Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 CM
!■■ist
(Ar'-
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK
FÖRSÄKRINGSVÄSEN
OLYCKSFALL I ARBETE ÅR 1951
AV
RIKSFÖRSÄKRINGSANSTALTEN
FORSAKRINGSVÄSEN
Æsæ.
•>{ 3
OLYCKSFALL I ARBETE ÂR 1951
AV
RIKSFÖRSÄKRINGSANSTALTEN
STOCKHOLM 1954
KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 541792
Rfa. 097. 700. 24/0 1954.
Ii WWW fJMffife.. v
OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN
INSURANCE
INDUSTRIAL ACCIDENTS
DURING 1951
BY
THE INDUSTRIAL INJURIES
INSURANCE OFFICE
publikation av denna art, som utarbetats av riksförsäkringsanstalten i enlig
het med bestämmelserna i kungl. brevet den 21 december 1917. Framställ
ningen ansluter sig till motsvarande redogörelse för föregående år. I publi
kationen ingår en redogörelse för yrkessjukdomsfall år 1951, som föranlett ersättning enligt lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar.
Stockholm i augusti 1954.
ÅKE NATT OCH DAG.
ARVID MÅNSSON.
fl— B32041
-aila9 i [T9Jl«f8aa8j|niiiÄHiölaiii va BJaJschßJo mos ,Jia aaaab va aoiJaiildnq -IlitéxnBi *j .161 i9cfm909b IS asb Jgveid .Iaawd oaiaalammSJesd bsm i 9 tf -ildaq I .1Ä »bnei^eiöJ lö'i ,MJOTbgwbwi vbaßis;/-\vài IIiJ §ie isioleaa nagnia JJaInoidi mos ,1061 %é IIaJBraobiojtBBaii^ iö J aabiögobea iw lågai nanoUoi .iaraobio jaeeii^ eeeiv iöJ t §ahiJ8üiöJ mo rwgal i^ilao gniflJJieie
.ic,6I iJeogna i ailodioöJS
Olycksfall i arbete år 1951.
Text: Sid*
Inledning... 9
1. YrkesgruppsindeIning... U 2. Olycksfallsrisken och dess bestämmande... 11
3. Försäkringspliktiga arbetsgivare, årsarbetare och lönesummor... U 4. Anmälda olycksfall och därav föranledda ersättningar... 13
5. De skadades fördelning efter ålder ,...17
6 . Olycksfallens fördelning efter skadans påföljd... 17
7. Olycksfallens orsaker... 20
8 . Krigsolycksfall... 24
9. Yrkessjukdomar... 24
Sammanfattning på engelska... 27
Tabeller: Tab. 1 . Uppgifter om årsarbetare och olycksfall i arbete år 1951. a. Män... 32
b. Kvinnor... 3 @
c. Män och kvinnor. Riksförsäkringsanstalter... d. Män och kvinnor, ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag .... 41
e. Vissa större specialgrupper... 42
Tab. 1 . f. Ersättning för läkarvård m. m. från försäkringsinrättningarna på grund av olycksfall i arbete år 1951... 49
Tab. 2 . Antal olycksfall i arbete år 1951, fördelade efter yrkesgrupp och de skadades ålder. a. Män b. Kvinnor (Ej publicerad för år 1951). Tab. 3. Antal invaliditetsfall på grund av olycksfall i arbete år 1951, fördelade efter yrkesgrupp och invaliditetsgrad... 50
Tab. 4. Antal invaliditetsfall på grund av olycksfall i arbete år 1951, fördelade efter invaliditetsgrad och ålder... 51
Tab. 5. Antal invaliditetsfall på grund av olycksfall i arbete år 1951, fördelade efter invaliditetsgrad och sjuktidens längd... 52
Tab. 6 . Antal invaliditetsfall på grund av olycksfall i arbete år 1951, fördelade efter invaliditetsgrad och olycksfallsorsak... 53
Tab. 7. Antal invaliditetsfall på grund av olycksfall i arbete år 1951, fördelade efter yrkesgrupp och skadad kroppsdel... 54
Tab. 8 . På grund av olycksfall i arbete år 1951 förolyckade män och kvinnor jämte deras ersättningsberättigade efterlevande, fördelade efter ålder vid den förolyckades död... 55
Tab. 9. Antal förlorade arbetsdagar per årsarbetare på grund av olycksfall i arbete år 1951, fördelade efter yrkesgrupp och olycksfallsorsak . . 56
Tab. 10. Uppgifter om yrkessjukdomar år 1951, för vilka ersättning utgått jäm likt lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar. a. Män... ... b. Kvinnor... 62
Beteckningar för yrkesgrupper, olycksfalIsorsaker och yrkessjukdomar... 64
CONTENTS.
Industrial accidents during 1951.
Text. Page
Introduction... ... 9
1. Classification according to industries... 11
2. Method of calculating severity rates...11
3. Totals of employers, man-years and wages...11
4. Reported accidents and compensation granted... 13
5. Age distribution of injured persons... 17
6. Accident distribution according to result of injury...17
7. Accident causes ... , . . ... 20
8. Accidents occasioned by war conditions... 24
9. Industrial diseases...24
Summary in English... 27
Tables. Table 1. Man-years and industrial accidents during 1951. Major employers, excluding the State. a. Men... 32
b. Women 36 c. Insurance in force with the Industrial Injuries Insurance Office. Both sexes. 40 d. Insurance in force with the employers’ mutual insurance companies. Both sexes... 41
Col. 1: Industries (major industrial groups, in a, b also branches of such groups). Cols. 2—13: Insurance covering compensation in cash: cols. 2, 3: Number of employers, of man-years; col. 4: Wage totals (in thousands of crowns); col. 5: Total number of accidents; col. 6: Number of accidents excluding minor injuries not involving one full day’s absence from work; col. 7: Cases of permanent disability (total or partial); col. 8: Fatal cases; col. 9: Days of temporary incapacity; col. 10: Amount of injury benefit; col. 11 Capitalized value of disablement pensions; col. 12: Funeral benefit and capitalized value of survivors’ pensions; col. 13: Totals of columns 10—12. Cols. 14—18: Insurance covering compensation in kind: col. 14: Number of man-years; col. 15: Wage totals (in thousands of crowns); cols. 16, 17: Number of accidents, days of temporary incapacity; col. 18: Cost of medical treatment, etc. e. More important sub-branches of industry (number of man-years generally exceeding 1,000)... 42
Cols. 1, 2: Industries. Col. 3: Sex (m = men, kv = women). Cols. 4—15: see tables la—Id, cols. 2—13. Taide 1 (continued) f. Cost of medical treatment, etc. defrayed by the insurance institutions. Major employers, excluding the State... 49 Col. 1: Industries (major groups). Cols. 2—6: Upper part of table: men; lower
part: both sexes, insurance in force with the Industrial Injuries Insurance Office. Cols. 7—11: Upper part: women; lower part: both sexes, insurance in force with the mutual insurance companies. Cost of treatment in hos
pital (cols. 2, 7), other medical treatment (cols. 3, 8), artificial applian
ces (cols. 4, 9), medical certificates (cols. 5, 10), totals (cols. 6, 11).
Page Table 2. Industrial accidents tabulated according to industry and age of victim.
