att få information om forskning och om hur personens integritet skyddas, detta enligt personuppgiftslagen (1998:204) och lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS, 2003:460).
12 Bearbetning och analys
Insamling av enkäterna har skett fortlöpande under datainsamlingsperioden, bearbetning och analyser genomfördes i Statistical Package for the Social Sciences version 24.0. För att beskriva deltagarnas ålder användes deskriptiv statistik med medelvärde, median och variationsbredd. För att besvara frågeställning ett användes deskriptiv statistik med medelvärde, median och variationsvidd.
För att undersöka skillnader mellan olika undersökningsgrupper (kön, sysselsättning,
utbildning samt hushållssituation) användes Mann-Whitney U test eftersom deltagarantalet i allmänhet var lågt och inte normalfördelat. Sambandet mellan ålder och livskvalitet
undersöktes med Spearmankorrelation eftersom det var en kontinuerlig variabel.
Signifikansnivån bestämdes till p≤0,05.
RESULTAT
Av totalt 50 EQ-5D-formulär med medföljande frågeformulär som delades ut på
psykosmottagningen besvarades 21 vilket gav en svarsfrekvens på 42 %. Internt bortfall var noll eftersom alla enkäter var korrekt och fullständigt ifyllda Könsfördelningen bland deltagarna i enkätundersökningen var 9 män och 12 kvinnor. Deltagarnas medelålder var 42 år medan medianåldern var 45 år. Variationsvidden var 39 år (25-64) med en
standardavvikelse på 10,6 år. Bland männen var medelåldern 43 år med en medianålder på 45 år. Medelåldern för kvinnor var 42 år med en medianålder på 40 år.
Fem ifyllda enkäter från slutenvårdsavdelningen samlades in. Fyra av dessa var felaktigt ifyllda och på grund av det analyserades inte dessa fem enkäter.
Upplevelse av livskvalitet EQ-5D
Medelvärdet för hela gruppen var 0,719 med en variationsvidd på 0,846. Medianvärdet var 0,727.
EQ-VAS
Medelvärdet för hela gruppen var 70 med en variationsvidd på 66. Medianvärdet var 70.
13 Skillnader i livskvalitet mellan män och kvinnor EQ-5D
Ingen skillnad kunde påvisas mellan män och kvinnor (U=33500, N1=9, N2=12, p, 0=148 two-tailed).
EQ-VAS
Ingen skillnad kunde påvisas mellan män och kvinnor (U=34000, N1=9, N2=12, p=0,169 two tailed.
Upplevelsen av livskvalitet hos olika grupper
Deltagarna fick i formuläret med bakgrundsfaktorer svara på frågan om vilken huvudsaklig sysselsättning de hade. På grund av det låga deltagarantalet grupperades patienterna in i två grupper. De som angav att de hade en tillsvidareanställning (n=2), visstidsanställning (n=2), sysselsättning i arbetsmarknadsåtgärd (n=1) samt studerande (n=1), grupperades som
sysselsatta (n=6). Denna grupp jämfördes med de som svarade att de hade förtidspensionerats (n=10) eller var sjukskrivna (n=5). Dessa grupperades som ej sysselsatta (N2=15). En
statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna med avseende på EQ-VAS och en stark tendens när det gäller EQ-5D (p=0,055). Tabell 1.
Ingen skillnad kunde heller påvisas mellan grupperna med avseende på utbildningsnivå (gymnasial utbildning och en eftergymnasial utbildning på minst två år).
Avseende hushållssituation grupperades deltagarna i tre grupper: gift/sammanboende, ensamstående samt boende hos föräldrar. Flest rapporterade att de var ensamstående (n=12).
Ingen statistiskt signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna avseende EQ-5D eller EQ-VAS.
14
Tabell 1. Skillnader i upplevelsen av livskvalitet för de som har sysselsättning och inte, för olika utbildningsnivåer och olika hushållssituationer.
