All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.

All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.

Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

CM

/ ?5D

SVEMGES officiella statistik

FÖRSÄKRINGSVÄSEN

Ç&r,

'UdtM

It- 3 1

9E3rtSSiS

ygŸ3 •'*

OLYCKSFALL I ARBETE ÅR 1950

AV

111 K S F Ö R S Ä K RIN G S A N S TA L T E N

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK

FÖRSÄKRINGSVÄSEN

mm

OLYCKSFALL I ARBETE ÅR 1950

AV

RIKSFÖRSÄKRINGSANSTALTEN

STOCKHOLM 1953

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

532041

INSURANCE

INDUSTRIAL ACCIDENTS

DURING 1950

BY

THE INDUSTRIAL INJURIES

INSURANCE OFFICE

Föreliggande redogörelse för Olycksfall i arbete år 1950 är den 83:e års- publikation av denna art, som utarbetats av riksförsäkringsanstalten i enlig­

het med bestämmelserna i kungl. brevet den 21 december 1917. Framställ­

ningen ansluter sig i huvudsak till motsvarande redogörelser för de föregå­

ende åren. Yissa delar av texten ha emellertid omarbetats, i det att kort­

fattade redogörelser för bl. a. det olycksfallsstatistiska materialet och de enligt olycksfallsförsäkringslagen gällande ersättningsbestämmelserna fått ersätta de tidigare förekommande hänvisningarna till sådana äldre årsredo- görelser, där ifrågavarande förhållanden mera utförligt behandlats.

I publikationen ingår en redogörelse för yrkessjukdomsfall år 1950, som föranlett ersättning enligt lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

Stockholm i oktober 1953.

ÅKE NATT OCR DAG.

ARVID MÅNSSON.

fl

—532041

CONTENTS.

Industrial accidents during 1950.

Text.

Introduction...

1. Classification according to industries...

2. Method of calculating severity rates...

3. Totals of employers, man-years and wages...

4. Reported accidents and compensation granted...

5. Age distribution of injured persons...

6. Accident distribution according to result of injury . . ■ 7. Accident causes... .... . . ■ 8. Accidents occasioned by war conditions...

9. Industrial diseases...

Summary in English . . ...

Tables.

Page

9 11 11 11 13 17 17 20 24 24 27

Table 1. Man-years and industrial accidents during 1950.

Major employers, excluding the State.

a. Men...^2 b. Women... ;...

c. Insurance in force with the Industrial Injuries Insurance Office. Both sexes. 40 d. Insurance in force with the employers’ mutual insurance companies. Both

sexes... 41 Col. 1: Industries (major industrial groups, in a, b also branches of such groups).

Q0Is. 2—13: Insurance covering compensation in cash: cols. 2, 3: Number of employers, of man-years; col. 4: Wage totals (in thousands of crowns);

col. 5: Total number of accidents; col. 6: Number of accidents excluding minor injuries not involving one full day’s absence from work; col. 7:

Cases of permanent disability (total or partial); col. 8: Fatal cases; col. 9:

Days of temporary incapacity; col. 10: Amount of injury benefit; col. 11 Capitalized value of disablement pensions; col. 12: Funeral benefit and capitalized value of survivors’ pensions; col. 13: Totals of columns 10 12.

Cols. 14_18: Insurance covering compensation in kind: col. 14: Number of man-years; col. 15: Wage totals (in thousands of crowns); cols. 16, 17:

Number of accidents, days of temporary incapacity; col. 18: Cost of medical treatment, etc.

e. More important sub-branches of industry (number of man-years generally exceeding 1,000)...

Cols. 1, 2: Industries. Col. 3: Sex (m = men, kv = women). Cols. 4—15: see tables la—Id, cols. 2—13.

Table 1 (continued) f. Cost of medical treatment, etc. defrayed by the insurance institutions. Major employers, excluding the State... 49 Col. 1: Industries (major groups). Cols. 2—6: Upper part of table: men; lower

part: both Sexes1 insurance in force with the Industrial Injuries Insurance Office. Cols. 7—11 : Upper part: women; lower part: both sexes, insurance in force with the mutual insurance companies. Cost of treatment in hos­

pital (cols. 2, 7), other medical treatment (cols. 3, 8), artificial applian­

ces (cols. 4, 9), medical certificates (cols. 5, 10), totals (cols. 6, 11).

Page

Table 2. Industrial accidents tabulated according to industry and age of victim.

All employers, excluding Ibe State, a. Men. b. Women. (Not published for 1950.)

Table 3. Cases of permanent disability caused by industrial accidents during 1950, tabulated according to industry and degree of disablement. All employers. Both sexes... 50 Col. 1: Industries (major groups). Col. 2: Number of man-years. Cols. 3—12:

Degree of disablement {%). Cols. 13—14: Totals of disabled persons, dis­

ablement percentages. Col. 15: Average degree of disablement (%). Col. 16:

Disablement percentages per 100 man-years.

Table 4. Cases of permanent disability caused by industrial accidents during 1950, tabulated according to degree of disablement and age. All employers. Both sexes. 51 Col. 1: Degree of disablement. Cols. 2—14: Age: col. 2: under 15 years;

col. 3: from 15—19 years inclusive, etc.; col. 14: 70 years or more. Col. 15:

Totals.

Table 5. Cases of permanent disability caused by industrial accidents during 1950, tabulated according to degree of disablement and duration of temporary incapacity.

All employers. Both sexes... 52 Col. 1: Duration of temporary incapaciiy in weeks. Cols. 2—11: Degreeof

disablement. Cols. 12—14: Totals of disabled persons, disablement percen­

tages and days of temporary incapacity. Col. 15: Average degree of dis­

ablement.

Table 6. Cases of permanent disability caused by industrial accidents during 1950, tabulated according to degree of disablement and cause of accident. All employers.

Both sexes... 53 Col. 1: Degree of disablement. Cols. 2—25: Cause of accident (see page 64).

Col. 26: Totals.

Table 7. Cases of permanent disability caused by industrial accidents during 1950, tabulated according to industry and site of injury. All employers. Both sexes. 54 Col. 1: Industries (major groups). Col. 2: Head injuries, excluding eyes. Col. 3:

Eye-injuries. Col. 4: Shoulder and arm injuries. Col. 5: Hand injuries.

Col. 6: Finger injuries. Col. 7: Hip and leg injuries. Col. 8: Foot and toe injuries. Col. 9: Neck, chest and back injuries. Col. 10: Abdominal, lumbal and pelvic injuries. Co). 11 : Internal chest and abdominal injuries.

Col. 12: Herniac. Col. 13: Nerve injuries. Cols. 14, 15: Injuries affecting several parts of the body: col. 14: extremities only; col. 15: other injur­

ies. Col. 16: Injuries affecting the body in its entirety. Col. 17: Miscell­

aneous injuries. Col. 18: Totals.

Table 8. Victims of fatal industrial accidents during 1950 and their dependant sur­

vivors, tabulated according to age at death of victim. All employers .... 55 Col. 1: Age at death of victim.

Cols. 2—15: Number of deceased.

Cols. 2—8: Men: col. 2: without dependant survivors; cols. 3—7: with depen­

dant survivors: col. 3: widow; col. 4: widow and children; col. 5: children;

col. G: parents only; col. 7: totals of columns 3—6; col.8: totals of columns 2

—

6

.

Cols. 9—15: Women: col. 9 : without dependantsurvivors; cols. 10-—15:with dependant survivors: col. 10: widower; col. 11 : widower and children ; col. 12:

children; col. 13: parents only; col. 14: totals of columns 10—13; col. 15:

totals of columns 9—13.

Page Cols. 16—23: Number of dependant survivors.

Cols. 16, 17: Widows: col. 16: without children; col. 17: with children;cols. 18, 19: Widowers: col. 18: without children; col. 19: with children; cols. 20, 21; Children, who have lost their father (col. 20) or mother (col. 21);

col. 22: Fathers; col. 23: Mothers.

Table 9. NiiMber of working-days lost per man-year through industrial accidents during 1950, tabulated by industry and cause of accident (severity rates), DIajor employers, excluding the State. Both sexes...

Cols. 1, 34: Industries (major groups). Col. 2: Number of man-years. Cols.

3—26: Accident causes (see page 67). Cols. 27—30: Number of working- days lost per man-year due to temporary incapacity (col. 27), permanent disability (col. 28), and death (col. 29), total (col. 30). Col. 31: Number of accidents. Col. 32: Number of accidents per 100 man-years (frequency rates). Col. 33: Number of working-days lost per accident.

