MASTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP
INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2012:4
Läsarstudier inom biblioteks- och informationsvetenskap
En metastudie av nio magisteruppsatser
skrivna vid Institutionen Biblioteks- och Informationsvetenskap i Borås 2000 - 2010
EUGENIA BRESCARU
© Eugenia Brescaru
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
Svensk titel: Läsarstudier inom biblioteks- och informationsvetenskap - en metastudie av nio magisteruppsatser, skrivna vid Institutionen Biblioteks- och Informationsvetenskap i Borås, 2000 -2010
Engelsk titel: Reading studies in Library and Information Science - a meta-study including nine master theses written at The Swedish School of Library and Information Science at the University of Borås 2000-2010
Författare: Eugenia Brescaru Språkgranskare: Joanna Snälls Färdigställt: 2011
Handledare: Lars Seldén
Abstract:
This Master's thesis aims to discover, understand and interpret how, with what results, and with what settings adults reading are investigated in a series of nine Master's theses, written at The Swedish School of Library and Information Science at the University of Borås 2000-2010.
This Master's thesis is a meta-study that operates with theoretical concepts such as discipline, sub-discipline, research field, interdisciplinarity and with a qualitative research method called analytic induction. The results show that LIS - reader studies illustrate varied knowledge about adults reading that investigates with two main approaches - a general and a specific one - but with a common interest in two main categories: reading circumstances and reading effects and values. LIS – reader studies show an instrumental perception of the borrowed theories for study of reading and their application and a less epistemological justification of these in relation to LIS, as own research field. The problem area readers and reading is regarded with
uncertainty as study topic in the LIS, and this attitude shows up, despite a depth theoretical awareness, a less intellectual self-awareness and a more pragmatic one.
Nyckelord: metastudier, läsarstudier, läsforskning, biblioteks- och informationsvetenskap, discipliner, tvärvetenskaplighet, flervetenskaplighet, analytisk induktion
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1. Syfte och frågeställningar 2
1.2. Disposition 3
2. Grundantagande 4
2.1. Forskning som forskning om forskning 4
2.2. Biblioteks- och informationsvetenskapliga metastudier 7
2.3. Läsforskning 10
2.4. Disciplin, subdisciplin, forskningsfält, utbildningsämne 14 2.5. Tvärvetenskaplig, flervetenskaplig, disciplinära gränser 18
3. Material och avgränsningar 23
3.1. Vuxna läsare 24
4. Metodologiska redskap 25
4.1. Praktiskt tillvägagångssätt 26
4.2. Den induktiva metoden 27
4.2.1. Analytisk induktion 29
5. Resultatredovisning 31
5.1. Presentation av materialet 31
5.2. Läsarstudiernas teoretiska ramar 35
5.3. Kunskaper om vuxnas läsning 39
5.4. Positionering av undersökningsämnet inom B&I 44
6. Analys och diskussion 48
6.1. Huvudteorier, sekundära teorier, inlånande discipliner 48 6.2. Kategorier och huvudkategorier. Kunskapsbilden: porträtt
med flera ansikten 51
6.3. Argument ”inifrån” : undersökningsämnets relevans inom B&I 53 6.4. Premisser för undersökning av vuxnas läsning i B&I –
magisteruppsatser 54
6.5. Ett tvärvetenskapligt ”disciplinärt hem” och ett tvärvetenskapligt
problemområde 58
7. Modaliteter, kunskaper, inställningar. Premisser 60
7.1. Några reflektioner 63
9. Sammanfattning 65
Litteraturförteckning Primärt material Sekundärt material
1. Inledning
Föreliggande uppsats handlar om problemområdet läsning, om forskning kring läsning och om läsning som undersökningsämne inom biblioteks- och informationsvetenskapen.
Dessa tre aspekter representerar lika viktiga delar av min undersökning, var och en med snarlika företräden. Jag är intresserad av frågor som berör kvalitativa aspekter av läsningen och det är anledningen till att jag har valt att utforska magisteruppsatser i vilka läsningen undersöks kvalitativt. De valda magisteruppsatserna är kvalitativa läsarundersökningar, den typ av läsforskning som ger djupare insikt i, och kunskaper om, läsning. Denna typ av läsforskning innebär att fånga in en praktik som inte lämnar spår efter sig, vilket Chartier påpekar med filosofen och historikern Michel de Certeau som referens: ”Läsningen skyddar inte sig mot tidens nötning (man glömmer sig och man glömmer den), den bevarar inte sina förvärv eller bevarar den illa, och var och en av de platser där läsningen går fram är en upprepning av det förlorade paradiset.”1
Jag tycker att denna definition av läsning på ett bra sätt ringar in de svårigheter som läsforskning av kvalitativ typ konfronteras med och samtidigt gör detta synsätt att undersökning av läsning blir en intressant utmaning och en värdefull kunskapskälla.
Det som föreliggande studie gör är, om jag får använda en typ av redundans och de Certeaus konceptuella metafor, att undersöka läsarundersökningar utförda inom ramen för B&I, i vilka man vill fånga in ”en upprepning av det förlorade paradiset”.
Denna uppsats utgör samtidigt ett förslag på hur man kan betrakta ett tvärvetenskapligt problemområde, läsare och läsning, inom biblioteks- och informationsvetenskapen (skrivs fortsättningsvis också B&I), ofta betraktat som ett tvärvetenskapligt fält. Det finns många läsarundersökningar i form av biblioteks- och informationsvetenskapliga magisteruppsatser som exempelvis behandlar läsning i relation till biblioteket som litteraturförmedlare eller med utgångspunkt i samarbetet mellan bibliotek och skola.
Det finns också en annan typ av biblioteks- och informationsvetenskapliga magisteruppsatser i vilka läsningen inte undersöks i en lärande/informationsbaserad/biblioteksrelaterad kontext.
Jag syftar på de magisteruppsatser i vilka läsare i vardagliga situationer, utfrågas om läsvanor, läsutveckling, läsintressen och läsupplevelser. Undersökningar av vad läsare i vardagliga situationer, utan direkt koppling till biblioteket, har för attityder till läsning, är intressanta att granska. Dels för att på så sätt utreda vilka kunskaper om läsning som framkommer, och dels för att få en uppfattning om hur problemområdet, med avgränsningen ”läsare utfrågade i en icke biblioteksrelaterad kontext”, uppfattas som undersökningsämne inom B&I.