Livskvalitet i olika åldersgrupper
Figur 1 visar fördelningen av deltagarnas ålder och skattning av livskvalitet mätt med EQ-VAS. Deltagarna har grupperats in i fyra ålderskategorier och respektive grupps gemensamma medelvärde (M) illustreras av staplarna.
Sysselsättning Sysselsatta Ej sysselsatta U-värde p-värde
Antal personer 6 15
MD EQ-5D 0,796 0,725 20500 0,055
MD VAS 80 64 12500 0,011
Utbildningsnivå
Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
Antal personer 12 7
MD EQ-5D 0,726 0.812 24500 0,137
MD VAS 67,5 70 35000 0,550
Hushållssituation
Gift/sambo Ensamstående
Antal personer 5 12
MD EQ-5D 0,725 0,725 29500 0,958
MD EQ-VAS 70 62 14000 0,089
Gift/sambo Bor hos förälder
Antal personer 5 4
MD EQ-5D 0,725 0,804 4000 0,140
MD EQ-VAS 70 80 6000 0,317
Ensamstående Bor hos förälder
Antal personer 12 4
MD EQ-5D 0,725 0,804 17000 0,939
MD EQ-VAS 62 80 15500 0,300
15 EQ-5D
Det fanns ett positivt samband mellan ökad ålder och ökad livskvalitet men korrelationen var inte statistiskt signifikant (r = 0,701, N=21, p= 0,759).
EQ-VAS
Det fanns ett positivt samband mellan ökad ålder och ökad livskvalitet men korrelationen var inte statistiskt signifikant (r = 0,063, N=21, p= 0,785).
DISKUSSION
Sysselsättning, som arbete eller studier hade en positiv inverkan på livskvalitet. I jämförelsen mellan olika åldrar, kön, hushållssituationer och utbildningsnivåer sågs inga skillnader i livskvalitet.
Resultatdiskussion
Enligt resultatet i denna studie skattade patienter med psykossjukdom, både kvinnor och män, sin livskvalitet lägre jämfört med normalbefolkningen (EQ-index 0,72 i jämförelse med 0,84 som är ett populationsvärde för svensk befolkning som har använts (Burström, Johannesson &
Renberg, 2017). Av flera anledningar är det svårt att jämföra denna studies resultat med deras och dra någon slutsats. Dels på grund av det låga deltagarantalet i denna studie och dels på grund av att Burström, Johannes och Renbergs mätningar genomfördes 2002. I en studie av Baji et al,. (2012) såg dock författarna att personer med psykossjukdom generellt upplever sämre livskvalitet än övriga befolkningen och i en studie från Finland rapporteras EQ-index 0,717 för personer med psykossjukdom (Aromaa, 2006). Efter en intervention som syftade till social återhämtning med kognitiv beteendeterapi för personer med psykossjukdom ökade index från 0,676 till 0,743 (Barton, (2009).
Gruppen som arbetade eller hade pågående studier upplevde en högre livskvalitet jämfört med gruppen som inte hade en sysselsättning. Detta går också i linje med vad tidigare studier presenterat, bland annat av Gorwood, Karadayi och Üçok (2011) och av Bouwmans,
Sonneville, Mulder och Hakkaart-van Roijen (2015). I vår studie var deltagarantalet lågt och deltagarna grupperades in i två grupper. Det är svårt att dra några säkra slutsatser och det går inte att avgöra om det var en enskild bakgrundsfaktor som låg till grund för resultatet. Det
16
vore intressant att i större utsträckning undersöka och jämföra hur gruppen arbetslösa och förtidspensionerade upplever sin livskvalitet. Mer forskning behövs på den punkten. Vidare vore det intressant att undersöka hur personer med psykossjukdom som har en sysselsättning upplever bemötande på arbetsplats eller högskola. Som tidigare studier visat är psykisk ohälsa vida stigmatiserat i samhället (Amering et al., 2011).