Table 10. Data concerning industrial diseases, compensated according to the Industrial Diseases Insurance Act. Major employers, excluding the State.

a. Men...

b. Women... ...

Col. 1 : Industries (major groups). Col. 2 : Class of disease. Col. 3 10: Iusurance covering compensation in cash: cols. 3—5: Number of cases reported, cases of permanent disability (total or partial), fatal cases; col. 6: Bays of temporary incapacity; col. 7: Amount of injury benefit; cols. 8 9: Annual amount of pensions granted to disabled persons and survivors resp.; col. 10:

Funeral benefit. Cols. 11—13: Insurance covering compensation in kind:

col. 11: Number of cases reported; col. 12 : Days of temporary incapacity;

col. 13: Cost of medical treatment, etc.

Classification of industries, accident causes and occupational diseases...

56

58 62

66

Symboler använda i tabellerna. E.rplnnation of symbols.

Repetition > Repetition Intet finnes att redovisa — Magnitude nil

För litet att npptagas jjj.0 [■ Magnitude less than half of unit employed Uppgift ej tillgänglig .. Data not available

Logiskt omöjlig uppgift . Category not applicable

Preliminär uppgift * Provisional or estimated figuie

I N L E D NIN G.

9

Materialet för olycksfalisstatistiken utgöres å ena sidan av uppgifter från arbetsgivare rörande den inom olika företag och verksamheter sysselsatta arbetskraften, å andra sidan av de uppgifter rörande olycksfallen och deras följder, som lämnas i olycksfallsanmälningarna eller erhållas i samband med skaderegleringen. Enligt olycksfallsförsäkringslagen är i regel envar, som mot avlöning eller för vinnande av yrkesutbildning utför arbete för annans räkning utan att i förhållande till honom vara att anse som självständig företagare, obligatoriskt försäkrad för olycksfall i arbetet, vartill även räk­

nas olycksfall vid sådan färd till eller från arbetsstället, som föranledes av och står i omedelbart samband med arbetsanställningen. Undantagna från den obligatoriska försäkringen äro bl. a. personer, vilka utföra arbetet i sitt hem eller å arbetsställe, som bestämmes av dem själva,_ samt arbetsgivarens make och hemmavarande barn eller föräldrar. Försäkringen är automatiskt gällande i riksförsäkringsanstalten, såvida icke arbetsgivaren inträtt som delägare i något av de ömsesidiga arbetsgivarebolag, som erhållit tillstånd att meddela försäkring enligt lagen. Under år 1950 voro 8 sådana bolag i verksamhet. Föreliggande publikation omfattar såväl riksförsäkringsanstal- tens som bolagens statistiska material.

Med avseende å materialets fullständighet och förutsättningarna för en mera ingående statistisk bearbetning därav föreligga väsentliga skiljaktigheter mellan olika kategorier av försäkrade. För de statsanställda kunna sålunda uppgifterna om olycksfallens följder anses fullständiga endast beträffande invaliditets- och dödsfallen, varför bearbetningen begränsats på motsvarande sätt. I fråga om de anställda hos andra arbetsgivare, bland vilka emellertid i detta sammanhang inbegripas statliga företag i bolagsform, har åtskillnad gjorts mellan större och mindre arbetsgivare, varvid till större i regel räk­

nats endast arbetsgivare, som vanligen sysselsätta minst fem arbetare. Dep mera ingående bearbetningen har vid sammanställandet av den årliga stati­

stiken begränsats till det material, som hänför sig till de större arbetsgivarna, då det ansetts alltför arbetskrävande att varje år genomföra en fördelning på yrkesgrupper även för de till antalet mångfaldigt flera mindre arbets­

givarna.

De uppgifter om lönesummor, som i statistiken lämnas för större arbets­

givare, avse de belopp, som lagts till grund för beräkning av försäkringsav­

gifterna, varför hänsyn tagits till olycksfallsförsäkringslagens i det följande omnämnda föreskrifter om det lägsta resp. högsta belopp, vartill den årliga arbetsförtjänsten må fastställas vid bestämmande av ersättning. Jlotsvarande uppgifter'saknas för de statsanställda, för vilka försäkringsavgifter icke er­

läggas. För de i riksförsäkringsanstalten försäkrade mindre arbetsgivarna föreligga ej heller några lönesiffror, enär avgifterna beräknas med ledning av deras vid mantalsskrivningen lämnade uppgifter om anlitad arbetskraft, vari lönen icke angives.

Olycksfallsförsäkringslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1918, har sedan dess vid ett flertal tillfällen undergått ändringar, genom vilka ersätt­

ningarna höjts. Sin under år 1950 gällande lydelse erhöll den genom lagen den 26 juni 1948, som trädde i kraft med ingången av år 1949. Ersättning­

arna utgöras av erforderlig läkarvård jämte läkemedel och andra till arbets-

förmågans höjande eller eljest till lindrande av menliga följder av olycks­

fallet nödiga särskilda hjälpmedel (proteser m. m.), vidare sjukpenning och vid kvarstående förlust eller nedsättning av arbetsförmågan invalidlivränta samt, om olycksfallet medfört den skadades död, begravningshjälp och liv­

räntor till efterlevande.

Sjukpenning och livräntor bestämmas i förhållande till den skadades år­

liga arbetsförtjänst, angående vars beräkning särskilda föreskrifter lämnas i lagen, innebärande bl. a. att den icke får fastställas till lägre belopp än 900 kronor eller till högre belopp än 7 200 kronor.

_ Sjukpenning utgår från och med dagen efter olycksfallet och så länge sjukdomen förorsakar nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel, dock endast under förutsättning att sjukdomen varat mer än två dagar efter dagen för olycksfallet. Dagsbeloppet bestämmes enligt en i lagen intagen ta­

bell och utgör vid förlust av arbetsförmågan för ensamstående i regel lägst kr. 3: 50 (om den årliga arbetsförtjänsten understiger 1 785 kronor) och högst kr. 14: — (om arbetsförtjänsten uppgår till 6 885 kronor eller däröver). Sam­

manlever den skadade med hustru eller har han hemmavarande barn under 16 år, förhöjes den dagliga sjukpenningen med kr. 1:50. För minderåriga, åldringar och personer med förut bestående höggradig invaliditet nedsättes sjukpenningen till 3 kronor per dag, om arbetsförtjänsten understiger 1 600 kronor men utgör minst 1 200 kronor, och till 2 kronor per dag om sistnämnda arbetsförtjänst ej uppnås. Föreligger endast partiell arbetsoförmåga, utgår reducerad sjukpenning.

Invalidlivränta utgives om olycksfallet efter den därav förorsakade sjuk­

domens upphörande medfört under längre eller kortare tid bestående nedsätt­

ning av arbetsförmågan med minst en tiondel, ^.rsbeloppet är proportionellt mot graden av nedsättning och motsvarar vid total förlust av arbetsförmågan två tredjedelar av arbetsförtjänsten. Om nedsättningen utgör minst tre tion­

delar, förhöjes emellertid livräntan mellan 18 och 67 års ålder till ett belopp, motsvarande en mot graden av nedsättning svarande del av arbetsförtjänsten, minskat med en tolftedel av denna. Yid förlust av arbetsförmågan utgör liv­

räntan mellan nyssnämnda åldersgränser sålunda elva tolftedelar av arbets­

förtjänsten. Livräntan förhöjes med ett vårdbidrag å högst 1 800 kronor för år, om vid förlust av arbetsförmågan behov av särskild värd föreligger.

Begravningshjälpen utgår med 500 kronor. Livräntorna till efterlevande ut­

göra för änka en tredjedel och för varje barn under 16 år en sjättedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Under särskilda förutsättningar kan livränta även tillerkännas änkling. Till föräldrar, som för sitt uppehälle varit väsent­

ligen beroende av den avlidnes arbete, utgår livränta med ett årligt belopp motsvarande värdet av det underhåll de åtnjutit av honom, dock högst en fjärdedel av hans arbetsförtjänst. Sammanlagda årliga beloppet av efterlevan- delivräntorna tär emellertid icke överstiga fem sjättedelar av arbetsförtjänsten.

Vid nedsättning på grund av denna bestämmelse gäller, att livräntor till efterlevande make och barn skola utgå före föräldralivränta samt att i den mån nedsättning av förstnämnda livräntor blir erforderlig den inbördes re­

lationen mellan deras årsbelopp bibehålies. Livränta till änka eller änkling utgår endast så länge livräntetagaren lever ogift; vid omgifte före fyllda 60 år utgives ett engångsbelopp, motsvarande den avlidnes årliga arbetsförtjänst.