All employers, excluding the State, a. Men. b. Women. (Not published for 1951.)
Table 3. Cases of permanent disability caused by industrial accidents during 1951, tabulated according to industry and degree of disablement. All employers. Both sexes... 50 Col. 1: Industries (major groups). Col. 2: Number of man-years. Cols. 3—12:
Degree of disablement {%). Cols. 13—14: Totals of disabled persons, dis
ablement percentages. Col. 15: Average degree of disablement (%). Col. 16:
Disablement percentages per 100 man-years.
Table 4. Cases of permanent disability caused by industrial accidents during 1951, tabulated according to degree of disablement and age. All employers. Both sexes. 51 Col. 1: Degree of disablement. Cols. 2—14: Age: col. 2: under 15 years;
col. 3: from 15—19 years inclusive, etc.; col. 14: 70 years or more. Col. 15:
Totals.
Table 5. Cases of permanent disability caused by industrial accidents during 1951, tabulated according to degree of disablement and duration of temporary incapacity.
All employers. Both sexes...52 Col. 1: Duration of temporary incapacity in weeks. Cols. 2—11: Degreeof
disablement. Cols. 12—14: Totals of disabled persons, disablement percen
tages and days of temporary incapacity. Col. 15: Average degree of dis
ablement.
Table G. Cases of permanent disability caused by industrial accidents during 1951, tabulated according to degree of disablement and cause of accident. All employers.
Both sexes... 53 Col. 1: Degree of disablement. Cols. 2—25: Cause of accident (see page 64).
Col. 26: Totals.
Table 7. Cases of permanent disability caused by industrial accidents during 1951, tabulated according to industry and site of injury. All employers. Both sexes. 54 Col. 1 : Industries (major groups). Col. 2: Head injuries, excluding eyes. Col. 3 :
Eye-injuries. Col. 4: Shoulder and arm injuries. Col. 5: Hand injuries.
Col. 6: Finger injuries. Col. 7: Hip and leg injuries. Col. 8: Foot and toe injuries. Col. 9: Neck, chest and back injuries. Col. 10: Abdominal, lumbal and pelvic injuries. Col. 11 : Internal chest and abdominal injuries.
Col. 12: Herniae. Col. 13: Nerve injuries. Cols. 14, 15: Injuries affecting several parts of the body: col. 14: extremities only; col. 15: other injur
ies. Col. 16: Injuries affecting the body in its entirety. Col. 17: Miscell
aneous injuries. Col. 18: Totals.
Table 8. Victims of fatal industrial accidents during 1951 and their dependent sur
vivors, tabulated according to age at death of victim. All employers .... 55 Col. 1 : Age at death of victim.
Cols. 2—15: Number of deceased.
Cols. 2—8: Men: col. 2: without dependent survivors; cols. 3—7: with depen
dent survivors: col. 3: widow; col. 4: widow and children; col. 5: children;
col. 6: parents only; col. 7 : totals of columns 3—6; col.8: totals of columns 2 — 6 .
Cols. 9—15: Women: col. 9: without dependent survivors; cols. 10—15:with dependent survivors: col. 10: widower; col. 11 : widower and children ; col. 12:
children; col. 13: parents only; col. 14: totals of columns 10—13; col. 15:
totals of columns 9—13.
Cols. 16—23: Number of dependent survivors.
Cols. 16, 17: Widows: col. 16: without children; col. 17: with children;cols. 18, 19: Widowers: col. 18: without children; col. 19: with children; cols. 2 o’
21 : Children, who have lost their father (col. 20 ) or mother (col. 21 V col. 22 : Fathers; col. 23: Mothers.
Table 9. Number of working-days lost per man-year through industrial accidents during 1951, tabulated by industry and cause of accident (severity rates), Major employers, excluding the State. Both sexes... 5 g Cols. 1, 34: Industries (major groups). Col. 2 : Number of man-years. Cols.
3—26: Accident causes (see page 67). Cols. 27—30: Number of working- days lost per man-year due to temporary incapacity (col. 27), permanent disability (col. 28), and death (col. 29), total (col. 30). Col. 31 : Number of accidents. Col. 32: Number of accidents per 100 man-years (frequency rates). Col. 33: Number of working-days lost per accident.
fable 10. Data concerning industrial diseases, compensated according to the Industrial Diseases Insurance Act. Major employers, excluding the State.
a. Men... g g b. Women... g 9 Col. 1 : Industries (major groups). Col. 2 : Class of disease. Col. 3—10: Insurance
covering compensation in cash: cols. 3—5: Number of cases reported, cases of permanent disability (total or partial), fatal cases; col. 6 : Days of temporary incapacity; col. 7: Amount of injury benefit; cols. 8 — 9 : Annual amount of pensions granted to disabled persons and survivors resp.; col. 10 : Funeral benefit. Cols. 11—13: Insurance covering compensation in kind:
col. 11 : Number of cases reported; col. 12: Days of temporary incapacity;
col. 13: Cost of medical treatment, etc.
Classification of industries, accident causes and occupational diseases... 66
Symboler använda 1 tabellerna. Explanation of symbols.
Repetition » Intet finnes att redovisa —
För litet att upptagas j q .0 Uppgift ej tillgänglig ..
Logiskt omöjlig uppgift Preliminär uppgift *
Repetition Magnihide nil
Magnitude less than half of unit employed Data not available
Category not applicable
Provisional or estimated figure
INLEDNING.
Materialet för olycksfallsstatistiken utgöres å ena sidan av uppgifter från arbetsgivare rörande den inom olika företag och verksamheter sysselsatta arbetskraften, å andra sidan av de uppgifter rörande olycksfallen och deras följder, som lämnas i olycksfallsanmälningarna eller erhållas i samband med skaderegleringen. Enligt olycksfallsförsäkringslagen är i regel envar, som mot avlöning eller för vinnande av yrkesutbildning utför arbete för annans räkning utan att i förhållande till honom vara att anse som självständig företagare, obligatoriskt försäkrad för olycksfall i arbetet, vartill även räk
nas olycksfall vid sådan färd till eller från arbetsstället, som föranledes av och står i omedelbart samband med arbetsanställningen. Undantagna från den obligatoriska försäkringen äro bl. a. personer, vilka utföra arbetet i sitt hem eller å arbetsställe, som bestämmes av dem själva, samt arbetsgivarens make och hemmavarande barn eller föräldrar. Försäkringen är automatiskt gällande i riksförsäkringsanstalten, såvida icke arbetsgivaren inträtt som delägare i något av de ömsesidiga arbetsgivarebolag, som erhållit tillstånd att meddela försäkring enligt lagen. Under år 1951 voro 9 sådana bolag i verksamhet. Föreliggande publikation omfattar såväl riksförsäkringsanstal- tens som bolagens statistiska material.