Resultatet påvisade ingen skillnad i upplevd livskvalitet beroende på vilken utbildningsnivå deltagarna hade. En orsak är sannolikt det låga deltagarantalet i denna studie. Att högre utbildning främjar livskvalitet hos personer med psykossjukdom har bekräftats i tidigare studier på området, bland annat av Caron et al (2005). De flesta deltagare som besvarade enkäten hade minst gymnasieutbildning men inte eftergymnasial utbildning. Eftersom studier på högskola respektive universitet kräver grundläggande behörighet från gymnasiet förutsätter vi i denna studie att de flesta deltagare har genomfört studier på gymnasienivå. Det är oklart varför flertalet av deltagarna i vår studie endast har gymnasieutbildning.
I vår studie kunde inga skillnader i upplevd livskvalitet påvisas beroende på vilken typ av hushållssituation deltagarna hade. Enligt tidigare nämnt kunskapsläge och forskning på området har familjen dock visat sig vara en väldigt viktig resurs för en god rehabilitering och stöd för den anhörige (Bengtsson-tops & Hansson, 2001; Mattson, 2010). Vårt resultat har sannolikt påverkats av det låga deltagarantalet.
Resultatet visade ingen skillnad i upplevd livskvalitet beroende på ålder. Det låga deltagarantalet har sannolikt påverkat resultatet. Tidigare studier har visat att ålder är en faktor som påverkar livskvalitet hos personer med psykossjukdom. I en litteraturstudie av Caron et. al. (2005) upptäcktes ett samband mellan ökad ålder och högre livskvalitet, vilket dock förklarades med att med ökad ålder följer större kontaktnät och högre grad av
sysselsättning, vilket också medför bättre ekonomiska förutsättningar.
Denna studie kunde endast påvisa att sysselsättning påverkade livskvalitet positivt. Trots detta har många tidigare studier pekat på att olika bakgrundsfaktorer är viktiga faktorer som
påverkar livskvalitet. Dorothea Orem menade att när en person drabbas av sjukdom försvinner
17
en del av förmågan att utföra egenvård. Då ska istället sjuksköterskan träda in och kompensera patientens behov av egenvård och stödja den där det är möjligt (Kirkevold, 2000). I den kliniska verksamheten är det viktigt att sjuksköterskan, oavsett var hon jobbar, ser till patientens behov och kliver in och vägleder denne rätt till adekvat vård och
behandling. Med kunskaper om sjukdomen, och
rätt människor och miljö runt omkring personen som drabbas, finns goda möjligheter att öka livskvalitet hos den enskilda individen som drabbas utav psykossjukdom
För sjuksköterskor som träffar patienter med psykossjukdom är det oerhört viktigt att få en ordentlig anamnes och bakgrundshistoria. Med kännedom om patientens bakgrundshistoria kan sjuksköterskan utnyttja denna information till att tillsammans med andra yrkesgrupper hjälpa patienter som behöver hjälp med sin copingförmåga, det vill säga att hitta strategier för att hantera sin situation vid psykossjukdom. Patienten bör bli medveten om de styrkor och positiva effekter som följer med att exempelvis ha en högre utbildning eller sysselsättning och på vilka sätt det kan gynna patienten. Ett praktiskt exempel är en av de åtgärder
Socialstyrelsen rekommenderar att vidta för personer med psykossjukdomar för att minska symtom och höja livskvaliteten. Bland dessa åtgärder nämns IPS – individanpassat stöd till arbete, som innebär att personer med psykossjukdom får hjälp och stöd med att hitta ett arbete eller sysselsättning. Även om ansvaret inte fullt vilar på hälso- och sjukvården, kan den enskilda sjuksköterskan vara viktig ur den aspekten att identifiera det stöd en patient behöver och tillsammans med andra delar av hälso- och sjukvården samverka med instanser som har det huvudgripliga ansvaret (Socialstyrelsen, 2011a).