Kapitalvärdena av invalid- och efterlevandelivräntor äro i föreliggande publikation beräknade med tillämpning av de av Kungl. Maj:t enligt 19 § olyckställsförsäkringslagen för riksförsäkringsanstalten fastställda grunderna, vilka förutom vissa antaganden rörande dödlighet, reaktiveringssannolikhet för invalider och omgiftessannolikhet för änkor, som uppbära livränta, inne­

fatta en räntefot av 21Za procent.

11

1. Yrkesgruppsiiidelning.

Den indelning i yrkesgrupper, som för försäkringsverksamhetens bedrivande utarbetats inom riksförsäkringsanstalten och som även lagts till grund för olycksfallsstatistiken, är i princip en indelning efter arbetsföretagens art. Av­

steg från denna princip, innebärande att i stället arbetarens huvudsakliga sysselsättning fått bestämma indelningen, ha gjorts såtillvida, att all kontors­

personal med undantag av den i bank- och försäkringsrörelse anställda sam­

manförts till en undergrupp; likaså har all hushållspersonal sammanförts till undergruppen hushåll.' Yrkesgruppsförteckningen omfattar 20 huvudgrupper, 99 undergrupper och över 600 specialgrupper. En förteckning över huvud- och undergrupper återfinnes å sid. 64, där även den i tabellbilagorna använda beteckningen för de olika grupperna finnes angiven.

2. Olycksfallsrisken och dess bestämmande.

Ett ofta använt mått på olycksfallsrisken är olycksfallsfrekvensen, d. v. s.

antalet olycksfall i procent av antalet årsarbetare. En framträdande brist hos detta riskmått är emellertid att det icke lämnar någon upplysning om olycksfallens svårhetsgrad, utan ett fall av lindrigaste art kommer att väga lika tungt som ett dödsfall eller ett fäll med höggradig invaliditet. Dess användbarhet förringas vidare av att en del arbetsgivare torde åsidosätta sin anmälningsskyldighet vid lindriga olycksfall. Särskilt måste man räkna med att arbetsgivare, som åtagit sig att själva utgiva läkarvårdskostnaderna, ofta underlåta att anmäla olycksfall, som icke föranleda ersättning i annan form. Härigenom kunna frekvenssiffrorna avsevärt förryckas.

Dessa förhållanden hava föranlett, att i olycksfallsstatistiken alltsedan 1918 företrädesvis använts ett annat riskmått, antalet förlorade arbetsdagar per årsarbetare, vid vars beräkning olycksfallen tilldelas olika vikt efter sin svårhetsgrad. Detta mått (U) erhålles ur formeln

1 /300

Wj + 75 ^{W 4} + 7 500 nd N 365

där Wj betecknar antalet sjukdagar, Wi antalet invaliditetsprocent och nd an­

talet dödsfall, som förorsakats av de olycksfall i arbete, vilka inträffat inom en viss yrkesgrupp, omfattande N årsarbetare. Yid användningen härav förutsättes sålunda en sjuktid av 365 dagar innebära en förlust av 300 ar­

betsdagar, medan ett dödsfall eller ett fall av total invaliditet antages mot­

svara en förlust av 7 500 arbetsdagar och ett fall av partiell invaliditet en mot invaliditetsgraden svarande del härav. Den sist angivna siffran grundas på en inom riksförsäkringsanstalten på sin tid verkställd undersökning, som utvisade, att de genom olycksfall i arbete omkomna eller invalidiserade kunde antagas ’hava varit fullt arbetsföra i genomsnitt ytterligare 25 år om olycks­

fallet icke inträffat. En närmare redogörelse för denna undersökning läm­

nades i den statistiska publikationen för år 1918.

3. Försäkringspliktiga arbetsgivare, årsarbetare och lönesummor.

Antalet försäkringspliktiga arbetsgivare, om vilka riksförsäkringsanstalten erhållit kännedom, utgjorde år 1950 sammanlagt 716 085. De uppgifter, som lämnas angående omfattningen av det för deras räkning av obligatoriskt för-

f 2—532041

Tab. A. Försäkringspliktiga arbetsgivare, årsarbetare och lönesummor.

Större arbetsgivare

Mindre

arbetsgivare Staten Summa

Antal arbetsgivare 55 266 660818 1 716 085

Antal årsarbetare...

It än...

Kvinnor...

1 607 239 1 143 664 463 575

342 301 186 693 155 608

304 733 220 902

83 831

2254 273 1 551 259 703 014 Lönesumma i tusental kronor ....

Män...

Kvinnor...

9114 981 7 001 498 2 113 483 Antal arbetsgivare år 1949 ...

» årsarbetare » » ...

Lönesumma > » ...

55 435 1 588194 8 726 197

659 614 345 192

1 298 450

715 050 2 231836

säkrade personer utförda arbetet, angiva vanligen antalet dagsverken eller arbetstimmar. Dessa uppgifter hava i förevarande statistik omräknats till årsarbetare, varvid en årsarbetare definierats som 300 dagsverken eller 2 400 arbetstimmar. För sådana områden av den statliga verksamheten, där upp­

gifter av nämnda art icke föreligga, har antalet årsarbetare beräknats ur tillgängliga siffror för antalet anställda vid olika tidpunkter. I allt mot­

svarade det under år 1950 av obligatoriskt försäkrade utförda arbetet 2 254 273 årsarbetare. I tab. A. hava de angivna totalsiffrorna uppdelats på större ar­

betsgivare, mindre arbetsgivare och staten.

Det totala antalet årsarbetare har i jämförelse med år 1949 ökat med Do %.

Utvecklingen är emellertid icke enhetlig för de olika grupperna; medan an­

talet årsarbetare hos staten och hos de större arbetsgivarna stigit med resp.

2*i % och 1*2 %, visar siffran för de mindre arbetsgivarna en nedgång med

0*8 %.

Enligt de av de större arbetsgivarna lämnade löneuppgifterna utgör för de hos dem anställda den årliga arbetsförtjänsten, beräknad enligt de i olycks­

fallsförsäkringslagen givna bestämmelserna, i medeltal 6 122 kronor för män och 4 559 kronor för kvinnor.

Frivillig försäkring. Enligt 35 § olycksfallsförsäkringslagen är arbetsgivare berättigad att i riksförsäkringsanstalten försäkra dels annan arbetare än i lagen avses (hemmavarande barn, hemarbetare) för olycksfall i arbete, dels i anstalten försäkrad arbetare för olycksfall utom arbete. Samma bestäm-

Tab. B. Frivillig försäkring enligt 35 § olycksfallsförsäkringslagen.

Försäkringsform och arbetsgivargrapp

Anial Antal årsarbetare

givare Män Kvinnor Summa

Frivillig försäkring för annan arbetare än

i lagen avses... 7674 6 549 2357 8906 Större arbetsgivare ... 782 747 177 924 Mindre arbetsgivare... 6 892 5 802 2 180 7 982 Frivillig försäkring för olycksfall utom

arbete... 14 263 116 927 32404 149 331 Större arbetsgivare ... 4 953 108 376 28 695 137 071 Mindre arbetsgivare... 9 310 8 551 3 709 12 260 I

melser gälla för bolagen beträffande deras delägare. Har sadan frivillig för­

säkring ägt rum, skall vad i lagen stadgas i tillämpliga delar lända till pftsrrâttclsô

Omfattningen av den frivilliga försäkringen under år 1950 framgår av tab. B. Försäkringar, som avse annan arbetare och gälla även för olycksfall utom arbete, äro medräknade under bada rubrikerna.

4. Anmälda olycksfall och därav föranledda ersättningar.

Antalet olycksfall i arbete, som under år 1950 träffat arbetare, å vilka olycksfallsförsäkringslagen obligatoriskt ägt tillämpning, och som enligt kun­

görelsen den 9 november 1928 med däri senare vidtagna ändringar anmälts till försäkringsinrättningarna, har uppgått till 298 319, av vilka 130 413 om­

fattas av försäkringar i bolag.

Olycksfallens fördelning efter de skadades kön för olika grupper av ar­

betsgivare framgår av efterföljande tab. C.

Tab. C. Olycksfallens fördelning efter de skadades kön för olika grupper av arbetsgivare.

Do skadades arbetsgivare

Antal o I y c k s f a 1 1

Män Kvinnor Summa

Större arbetsgivare...

Mindre > ...