Med avseende å materialets fullständighet och förutsättningarna för en mera ingående statistisk bearbetning därav föreligga väsentliga skiljaktigheter mellan olika kategorier av försäkrade. För de statsanställda kunna sålunda uppgifterna om olycksfallens följder anses fullständiga endast beträffande invaliditets- och dödsfallen, varför bearbetningen begränsats på motsvarande sätt. I fråga om de anställda hos andra arbetsgivare, bland vilka emellertid i detta sammanhang inbegripas statliga företag i bolagsform, har åtskillnad gjorts mellan större och mindre arbetsgivare, varvid till större i regel räk
nats endast arbetsgivare, som vanligen sysselsätta minst fem arbetare. Den mera ingående bearbetningen har vid sammanställandet av den årliga stati
stiken begränsats till det material, som hänför sig till de större arbetsgivarna, då det ansetts alltför arbetskrävande att varje år genomföra en fördelning på yrkesgrupper även för de till antalet mångfaldigt flera mindre arbets
givarna.
De uppgifter om lönesummor, som i statistiken lämnas för större arbets
givare, avse de belopp, som lagts till grund för beräkning av försäkringsav
gifterna, varför hänsyn tagits till olycksfallsförsäkringslagens i det följande omnämnda föreskrifter om det lägsta resp. högsta belopp, vartill den årliga arbetsförtjänsten må fastställas vid bestämmande av ersättning. Motsvarande uppgifter saknas för de statsanställda, för vilka försäkringsavgifter icke er
läggas. För de i riksförsäkringsanstalten försäkrade mindre arbetsgivarna föreligga ej heller några lönesiffror, enär avgifterna beräknas med ledning av deras vid mantalsskrivningen lämnade uppgifter om anlitad arbetskraft, vari lönen icke angives.
Olycksfallsförsäkringslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1918, har sedan dess vid ett flertal tillfällen undergått ändringar, genom vilka ersätt
ningarna höjts. Sin under år 1951 gällande lydelse erhöll den genom lagen den 26 juni 1948, som trädde i kraft med ingången av år 1949. Ersättning
arna utgöras av erforderlig läkarvård jämte läkemedel och andra till arbets-
förmågans höjande eller eljest till lindrande av menliga följder av olycks
fallet nödiga särskilda hjälpmedel (proteser m. m.), vidare sjukpenning och vid kvarstående förlust eller nedsättning av arbetsförmågan invalidlivränta samt, om olycksfallet medfört den skadades död, begravningshjälp och liv
räntor till efterlevande.
Sjukpenning och livräntor bestämmas i förhållande till den skadades år
liga arbetsförtjänst, angående vars beräkning särskilda föreskrifter lämnas i lagen, innebärande bl. a. att den icke får fastställas till lägre belopp än 900 kronor eller till högre belopp än 7 200 kronor.
; Sjukpenning utgår från och med dagen efter olycksfallet och så länge sjukdomen förorsakar nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel, dock endast under förutsättning att sjukdomen varat mer än två dagar efter dagen för olycksfallet. Dagsbeloppet bestämmes enligt en i lagen intagen ta
bell och utgör vid förlust av arbetsförmågan för ensamstående i regel lägst kr. 3: 50 (om den årliga arbetsförtjänsten understiger 1 785 kronor) och högst kr. 14: — (om arbetsförtjänsten uppgår till 6 885 kronor eller däröver). Sam
manlever den skadade med hustru eller har han hemmavarande barn under 16 år, förhöjes den dagliga sjukpenningen med kr. 1: 50. För minderåriga, åldringar och personer med förut bestående höggradig invaliditet nedsättes sjukpenningen till 3 kronor per dag, om arbetsförtjänsten understiger 1 600 kronor men utgör minst 1 200 kronor, och till 2 kronor per dag om sistnämnda arbetsförtjänst ej uppnås. Föreligger endast partiell arbetsoförmåga, utgår reducerad sjukpenning.
Invalidlivx-änta utgives om olycksfallet efter den därav förorsakade sjuk
domens upphörande medfört under längre eller kortare tid bestående nedsätt
ning av arbetsförmågan med minst en tiondel. Årsbeloppet är proportionellt mot graden av nedsättning och motsvarar vid total förlust av arbetsförmågan två tredjedelar av arbetsförtjänsten. Om nedsättningen utgör minst tre tion
delar, förhöjes emellertid livräntan mellan 18 och 67 års ålder till ett belopp, motsvarande en mot graden av nedsättning svarande del av arbetsförtjänsten, minskat med en tolftedel av denna. Yid förlust av arbetsförmågan utgör liv
räntan mellan nyssnämnda åldersgränser sålunda elva tolftedelar av arbets
förtjänsten. Livräntan förhöjes med ett vårdbidrag å högst 1 800 kronor för år, om vid förlust av arbetsförmågan behov av särskild vård föreligger.
Begravningshjälpen utgår med 500 kronor. Livräntorna till efterlevande ut
göra för änka en tredjedel och för varje barn under 16 år en sjättedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Under särskilda förutsättningar kan livränta även tillerkännas änkling. Till föräldrar, som för sitt uppehälle varit väsent
ligen beroende av den avlidnes arbete, utgår livränta med ett årligt belopp motsvarande värdet av det underhåll de åtnjutit av honom, dock högst en fjärdedel av hans arbetsförtjänst. Sammanlagda årliga beloppet av efterlevan- delivräntorna får emellertid icke överstiga fem sjättedelar av arbetsförtjänsten.
Vid nedsättning på grund av denna bestämmelse gäller, att livräntor till efterlevande make och barn skola utgå före föräldralivränta samt att i den mån nedsättning av förstnämnda livräntor blir erforderlig den inbördes re
lationen mellan deras årsbelopp bibehålies. Livränta till änka eller änkling utgår endast så länge livräntetagaren lever ogift; vid omgifte före fyllda 60 år utgives ett engångsbelopp, motsvarande den avlidnes årliga arbetsförtjänst.
Kapitalvärdena av invalid- och efterlevandelivräntor äro i föreliggande publikation beräknade med tillämpning av de av Kungl. Maht enligt 19 § olycksfallsförsäkringslagen för riksförsäkringsanstalten fastställda grunderna, vilka förutom vissa antaganden rörande dödlighet, reaktiveringssannolikhet för invalider och omgiftessannolikhet för änkor, som uppbära livränta, inne
fatta en räntefot av 21/* procent.
1. Yrkesgruppsindelning.
Den indelning i yrkesgrupper, som för försäkringsverksamhetens bedrivande utarbetats inom riksförsäkringsanstalten och som även lagts till grund för olycksfallsstatistiken, är i princip en indelning efter arbetsföretagens art. Av
steg från denna princip, innebärande att i stället arbetarens huvudsakliga sysselsättning fått bestämma indelningen, ha gjorts såtillvida, att all kontors
personal med undantag av den i bank- och försäkringsrörelse anställda sam
manförts till en undergrupp; likaså har all hushållspersonal sammanförts till undergruppen hushåll. För kommunanställd personal bar för år 1951 till- lämpats en mindre detaljerad indelning efter arbetsföretag än tidigare, vilket haft till följd att vissa yrkesgrupper för detta år fått en ökad omfattning under det att andra grupper minskats. Yrkesgruppsförteckningen omfattar 20 huvudgrupper, 99 undergrupper och över 600 specialgrupper. En förteck
ning över huvud- och undergrupper återfinnes å sid. 64, där även den i tabell
bilagorna använda beteckningen för de olika grupperna finnes angiven.