Kunskap om psykossjukdomar är viktigt bland vårdpersonal oavsett var de arbetar. Eftersom en psykossjukdom ofta utvecklar sig långsamt är primärvården en av de instanser som många gånger stöter på denna patientgrupp i prodramalfasen, vilket innebär tidig fas i insjuknandet av sjukdomen. Känner vårdpersonal igen tecken på sjukdom vid mötet med patienten har de möjlighet att snabbt vidta rätt åtgärder för tidig hjälp och behandling (Socialstyrelsen, 2011a).
Tidigare studier visar dessvärre att personer med psykossjukdom får sämre behandling och omhändertagande vid somatisk vård (Socialstyrelsen, 2011b; 2011c), vilket ur ett etiskt vårdperspektiv är viktigt att belysa.
18 Metoddiskussion
Metoden som användes i denna studie var en komparativ tvärsnittsstudie medelst
frågeformulär. Denna valdes eftersom den är ekonomisk, snabb och enkel att genomföra (Polit & Beck, 2010). Metoden ansågs vara en styrka då vi ville nå så många personer möjligt under en kortare tidsperiod. En svaghet vi upptäckt är att datainsamlingen tog längre tid än beräknat. Detta berodde dels på att utdelning av enkäter är beroende av personer som indirekt fick ta ansvar för att utföra uppgiften utöver sin ordinarie verksamhet. Det är viktigt att denna personal är motiverad till att vara behjälpliga. Här faller nog ansvaret på forskarna att från början vara mer närvarande och försöka intressera samt motivera personalen till att utföra detta.
Många patienter har rapporterat misstänksamhet mot kodningen av enkäterna, och ifrågasatt öppenvårdsmottagningens personal om anonymiteten verkligen kan garanteras.
Misstänksamheten skulle kunna kopplas till ett av symtomen som uttrycker sig hos en person med psykossjukdom, exempelvis paranoia (Mattson, 2010). Detta är något som också har påverkat datainsamlingen som egentligen hade behövt pågå under en längre tidsperiod.
EQ-5D
I en finsk studie av Endicott et. al. (2012) testades validiteten och reliabiliteten för
användningen av EQ-5D med patienter med psykossjukdom, och jämfördes med ett annat instrument som mäter livskvalitet Q-LES-Q. Slutsatsen är att EQ-5D är har validitet och reliabilitet för att mäta livskvalitet hos patienter med psykossjukdom, men att Q-LES-Q- instrumentet är bättre för att utforska livskvalitet ner på detaljnivå.
Instrumentet EQ-5D som använts i detta arbete består av två delar. Dels ett frågeformulär med fem dimensioner, dels en visuell analog skala, EQ-VAS. I denna studie användas båda
skattningsskalorna parallellt med varandra. En del jämförelser visar sig då skilja sig markant från varandra vilket kan tyckas märkligt. Det är viktigt att påpeka att EQ-VAS mäter
deltagarens subjektiva uppfattning av hälsa vid ett tillfälle. Hur patienten skattar sin
livskvalitet är väldigt subjektivt varför det motiverar användning utav denna. EQ-5D används vid mätningar av livskvalitet genom att vikta fram ett indexvärde som är framtaget och
19
baserat på större populationsstudier. De fem frågorna med tillhörande tre svarsalternativ kan verka väldigt generella. I denna studie anser vi att de två kompletterar varandra.
Frågeformulär med bakgrundsfaktorer
För att kunna jämföra skillnader i livskvalitet med olika bakgrundsfaktorer fick deltagarna fylla i en enkät där de angav födelseplats, utbildningsnivå, sysselsättning, hushållssituation samt nikotinvanor (3).