216 526 25 989 24 037

24 946' 4-650 2 171

241 472 30 639 26 208 I

Samtliga 266 552 31 767 Il 298319

År 1949 ['/

259 516 29 697 J 289 213

I jämförelse med år 1949 utvisar antalet anmälda olycksfall i arbete en öknin«- med 3u %. För arbetare hos större arbetsgivare har antalet olycksfall ökat med 3-8 % och för de statsanställda med 3-5 % varemot olycksfallen hos mindre arbetsgivare minskat med 2m %.

Olycksfall hos större arbetsgivare. För större arbetsgivare lämnas uppgifter om årsarbetare och lönesummor samt i arbetet inträffade olycksfall och liv dessa föranledda ersättningar i tab. 1 a—1 f.

Tab. 1 a, b (sid. 32—39). I dessa tabeller, där riksförsäkringsanstaltens och bolagens försäkringstagare sammanförts, har uppdelning skett på under­

grupper." Betydelsen av de i kol. 1 använda yrkesgruppsbeteckningarna fram­

går av förteckningen å sid. 64.

Uppgifterna i de tabellavsnitt (kol. 2—13), som rubricerats »Försäkring avseende kontantersättningar», omfatta samtliga större arbetsgivare oavsett försäkringsvillkor. Åven för de arbetsgivare, som åtagit sig att själva helt eller delvis bestrida ersättningarna, föreligga nämligen uppgifter om sjuk­

penning samt invaliditets- och dödsfallsersättningar. Uppgifterna i kol. 14—

18, som rubricerats »Försäkring avseende ersättning för läkarvård m. m. från försäkringsinrättningen», gälla däremot uteslutande sådana arbetsgivare, vil­

kas försäkringsvillkor innebära, att all ersättning för läkarvård utgives av försäkringsinrättningen. Endast när så är fallet föreligga nämligen fullstän­

diga uppgifter om dessa kostnader. I fråga om kostnaden för förnyelse av

proteser gäller emellertid, att denna med hänsyn till försäkringsvillkorens

utformning icke inräknats biand läkarvårdskostnaderna i kol. 18 utan sam manlagts med invaliditetsersättningarna.

I kol. 2 har angivits summan av antalet arbetsgivare inom varje till undergruppen hörande specialgrupp. En arbetsgivare har sålunda i regel medräknats lika många gånger som antalet specialgrupper, inom vilka han bedriver verksamhet. Undantag härifrån gäller om han förutom annan verk­

samhet har kontors- eller hushållspersonal anställd, i vilket fall han icke medräknats i arbetsgivarantalet inom dessa grupper. Kol. 5 anger hela an­

talet anmälda olycksfall, inräknat de i kol. Ii—8 särskilt redovisade. I kol.

6 hava de s. k. bagatellskadorna frånräknats. Som bagatellskada har defi­

nierats varje olycksfall, som icke föranlett minst en hel dags frånvaro från arbetet utöver olycksfallsdagen och givetvis ej heller invaliditet eller död.

När avbrottet i arbetet icke varit av sådan varaktighet, att rätt till sjuk­

penning förelegat, saknas emellertid uppgift om frånvaro ofta i olycksfalls- anmälningarna. I realiteten torde därför skillnaden mellan siffrorna i kol. 5 och kol. 6 närmast motsvara antalet olycksfall, som icke föranlett annan er­

sättning än läkarvård. Angående beräkningen av antalet sjukdagar i kol. 9 gäller, att vid partiell arbetsoförmåga här liksom i andra sammanhang räk­

nats med reducerad sjuktid. Om ett olycksfall föranlett exempelvis 50 da­

gars fullständig arbetsoförmåga och 50 dagars förlust av halva arbetsför­

mågan, har sjuktiden sålunda räknats utgöra 75 dagar. Beloppen i kol. 11 innefatta för varje fall, där invalidlivränta tillerkänts, dess kapitalvärde vid tidpunkten för invaliditetens inträdande, beräknat på grundval av den då föreliggande invaliditetsgraden. I det enskilda fallet tages sålunda ingen hänsyn till senare inträffade ändringar, men i grunderna för kapitalvärdes- beräkningen ingå såsom tidigare nämnts vissa antaganden om den reaktive- ring, som genomsnittligt är att förvänta. I kol. 11 har i enlighet med vad ovan sagts vidare inräknats kapitalvärdet av den i regel uppskattningsvis beräknade kostnaden för förnyelse av proteser. Dödsfallsersättningarna (kol.

12) utgöra summan av begravningshjälpen (500 kronor per dödsfall) och efter- levandelivräntornas kapitalvärden vid tidpunkten för dödsfallet.

För grupperna 15 a och 15 hava uppgifterna angivits såväl inkl. som exkl.

olycksfall, som förorsakats av krigsåtgärd. Börande krigsolycksfallen lämnas ytterligare uppgifter i avdelning 8 (sid. 24).

Tab. 1 c, d (sid. 40, 41) innehålla samma uppgifter som tab. 1 a och 1 b gemensamt för män och kvinnor, ehuru uppgifterna uppdelats endast på huvudgrupper, men särskilts för riksförsäkringsanstalten och de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen.

Tab. 1 e (sid. 42) upptager vissa av de i tab. 1 a och 1 b meddelade upp­

gifterna för specialgrupper med ett årsarbetarantal av i regel 1000 och däröver.

För några grupper har en uppdelning efter företagens storleksordning ansetts vara av intresse.

Tab. 1 f (sid. 49) innehåller för de 20 huvudgrupperna en uppdelning av de i kol. 18 av tab. 1 a—1 d angivna kostnaderna för läkarvård m. m. på kostna­

der för sjukhusvård, övrig läkarvård, proteser och läkarintyg. Under rubriken

»övrig läkarvård» (kol. 3 och 8) hava även upptagits kostnader för läkeme­

del, transportkostnader och övriga av den skadades vård föranledda kost­

nader, som icke äro hänförliga till annan rubrik. Kol. 4 och 9 innehålla kostnader för första anskaffningen av proteser, varemot kostnaden för deras förnyelse icke inräknats här utan såsom förut nämnts sammanlagts med in- vaiiditetsersättningarna.

I tab. D lämnas en sammanställning av den genomsnittliga storleken per

årsarbetare, per 1 000 kronors avlöningssumma, per olycksfall och per sjukdag

av ersättningarna enligt tab. 1.

15 Tab. D. Genomsnittlig storlek av olika ersättningar på grund

av olycksfall i arbete.

Slag av ersättning

Ersättning i kronor per

årsarbetare

1 000 kronors avlönings-

summa

olycksfall sjukdag

M Kv M Kv M Kv M Kv

Sjukpenning... 49-41 9-19 6-93 202 224-02 170-74 11-98 8-14 Läkarvård ... 7-37 2-14 1-21 0-4 8 36-90 38-73 2-06 1-89 Ersättning på grund av invaliditet . 23-86 5'07 3-90 1-11 126-03 y4-24

Ersättning på grund av dödsfall . . 8-01 0-07 1-41 O-oi 45"48 1-22

Summa kronor 82-25 10-47 13-45 362 432-43 304-03 . år 1949 82.22 14-40 13-88 3-27 442.90 283-19

För kapitalvärdet av invalidlivräntorna erhålles ett genomsnittsvärde per invaliditetsfall av 14 798 kronor för man och 12 571 kronor för kvinna. För dödsfallsersättningarna befinnas motsvarande medelvärden utgöra resp. 29 973 och 2 024 kronor. Krigsolycksfallen hava härvid lämnats åsido.

Frivillig försäkring för olycksfall utom arbete. Såsom framgår av tab. Ji hade 4 953 större arbetsgivare under år 1950 begagnat sig av möjligheten att teckna frivillig försäkring, gällande vid olycksfall utom arbete,”för sina anställda eller vissa bland dem. Uppgifter rörande dessa försäkringar, beträffande vilka någon fördelning efter yrkesgrupp icke verkställts, läm­

nas i tab. E. Angående innehållet i denna gäller vad som å sid. 13—14 sagts om motsvarande uppgifter rörande den obligatoriska försäkringen.

Tub. E. Frivillig försäkring för olycksfall utom arbete.

Män Kvinnor Summa

Försäkring avseende kontantersättningar

Antal årsarbetare... 108 376 28 695 137 071 Lönesumma i tusental kronor... 679 422 129 648 809 070 Samtliga olvcksfall... 6 609 651 7 260

> > exkl. bagatellskador... 5 915 576 6 491 Antal invaliditetsfall... 39 7 46

> dödsfall... 18 ^— 18

> sjukdagar... 143 085 21 672 164 757 Sjukpenning...Kr. 1 830132 166 977 1 997 109 Värde av ersättningar i anledning av

invaliditet... » 479 943 60 013 539 956 död... > 272 557 — 272 557 Snmma kontantersättningar... > 2 582 632 226 990 2 809 622 Försäkring avseende ersättning för läkarvård ni. m.

från försäkring sinrättningen

Antal årsarbetare... 87 184 24 706 111 890 Lönesumma i tusental kronor... 542 892 111312 654 204 1 Antal olycksfall... 5 357 560 5 917

> sjukdagar... 116 872 19 770 136 642 Kostnad för läkarvård m. m...Kr. 196 497 25 180 221 677

Fördelningen av de å sista raden angivna kostnaderna för läkarvård m. m.

framgår av följande sammanställning.