2. Olycksfallsrisken och dess bestämmande.
Ett ofta använt mått på olycksfallsrisken är olycksfällsfrekvensen, d. v. s.
antalet olycksfall i procent av antalet årsarbetare. En framträdande brist hos detta riskmått är emellertid att det icke lämnar någon upplysning om olycksfallens svårhetsgrad, utan ett fall av lindrigaste art kommer att väga lika tungt som ett dödsfall eller ett fäll med höggradig invaliditet. Dess användbarhet förringas vidare av att en del arbetsgivare torde åsidosätta sin anmälningsskyldighet vid lindriga olycksfall. Särskilt måste man räkna med att arbetsgivare, som åtagit sig att själva utgiva läkarvårdskostnaderna, ofta underlåta att anmäla olycksfall, som icke föranleda ersättning i annan form. Härigenom kunna frekvenssiffrorna avsevärt förryckas.
Dessa förhållanden hava föranlett, att i olycksfallsstatistiken alltsedan 1918 företrädesvis använts ett annat riskmått, antalet förlorade arbetsdagar per årsarbetare, vid vars beräkning olycksfallen tilldelas olika vikt efter sin svårhetsgrad. Detta mått (Ic) erhålles ur formeln
C = _ZV\365 ' + 70 n< + 7 500 n“f -
där Mj betecknar antalet sjukdagar, n( antalet invaliditetsprocent och nd an
talet dödsfall, som förorsakats av de olycksfall i arbete, vilka inträffat inom en viss yrkesgrupp, omfattande N årsarbetare. Yid användningen härav förutsättes sålunda en sjuktid av 365 dagar innebära en förlust av 300 ar
betsdagar, medan ett dödsfall eller ett fall av total invaliditet antages mot
svara en förlust av 7 500 arbetsdagar och ett fäll av partiell invaliditet en mot invaliditetsgraden svarande del härav. Den sist angivna siffran grundas på en inom riksförsäkringsanstalten på sin tid verkställd undersökning, som utvisade, att de genom olycksfall i arbete omkomna eller invalidiserade kunde antagas hava varit fullt arbetsföra i genomsnitt ytterligare 25 år om olycks
fallet icke inträffat. En närmare redogörelse för denna undersökning läm
nades i den statistiska publikationen för år 1918.
3. Försiikringspiiktiga arbetsgivare, årsarbetare och lönesummor.
Antalet försäkringspliktiga arbetsgivare, om vilka riksförsäkringsanstalten erhållit kännedom, utgjorde år 1951 sammanlagt 705 472. De uppgifter, som lämnas angående omfattningen av det för deras räkning av obligatoriskt för
ta— 532041
Tab. A. Försälcringspliktiga arbetsgivare, årsarbetare och lönesummor.
I Större
arbetsgivare
Mindre
arbetsgivare Staten Snmma
Antal arbetsgivare 54 903 650 568 1 705 472
Antal årsarbetare...
Män...
Kvinnor...
1 658335 1183 788
475 547
332638 181 847 150 791
300 674 215 852 84 822
2 291647 1 580 487 711160 Lönesumma i tusental kronor ....
Män...
Kvinnor...
10253994 7 782 471
2 470 533 ••
Antal arbetsgivare är 1950 ... 55 266 660 818 1 716 085
> åraarbetare > » ...
Lönesumma > » ...
1 607 239 9 L14 981
342 301 304 733 2 254 273
säkrade personer utförda arbetet, angiva vanligen antalet dagsverken eller arbetstimmar. Dessa uppgifter hava i förevarande statistik omräknats till årsarbetare, varvid en årsarbetare definierats som 300 dagsverken eller 2 400 arbetstimmar. För sådana områden av den statliga verksambeten, där upp
gifter av nämnda art icke föreligga, har antalet årsarbetare beräknats ur tillgängliga siffror för antalet anställda vid olika tidpunkter. I allt mot
svarade det under år 1951 av obligatoriskt försäkrade utförda arbetet 2 291 647 årsarbetare. I tab. A. hava de angivna totalsiffrorna uppdelats på större ar
betsgivare, mindre arbetsgivare och staten.
Det totala antalet årsarbetare har i jämförelse med år 1950 ökat med 1*7 %.
Utvecklingen är emellertid icke enhetlig för de olika grupperna; medan an
talet årsarbetare hos de större arbetsgivarna stigit med 3-i %, visar siffran för staten och de mindre arbetsgivarna en nedgång med resp. I 3 och 2's %.
Enligt de av de större arbetsgivarna lämnade löneuppgifterna utgör för de hos dem anställda den årliga arbetsförtjänsten, beräknad enligt de i olycks- fallsförsäkringslagen givna bestämmelserna, i medeltal 6 580 kronor för män och 5 195 kronor för kvinnor.
Frivillig försäkring. Enligt 35 § olycksfallsförsäkringslagen är arbetsgivare berättigad att i riksförsäkringsanstalten försäkra dels annan arbetare än i lagen avses (hemmavarande barn, hemarbetare) för olycksfall i arbete, dels i anstalten försäkrad arbetare för olycksfall utom arbete. Samma bestäm-
Tab. B. Frivillig försäkring enligt 35 § olycksfallsförsäkringslagen.
Försäkringsform och arbetsgivargrnpp
Antal Antal årsarbetare
givare Män Kvinnor Summa
i Frivillig försäkring för annan arbetare än
i lagen avses... 7482 6348 2190 8538 Större arbetsgivare ...
Mindre arbetsgivare...
753 6 729
698 5 650
164 2 026
862 7 676 Frivillig försäkring för olycksfall utom
arbete... 14 151 4 856 9 295
119 424 110 542 8 882
32387 28 684 3 703
151811 139 226
12 585 Större arbetsgivare...
Mindre arbetsgivare...
ruelser gälla för bolagen beträffande deras delägare. Har sådan frivillig för
säkring ägt rum, skall vad i lagen stadgas i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Omfattningen av den frivilliga försäkringen under år 1951 framgår av tab. B. Försäkringar, som avse annan arbetare och gälla äten för olycksfall utom arbete, äro medräknade under båda rubrikerna.
4. Anmälda olycksfall och därav föranledda ersättningar.
Antalet olycksfall i arbete, som under år 1951 träffat arbetare, å vilka olycksfallsförsäkringslagen obligatoriskt ägt tillämpning, och som enligt kun
görelsen den 9 november 1928 med däri senare vidtagna ändringar anmälts till försäkringsinrättningarna, har uppgått till 295 530, av vilka 183 527 om
fattas av försäkringar i bolag.
Olycksfallens fördelning efter de skadades kön för olika grupper av ar
betsgivare framgår av efterföljande tab. C.
Tab. C. Olycksfallens fördelning efter de skadades kön för olika grupper av arbetsgivare.
De skadades arbetsgivare
Antal olycksfall
Män Kvinnor Samma
Större arbetsgivare ...
Mindre > ...
Staten ...
Samtliga År 1950
213 955 26 327 23 066
25 452 4 483 2 247
239 407 30 810 25 313 263348
266 552
32182 31767
295530 298319
I jämförelse med år 1950 utvisar antalet anmälda olycksfall i arbete en minskning med 0‘g %. För arbetare hos större arbetsgivare har antalet olycksfall minskat med O 19 % och för de statsanställda med 3'4 %, varemot olycksfallen hos mindre arbetsgivare ökat med O e %■
Olycksfall hos större arbetsgivare. För större arbetsgivare lämnas uppgifter om årsarbetare och lönesummor samt i arbetet inträffade olycksfall och av dessa föranledda ersättningar i tab. 1 a —1 f.