En sådan undersökning kan motiveras med att metastudier bidrar till kunskapsinsamling och att de kan ha en samverkande funktion för respektive undersökningsområde. Värdet bedöms efter i vilken utsträckning dess synergistiska funktion tydliggörs samt efter i vilken utsträckning studien producerar insikter som är mer än summan av delarna. 2 Jag uppfattar
1Chartier, R. Böckernas ordning: läsare, författare och bibliotek i Europa mellan 1300-tal och 1700-tal. 1995, p. 13.
2Weed, Mike. Meta Interpretation: A Method for the Interpretive Synthesis of Qualitative Research. I Forum:
Qualitative Social Research, 6(1), Art. 37, paragraph 53. Mike Wide är lärare vid Loughborough Universitet.
Op. cit. paragraf 53.
det som att metastudierna bör ha en samverkande inverkan på respektive undersökningsområde, en inverkan som innebär goda förutsättningar för områdets vidareutveckling. Min studie systematiserar och tolkar kunskap om läsare och läsning som tidigare producerats i biblioteks- och informationsvetenskapliga magisteruppsatser. Analys av kunskapsbilden samt av aspekter som är relevanta för hur denna kunskapsbild åskådliggörs kan bidra till ett teoretiserande av problemområdet läsning som undersökningsämne inom biblioteks- och informationsvetenskapen. Min förhoppning med denna metastudie är att få fram nya insikter inom ämnet i fråga.
1.1 Syfte och frågeställningar
Mitt intresse ligger i att studera hur problemområdet läsare och läsning behandlas i biblioteks- och informationsvetenskapliga magister/masteruppsatser i form av läsarstudier. Som läsarstudier eller läsarundersökningar betraktar jag de undersökningsalster som utreder frågor om läsarnas attityder till och uppfattningar av läsning. Sådana magisteruppsatser kallar jag i fortsättningen för läsarstudier.
Mer konkret handlar min forskningsfråga om hur problemområdet läsning kommer till uttryck och på vilket sätt det betraktas som undersökningsämne inom B&I.
För att kunna besvara forskningsfrågan anser jag följande aspekter måste beaktas: de kunskaper om vuxnas läsning som framkommer i de biblioteks- och informationsvetenskapliga läsarstudierna, de modaliteter genom vilka dessa kunskaper åstadkoms samt de sätt på vilka man betraktar läsning som undersökningsämne inom B&I.
Mitt syfte är att upptäcka, förstå och tolka på vilket sätt, med vilka resultat och med vilka attityder vuxnas läsning studeras, i en icke biblioteksbaserad kontext, i biblioteks- och informationsvetenskapliga magisteruppsatser.
Mer preciserat styr följande frågeställningar undersökningen mot att nå syftet:
1. Vilka teoretiska utgångspunkter antar de valda läsarstudierna för undersökning av läsningen och vilka disciplinära relationer finns mellan dessa och B&I?
2. Vilka kunskaper om vuxnas läsning åskådliggör läsarstudierna?
3. Hur positionerar magisteruppsatsförfattarna sina läsarstudier som
undersökningar alstrade inom biblioteks- och informationsvetenskapliga ramar?
För att besvara dessa frågor ämnar jag undersöka nio magisteruppsatser som lagts fram vid institutionen B&I i Borås. I uppsatserna utfrågas vuxna läsare som befinner sig i icke lärande/biblioteksbaserade kontexter.
1.2 Disposition
Innehållet i denna uppsats är disponerat i sex delar.
Den inledande delen, redan presenterad ovan, beskriver uppsatsens syfte och frågeställningar.
I uppsatsens andra del, i kapitel två, presenteras den teoretiska bakgrunden med rubriken
”Grundantagande”. Kapitlet behandlar teoretiska uppfattningar som finns i litteratur som diskuterar problem angående läsforskning och disciplinär forskning.
Den tredje delen representeras av kapitlen tre och fyra i vilka jag redogör för mitt material, mina avgränsningar, min metod och mitt arbetssätt. Den fjärde delen, kapitel fem, innehåller resultatredovisningen med en översikt av mitt material och den bearbetning som gjorts i förhållande till mina forskningsfrågor.
I kapitel sex, den femte delen, analyserar jag mitt resultat och återkopplar det till mitt syfte, till mina frågeställningar och till den teoretiska bakgrunden. I detta kapitel försöker jag även teoretisera mitt undersökningsresultat.
Den sista delen av min uppsats innehåller tre kapitel. I kapitel sju presenterar jag mina slutsatser genom att punkt för punkt besvara mina forskningsfrågor. Kapitel 8 innehåller reflektioner över undersökningens validitet, metod, arbetssätt och resultat samt över möjligheten att uppsatsen kan nyttjas som kunskapsbidrag för fortsatt forskning. Denna sista del avslutas, i kapitel nio, med en sammanfattning.
2. Grundantagande
Min undersökning grundar sig på en kvalitativ procedur och avsikten är inte att testa en viss teori om läsare och läsning mot min empiri. Det härledande perspektivet kännetecknar dock de primära undersökningarna av läsare och läsning vilka utgör mitt undersökningsmaterial. I dessa antas och testas olika teorier och modeller. Dessutom ämnar jag inte att testa materialets så kallade primärt skapad kunskaps giltighet, istället avser jag att tolka denna kunskap.
Vid sidan av det känns det rimligt att i detta kapitel ta upp några elementa som ligger till grund för det perspektiv varur jag belyser undersökningsämnet. Dessa utgör en grund för undersökningen och de bidrar till dess karaktär. Följande litteraturgenomgång av olika begrepp, vilka utformar innehållet i detta kapitel, är avsedd som bakgrund till min undersökning. Litteraturgenomgången har som syfte att definiera begreppens innebörd och precisera användningen i den här studien. Begrepp som ”metastudie”, ”läsforskning”,
”disciplin” och ”tvärvetenskap” är de viktigaste inslagen i den föreliggande undersökningen.