Män Kvinnor Summa

Sjukhusvård... Kr. 11689 1350 13 039 Övrig läkarvård... » 142 607 18 967 161574 Proteser... » 9 025 1531 10 556 Läkarintyg . . . ... > 33176______ 3 332________ 36 508

Stimma Kr. 196 497 25180 221 677

Olycksfall hos mindre arbetsgivare. Såsom inledningsvis omnämnts har det icke ansetts möjligt att varje år bearbeta det olycksfallsstatistiska materialet för de mindre arbetsgivarna i samma utsträckning som materialet för de större. Här nedan lämnas emellertid vissa totalsiffror rörande antalet olycksfall i arbete och därav föranledda ersättningar.

Män Kvinnor Summa

Samtliga olycksfall... 25 989 4 650 30 639

» » exkl. bagatellskador 22 295 3 868 26 163

Härav invaliditetsfall... 550 129 679 och dödsfall... 96

^OO

99 Samtliga olycksfall år 1949 ... 26 666 4 609 31275

Storleken av de ersättningar, som på grund av den obligatoriska försäk­

ringen tillerkänts i anledning av olycksfall hos mindre arbetsgivare, fram­

går av tab. F.

Tab. F. Ersättningar på grund av olycksfall i arbete hos mindre arbetsgivare.

Försäkringsinrättning

Antal sjukdagar

Sjukpen­

ning Kr.

Värde av ersättningar

i anledning av Kostnad för läkar­

vård m. m.

Kr.

Summa ersättning­

ar Kr.

invaliditet Kr.

död Kr.

Riksf'Sfsakringsanstalten Män...

Kvinnor...

Bolag...

Män...

Kvinnor...

Samtliga År 1949

659130 527 250 131880 146 445 128 716 17 729

5525 730 4 809 068

716 662 1259 963 1 144 435

95 528

5 814 254 5 337 900

476 354 836 521 740 523 95 998

2044 271 3 2 042 775

1500 175 884 175 884

1 270 015 1 030 790 239 225 301 620 266 523 35 097

14 654 274 13 220 533

1 433 741 2553988 2 327 365 226 623 805 575

826 363

6 765 693 6 738 821

6 650 775 6 932 865

2 220159 1 539 526

1571635 17208262 1 567 328 16 778 540

Läkarvårdskostnaderna fördelade sig på olika slag av vård m. m. enligt följande sammanställning:

Män Kvinnor Summa

Sjukhusvård... Kr. 99 330 31066 130 396 Övrig läkarvård... > 993 315 206 510 1 199 825 Proteser ... ... > 22 383 3172 25 555 Läkarintyg . . ... » 182 285 33 574 215 859

Summa Kr. 1297313 År 1949 1311995

274 322 1 571635

255 333 1 567 328

Olycksfall bland statsanställd personal. I fråga om den statsanställda personalen gäller såsom förut sagts att den statistiska bearbetningen begrän- sats med hänsyn till att fullständiga uppgifter icke föreligga om olycksfal­

lens följder. Antalet olycksfall i arbete bland denna personal och deras för­

delning efter kön m. m. framgår av följande sammanställning.

Män Kvinnor Sunimn Samtliga olycksfall .

Härav invaliditetsfall och dödsfall...

Samtliga olycksfall är

24 037 133 73 1949... 23 243

2 171 21 1 2 070

23 208 154 74 25 313

1 tab. G angivas de belopp, till vilka invaliditets- och dödsfallsersättning- arna uppgått, varvid särskilda uppgifter lämnas för var och en av de större statsinstitutionerna.

Tab. G. Ersättning på grund av invaliditets- och dödsfall bland statens aibetare.

Institution

Antal års­

arbetare

Invaliditetsfall Dödsfall

Summa ersätt­

ningar

Kr.

Antal i n va­

li ditets- fall

Kap.- värde av

invalid­

livräntor Kr.

Antal döds­

fall

Kap.- värde av

efter­

levande- livräntor

Kr.

Begrav­

nings- hjälp Kr.

Järnvägsstyrelsen...

General poststyrelsen...

Telegrafstyrelsen...

i Vattenfallsstyrelsen...

I Yäg- o. vatteubyggnadsstyrelsen Domänstyrelsen...

Till försvarsväsendet hörande

» hälso- och sjukvården »

» undervisningsväsendet >

Arbetsmarknadsstyrelsen . . . Övriga...

72 278 27 27«

39 269 8 534

S

10 28 9

1 223 949 75 360 93 576 225 849 391 716

36

!

12 2

1 891 842 69 347 487 412 54 072

18 000 1000 1000 6 000 1000

2 633 791!

76 360i 163 923 719 261 446 788 11885

51 316 14 373 20 378 2 978 40 224

13 16 5 1 1 8

117 018 177 118 60 384 7 536 IL 452 63 109

3 12 1 1 3

101358 842 733

14 423 84 396

1500 6 000

500 500 1500

219 876 jl 025 851 60 884 22 459

i 11452 99 005 Samtliga

År 1949

304 733 298 450

m

188

2447 067 3 091 877

74 75

2 995 583 2 475 581

37000 37 500

5 479 650 5 604 958

5. ])e skadades fördelning efter ålder.

I 1949 års olycksfallsstatistik angavs i tab. 2 a och 2 b åldersfördel­

ningen för de skadade inom varje särskild yrkesgrupp. Da det wfee ansetts erforderligt att utarbeta dessa fördelningstabeller för varje ar, återfinnas de

icke i denna publikation.

6. Olycksfallens fördelning efter skadans påföljd.

Av anmälda olycksfall i arbete, som inträffat under år 1950 hava 2 864

föranlett invaliditet och 514 den skadades död. Olycksfallens fördelning efter

skadans påföljd, försäkringsinrättning, arbetsgivaregrupp och den skadades

kön framgår ur tab. H.

Tab. H. Olycksfallens fördelning efter skadans påföljd m. m.

Samtliga olycksfall Invaliditetsfall Dödsfall

Rfa Bolag Summa Rfa Bolag Summa Rfa Boiag Summa

Större arbetsgivare . . 117369 124 203 241 472 1117 914 2031 180 161 341

{ Män... 103 928 112 598 216 526 992 852 1844 168 158 326 Kvinnor ... 13 341 11605 24 946 125 62 187 12 3 15

Mindre arbetsgivare . . 34 439 6210 30639 591 88 679 88 11 99

Män... 20 342 5 647 25 989 478 72 550 85 11 96

Kvinnor .... 4 087 563 4 650 113 16 129 3 ^— 3

Staten

...

26208

^__

26208 154

^__

154 74 _ ₇₄

Män... 24 037 — 24 037 133 — 133

Tå

^__ 73

Kvinnor... 2171 — 2171 21 — 21 1 — 1

Samtliga arbetsgivare ■ 16 7 906 130413 298 319 1862 1002 2864 342 172 514

Män... 148 307 118 245 266 552 1603 924 2 527 326 169 495 Kvinnor ... 19 599 12168 31767 259 78 837 16 3 19

Sjukdom. I olycksfallsstatistiken för år 1949 återfinnas å sid. 18 två sjuk- längdstabeiler, angivande antalet kvarvarande sjuka vid olika tidpunkter efter dagen för olycksfallet. Det har icke ansetts erforderligt att publicera sådana tabeller varje år. I tab. I angives emellertid en mindre detaljerad fördelning av olycksfallen hos större arbetsgivare med hänsyn till sjuktidens längd.

Tab. 1. Antal olycksfall, fördelade efter sjuktidens längd.

Större arbetsgivare (exkl. staten).

Sjnktidens längd

Antal olycksfall

absolut i

%

av hela antalet

högst 1 vecka... 91239 37-8 över 1 t. o. m.

2

veckor... 61 031 25-3

>2 » 3 > ... 32 804 13*6

>3 > 4 > ... 18 337 7'6

>4 > 5 > ... 10 976 4*5

högst 5 veckor

...