Tab. 1 a, b (sid. 32—39). I dessa tabeller, där riksförsäkringsanstaltens och bolagens försäkringstagare sammanförts, har uppdelning skett på under
grupper. Betydelsen av de i kol. 1 använda yrkesgruppsbeteckningarna fram
går av förteckningen å sid. 64.
Uppgifterna i de tabellavsnitt (kol. 2—13), som rubricerats »Försäkring avseende koritan tersftttn in gar», omfatta samtliga större arbetsgivare oavsett försäkringsvillkor. Även för de arbetsgivare, som åtagit sig att själva helt eller delvis bestrida ersättningarna, föreligga nämligen uppgifter om sjuk
penning samt invaliditets- och dödsfallsersättningar. Uppgifterna i kol. 14—
18, som rubricerats »Försäkring avseende ersättning för läkarvård m. m. från försäkringsinrättningen», gälla däremot uteslutande sådana arbetsgivare, vil
kas försäkringsvillkor innebära, att all ersättning för läkarvård utgives av försäkringsinrättningen. Endast när så är fallet föreligga nämligen fullstän
diga uppgifter om dessa kostnader. I fråga om kostnaden för förnyelse av
proteser gäller emellertid, att denna med hänsyn till försäkringsvillkorens
utformning icke inräknats bland läkarvårdskostnaderna i kol. 18 utan sam
manlagts med invaiiditetsersättningarna.
I kol. 2 har angivits summan av antalet arbetsgivare inom varje till undergruppen hörande specialgrupp. Ea arbetsgivare har sålunda i regel medräknats lika många gånger som antalet specialgrupper, inom vilka han bedriver verksamhet. Undantag härifrån gäller om han förutom annan verk
samhet har kontors- eller hushållspersonal anställd, i vilket fall han icke medräknats i arbetsgivarantalet inom dessa grupper. Kol. 5 anger hela an
talet anmälda olycksfall, inräknat de i kol. 6—8 särskilt redovisade. I kol.
6 hava de s. k. bagatellskadorna frånräknats. Som bagatellskada har defi
nierats varje olycksfall, som icke föranlett minst en hel dags frånvaro från arbetet utöver olycksfallsdagen och givetvis ej heller invaliditet eller död.
När avbrottet i arbetet icke varit av sådan varaktighet, att rätt till sjuk
penning förelegat, saknas emellertid uppgift om frånvaro ofta i olycksfalls- anmälningarna. I realiteten torde därför skillnaden mellan siffrorna i kol. 5 och kol. 6 närmast motsvara antalet olycksfall, som icke föranlett annan er
sättning än läkarvård. Angående beräkningen av antalet sjukdagar i kol. 9 gäller, att vid partiell arbetsoförmåga här liksom i andra sammanhang räk
nats med reducerad sjuktid. Om ett olycksfall föranlett exempelvis 50 da
gars fullständig arbetsoförmåga och 50 dagars förlust av halva arbetsför
mågan, har sjuktiden sålunda räknats utgöra 75 dagar. Beloppen i kol. 11 innefatta för varje fall, där invalidlivränta tillerkänts, dess kapitalvärde vid tidpunkten för invaliditetens inträdande, beräknat på grundval av den då föreliggande invaliditetsgraden. I det enskilda fallet tages sålunda ingen hänsyn till senare inträffade ändringar, men i grunderna för kapitalvärdes- beräkningen ingå såsom tidigare nämnts vissa antaganden om den reaktive- ring, som genomsnittligt är att förvänta. I kol. 11 har i enlighet med vad ovan sagts vidare inräknats kapitalvärdet av den i regel uppskattningsvis beräknade kostnaden för förnyelse av proteser. Dödsfallsersättningarna (kol.
12) utgöra summan av begravningshjälpen (500 kronor per dödsfall) och efter- levandelivräntornas kapitalvärden vid tidpunkten för dödsfallet.
För grupperna 15 a och 15 hava uppgifterna angivits såväl inkl. som exkl.
olycksfall, som förorsakats av krigsåtgärd. Rörande krigsolycksfallen lämnas ytterligare uppgifter i avdelning 8 (sid. 24).
Tab. 1 c, d (sid. 40, 41) innehålla samma uppgifter som tab. 1 a och 1 b
f emensamt för män och kvinnor, ehuru uppgifterna uppdelats endast på uvudgrupper, men särskilts för riksförsäkringsanstalten och de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen.
Tab. 1 e (sid. 42) upptager vissa av de i tab. 1 a och 1 b meddelade upp-
f ifterna för specialgrupper med ett årsarbetarantal av i regel 1000 och däröver.
ör några grupper har en uppdelning efter företagens storleksordning ansetts vara av intresse.
Tab. 1 f (sid. 49) innehåller för de 20 huvudgrupperna en uppdelning av de i kol. 18 av tab. 1 a—1 d angivna kostnaderna för läkarvård m. m. på kostna
der för sjukhusvård, övrig läkarvård, proteser och läkarintyg. Under rubriken
»övrig läkarvård» (kol. 3 och 8) hava även upptagits kostnader för läkeme
del, transportkostnader och övriga av den skadades vård föranledda kost
nader, som icke äro hänförliga till annan rubrik. Kol. 4 och 9 innehålla kostnader för första anskaffningen av proteser, varemot kostnaden för deras förnyelse icke inräknats här utan såsom förut nämnts sammanlagts med in
validitetsersättningarna.
I tab. D lämnas en sammanställning av den genomsnittliga storleken per
årsarbetare, per 1 000 kronors avlöningssumma, per olycksfall och per sjukdag
av ersättningarna enligt tab. 1.
Tab. D. Genomsnittlig storlek av olika ersättningar på grund av olycksfall i arbete.
Slag av ersättning
Ersättning i kronor per
årsarbetare
1 000 kronors
avlönings- olycksfall sjakdag gumma
M Kv M Kv M Kv M Kv
Sjakpenning... 41-07 9-25 6-24 1-78 227-02 172-82 12-68 8-63 Läkarvård... 7-67 2-22 1-18 0-44 40-06 40-54 2-35 2-09 Ersättning på grand av invaliditet . 22-24 4-02 3-38 0-77 122-94 75-02 .
Ersättning på grund av dödsfall . . 9-15 0'04 1-39 001 50-67 0-83 • •
Summa kronor 80-13 15-53 12-1» 3-00 410-59 289-21 år 1950 82-25 1647 13-45 3-62 432-43 304-93
För kapitalvärdet av invalidlivräntorna erliälles ett genomsnittsvärde per invaliditetsfall av 15 310 kronor för man ock 9 997 kronor för kvinna. För dödsfallsersättningarna befinnas motsvarande medelvärden utgöra resp. 30 559 och 1 503 kronor. Krigsolycksfallen hava härvid lämnats åsido.
Frivillig försäkring för olycksfall utom arbete. Såsom framgår av tab. B hade 4 856 större arbetsgivare under år 1951 begagnat sig av möjligheten att teckna frivillig försäkring, gällande vid olycksfall utom arbete, för sina anställda eller vissa bland dem. Uppgifter rörande dessa försäkringar, beträffande vilka någon fördelning efter yrkesgrupp icke verkställts, läm
nas i tab. E. Angående innehållet i denna gäller vad som å sid. 13—14 sagts om motsvarande uppgifter rörande den obligatoriska försäkringen.