2.1. Forskning som forskning om forskning
Mitt studieobjekt är primära undersökningar, i form av dokument. Denna typ av forskning kallas generiskt för metastudie. Prefixet ”meta-” anger ”benämningar på vetenskaper (vetenskapsgrenar) angivande en högre vetenskap av samma natur, men avhandlande problem utanför dennas gränser o. av mera fundamental art”.3Det är viktigt att förklara vad man menar med användningen av prefixet ”meta” då det lätt kan missförstås och den rika floran av varianter kan orsaka förvirring.
Ursprungligt skedde, enligt Thomas Murray, en feltolkning. Andronikos etikettering av Aristoteles böcker om varandet och Gud efter böckerna om fysik, som ”metafysik” betydde helt enkelt att böcker om varandets natur följer efter fysikböckerna. Denna historia, omtalad som en ”bibliografisk olycka”, gav upphov till användningen av ordet ”metafysik” som en beteckning för den vetenskap som överskrider det fysiska. Som konsekvens skapade man en hel terminologi som syftar till betydelsen ”över.”4
I min undersökning gäller två uppfattningar av prefixets användning, beskrivna i den ovan citerade källan. Den ena är ”meta” som ”kunskap om” eller ”analys av”. I mitt fall handlar det om kunskap om läsning och analys av magisteruppsatser inom B&I. Den andra uppfattningen är ”meta” som ”flera aspekter av fenomenet i fråga”. I den här studien rör det sig om flera aspekter av fenomenet läsare och läsning i biblioteks- och informationsvetenskapliga magisteruppsatser. Man brukar uppfatta metastudier som en syntesverksamhet och i litteraturen förs angelägna diskussioner om vad och hur en metastudie eller en tolkande syntes bör vara. Jag talar om den kvalitativa typ av metastudier, som är aktuell i mitt fall. Man påstår
3Prefixet har etymologiskt ursprung i grekiskan och betyder ”mellan”, ”efter” och dess latinska motsvarighet är
”trans-”. Vide Svenska Akademiens Ordbok. [Elektronisk resurs].
4Murray, R. Thomas. Mapping meta – territory. I Educational Researcher, 13:16, 1984, pp. 16 sq..
Murray är lärare i utbildningspsykologi, vid Stanford Universitet.
att metastudier är en undersökningstyp av “andra ordningen” men ändå skild från andra studier av det slaget: ”Metastudy differs from other types of second – order studies in that it entails a high level of reflexivity, embodied in the critical self-examination by those engaged in the first-order studies”.5
Enligt min uppfattning är den här typen av forskning naturligtvis av “second order” med tanke på att forskningsresultat från andra studier används. Det utförs dock inte en sekundär analys av primära data utan istället analyseras dessa studiers forskningsresultat. Med Lela Zimmer ord en “interpretation of the interpretations of primary data […] analysis of original findings from which new interpretations are generated, encompassing and distilling the meanings in the constituent studies”.6 Magisteruppsatsernas forskningsresultat om läsare och läsning används i min studie för att analysera hur läsare och läsning uppfattas utifrån ett biblioteks- och informationsvetenskapligt perspektiv, det perspektiv inom vilket dessa läsarstudier är situerade.
Som redan nämnts betraktas vanligen metastudier synonymt med ”syntes”, inom kunskapsteorin betraktad som ”förening av flera kunskapsinnehåll (…) till en enhetlig kunskapsbild”7.
Antonym till syntes är ”analys”. Syntes och analys omtalas mest som olika tillvägagångssätt och enligt min uppfattning är det lite paradoxallt att definiera syntesverksamheten som motsats till analytiskt arbete eftersom syntesen antar analysen som en a priori fas. Dessutom uppfattar jag dessa två strategier som reversibla. Om man godtar att ett analytiskt arbetssätt är regressivt och ”sönderdelar” något, då kan man anta att dessa delar har utgjort eller kan utgöra en helhet. Kenneth Strike och George Posner uppmärksammar att sammanförande av olika delar till en helhet samt en viss grad av konceptuell innovation är huvudsakliga egenskaper för en syntes. Att skilja mellan forskning som ”a first order activity” och syntes som ”a second order activity” översimplifierar dock förhållandet mellan dessa två eftersom det nästan är omöjligt att sätta en exakt gräns mellan den process som producerar forskning och den som reflekterar över forskningen.8
Beträffande min studie har den en definierad spännvidd. Jag ämnar bl.a. presentera undersökningsresultat som har framkommit ur en viss typ av läsarstudier. Jag tar i min analys endast upp magisteruppsatser i vilka vuxna läsare utfrågas om läsning, och inte magisteruppsatser som undersöker läsning med andra målgrupper och utifrån andra perspektiv. Mina avgränsningskriterier beskrivs under kapitel fem.
5Zhao, Shanyang, Metatheory. I Ritzer, George (ed.) Encyclopedia of Social Theory, vol.I, 2005, p.500.
Zhao är lärare I sociologi vid Temple Universitet i Philadelphia.
6Zimmer, Lela. Qualitative meta-synthesis: a question of dialoguing with texts. I Journal of Advanced Nursing 53(3), 2006, p. 312. Zimmer forskar om interprofessionella praktiker och kvalitativa forskningsmetoder och är lärare vid University of Northern British Columbia.
Cf.: Estabrooks, Carol .A., Field, Peggy A. & Morse, Janice M. Aggregating Qualitative Findings:
An Approach to Theory Development. I Qualitative Health Research , 1994, 4, pp. 503 – 511; McCormick, J., Rodney, P., & Varcoe, C. Reinterpretations Across Studies: An Approach to Meta-Analysis . I Quaitative Health Research 2003, pp. 933 – 944.
7Svenska Akademiens Ordbok. [Elektronisk resurs].
8Strike , Kenneth & Posner, George. Types of synthesis and their criteria. I Ward, Spencer A. & Reed, Linda J. (ed.) Knowledge structure and use : implications for synthesis and interpretation. 1983, pp.: 346, 348.
K. Strike och G. Posner är lärare i utbildningsfilosofi respektive i utbildningsvetenskap, vid Cornell Universitet Ithaca, NY.