214 387 88-8

över 5 t. o. m. 13 veckor... 20 821 8'6

>13 > 26 > ... 4 088 1'7

> 26 veckor t. o. m. 1 år... 1 602 O'"

> 1 t. o. m. 2 år... 504 02

> 2 år... 70 0-0

över 5 veckor

...

27085 11-2 Tillsammans 241 472 100 o

I ovan angivna 91 239 fall med högst en veckas sjuktid ingå dels 6 invali-

ditetsfall och 290 dödsfall, i vilka invaliditetstillståndet eller döden inträtt

utan föregående sjukdag, dels 51662 fall, i vilka olycksfallet icke föranlett

avbrott i arbetet av sådan varaktighet, att sjukpenning utgått.

Tab. K. Antal olycksfall, fördelade efter sjuktidens längd.

Mindre arbetsgivare.

Sjnktidens längd

Antal olycksfall

absolut i

%

av hela antalet

8 591 28-1

över 1 t. o. m. 2 veckor... 7 579 24'7

4 624 15*1

2 789 9-1

» 4 » 5 » ... 1754 5'7

j

högst 5 veckor

...

25337 82-7

över 5 t. o. m. 13 veckor... 3 827 12-5

>13 » 26 > ... 925 3-0

» 26 veckor t. o. m. 1 är... 407 1-8

> 1 t. o. m. 2 år... 130 0-4

13 0'1

5302 17-3

Tillsammans 30 <539 lOO.o

Olycksfallen hos mindre arbetsgivare förete, i fraga om sin. fördelning efter sjuktidens längd en väsentligt avvikande bild, vilket lramgår av ovan­

stående tab. K. Bland där upptagna fall med högst en veckas sjuktid. mga 1 invaliditetsfall och 84 dödsfall utan föregående sjukdag samt 4 476 andra fäll utan sjukpenning.

Uppgifter rörande invaliditetsfallen och deras fördelning efter olika synpunkter hava sammanställts i tabellerna 3 7. -tab. o (sid. 50) an­

giver fördelningen efter yrkesgrupp och invaliditetsgrad. Medehnvaliditets- graden utgör 22

^'4

%. Sambandet mellan invaliditetsgrad och aldei framgar ur tab. 4 (sid. 51).

I tab L har gjorts en sammanställning av antalet olycksfall och inva­

liditetsfall, som träffat arbetare i olika åldrar. Av de i tabellens sista ko- Iumn angivna siffrorna framgar, att invaliditetsrisken, beräknad i procent av samtliga0 olycksfall, i stort sett befinner sig i stigande med växande ålder.

Tab 5 (sid. 52) angiver invalidernas fördelning efter invaliditetsgrad och sjuk­

tidens’ längd. Såsom synes av tabellen föranleda fallen med lång sjuktid i ge­

nomsnitt högre invaliditetsgrad. Ur tab. 6 (sid. 53) framgår dels antalet inva­

liditetsfall, som föranletts av olika olycksfallsorsaker, dels fördelningen efter invaliditetsgrad för varie dylik orsak. Betydelsen av de bokstäver, som beteckna olycksfallsorsakerna, finnes^ angiven å sid. 67. Tabellen visar bl. a., att 684 invaliditetsfall eller närmare en fjärdedel av samtliga förorsakats av arbets­

maskiner (orsak C), medan fordon i trafik, ej tillhörande spårbanor (orsaker­

na F och G), svara för 508 st., varav 242 komma på fordon med animal och 266 på fordon med mekanisk eller elektrisk drivkraft. Andra framträdande orsaksgrupper äro halkning och fall (T) med 418 invalider, lyftning, bärande och hanterande av föremål (Y) med 272 samt handverktyg och enklare red­

skap (D) med 221. Tillsammans ha de här nämda orsakerna föranlett om­

kring 73' % av invaliditetsfallen. I tab. 7 (sid. 54) äro invaliditetsfallen för­

delade efter yrkesgrupp och skadad kroppsdel.

f3—5320H

Tab. L. Antal olycksfall och invaliditetsfall, fördelade efter den skadades ålder.

Samtliga arbetsgivare exkl. staten.

Ålder Tid olycksfallet

År

Antal olycksfall Antal invaliditetsfall Invaliditetsfallen i pro­

cent av olycksfallen Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Till­

sammans

777 169 946 4

^___

4 0’5

^—

0-4

15—19... 20 516 4 224 24 740 89

⁸

97 0-4

^0-2

0'4

20—24 ... 27 134 4016 31150 116

8

124 0-4

^0-2

0-4

25—29 ... 35116 3120 38 236

201

16 217

^0'6

0-5

^0'6

30—34 ... 31915

2

621 34 536 224 13 237 0-7 0-5 0-7

35—39 ... 30 096 2 893 32 989 259 24 283 0-9

^0-8

0-9

40—44 ... 26 779 3 098 29 877 280 34 314 TO Tl Tl

45—49 .... 2 L 638 2 876 24 514 268 34 302

1-2 1*2 1*2

50—54 ... 16 550 2 587 19137 263 61 324

^1-6

2-4 T7

55—59 ... 11993 1875 13

868

241 40 281

^{2-0 2-1 2-0}

60—64 ... 9 036 1042 10 078 244 41 285 2-7 3.9

2-8

4 796 420 5 216 129 17 146 2*7 4-0

^2-8

70 och däröver . 1 725 141 1869 76

²⁰

96 4-4 13-9 5*1

Ålder okänd . . . 4 444 511 4 955 — — — —

Samtliga 342515 29596 373111 2394 316 2 710 TO Tl To År 1949 236 273 27 627 263 900 I 2 566 333 2 899 Tl : T

2

Tl

Dödsfall. Tab. 8 (sid. 55) innehåller en översikt över de på. grund av olycksfall i arbete förolyckade jämte deras ersättningsberättigade efterlevande (änkor, änklingar, barn under 16 år samt föräldrar), fördelade efter ålder vid den förolyckades död. Antalet dödsfall bland män utan ersättningsberättigad efterlevande uppgår till 149 och med sådan efterlevande till 346. Motsva­

rande siffror för de på grund av olycksfall avlidna kvinnorna utgöra 16 ocb I 129 fall hava de avlidna männen efterlämnat endast änka, i 177 fall änka jämte barn (det sammanlagda barnantalet utgör i dessa fall 325), i 13 fall endast barn (17 st.), i 1 fall änka jämte ersättningsberättigad moder samt i 4 fall änka, barn (6 st.) och föräldrar.

För de 311 män, som efterlämnat änka, uppgår medelåldern vid dödsfallet till 46-4 och för änkorna till 433 år. Åldersskillnaden mellan de till följd av olycksfall avlidna männen och deras hustrur var sålunda i medeltal 3’1 år.

7. Olycksfallens orsaker.

1 tab. 9 (sid. 56, 57), som omfattar samtliga olycksfall hos större arbets­

givare, ano-es för varje huvudgrupp av yrken de olika olycksfallsörsakernas andel i olycksfallsrisken. Sasom riskmått har härvid använts antalet för­

lorade arbetsdagar per årsarbetare, varigenom hänsyn tagits till olycksfallens svårhetsgrad (se härom »Olycksfallsrisken och dess bestämmande», sid. 11).

Totalsiffran för varje yrkesgrupp har uppdelats på sjukdom, invaliditet och död, varjämte till jämförelse även olycksfall sfrekvensen angivits. Ifråga om materialet i dess helhet lämnas motsvarande uppgifter för varje särskild orsak.

Av tabellen framgår, att antalet förlorade arbetsdagar per årsarbetare för

alla yrkesgrupper tillsammantagna utgör ^6'043, varav

⁰⁸

⁷ % föranletts av

sjukdom 35-0 % av invaliditet och 26'3 % av dödsfall. Under förutsättning

att de i’ formeln för riskmåttet ingående talvärdena verkligen motsvara den

genomsnittliga arbetstidsföriusten pa grund av invaliditet ellei död skulle

21 detta innebära, att olycksfallen bos större arbetsgivare förorsakat en förlust av i runt tal 9 712 000 arbetsdagar, varav 3 757 000 genom sjukdom, 3 39ö 000 genom invaliditet ocb 2 557 000 genom dödsfall.

År 1949 var antalet förlorade arbetsdagar per årsarbetare 6'268, ocb siff­

ran för år 1950 visar sålunda en nedgång med 36

%.

Bägge åren påverkas emellertid förlusten i någon mån av olycksfall på grund av krigsåtgärd (minsprängningar); om dessa frånräknas, blir risksiffrorna resp. 6-221 ocb.

6- 024, nedgången alltså 3-2

/.