Tab. E. Frivillig försäkring för olycksfall utom arbete.
Män Kvinnor Summa
Försäkring avseende kontantersättningar
Antal årsarbetare... 110 542 28 684 139 226 Lönesumma i tusental kronor... 738 046 146 800 884 846 Samtliga olycksfall... 5 845 672 6 517 I
> > exkl. bagatellskador... 5 240 574 5 814 Antal invaliditetsfall... 48 4
Da» dödsfall... 22
—22
> sjukdagar... 126 812 16 290 143 102 Sjukpenning...Hr- 1701471 160 887 1 862 358 Värde av ersättningar i anledning av
invaliditet... » 707 419 39 201 746 620
821 067 __ 821067
Summa kontantersättningar... > 3 229 957 200 088 3 430 045
Försäkring avseende ersättning f ör läkarvård m. m.
från försäkring sinrättningen
Antal årsarbetare... 86 388 23 717 110 105 Lönesumma i tusental kronor... 572 832 120 969 693 801 Antal olycksfall... 4 524 543
DU67
> sjukdagar... 98 377 13 790 112167
Kostnad för läkarvård m. m...Kr. 182 473 20 630 203 103
Fördelningen av de å sista raden angivna kostnaderna för läkarvård m. m.
framgår av följande sammanställning.
Män Kvinnor Snmma
Sjukhusvård... Kr. 15 329 762 16 091 Övrig läkarvård... > 132 382 16 351 148 733 Proteser... > 6 653 304 6 957 Läkarintyg . . ... » 28109 3 213 31322 Summa Kr. 182473 20630 203103
Olycksfall hos mindre arbetsgivare. Såsom inledningsvis omnämnts kar det icke ansetts möjligt att varje år bearbeta det olycksfallsstatistiska materialet för de mindre arbetsgivarna i samma utsträckning som materialet för de större. Här nedan lämnas emellertid vissa totalsiffror rörande antalet olycksfall i arbete och därav föranledda ersättningar.
Män Kvinnor Summa
Samtliga olycksfall... . . 26 327 4 483 30 810
» » exkl. bagatellskador 22 612 3 657 26 269 Härav invaliditetsfall... 124 586 och dödsfall... 5 74 Samtliga olycksfall är 1950 . . . 25 989 4 650 30 639
_ Storleken av de ersättningar, som på grund av den obligatoriska försäk
ringen tillerkänts i anledning av olycksfall hos mindre arbetsgivare, fram
går av tab. F.
Tab. F. Ersättningar på grund av olycksfall i arbete hos mindre arbetsgivare.
Försäkringsinrättning
Antal
sjukdagar Sjukpen
ning Kr.
Värde av ersättningar
i anledning av Kostnad för läkar
vård m. m.
Kr.
Summa ersättning
ar Kr.
invaliditet Kr.
död Kr.
Riksförsäkringsanstalten 641 739 5801296 3 466505 1488814 1 359 549 14116164 Män... 512 146 5 072 234 4 879 826 1 483 244 1 116 553 12 551 857 Kvinnor... 129 593 729 062 586 679 5 570 242 996 1564 307 Bolag... 145310 1317170 903 077 147578 322 793 2690618 Män... 129 496 1 235 146 862 772 147 578 290 395 2 535 891 Kvinnor... 16 014 82 024 40 305 — 32 398 154 727 Samtliga 787 249 7118466 6369 582 1636 392 1682342 16806 782 År 1950 805 575 6 765 893 6 650 775 2 220 159 1 571 635 17 208 262
Läkarvårdskostnaderna fördelade sig på olika slag av vård m. m. enligt följande sammanställning:
Mac Kvinnor Summa
Sjukhusvård... Kr. 95191 27 046 122 237 Övrig läkarvård... . 1 103 350 211 196 1314 546 Proteser ... , 23 792 3 892 27 684 Läkarintyg . . ... » 184 615 33 260 217 875
Summa Kr. 1406 948 273 394 1 682342
År 1950 1 297 313 274 322 1 571 635
Olycksfall bland statsanställd personal. I fråga om den statsanställda personalen gäller såsom förut sagts att den statistiska bearbetningen begrän
sats med hänsyn till att fullständiga uppgifter icke föreligga om olycksfal
lens följder. Äntalet olycksfall i arbete bland denna personal och deras för delning efter kön m. m. framgår av följande sammanställning:
Män Samtliga olycksfall... 23 066 Härav invaliditetsfall...
och dödsfall...
Samtliga olycksfall år 1950... 24 037
1 tab. G angivas de belopp, till vilka invaliditets- och dödsfallsersättning- arna uppgått, varvid särskilda uppgifter lämnas för var och en av de större statsinstitutionerna.
Tab. G. Ersättning på grund av invaliditets- och dödsfall bland statens arbetare.
Män Kvinnor Snmma
. 23 066 2 247 25 313
. 186 25 211
71 2 73
. 24 037 2171 26 208
Institution
Antal års
arbetare
Invaliditetsfall Dödsfall
Summa ersätt
ningar
Kr.
Antal inva
liditets
fall
Kap.- värdo av
invalid
livräntor Kr.
Antal döds
fall
Kap.- värde av
efter
levande- livräntor
Kr.
Begrav
nings- hjälp Kr.
Järnvägsstyrelsen... 73 503 74 1734 274 31 950 916 15500 2 700 690 Generalpoststvrelsen... 28 244 15 204 598 4 113 263 2 000 319 861 Telegrafstyrelsen... 39 819 16 196 982 2 102 538 1000 300 520 Vattenfallsstyrelsen... 8 222 12 223 952 4 63 286 2 000 289238 Väg- o. vattenbyggnadsstyrelsen 13 752 30 457 237 8 349 942 4 000 811179 Domänstvrelsen... 10 360 14 227 116 1 — OUU
I 227 OibTill försvarsväsendet hörande 51 792 23 333 065 19 883 043 9 500 1225 608
» hälso- och sjukvården * 14 840 2 51 594 1 — 500 52 094
> undervisningsväsendet > 19 712 9 168 342 — — — I 168 342
Arbetsmarknadsstyrelsen . . . 2 760 2 9 903 — — — 9 903
Övriga... 37 670 14 126 000 3 91359 1500 ! 218 859 Samtliga 300 674 211 3 733063 73 2554 347 36500 16525910 År 1950 304 733 154 2 447 067 74 2 995 583 37 000 5 479 650
5. De skadades fördelning efter ålder.
I 1949 års olycksfallsstatistik angavs i tab. 2 a och 2 b åldersfördel
ningen för de skadade inom varje särskild yrkesgrupp. Då det icke ansetts erforderligt att utarbeta dessa fördelningstabeller för varje år, återfinnas de icke i denna publikation.
6. Olycksfallens fördelning efter skadans påföljd.
Av anmälda olycksfall i arbete, som inträffat under år 1951, hava 2 706
föranlett invaliditet och 512 den skadades död. Olycksfallens fördelning efter
skadans påföljd, försäkringsinrättning, arbetsgivaregrupp och den skadades
kön framgår ur tab. U.