Vidare är tanken att förstå hur denna avgränsade part av biblioteks- och informationsvetenskapliga läsarstudier integrerar med helheten, d.v.s. med alla andra magisteruppsatser som undersöker läsning inom biblioteks- och informationsvetenskapliga ramar.
I min studie kan man upptäcka en viss grad av syntetiserande, detta i ett arbetsskede i vilket det krävs en sammanställning av de primära forskningsresultaten som trots gemensamma kvalitativa drag är mycket varierade. Jag vill, som avslutning av denna kommentar, tillägga att jag uppfattar att det är behövligt och till den egna disciplinens fördel att, med ett teoretiserande syfte, analysera och tolka denna redan producerade forskning. Metastudier som sammanställer resultat av tidigare forskning ser olika ut beroende på forskningsansats. Mike Weed skriver om åtta varianter av sådan forskning utifrån aggregeringsgraden i forskningsansatsen. Dessa varianter omfattar litteraturöversikter, systematiska översikter, metaanalyser och metaetnografi. Det finns dock icke aggregerad forskning som antar grundad teori, exempelvis cross - case jämförelse, sekundär analys av primära data samt interpretativ fenomenologisk analys (IPA).9
Analys och sammanställning av primära forskningsresultat kan indelas i två grupper utifrån gemensamma epistemologiska antaganden. Den första gruppen utgår ifrån olika sorter av anglo - amerikansk empiricism, med Locke och Hume som intellektuella företrädare. Den andra gruppen hämtar sin kunskapssyn från tysk idealism och Dewey och Kuhn. Utifrån denna indelning kan följande undersökningstyper identifieras: induktiva (generalisering av instanser, enkel teorikonstruktion, skapande av överordnade teorier), kuhnianska (skapande av normal eller revolutionär vetenskap etc.), tvärvetenskapliga (semantiska, genererar tvärvetenskapliga perspektiv etc.) samt kvasisynteser (syftar inte till att skapa en integrerad synpunkt).10
Enligt denna indelning kan föreliggande arbete betraktas som en variant av icke aggregerad forskning, en sekundär analys av primär forskning och, med hänsyn till metodologin, av induktiv typ. Jeanet Heaton påpekar att när man utför sekundär analys av primära data måste några praktiska och etiska överväganden göras.
Det gäller att analysmaterialet lämpar sig för sekundär analys, med andra ord måste det finnas en kompatibilitet mellan den sekundära analysens syfte och de primära data som ska analyseras. Dessutom är det viktigt att analysens syfte ska vara avskilt från de primära undersökningarnas syfte samt att den sekundära analysens design, metod, datainsamlingsprocedur, kategorisering och syntetisering ska vara klart redovisade. 11
Jag anser att det finns en sådan kompatibilitet mellan syftet med min studie och de primära forskningsresultat som jag kommer att analysera. De läsarstudier som jag har valt att granska visar sig vara ett lämpligt analysmaterial. Mitt syfte är tydligt och distinkt skilt från läsarstudiernas syfte, enligt ovan något att ta hänsyn till när man utför en sekundär analys av primära data. Datainsamlingsprocedur och tillvägagångssättet är viktiga delar i min metastudie och dessa redovisas i respektive avsnitt.
9Weed, Op.cit., paragraph 13 – 42.
Cf.: Yore, L. D. & Lerman, S. Metasynthesis of qualitative research studies in mathematics and science education. I International Journal of Science and Mathematics Education, 2008: 6, p. 218.
10Strike, K., Posner, G. Op. cit. 1983, pp. 348 – 354 passim.
11Heaton, Jeanet. Secondary analysis of qualitative data. I Social Research Update. 1998:22. (opaginerad).
Jeanet Heaton är forskare i socialpolitik vid University of York, UK.
Andra övervägande rör sig om ståndpunkten från vilken analysen utförs. Det är av betydelse om den utförs ”inifrån” eller ”utifrån”. Åsikterna i denna fråga går isär, det påstås antingen att den person som gör metaanalysen ska vara samma person som den som gjorde den primära undersökningen eller tvärtom, att det bör vara olika personer.12 Det är uppenbart att undersökarens förförståelse spelar en roll och kan ha en viss påverkan på analysen och dess resultat. Detta utreder jag längre fram i ett separat avsnitt.
Ett annat problem avser de etiska överväganden som måste tas hänsyn till: ”Where sensitive data is involved, informed consent cannot be presumed. Given that it is usually not feasible to seek additional consent, a professional judgement may have to be made about whether re-use of the data violates the contract made between subjects and the primary researchers”.13 Jag anser att användningen av de primära forskningsresultat som min studie vilar på inte orsakar problem av denna typ. En sekundär analys har ett annat syfte än vad den primära undersökningen hade, mitt undersökningssyfte är annat än läsarstudiernas. Jag analyserar resultaten och tolkar innebörden av den primära forskningen.
2.2 Biblioteks- och informationsvetenskapliga metastudier
Metastudier som undersökningssätt inom biblioteks- och informationsvetenskapen är inte något nytt. Jonathan Furner talar om hur informationsvetenskap och filosofi samspelar kring metafrågor om informationsvetenskap. Man kan urskilja frågor som tas upp i en disciplin, i ett forskningsfält eller i en fältgrupp som informationsvetenskap från frågor om disciplinen, forskningsfältet eller fältgruppen. Dessa frågor kan omfatta problem angående fältets syfte, metoder och relationer till andra fält eller discipliner. Metafrågorna handlar om fältet som fält, det är frågor som lyfts fram i studier av fältet snarare än av studier inom det14.
Furner talar i sin artikel om ”information sciences”, men jag tycker att hans påpekande om metafrågor inom informationsvetenskapen också kan gälla för metafrågor inom biblioteks- och informationsvetenskapen. Informationsvetenskap, som i sig är ett forskningsområde, omtalas i förevarande text som ett delområde inom B&I även om Furner i sin artikel talar om informationsvetenskap avskilt från biblioteksvetenskap. Aspekter som gäller distinktionen mellan informationsvetenskap och B&I kommer att poängteras i avsnitt 2.4 och 2.5 med referens till Hansson, Hjörland och Höglund. Avsikten med föreliggande avsnitt är endast att uppmärksamma några metastudier skrivna inom B&I.