På fråga 3 i enkäten ställdes frågan var deltagaren är född någonstans. Det finns fyra möjliga svarsalternativ. Ett av svarsalternativen är det län i Sverige där undersökningen genomförs vilket strider mot principen att läsare till denna studie inte skall kunna härröra varifrån studien genomförts mer precist än ”ett sjukhus i mellansverige”. Ett annat svarsalternativ på samma fråga är felformulerat och kan vara svårtolkad. Ingen deltagare kryssade dessa alternativ vilket gör att resultatet kan ha blivit ett bias.
På frågan om bostadssituation fanns fem svarsalternativ. Varje svarsalternativ hade flera alternativa boendeformer som liknar varandra, vilket gör att svarsalternativen var öppna för tolkning.
På frågan om hushållssituation finns fyra svarsalternativ med flera variabler. Gift/sambo med eller utan hemmavarande barn eller ensamstående med eller utan hemmavarande barn. Ordet
”utan hemmavarande” kan tolkas som att deltagaren antingen har barn som inte bor hemma eller att deltagaren saknar barn överhuvudtaget. Ordet i sig är ovanligt i svenskt talspråk och torde vara ännu svårare för en person som ej är född i Sverige. Det finns således inget kryssalternativ för de som saknar barn. Det finns en öppen fråga där deltagaren kan fylla
”annan typ av hushåll”. Svarsalternativet borde dock ha funnits med som kryssalternativ.
Frågan om sysselsättning har 11 svarsalternativ. Dessa borde ha grupperats så att färre alternativ fanns att välja på. Anledningen är att det krävs oerhört många fler respondenter för att det skall vara möjligt att genomföra relevanta jämförelser mellan grupperna. En studie i
20
nivå med denna kräver inte sådan precision i härledningen till bakgrundsfaktorers påverkan på livskvalitet.
Överlag var det för många frågor med för många svarsalternativ. Frågeformuläret borde granskats ordentligt innan och även testats i en pilotstudie för att kunna avgöra dess validitet och reliabilitet. Slutsatsen är att bakgrundsfaktorerna som efterfrågas är relevanta men enkäten var för omfattande och svarsalternativen för många.
Forskningsetiska överväganden
Trots att deltagandet i studien var frivilligt och att detta informerades tydligt i
informationsbrevet finns det ändå etiska aspekter att diskutera kring en sådan här studie som genomförs på patienter med psykossjukdomar. Paranoia är ett av symtomen som kan uppträda hos en patient med psykossjukdom, vilket måste beaktas när denna patientgrupp tillfrågan om deltagande. Uppfattningen är dock att personalen på öppenvårdsmottagningen där
datainsamlingen pågick bejakade denna etiska aspekt. Innan datainsamlingen påbörjades påpekade några ur personalen att det för patienterna kunde upplevas olustigt och kanske tvingande att besvara enkäten. Under datainsamlingens gång har personal också rapporterat att en del patienter nekat deltagande eftersom de inte litat på att det är en studie som
genomförs. De har också ställt sig undrande till kodningen av enkäterna. Trots detta är det ändå viktigt att studier som undersöker livskvalitet hos personer med psykossjukdom genomförs, men med hänsyn till patientens tillstånd och integritet.
Intern och extern reliabilitet
Enkäten med bakgrundsfaktorer har inte använts tidigare vilket kan ha påverkat
tillförlitligheten. Låg svarsfrekvens samt hur utdelningen av enkäterna kan ha påverkat den inre reliabiliteten negativt. Extern reliabilitet har inte mätts, vilket inte varit aktuellt, då utdelningen skett under en begränsad tid.
21 Intern och extern validitet
Slutsatserna som dragits i denna studie är att vi i väldigt få fall har sett en statistisk signifikant skillnad. Däremot har vi sett generella skillnader som överensstämmer med tidigare forskning på området. Vi anser därför att studien har viss intern validitet.