Tab. H. Olycksfallens fördelning efter skadans påföljd m. m.
Samtliga olycksfall Invaliditetsfall Dödsfall
Kfa Bolag Snmma Rfa Bolag Summa Kfa Bolag Summa
Större arbetsgivare . . 112208 127199 239 407 982 927 1909 177 188 365 Män... 99 269 114 686 213 955 870 848 1718 169 182 351 Kyinnor... 12 939 12 513 25 452 112 79 191 8 6 14 Mindre arbetsgivare ■ . 24 482 6328 30810 495 91 586 65 9 74 Män... 20 526 5 801 26 327 382 80 462 60 9 69 Kvinnor... 3 956 527 4 483 113 11 124 5 — 5 Staten ... 25 SIS
—25313 211
—211 73 __ 73 Män... 23 066
—23 066 186 — 186 71 __ 71
Kvinnor... 2 247 — 2 247 25
—25 2 — 2
Samtliga arbetsgivare ■ 162003 133527 295530 1688 1018 2 706 315 197 512 Män...
Kvinnor...
142 861 19 142
120 487 13 040
263 348 32 182
1438 250
928 90
2 366 340
300 15
191 6
491 21
Sjukdom. I olycksfallsstatistiken för år 1949 återfinnas å sid. 18 två sjuk- längdstabeller, angivande antalet kvarvarande sjuka vid olika tidpunkter efter dagen för olycksfallet. Bet har icke ansetts erforderligt att publicera sådana tabeller varje år. I tab. I angives emellertid en mindre detaljerad fördelning av olycksfallen hos större arbetsgivare med hänsyn till sjuktidens längd.
Tab. 1. Antal olycksfall, fördelade efter sjuktidens längd.
Större arbetsgivare ( exkl. staten).
Sjuktidens längd
Antal olycksfall
absolut i % av hela antalet
högst 1 vecka... 95 349 39-8 över 1 t. o. m. 2 veckor... 59 476 24-8
>2 . 3 > ... 31057 13-0
>3 > 4 > ... 17 438 7-3
>4 > 5 > ... 10 212 4-3 högst 5 veckor ... 213 532 89'2 över 5 t. o. m. 13 veckor... 20108 8'4
>13 > 26 > ... 3 797 1-6
> 26 veckor t. o. ni. 1 är... 1475 0’6
> 1 t. o. m. 2 år... 430 0-2
> 2 är... 65 0-0 över 5 veckor ... 25875 10-8 Tillsammans 239 407 IOOo
I ovan angivna 95 349 fall med högst en veckas sjuktid ingå dels 3 invali-
ditetsfall och 309 dödsfall, i vilka invaliditetstillståndet eller döden inträtt
utan föregående sjukdag, dels 54 203 fall, i vilka olycksfallet icke föranlett
avbrott i arbetet av sådan varaktighet, att sjukpenning utgått.
Tab. K4 Antal olycksfall, fördelade efter sjuktidens längd.
Mindre arbetsgivare.
Sjuktidens längd
Antal olycksfall
absolut i % av hela antalet
högst 1 vecka... 8 709 28-3 över 1 t. o. m. 2 veckor... 7 882 25-6
>2 > 3 > ... 4 545 14-7
>3 > 4 » ... 2 884 9-3
>4 > 5 > ... 1752 5'7
högst 5 veckor ... 25 772 83-6
över 5 t. o. m. 13 veckor... 3 716 12-1
» 13 » 26 > ... 796 2-fi
» 26 veckor t. o. m. 1 år... 389 1-3
> 1 t. o. m. 2 år... 121 0-4 , 2 år... 16 0-0
Över 5 veckor ... 5038 16-4 Tillsammans 30810 100.0
Olycksfallen hos mindre arbetsgivare förete i fråga om sin fördelning efter sjuktidens längd en väsentligt avvikande bild, vilket framgår av ovan
stående tab. K. Bland där upptagna fall med bögst en veckas sjuktid ingå (51 dödsfall utan föregående sjukdag samt 4 541 andra fall utan sjukpenning.
Invaliditet. Uppgifter rörande invaliditetsfallen ocb deras fördelning efter olika synpunkter bava sammanställts i tabellerna 3—7. Tab. 3 (sid. 50) an
giver fördelningen efter yrkesgrupp ocb invaliditetsgrad. Medelinvaliditets- graden utgör 21'6 %■ Sambandet mellan invaliditetsgrad och ålder framgår ur tab. 4 (sid. 51).
I tab. L bar gjorts en sammanställning av antalet olycksfall ocb inva- liditetsfall, som träffat arbetare i olika åldrar. Av de i tabellens sista ko
lumn angivna siffrorna framgår, att invaliditetsrisken, beräknad i procent av samtliga olycksfall, i stort sett befinner sig i stigande med växande ålder.
Tab. 5 (sid. 52) angiver invalidernas fördelning efter invaliditetsgrad ocb sjuk
tidens längd. Såsom synes av tabellen föranleda fallen med lång sjuktid i ge
nomsnitt högre invaliditetsgrad. Ur tab. 6 (sid. 53) framgår dels antalet inva- liditetsfall, som föranletts av olika olycksfallsorsaker, dels fördelningen efter invaliditetsgrad för varje dylik orsak. Betydelsen av de bokstäver, soin beteckna olycksfallsorsakerna, finnes angiven å sid. 67. Tabellen visar bl. a., att 643 invaliditetsfall eller närmare en fjärdedel av samtliga förorsakats av arbets
maskiner (orsak C), medan fordon i trafik, ej tillhörande spårbanor (orsaker
na F och G), svara för 485 st., varav 238 komma på fordon med animal och 247 på fordon med mekanisk eller elektrisk drivkraft. Andra framträdande orsaksgrupper äro halkning och fall (T) med 374 invalider, lyftning, bärande och hanterande av föremål (V) med 243 samt handverktyg och enklare red
skap (D) med 196. Tillsammans ha de här nämda orsakerna föranlett om
kring 72 % av invaliditetsfallen. I tab. 7 (sid. 54) äro invaliditetsfallen för
delade efter yrkesgrupp och skadad kroppsdel.
f3 —532041
Tab. L. Antal olycksfall och invaliditets fall, fördelade efter den skadades ålder.
Samtliga arbetsgivare ex kl. staten.