Metastudier lyfter fram sådana frågor som Furner talar om. I min studie är dessa frågor aktuella i försöket att förstå läsning som undersökningsämne inom B&I. Furner beskriver hur en undersökning inom informationsvetenskap kan kategoriseras som metastudie genom en jämförelse med motsvarande metastudier inom filosofi, vilka gav upphov till nya delområden som metaetik, metaontologi och metafysik. På samma sätt kan vi föreställa oss ett fält som kallas ”informationsvetenskapliga metastudier”, vilket exempelvis omfattar analyser av alternativa teorier, modeller och konceptuella ramar eller översikter av tidigare
12Vide McCormick, J., Rodney, P. & Varcoe, C. Op. cit. 2003, p.940; Estabrooks ,C. A., Field, P. A. & Morse J.M. Op. cit. 1994, p. 507.
13Heaton, Op. cit. 1998:22.
14Furner , Jonathan. Philosophy and the Information Sciences. I Encyclopedia of Library and Information Sciences, 2010, p. 4153. Furner är lärare vid Graduate School of Education and Information Studies, UCLA.
forskningsresultat.15 Som redan sagts, kan informationsvetenskapen själv bilda ett forskningsfält inom vilket det finns flera forskningsområden och Furner skriver att vart och ett av dessa har intresse av att besvara metafrågor om andra forskningsområden:
Studies of the structural relationships among and within different fields (…) of the information needs and uses of people working in and between different fields, of the processes by which information is produced, organized, retrieved, communicated, and applied in different fields—these can all be considered as exemplifying a meta-field, in the sense that the subject matter of that field is made up of other fields. 16
Det finns inom biblioteks- och informationsvetenskapen studier som lyfter fram frågor kring fältets syfte, dess metoder och dess relationer till andra fält eller discipliner. Jag har sökt sådana metastudier skrivna inom B&I, d.v.s. undersökningar som omfattar analyser av tidigare producerad forskning inom området. Fortsättningsvis presenterar jag några uppsatser, framlagda vid institutionen B&I i Borås, där författarna har valt att märka sina studier med nyckelordet ”metastudie”.
En sökning i Borås Akademiska Digitala arkiv (BADA), med söksträng ((metastudie) OR (metaanalys)) ger ett sökresultat med femton sådana arbeten, varav två är kandidatuppsatser och resten magisteruppsatser.17. De femton återfunna biblioteks- och informationsvetenskapliga uppsatserna innehåller exempelvis undersökningar av metodval i magisteruppsatser, trender i ämnesval, användardiskurser i bibliotekstidskrifter, forskningsöversikter inom kunskapsorganisation och kulturpolitik samt undersökning av litteratursociologiska magisteruppsatser skrivna vid institutionen B&I i Borås. Dessa arbeten innehåller vanligen textanalyser eller bibliometriska forskningsansatser. Som undersökningsmetod förekommer ofta innehållsanalysen, antingen den kvantitativa eller den kvalitativa varianten av den, eller bådadera.
I en kandidatuppsats från 2010, med titeln Metodval i magisteruppsatser, undersöker författarna 252 magisteruppsatser skrivna vid Bibliotekshögskolan i Borås, åren 1999, 2004 och 2009. Detta för att ge en översikt över användningen av kvalitativa och kvantitativa metoder samt för att se om metodvalen är styrda av respektive kollegium. Uppsatsen hävdas vara en metastudie med motiveringen att intresset ligger på att se vad författarna till de valda uppsatserna säger sig använda av för metod och inte på att analysera resultaten i det valda undersökningsmaterialet. Genomförd med kvantitativ innehållsanalys kan denna uppsats också betraktas som en forskningsöversikt, eftersom författarna syftar till att hitta samband mellan metodval och kollegietillhörlighet samt till att skapa en överblick över vilka metoder som väljs i magisteruppsatser. Undersökningens resultat visar att kollegietillhörlighet påverkar metodvalet, metodvalen varierar och vissa samband är starkare än andra.18
15Furner, Op. cit., p. 4154.
16Ibid..
17Sökning utförd 2011 – 05 – 15.
18Bengtsson, Emma & Haraldsson, Linda. Metodval i magisteruppsatser. En studie av magisteruppsatser vid Bibliotekshögskolan i Borås. 2010:48.
Undersökningen visar att det finns ett starkt samband mellan studier av text som undersökningsmetod och kollegium 1 som tidigare hade namnet ”Bibliotek, kultur och information i ett samhällsperspektiv” samt att intervjumetoden är den näst vanligaste undersökningsmetoden inom det nämnda kollegiet.
En annan metastudie är en magisteruppsats med titeln BOI och Litteratursociologi, i vilken författaren undersöker litteratursociologiska magisteruppsatser skrivna inom Biblioteks- och informationsvetenskapen mellan 2005-2008. Författaren anser att det finns en tradition av metavetenskaplig forskning inom B&I och betonar betydelsen av att studera och definiera B&I p.g.a. pågående diskussioner avseende ämnets identitet och för att förstärka positionen i den akademiska världen. I uppsatsen undersöks, med en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalysmetod, trettio magisteruppsatser med syftet att ge en bild av den litteratursociologiska teoriutvecklingen inom B&I- utbildningen.
Hänsyn tas till aspekter som vad ämnet litteratursociologi eventuellt kan tillföra ämnet B&I och övergripande tankar är dels att framtida uppsatsförfattare inom biblioteks- och informationsvetenskapen bättre skall kunna motivera sitt ämnesval och dels att litteratursociologin ska få en tydligare position inom biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning. Undersökningen utgår från generella teorier om vetenskapernas utveckling, exempelvis Thomas S. Kuhns paradigmteori, Frickel och Gross SIM-teori och Richard Whitleys teori om ”task uncertainty”. Detta för att motivera ett ämnes gränser i olika sammanhang och i detta fall för att beskriva hur litteratursociologin inom B&I utvecklas.19 Det var intressant att se att analysen av de trettio magisteruppsatserna bl.a. visar att det populäraste litteratursociologiska perspektivet är det som kallas för ”samhället i litteraturen”.