Den externa validiteten är svårbedömd. Dels beror detta på att svarsfrekvensen är väldigt låg vilket gör det omotiverat att jämföra med en större population. Många frågeställningar och jämförelser kunde heller inte påvisa en statistisk signifikant skillnad. En annan aspekt är att utomstående personer har ansvarat för enkätutdelningen till patienter. Detta har medfört att vi inte haft någon kontroll över vilka personer som tillfrågats att delta i studien eller om det finns särskilda orsaker till att en del personer inte blivit tillfrågade. Det enda som kan sägas med säkerhet är att de som tillfrågats besökt psykosöppenvårdsmottagningen. Det går inte att utesluta att personalen endast tillfrågat personer de bedömt som i exempelvis tillräckligt gott skick för att delta.
Kliniska implikationer
Sjuksköterskor bör ha kunskap och kännedom om olika bakgrundsfaktorers påverkan på livskvalitet för att kunna identifiera de individer som behöver mest stöd och kunna samverka med andra instanser för att tillgodose individens behov.
Slutsats
Denna studie hade för få deltagare som sannolikt påverkat resultatet. Framtida forskning bör vara mer omfattande. Tidigare forskning visar dock att olika bakgrundsfaktorer påverkar livskvalitet. Det är därför viktigt att sjuksköterskor oavsett var de arbetar känner till patientens enskilda bakgrundsfaktorer och utnyttjar denna kunskap för att hitta de individer som behöver mest stöd.
22
REFERENSER
Amering, M., Bachmann, A., Benesch, T., Schrank, B., Schulze, B., Seyringer,
ME,…Woppmann, A. (2011). The impact of the social network, stigma and empowerment on the quality of life in patients with schizophrenia. European Psychiatry, 26(1), 28-33. doi:
10.1016/j.eurpsy.2010.08.010
Anczewska, M,. Bickenbach, J,.Chatterji, S,.Chrostek, A,.Cieza, A,.Sabariego, C. & Switaj, P.
(2012). Disability and schizophrenia: a systematic review of experienced psychosocial difficulties. BMC Psychiatry, 193(12).doi: 10.1186/1471-244X-12-193
Aromaa, A., Härkänen, H., Koskinen, S., Lönnqvist, J., Saarni, SI., Sintonen, H & Suvisaari, J. (2006). The impact of 29 chronic conditions on health-related quality of life: A general population survey in Finland using 15D and EQ-5D. Quality of Life Research, 15. doi:
10.1007/s11136/006/0020/1
Baji, P., Brodszky, P., Egerházi, A., Erdélyi, R., Ferencz, A., Gulácsi, L,… Vártokné Hevér N. (2012).
Health related quality of life and disease burden of patients with schizophrenia in Hungary.
Psychiatria Hungarica, 27(1). doi: 22493145
Barton, GR., Croudace, T., Fowler, O., Hodgekins, J., Jones, PB. & Mugford, M. (2009).
Measuring the benefits of treatment for psychosis: vailidity and responsiveness of the EQ-5D.
The British Journal of Psychiatry, 195. 170-177. doi: 10.1192/bjp.bp.108.057380
Bengtsson-Tops, A., Bjarnason, O., Hansson, L., Korkeila, J., Merinder, L., Middelboe, T,…Vinding, HR. (2002). Living situation, subject quality of life and social network among
23
individuals with schizophrenia living in community settings. Acta Psychiatrica Scandinavia, 105(6). 343-350. doi: 12366468
Bengtsson-Tops, A. & Hansson, L. (2001). Quantitative and qualitative aspects of the social network in schizophrenic patients living in the community. Relationship to sociodemographic characteristics and clinical factors and subjective quality of life. International Journal of Social Psychiatry, 47(3): 67-77. doi: 11589337
Bogetto, F,.Guigiario, C,.Montemagni, M,.Rigazzi, C,.Rocca, G. &Rocca, P. (2009). Quality of life and psychopathology during the course of schizophrenia. Comprehensive Psychiatry, 50(6): 542-548. doi: 10.1016/j.comppsych.2008.12.002
Bouwmans, C., Hakkaart-van Roijen, L., Mulder, CL. & de Sonneville, C. (2015).