För alla yrkesgrupper tillsammantagna visar orsaksgruppen V (lyftning, bärande ocb hanterande av föremål) den bögsta risksiffran, 0-840 förlorade arbetsdagar per årsarbetare. Arbetsmaskinerna (C), som varje _år alltsedan 1918 varit den tyngst vägande orsaksgruppen, komma år 1950 på andra plats med siffran 0’832. Därefter följa orsaksgrupperna T (halkning ocb fall) med 0-800 samt Gr (fordon i trafik, ej tillhörande spårbanor, med mekanisk eller elektrisk drivkraft) med 0-715. På femte plats kommer orsaksgruppen F (fordon i trafik, ej tillhörande spårbanor, med animal drivkraft). Dess risk- siffra är 0-422, och tillsammans svara de bägge grupperna F och G- sålunda för 1-137 förlorade arbetsdagar per årsarbetare.

Arbetsmaskinerna dominera såsom olycksfallsorsak särskilt mom träindu­

strin (yrkesgrupp 6), där nära hälften av antalet förlorade arbetsdagar kom­

mer på deras konto, och spela en framträdande roll inom vissa andra yrkes­

grupper, såsom metallindustri (3) samt pappers- och grafisk industri (7). Ett annat exempel av liknande art visar grupp 16, samfärdsel utom sjöfart, där orsaksgrupperna G och A svara för sammanlagt näia hälften av arbetstids- förlusten. Inom sjö fartsgruppen (15) kommer orsaksgruppen ZU främst med 7- 15 förlorade arbetsdagar per årsarbetare, motsvarande omkring en fjärdedel av hela förlusten, vilket förklaras av att drunkningsolyckor, som inträffat när sjömän lämnat eller återvänt till fartyg i hamn, hänförts till »övriga orsaker».

Därnäst kommer orsaksgruppen K, som omfattar de speciella sjöfart,solyckorna, med siffran 5 93, som emellertid nedgår till 4-87 om krigsoiycksfallen frånräk­

nas. Halkning och fall svara här för 5-15 förlorade arbetsdagar per årsar­

betare. Sjöfartsgruppen har, även om krigsoiycksfallen frånräknas, den högsta sammanlagda risksiffran, närmast följd av gruppen malmbrytning m. m. (1).

I tab. M, som omfattar samtliga arbetsgivare, ha de 6S4 invaliditetsfäll och 14 dödsfall, som förorsakats av arbetsmaskiner, fördelats på olika slag av maskiner, varvid även angivits värdet av de ersättningar, som tillerkänts i form av invalidlivräntor, efterlevandelivräntor och begravningshjälp. Sam­

manlagt motsvara dessa ersättningar ett belopp av kr. 9 599 058.

Såsom särskilt farliga framträda vid denna undersökning cirkelsågarna, vilka förorsakat icke mindre än 271 invaliditetsfäll och 3 dödsfall med ett sammanlagt ersättningsbelopp av kr. 3 537 434, motsvarande 36-9 % av nyss­

nämnda totalsumma. Nedanstående sammanställning för åren 1929 — 1950 visar, att dessa maskiner sedan länge intagit en markerad särställning.

I

%

av samtliga av arbetsmaskiner för­

orsakade invalidi­

tets- och dödsfalls- ersättningar

34-7 32- 4 33- 4 36-8 33-6 36-1 36-6 28-9 28-1 3Ç-9 A r

1929—1933 genomsnitt för år 1934—1938 genomsnitt för år 1939—1943 genomsnitt för år 1944 ...

1945 ...

1946 ...

1947 ...

1948 ... • 1949 ...

1950 ...

Summa ersätt-

Antal ningar på grund

av invaliditet inv.-fall dödsfall och död

Kr.

210 4 762 947

243 5 949 139

276 3 1 559 048

323 6 2 309 502

304 7 2 229 654

364 4 2 711011

339 2 2 978 729

235 2 2 121 350

237 3 2 676 417

271

^O

3 537 434

Tab. il/. Invaliditets- och dödsfall, förorsakade av olika slag av arbetsmaskiner.

Samtliga arbetsgivare.

A n t a 1 Ersättningar på grund av

Summa

Kr.

Arbetsmaskin, som förorsakat olycksfallet

invali- ditets- fall

döds­

fall

invali­

ditet Kr.

död Kr.

Skär- och huggmaskiner.

Band- och ramsågar... 10

_

113 03E — 113 035 Cirkelsågar... 271 3 3 459 94' 77 490 3 537 434 Fräsmaskiner . . •... 44 — 617 99' 617 994 Hyvel-, stick-, spånt- och stämmaskiner.... 34 1 322 796 69 236 392 032 Svarvar ... 12 ^— 146 591 __ 146 599 Borrmaskiner... 21 — 282 849 __ 282 849 Jiuggmaskiner... 13 1 184 585 3 752 188 337 Saxar för maskindrift eller för hand med meka-

nisk anordning av större slag... 4 — 62 963 __ 62 963 Övriga skärmaskiner... 17 — 231 661 — 23i 661

Smärgel-, slip-, poler- och putsmaskiner.

Smärgelmaskiner... G __ 47212 _ 47 212 Slipmaskiner... 9 — 114 676 __ 114 676 Poler- och putsmaskiner... 9 — 98190 — 98 190

Press- och stansverk.

För metaller ... 59 __ 843 681 843 681 Briketteringsmaskiner... 5 — 64 476 __ 64 476 För läder, tyg, trä, papper och papp... 4 — 30 505 30 505 Övriga press- och stansverk... 5 — 68 282 — 68 282

Valsverk.

För metall... 6 __ 108 789 108 789 För papper, papp, filt och gummi...

Övriga valsverk... 16 1 386 638 3 241 389 879

12 — 170 213 170 213

Hammare och stampverk.

Ång- och lufthammare...

5 ^__ 61 940 61 940

Fallhamniare... 5 __ 50 228 __ 50 228 Fjäder- och transmissionshammare... __ __ __

Stamp- och krossverk, stenkross, rapskross etc. . 3 1 52 173 500 52 673

Kvarn- och siktverk.

Jvvarnar med stenar... 1 1 52 291 500 52 791 Vals- och kollerkvarnar... 7 1 108 172 25 667 133 839 Siktar, silar, såll och filtrerapparater, kastma-

skiner ... X — 5 828 — 5 828

CentriIfugalm ask hier.

Separatorer ... __ __ __

Centrifugalpumpar och fläktar... 6 __ 126 882 __ 126 882 Torkcentrifuger... 2 1 21 431 67 824 89 255

Tvätt-, blandnings-, färgnings- och torkmaskiner.

Tvätt-, skölj- och färgningsmaskiner... 4

_

24 645 24 645 Blandnings- och knådningsmaskiner... 8

_

_{85 469 85 469}

Torkmaskiner... — — —

23

Arbetsmaskin, som förorsakat olycksfallet

A n tal Ersättningar pä grund av

Summa

Kr.

invali- ditets- fall

döds­

fall

invali­

ditet Kr.

död Kr.

Spinn-, spol-, stick- och symaskiner samt vävstolar.

Kard- och rensmaskiner... 4 ^— 113 515 ^— 113 515 Spinn- och spolmaskiner... 6 — 91320 ^— 91320 Stick- och symaskiner... ^{— — — — —} Vävstolar... 5 — 43 686 — 43 686

Tryckerimaskiner.

Sättmaskiner, stereotyperingsmaskiner... 2 ^— 60 541 ^-T- 60 541 Tryckpressar... 10 — 194 553 194 553 Övriga... 2 — 16 090 16 090

Pumpverk och kompressorer... 1 — 12618 — 12 618

Vägmaskiner... ... ... 2 — 12 167 — 12 167

Andra arbetsmaskiner.

Specialmaskiner för tändstickstillverkning ^{.... — — — — —}

Bryggerimaskiner... 1 — 4 353 ^— 4 353 Specialmaskiner för metallbearbetning... 4 — 46 213 ^— 46 213 Vissa lantbruksmaskiner... 39 1 589 569 12 181 601750 Övriga arbetsmaskiner... 9 O 162 232 47 663 209 895 Samtliga arbetsmaskiner 684 14 9391004 308054 9599058 År 1949 699 19 9 039 317 481 553 9 520 870

I tab. N hava de av arbetsmaskiner förorsakade invaliditets- och dödsfallen uppdelats efter de närmare omständigheterna vid olycksfallet, varvid olycks­

fall, som inträffat vid igångsättning, stoppning eller under arbete vid maskin i funktion, sammanförts till en grupp, då erforderliga uppgifter för ytterligare uppdelning i flera fall saknats.