En annan magisteruppsats, från 2006, med titeln Svensk kunskapsorganisationsforskning 1990 - 2000, är en metastudie över den utgivna forskningen kring ämnet kunskapsorganisation i Sverige och använder 170 dokument (dissertationer, artiklar och magisteruppsatser) som undersökningsobjekt. Dessa undersöks med en typ av innehållsanalysmetod. Undersökningen hävdas också vara en forskningsöversikt, vilket författaren uppfattar som en relativt deskriptiv studie över ett visst ämne. Författaren anser att det är intressant att observera att det finns en problematisk syn på vad kunskapsorganisation är eller bör vara som ämne samt en osäkerhet angående vilken disciplin den centrala forskningen tillhör.20
Jag har ovan presenterat uppsatser som kallas för metastudier och som anger denna deskription som nyckelord. Dessa har en mer eller mindre uttalad karaktär av metastudier och undersökningstekniken är till stor del den kvantitativa innehållsanalysen. Det finns också magisteruppsatser som, trots att respektive författare inte benämner dem som metastudie, enligt min uppfattning ändå kan klassificeras som sådana. En av dessa är t.ex. en magisteruppsats i vilken författaren undersöker trender i ämnesval hos magisteruppsatser inom kunskapsorganisation mellan 1995-2005, och arbetar med innehållsanalys som undersökningsförfarande.21
19Birgersson, Lina. BOI och Litteratursociologi. En undersökning av litteratursociologiska magisteruppsatser skrivna inom Biblioteks- och informationsvetenskap 2005-2008. 2010: 2.
20Johansson, Pontus. Svensk kunskapsorganisationsforskning 1990-2002. 2006:66.
21Gyllström, Charlotta. Trender i ämnesval hos magisteruppsatser inom kunskapsorganisation 1995-2005 : en innehållsanalys. 2007:15
Denna korta översikt över biblioteks- och informationsvetenskapliga uppsatser med metastudier som forskningsdesign avslutar jag med en magisteruppsats från 2007, med titeln Disciplinen vi delar: En innehållsanalys av magisteruppsatser vid Bibliotekshögskolan i Borås. Författaren utför en kvantitativ innehållsanalys av 141 biblioteks- och informationsvetenskapliga magisteruppsatser, med grundtanken att förstå vad B&I är för disciplin. Författaren sluter sig till att B&I är en bred och splittrad disciplin, med olika delområden, att ”B&I–perspektivet” inte är sammanhållet och att det således finns skäl att beteckna B&I mer som mång- eller flervetenskapligt än som tvärvetenskapligt.22 Detta är av intresse för mig i denna studie och problemet kommer att utvecklas i ett kommande avsnitt.
2.3 Läsforskning
Min avsikt i det följande är att ange några grundläggande idéer angående hur problemområdet allmänt betraktas. Man kan iaktta några allmänna egenskaper som tydligt framträder och kännetecknar undersökning av läsning, oavsett det disciplinära perspektivet inom vilket undersökningen utförs. Det finns inom problemområdet läsning ett brett och heterogent spektrum av ämnen som undersöks, det finns inom läsforskningen inte en särskild teori att utgå från och läsningen är ett undersökningsämne för en mängd olika forskningsfält.
Dessa tre aspekter medför svårigheter i att på ett entydigt sätt kunna beskriva vad det innebär att utforska läsningen. Inte minst beror svårigheterna på att läsningen i sig är en praktik, vilket Roger Chartier definierar den som. Han beskriver läsningen som en praktik som”[...] blott sällan lämnar spår efter sig, vilken faller sönder i en oändlig mängd enstaka handlingar och gärna frigör sig från alla de tvång som söker förslava den”.23
Chartier pekar på några olika vägar för att undersöka läsningens arkeologi. Läsningen kan utforskas genom att konstruera läsargrupper som fungerar som tolkningsgemenskaper, genom att registrera hur textens form påverkar läsningens innebörd eller genom att lokalisera den sociala skillnaden i läspraktiker snarare än i de statistiska uppdelningarna.24
Utifrån de frågor läsforskningen hanterar kan man påstå att det finns två undersökningsförfaranden för studiet av läsningen, ett kvantitativt och ett kvalitativt sådant, vart och ett har sin betydelse och plats. Darnton påpekar att: ‘We have some answers to the
“who”, what”, “where” and “when” questions. But the “whys” and “hows” elude us. We have not yet devised a strategy for understanding the inner process by which readers made sense of words.’25
Vidare och i samma bokhistoriska linje, men möjliga att tillämpa inom alla områden som intresserar sig för läsforskning, lyfter Robert Darnton fram fem perspektiv utifrån vilka läsningen kan undersökas. Perspektiven ringar in både fysikaliska och moraliska element.
Man kan undersöka läsningen genom att utgå från vad läsaren tycker händer när hon/han
22Johannesson, Kristin. Disciplinen vi delar: En innehållsanalys av magisteruppsatser vid Bibliotekshögskolan i Borås. 2006:100.
23Chartier, Op. cit. 1995, p. 13.
24Ibid., p. 35.
25Darnton, R. History of reading, I Burke, Peter (red.), New perspectives on historical writing. 1991, p. 151.
läser, från sättet man läser på, från läsarnas egna anteckningar om sin läsning när sådana finns, från textanalyser (litteraturteori), från empirisk forskning samt från analytisk bibliografi.26 Det sista perspektivet gäller studien av boken som fysisk objekt med text, paratexter och epitexter.