Employment and the associated impact of quality of life in people diagnosed with
schizophrenia. Journal of Neuropsychiatric Disease and Treatment, 18(11), 2125-2142. doi:
10.2147/NDT.S8354
Burström, K., Gerdtham, U G., Henriksson, M., Johannesson, M., Levin, L-Å,. Sun, S. &
Zethraeus, N. (2014). Swedish experience-based value sets for EQ-5D health states. Quality of Life Research, 23(2), 431-442. doi: 10.1007/s11136-013-0496-4
Burström, K., Johannesson, M. & Rehnberg, C. (2007). Deteriorating health status in
Stockholm 1998-2002: results from repeated population surveys using the EQ-5D. Quality of Life Research. 16(9), 1547-1553. Doi: 10.1007/s11136-007-9243-z
Caron, J,. Diaz, P,.Martin, A. & Mercier, C. (2005).Socio-demographic and clinical predictors of quality of life in patients with schizophrenia or schizo-affective disorder. Psychiatry
research, 137(3):203-213. doi: 10.1016/j.psychres.2005.07.002
24
Chang, CC., Chien, SH., Hsiao, CY,. Hsieh, MH & Tseng, CH. (2012). Quality of life of individuals with schizophrenia living in the community: relationship to sociodemographic, clinical and psychosocial characteristics. Journal of Clinical Nursing, 21(15-16), 2367-2376.
doi: 10.1111/j.1365-2702.2012.04067.x.
Ekström, H. (2014). Livskvalitet. Skånes universitetssjukhus: Region Skåne. Hämtad 22 februari, 2016 från https://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-
universitetssjukhus/Organisation-A-O/Kunskapscentrum-for- geriatrik/Kunskapsbank/Livskvalitet/
El-Badri, S & Mellsop, B. (2007). Stigma and quality of life as experienced by people with mental illness. Australasian Psychiatry, 15(3), 195-200. doi: 10.1080/10398560701320089
Endicott, J., Hätönen, H., Katajisto, J., Koivunen, M., Kuosmanen, L., Luukaala,…Pitkänan, A. (2012). Assessing quality of life in patients with schizophrenia in an acute psychiatric setting: Reliability, validity and feasibility of the EQ-5D and the Q-LES-Q. Nordic Journal of Psychiatry, 66(01), 19-25. doi: 10.3109/08039488.2011.593099
EuroQol Group. (2016). How to use EQ-5D. Rotterdam: EuroQol Research Foundation.
Hämtad 2 november, 2016, från: http://www.euroqol.org/about-eq-5d/how-to-use-eq-5d.html
Gorwood, P., Karadayi, P. & Ücok, A. 2012. Employment and its relationship with
functionality and quality of life in patients with schizophrenia: EGOFORS Study. European Psychiatry, 27(6), 422-5. doi: 10.1016/j.eurpsy.2011.01.014
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. (2. Uppl). Lund:
studentlitteratur.
25
Mari, J., Pharoah, F., Rathbone, J & Wong, W. (2010). Family intervention for schizophrenia.
Cochrane Database Systematic Review, 8(12). doi: 10.1002/14651858.CD000088.pub2
Mattson, M. (2010). Psykoser. Skärsäter, I (Red.). Omvårdnad vid psykisk ohälsa – på grundläggande nivå (ss. 95-119). Lund: Studentlitteratur
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2010). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. (7. ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
SFS 1998:204. Personuppgiftslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtat 22 dec, 2016, från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
SFS 2003:460. Om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtat 22 dec, 2016, från: http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning- som_sfs-2003-460
Socialstyrelsen. (2011a). Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011: stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2011b). Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom – akut hjärtinfarkt. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2011c). Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom – Cancer.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2013). Vård och stöd till patienter med schizofreni – en kunskapsöversikt.
Stockholm: Socialstyrelsen.