Tab. N. Invaliditets- och dödsfall, förorsakade av arbetsmaskiner, fördelade efter de närmare omständigheterna vid olycksfallet.

De närmare omständigheterna vid olycksfallet

À n tal Ersättningar på grund av

Summa

Kr.

invali- ditets- fall

döds­

fall

invali­

ditet Kr.

död Kr.

Injustering av maskinen eller arbetsstycket . . . 31 2 456 910 98 659 555 569 Igångsättning, stoppning eller arbete vid maskin i

funktion... 508 8 6 814 032 161 232 6 975 264 Smörjning. rengöring eller tillsyn av stillastående

maskin... 8 ^— 166 708 ^— 166 708 Smörjning eller rengöring av maskin i funktion . 60 3 894 403 47 663 942 066 Brott på maskindelar... 18 235 609 ^— 235 609 Brott på arbetsstycket... 21 ^— 252 325 ^— 252 325 Övriga förhållanden... 38 1 471 017 500 471517 Samtliga 684 14 9391004 308054 9 599 058

8. Krigsolycksfall.

Beträffande de särskilda författningar, som vid olycksfall i arbete till följd av krigsåtgärd gälla för ombord å svenska fartyg tjänstgörande personer, samt de viktigare bestämmelserna i dessa författningar hänvisas till femårs- sammandraget »Olycksfall i arbete åren 1939—1943», sid. 42. Bestämmelser­

na hava ändrats endast såtillvida, att maximum för arbetsförtjänstens be­

räknande efter ingången av år 1949 utgör 7 200 kronor eller samma belopp som enligt olycksfallsförsäkringslagen.

Ersättning enligt ifrågavarande bestämmelser har tillerkänts med anledning av att 1 motorfartyg under år 1950 förlist genom minsprängning, varvid 4 personer omkommit. Samtliga de omkomna voro försäkrade i riksförsäkrings- anstalten. Ersättningarna utgjorde sammanlagt kr. 92 999, varav kr. 2 000 begravningshjälp, kr. 73 999 kapitalvärden av livräntor till efterlevande och kr 17 000 kapitalbelopp enligt 5 § krigsolycksfallsförsäkringslagen.

9. Yrkessjukdomar.

Enligt lagen den 14 juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar skall den, som är försäkrad för olycksfall i arbete enligt lagen den 17 juni 1916, anses vara försäkrad jämväl för yrkessjukdomar, som uteslutande eller till övervägande del framkallats genom inverkan av ett antal i lagen upp­

räknade ämnen. Såsom yrkessjukdomar omfattade av lagen skola vidare anses ett antal andra likaledes i lagen uppräknade sjukdomar, förutsatt att de uteslutande eller till övervägande del förorsakats av den försäkrades ar­

bete (beträffande vissa smittsamma sjukdomar dock endast om detta bestått i yrkesmässigt meddelande av sjukvård m. m.).

Sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 1930 har den vid upprepade tillfällen ändrats, varigenom bl. a. förteckningarna å ämnen och sjukdomar successivt utökats. I »Olycksfall i arbete åren 1934—1938» lämnas en redo­

görelse för dess ursprungliga innehåll och de före utgången av sagda fem­

årsperiod vidtagna ändringarna, och i »Olycksfall i arbete år 1945» omnäm­

nas de ändringar, som trätt i kraft med ingången av sistnämnda år.

Sedermera ha dels från den 1 juli 1949 ändringar vidtagits beträffande vissa smittsamma sjukdomar, dels från den 1 juli 1950 i lagens förteckning å ersättningsberättigande sjukdomar tillagts kronisk manganförgiftning, damm- lunga, framkallad genom inverkan av oorganiskt ämne, och hudsjukdom, fram­

kallad genom inverkan av tropiskt träslag eller ock av formalin vid arbete med konsthartslim. Yid sistnämnda lagändring uteslöts stendamm ur för­

teckningen å farliga ämnen. Ändringen innebär sålunda i fråga om damm­

lunga, att sådan sjukdom numera berättigar till ersättning även när den här­

rör av annat oorganiskt ämne än stendamm. Den av stendamm förorsakade formen, silikosen, som berättigat till ersättning alltsedan år 1931. är emeller­

tid av sådan betydelse, att ifrågavarande fall torde böra särskilt redovisas i de statistiska sammanställningarna. I föreliggande publikation har det ansetts lämpligt att bibehålla den förut använda kodbeteckningen för dessa fall (jfr sid. 65).

I det följande lämnade uppgifter om yrkessjukdomar, som föranlett ersätt­

ning enligt nämnda lag, avse som regel sjukdomsfall, vilka yppats under år 1950, oavsett om ersättning tillerkänts under året eller senare. Undantag från denna regel gäller dock i fråga om silikos, i det att uppgifterna beträf­

fande denna sjukdom avse fall, där ersättning börjat utgå under år 1950, oav-

25 Tab. O. Yrkessjukdomarnas fördelning efter sjukdomens påföljd m. m.

Samtliga yrkes-

sjukdomsfall Invaliditetsfall Dödsfall

Rfa Bolag S:a Rfa Bolag S:a Rfa Bolag S:a

Större arbetsgivare . . 1379 1052 2431 50 16 66 3 2 5

Män... 1 120 884 2 004 42 14 56 2 2 4

Kvinnor... 259 168 427 8 2 10 1 — 1

Mindre arbetsgivare . . 308 122 430 1 — 1 ^_ — —

Män... 266 111 377 1 — 1 — — —

Kvinnor... 42 11 58 — — — — — —

Staten... 205 ^— 205 10 ^— IO ^{— — —} Män... 156 — 156 7 — 7 — — __

Kvinnor... 49 — 49 3 — 3 — — —

Samtliqa arbetsqivare . 1892 1171 3066 61 16 77 3 2 5

Män... 1542 995 2 537 50 14 64 2 2 4

Kvinnor... 350 179 529 ^U 2 13 1 — 1

sett om sjukdomen yppats under året eller tidigare. Anledningen härtill är att enligt vad erfarenheten visat silikosen ofta icke förrän långt efter yppan­

det medför så stor nedsättning av arbetsförmågan, att rätt till ersättning uppkommer.

Räknat på angivet sätt utgjorde antalet yrkessjukdomsfall år 1950 samman­

lagt 3 066, varav 77 invaliditetsfall och 5 dödsfail utan föregående invaliditet.

Häribiand ingå 22 fall av silikos, vilka yppats före år 1949. Ersättningen har i dessa fall fastställts enligt de bestämmelser i olycksfallsförsäkrings- lagen, som voro gällande vid tiden för yppandet.

Fördelningen efter sjukdomens påföljd, försäkringsinrättning, arbetsgivare­

grupp och den drabbades kön framgår av tab. O.

I tab. 10 a, b (sid. 58—64) lämnas uppgifter om yrkessjukdomsfall hos större arbetsgivare med fördelning på huvudgrupper av yrken (kol. 1) och sjukdoms­

grupper (kol. 2), varvid de å sid. 65 angivna beteckningarna kommit till använd­

ning. Beträffande beräkningen av det i kol. 6 angivna antalet sjukdagar gäller vad som anförts å sid. 14 om det i tab.l (kol. 9) angivna antalet sjukdagar. Såsom sjukdagar hava även räknats de dagar, under vilka arbetare på grund av anmo­

dan från försäkringsinrättningen jämlikt lagens 4 § avhållit sig från det far­

liga arbetet. I kol. 8 har angivits det årliga livräntebelopp, som vid liv­

räntans början utgått i anledning av invaliditet på grund av yrkessjuk­

dom. Hänsyn har sålunda icke tagits till senare inträffade, av försämring eller förbättring i den sjukes tillstånd föranledda ändringar i livräntans år­

liga belopp. I saknad av en för sjukdomsinvaliderna tillämplig dödlighets­

tabell hava några kapitalvärden av livräntorna icke beräknats. Det årliga livräntebeloppet i anledning av dödsfall på grund av yrkessjukdom har an­

givits i kol. 9. Kapitalvärdet av dessa livräntor utgör enligt för riksför- säkringsanstalten gällande beräkningsgrunder 65 114 kronor. Kol. 11-—13 innehålla uppgifter avseende försäkring med rätt till ersättriing från försäk­

ringsinrättningen för läkarvård m. m.

Rörande yrkessjukdomsfallen bland arbetare, anställda hos mindre arbets­

givare, lämnas några summariska uppgifter i efterföljande sammanställning.

Det bland dessa inträffade invaliditetsfallet tillhörde sjukdomsgrupp IX;

livräntans årliga belopp var vid dess början 2 510 kronor.