Läsforskningen väljer mellan dessa perspektiv för att besvara frågor som allmänt rör sig om vilka läsarna är, vad de läser, när och på vilket sätt de läser, varför de läser, hur de läser samt hur läsningen påverkar sättet att leva. Svaren på de första frågorna är något lite mer åtkomliga eftersom man utgår från konkreta aspekter som till exempel läsargrupper där ålder, kön, utbildning, yrke och etnicitet är variablerna. Utifrån ett biblioteksperspektiv kan man på detta sätt belysa problem kring sambandet mellan läsning och biblioteksanvändning, kring vilka förändringar som har uppstått i relationen biblioteksbesök – läsning samt kring ökning eller minskning av läsandet. Det kan också undersökas om det finns ett samband mellan läsning och synen på våra medmänniskor. Det är en variant av läsforskning som återfinns i Lars Höglunds och Eva Wahlströms SOM - undersökning om bibliotek och läsande.27 Det finns också undersökningar som behandlar frågor om ”varför” och ”hur” man läser samt om läsningens effekter. Dessa undersökningar innehåller problem av annan typ än de först nämnda ovan. De magisteruppsatser som är den här metastudiens forskningsobjekt kan fungera som exempel på hur läsforskning inom B&I intresserar sig för frågor kring ”varför”
och hur” man läser.
Jag återkommer till de tre allmänna egenskaperna för läsforskningen, tidigare angivna: ett brett spektrum av undersökningsämnen, brist på en specifik teori samt intresset från olika forskningsfält för studiet av läsningen. Jag ska titta lite närmare på den andra egenskapen.
Mats Dolatkhah påpekar att det inte finns en förenande och allmänt vedertagen teori om läsning som kan användas som stöd för undersökning av området. Det finns istället en mängd teorier, modeller och begrepp med olika ursprung och dessa används för att ringa in några återkommande problem, vilka betecknas som meningsskapande, materialitet, modalitet och makt, läsandets fyra ”M”.28 Läsandets meningsskapande karaktär behandlar Dolatkhah genom att diskutera läsarresponsteoriernas plats i läsforskningen. En teori som diskuteras är rambegreppet. Erving Goffmans begrepp om ramar anlitas av Jonathan Rose i hans studie av den brittiska arbetarklassens läsning. Olika ramar innebär olika sätt att organisera erfarenheter och olika sätt att förstå sin omvärld. Ramarna finns med under läsandet och avgör läsarens uppfattning av texten. Det finns olika ramar, det finns olika läsare samt olika lässituationer och givet dessa omständigheter är det viktigt att empiriskt studera läsandet i olika sammanhang. Det är också viktigt att vara försiktig med att dra långtgående slutsatser endast med utgångspunkt i de texter som lästes.29
Till skillnad från meningsskapande som handlar om läsupplevelsen, refererar materialitet, det andra ”M:et” till materiella aspekter på läsning, en zon där bokhistorisk forskning spelar en viktig roll. Boken är ett fysiskt föremål, med vissa specifika egenskaper, läsakten antar somatiska gester och fysiska läsplatser används och alla dessa element utformar läsningen.
26Ibid., pp. 152 – 159.
27Höglund, Lars & Wahlström, Eva. Bibliotek och läsande - individuell stimulans eller samhällsnytta? I Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (red.) Det nya Sverige, 2007, pp. 237-250.
28Dolatkhah, Mats. Barnbiblioteken och läsandets fyra ”M”. I Rydsjö, K., Hultgren, F. & Limberg, L. (red.).
Barnet, platsen, tiden: teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld, 2010, pp. 106sq..
29Dolatkhah, Op. cit., p. 108sq..
Uppmärksammandet av de materiella aspekterna tydliggör att läsupplevelser inte bara beror på tolkningsramar utan också på det objekt man håller i handen, det rum man befinner sig i när man läser samt på somatiska aspekter.30 Läsandets tredje ”M”, modalitet, handlar om sätt att läsa. Man läser på olika sätt och läsforskningen intresserar sig för uppkomsten och utvecklingen av olika läsarter som ger uttryck för läsandets materiella och meningsskapande dimensioner, skriver Dolatkhah. Han nämner de kontrasterande läsarterna intensiv – extensiv läsning samt tyst- respektive högläsning, bland andra mer sammansatta modaliteter som läsforskningen försöker urskilja och beskriva.31 Läsandets fjärde ”M” rör maktrelationer som påverkar läsningen. Det finns makter som försöker att begränsa och styra läsandet, exempelvis auktoriteter och utgivare som använder sig av olika publiceringsstrategier. Det finns också motmakter, läsaren har en förmåga och en uppfinningsrikedom som gör det möjligt att skapa mening till en text, annan än den som avses av auktoriteterna. Den läshistoriska forskningen intresserar sig för maktrelationer som ställs mot varandra i läsningen, betraktade som produkter av ett dialektiskt samspel mellan olika former av begränsningar och läsarens nyskapande. 32
De fyra begreppen ”meningsskapande”, ”materialitet”, ”modalitet” och ”makt” hör hemma i ett forskningssammanhang som betraktar läsningen som ett historiskt fenomen, men de är även gångbara för forskning kring barnbibliotek och barnläsning. Detta eftersom begreppen och resonemangen gäller studier om läsning i stort, oavsett undersökningssammanhang. De behandlade begreppen och teorierna är mycket lämpliga för forskning om läsning i det förflutna, i samtiden och eventuellt också i framtiden. Dolatkhah skriver: ”Att intressera sig för läsandet som historiskt fenomen behöver kanske inte främst innebära att man intresserar sig för läsning i förflutna situationer, utan kanske framför allt att intresset riktas mot läsandets kontextbundenhet och föränderlighet över tid.” 33
Givet denna sammansatta bild av läsforskning, med dess olika perspektiv, teorier, begrepp, studiefält och undersökningsämnen är det av betydelse för min undersökning att uppmärksamma den empiriska studiens användbarhet i förhållande till de traditionella disciplinerna. David Miall skriver att empiriska studier inte behöver markera en sammanhängande disciplin, att de snarare är en eklektisk blandning av flera discipliner, med forskare från olika studieområden. Metoderna hämtas från psykologi, neuropsykologi, sociologi, antropologi, lingvistik, mediestudier, kulturstudier samt från olika typer av litteraturteori. Läsarstudier, vare sig empiriska eller historiska, kräver en bredare förståelse av kognitiva processer.34
I ungefär samma anda skriver Torsten Petterson om behovet av att främja en växelverkan mellan textorienterade vetenskaper och de vetenskaper som koncentrerar sig på människans psyke. Denna växelverkan kan vara en integrerad process i läsforskningen, vilket då trotsar det västerländska vetenskapssamhället som delar upp forskningskompetensen i olika discipliner.35
30Ibid. pp. 109sq.