26
Taylor, S. G. (2006). Dorothea E. Orem: Self-Care Deficit Theory of Nursing. A. Marriner Tomey & M. Raile Alligood (Eds.). Nursing Theorists and their work. (6th ed., pp. 267-297).
St: Louis: Mosby Elsevier
27
BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR BAKGRUNDSFAKTORER
Dessa frågor ingår i en studie om livskvalitet vid Uppsala Universitet hösten 2016 Resultat:
Instruktioner
Du kommer att få svara på några frågor om dig själv. Dessa svar är helt anonyma.
1) Är du…?
a. Kvinna b. Man
c. Vill ej svara
2) Vilket år är du född?
………
3) Var är du född?
a. I Uppsala län b. I övriga Sverige
c. I annat nordiskt Land i Uppsala län d. I utomeuropeiskt land
4) Bor du i …
a. Lägenhet/flerfamiljshus?
b. Villa/radhus/kedjehus?
c. Gård?
d. Gruppboende/behandlingshem
e. Annat boende, vad? ………..
28 5) Vilken typ av hushåll bor du i?
a. Gift/sammanboende med hemmavarande barn b. Gift/sammanboende utan hemmavarande barn
c. Ensamstående med hemmavarande barn d. Ensamståendeutan hemmavarande barn
e. Boende hos föräldrar/förälder eller annan släkting
f. Annan typ av hushåll, vad? ………
6) Vad har du för utbildning? Markera endast den högsta utbildningen du har.
a. Ej fullföljd grundskola
b. Grundskola, realskola eller folkskola c. Gymnasial utbildning
d. Eftergymnasial utbildning, mindre än tre år e. Eftergymnasial utbildning, tre år eller mer
7) Vilken är din nuvarande sysselsättning?
a. Tillsvidareanställd/fast anställd b. Visstidsanställd
c. Egen företagare d. Arbetssökande
e. Sysselsatt i arbetsmarknadsåtgärd f. Studerande
g. Föräldraledig
h. Förtidspensionerad/sjukpensionerad i. Ålderspensionerad
j. Sjukskriven
k. Annat, vad? ...
29
8) Röker du?
a. Ja, dagligen b. Ja, då och då
c. Nej, slutade röka för mer än 6 månader sedan d. Nej, slutade röka för mindre än 6 månader sedan e. Nej, har aldrig rökt
9) Snusar du?
a. Ja, dagligen b. Ja, då och då
c. Nej, jag slutade snusa för mer än 6 månader sedan.
d. Nej, jag slutade snusa för mindre än 6 månader sedan.
e. Nej, har aldrig snusat
30
Bilaga 2. Informationsbrev till patienter
Information om forskningsstudie till dig som besöker psykosmottagningen.
Du tillfrågas härmed om deltagande i en studie som utförs vid Uppsala universitet, institutionen för vårdvetenskap. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt och
anonymt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Du kommer inte att behöva uppge namn och personnummer. Resultatet kommer att redovisas i en
kandidatuppsats inom sjuksköterskerogrammet.
Vi genomför en studie som syftar till att undersöka hur livskvalitet påverkas av
psykossjukdom samt om det finns skillnader i upplevelsen av livskvalitet mellan män och kvinnor i olika åldrar, samt om hushållssituation, utbildning och sysselsättning påverkar detta?
Livskvalitet kan definieras som en persons fysiska och psykiska välbefinnande och kan påverkas av ett flertal olika bakgrundsfaktorer. Att drabbas av psykossjukdom kan på olika sätt påverka upplevelsen av livskvalitet.
I den enkät du tillfrågas att besvara, är syftet att du ska skatta din egen upplevda livskvalitet samt svara på frågor som berör bostadssituation, sociala relationer, allmänt välmående och sysselsättning.
Daniel Berg
Daniel.e.berg@live.se
Rose-Marie Grufman Rosie.grufman@gmail.com Handledare: Emma Eklöf Emma.eklof@akademiska.se