Ålder vid olycksfallet
År
Antal olycksfall Antal invaliditetsfall Invaliditetsfallen i pro
cent av olycksfallen Män Kvinnor Summa Män ! Kvinnor Summa Män Kvinnor Till
sammans 0-7 15—19... 20 883 4 217 0-3
1 Ub/
25 100 O
83 4
O 87
0‘9
0-4 o-i
20-24 ... 26 552 3 914 30 466 115 16 131 0-4 0-4 0-4 25—29 ... 33112 2 966 36 078 175 10 185 0-5 0-3 0-5 30-34 ... 31585 2 741 34 326 207 17 224 0-7 0-fi 0-7 35—39 ... 28 503 2 777 31280 216 32 248 0-8 1-2 0-8 40—44 ... 26 768 2 994 29 762 262 21 283 l-o 0-7 1-0
45—49 .... 21862 3106 24 968 240 33 273 1-1 1-1 1-1
50—54 ... 17 139 2 733 19 872 248 48 296 1-4 1-8 1-5 55-59 ... 12 510 2111 14 621 241 59 300 1-9 2-8 2T 60-64 ... 9 261 1 142 10 403 188 35 223 2-0 3.1 2-1 6o—69... 5 098 418 5 516 134 20 154 2-6 4-8 2'8
70 och däröver . 1 954 153 2107 63 20 83 3-2 131 3-9
Ålder okänd ... 4160 491 4 651 — — — —
Samtliga 240282 29 935 270217 2180 315 2495 0‘9 Il 0'ä
År 1950 242 515 29 596 272111 2 394 316 2 710 l-o 11 1-0
Dödsfall. Tab. 8 (sid. 55) innehåller en översikt över de på grund av olycksfall i arbete förolyckade jämte deras ersättningsberättigade efterlevande (änkor, änklingar, barn under 16 år samt föräldrar), fördelade efter ålder vid den förolyckades död. Antalet dödsfalL bland män utan ersättningsberättigad efterlevande uppgår till 168 och med sådan efterlevande till 323. Motsva
rande siffror för de på grund av olycksfall avlidna kvinnorna utgöra 18 och 3.
I 138 fall hava de avlidna männen efterlämnat endast änka, i 154 fall änka jämte barn (det sammanlagda barnantalet utgör i dessa fall 310), i 12 fall endast barn (23 st.), i 2 fäll änka, barn (4 st.) och föräldrar samt i 2 fäll barn (2 st.) och föräldrar.
Iför de 294 män, som efterlämnat änka, uppgår medelåldern vid dödsfallet till 47-5 och för änkorna till 44'6 år. Åldersskillnaden mellan de till följd av olycksfall avlidna männen och deras hustrur var sålunda i medeltal 2-9 år.
7. Olycksfallens orsaker.
I tab. 9 (sid. 56, 57), som omfattar samtliga olycksfall hos större arbets
givare, anges för varje huvudgrupp av yrken de olika olycksfallsorsakernas andel i olycksfallsrisken. Såsom riskmått har härvid använts antalet för
lorade arbetsdagar per årsarbetare, varigenom hänsyn tagits till olycksfallens svårhetsgrad (se härom »Olycksfallsrisken och dess bestämmande», sid. 11).
Totalsiffran för varje yrkesgrupp har uppdelats på sjukdom, invaliditet och död, varjämte till jämförelse även olycksfallsfrekvensen angivits. I fråga om materialet i dess helhet lämnas motsvarande uppgifter för varje särskild orsak.
Av tabellen framgår, att antalet förlorade arbetsdagar per årsarbetare för
alla yrkesgrupper tillsammantagna utgör 5-626, varav 38-2 % föranletts av
sjukdom, 32-4 % av invaliditet och 29-4 % av dödsfall. Under förutsättning
att de i formeln för riskmåttet ingående talvärdena verkligen motsvara den genomsnittliga arbetstidsförlusten på grand av invaliditet eller död skulle detta innebära, att olycksfallen bos större arbetsgivare förorsakat en förlust av i runt tal 9 330 000 arbetsdagar, varav 3 567 000 genom sjukdom, 3 026 000 genom invaliditet och 2 737 000 genom dödsfall.
År 1950 var antalet förlorade arbetsdagar per årsarbetare 6:043, och siff
ran för år 1951 visar sålunda en nedgång med 6 9 %. Bägge åren påverkas emellertid förlusten i någon mån av olycksfall på grund av krigsåtgärd (minsprängningar); om dessa frånräknas, blir risksiffrorna resp. 6-024 och 5'595, nedgången alltså 7-1 %.
För alla yrkesgrupper tillsammantagna har den tyngst vägande orsaks- gruppen varit arbetsmaskiner (C) med 0-783 förlorade arbetsdagar per års
arbetare. Denna orsaksgrupp har visat den högsta risksiffran varje år allt sedan 1918 med undantag endast för år 1950, då den distanserades av grupp V (lyftning, bärande och hanterande av föremål). På andra plats kommer år 1951 orsaksgrupp Gr (fordon i trafik, ej tillhörande spårbanor, med me
kanisk eller elektrisk drivkraft) med siffran 0*719 och därefter grupp T (halkning och fall) med 0 697, medan nyssnämnda grupp V intar fjärde rum
met med 0-693 förlorade arbetsdagar per årsarbetare. På femte plats kommer grupp F (fordon i trafik, ej tillhörande spårbanor, med animal drivkraft).
Dess risksiffra är 0'390, och tillsammans svara sålunda grupperna F och G för 1-109 förlorade arbetsdagar per årsarbetare.
De flesta dödsfallen härrör av orsak G, som föranlett nära en fjärdedel av arbetstidsförlusten på grund av död. På samma sätt dominerar orsak C i fråga om förlusten på grund av invaliditet och orsak Y i fråga om förlusten på grund av sjukdom, även dessa med omkring fjärdedelen av resp. risksiffror.
Arbetsmaskinerna dominera såsom olyeksfallsorsak särskilt inom träindu
strin (yrkesgrupp 6), där nära hälften av- antalet förlorade arbetsdagar kom
mer på deras konto, och spela en framträdande roll inom vissa andra yrkes
grupper, såsom metallindustri (3) samt pappers- och grafisk industri (7). Ett annat exempel av liknande art visar grupp 16, samfärdsel utom sjöfart, där orsaksgrupperna G och V svara för sammanlagt nära hälften av arbetstids
förlusten. Inom sjöfartsgruppen (15) kommer orsaksgruppen K, som omfattar de speciella sjöfartsolyekorna, år 1951 främst med nära en fjärdedel av för
lusten. Här ingå emellertid krigsolycksfallen med siffran 167. Frånräknas dessa, utvisar orsaksgruppen ZÖ den högsta risksiffran, 5'81, vilket förkla
ras av att drunkningsolyckor, som inträffat när sjömän lämnat eller återvänt till fartyg i hamn, hänförts till »övriga orsaker». Därnäst kommer orsaksgrupp E (hissar, kranar och andra lyftverktyg) med siffran 5’50 och först på tredje plats orsak K med 5-01. Sjöfartsgruppen har, även om krigsolycksfallen från
räknas, den högsta sammanlagda risksiffran, närmast följd av gruppen malm
brytning m. m. (1).
I tab. M, som omfattar samtliga arbetsgivare, ha de 643 invaliditetsfall och IS dödsfall, som förorsakats av arbetsmaskiner, fördelats på olika slag av maskiner, varvid även angivits värdet av de ersättningar, som tillerkänts i form av invalidlivräntor, efterlevandelivräntor och begravningshjälp. Sam
manlagt motsvara dessa ersättningar ett belopp av kr. 10196 931.
Såsom särskilt farliga framträda vid denna undersökning cirkelsågarna, vilka förorsakat icke mindre än 223 invaliditetsfall och 5 dödsfall med ett sammanlagt ersättningsbelopp av kr. 3 146 610, motsvarande 30-9 % av nyss
nämnda totalsumma. Följande sammanställning för åren 1929—1951 visar,
att dessa maskiner sedan länge intagit en markerad särställning.
Summa ersätt- I % av samtliga av
O