31 Ibid., pp. 111sq.
32 Ibid., pp. 113sq..
33Ibid., p. 104.
34Miall, David S. Empirical Approaches to Studying Literary Readers: The State of the Discipline.
Book History, Penn State University Press 2006, pp. 307sq.. Miall forskar bl. a. om läsning och litteraturteori, vid Alberta Universitet, Canada.
35Nilsson, Skansk K. & Pettersson, T. Litteratur som livskunskap : tvärvetenskapliga perspektiv på personlighetsutvecklande läsning. 2009, p. 8.
Av denna sammansatta bild av läsforskningen kan man, om man vågar tänja på gränserna, till och med få uppfattningen att sådana empiriska läsarstudier i sig skulle kunna representera ett självständigt forskningsfält. Detta trots att de utgår ifrån skilda teoretiska ramar och att de visar på transdisciplinära karakteristiker. Det är inte en överdrift att, med stöd i ovan angiven litteratur, också påstå att skillnaden mellan empirisk forskning (här i bemärkelsen erfarenhetsmässig fakta om läsning, i samtida undersökningar) och läshistorisk forskning är en falsk skillnad. De fyra sammanhängande och interrelaterade begreppen, läsandets fyra M, ger stöd åt idén att läshistoriska forskningsansatser kan gälla samtida empiriska läsarstudier, vilket också Mats Dolatkhah tydligt påstår.36
När man talar om böcker och läsning associeras det oftast till biblioteket: “Literacy, book history, reading—tools for communicating history, culture, and information—have always been inextricably connected to libraries”.37 Läsning och bibliotekarieprofession är också en berättigad association. I en diskursanalys om kunskap och kompetens inom B&I, utifrån två texter om bibliotekarieutbildningen, identifierar Lars Seldén och Mats Sjölin några teman som rör ämneskunskaper och färdigheter i ämnet och bland dessa framstår bibliotekariens kunskaper om böcker och litteratur som nödvändiga.
Exempelvis ska bokkännedom, litteraturkunskap och litteraturvetenskap ingå i bibliotekarieutbildningens litteraturvetenskapliga delar.38
Relationen läsning - bibliotekarieprofession kan vidgas till att omfatta läsning - biblioteksforskning - bibliotekarieprofession och således blir läsarstudier legitimerade forskningsalster inom B&I. Skans Kersti Nilsson påstår att: "I B&I korsar läsning och läsarstudier samhällsvetenskap, beteendevetenskap och humaniora. Det är ett komplext problemområde med nära anknytning till professionen”. Nilsson pekar på några utgångspunkter för undersökning av läsning inom B&I, alla av tvärvetenskaplig karaktär. En utgångspunkt är läsning som ”information seeking in context”. Sådana studier kastar ljus på hur vuxnas personligt informationssökande läsning kan bidra till livskunskap. En annan utgångspunkt för läsarstudier inom B&I är kognitionspsykologin och utifrån denna kan man besvara frågor om t.ex. läsning knuten till levnads- och ålderstadier och om personlig läsutveckling, ett av folkbibliotekens temaområden.
Utifrån ett biblioteksperspektiv kan man också studera läsningens terapeutiska funktion, i olika variationer: klinisk, humanistisk, interaktionistisk och som läsbiblioterapi.39 Med min undersökning av ett antal biblioteks- och informationsvetenskapliga läsarstudier vill jag belysa hur vuxnas läsning, utredd i icke biblioteksrelaterad kontext, undersöks i relation till B&I.
36Dolatkhah, Op. cit., p. 104.
37Estabrook, Leigh, S. Library and Information Science. I Encyclopedia of Library and Information Sciences. 2010, p. 3289. Leigh Estabrook är lärare vid Graduate School of LIS, Illinois Universitet.
38Seldén, Lars & Sjölin, Mats. Kunskap, kompetens och utbildning: ett bibliotekariedilemma under 100 år. I Svensk biblioteksforskning , 2003, 14:4 , p. 32.
Cf.: Sjölin, Mats Bibliotekariens kunskap – en diskursanalys. Borås. 2002:35, p. 37.
39Nilsson, Op. cit., p. 86sq.
2.4 Disciplin, subdisciplin, forskningsfält, utbildningsämne
Fortsättningsvis vill jag framhålla några aspekter som framträder i litteraturen när det gäller det teoretiska resonemanget kring forskningsdiscipliner. Min intention är inte att djupgående granska var och ett av de fyra begreppen i avsnittets rubrik utan att konstatera viktiga drag samt att precisera termernas användning i min studie.
En disciplin identifieras, enligt Armin Krishan, ofta med ett undervisningsämne men ett undervisningsämne kan inte alltid kallas för disciplin. Det beror på att det finns flera kriterier som visar om ett ämne verkligen kan kallas för disciplin: en disciplin besitter ett särskilt forskningsobjekt vilket dock kan delas med andra discipliner; en disciplin förfogar över en specifik domän (”body of knowledge”) och besitter egna teorier och begrepp som kan organisera dess ackumulerade kunskap; en disciplin använder en specifik terminologi eller ett visst tekniskt språk och en disciplin har utvecklat särskilda forskningsmetoder i enlighet med dess forskningsbehov. En akademisk disciplin måste också ha en institutionell form, dvs. den undervisas som ämne vid universitet, den har akademiska avdelningar och yrkesorganisationer till vilka den är ansluten.40
Biblioteks- och informationsvetenskap omtalas som ämne, forskningsfält samt som disciplin trots att det finns vissa oenigheter angående det sista attributet. Man hävdar att det är tvivelaktigt att tala om området som disciplin41, att man kan betrakta B&I som två skilda discipliner42och att dess olika benämningar pekar på ett mångfasetterat och splittrat ämne.
Det är en öppen fråga huruvida de benämningar som används täcker samma disciplin eller hänvisar till flera olika discipliner.43 Om man går vidare och förtydligar begreppet ”disciplin”
framstår tvivlet om beteckningen av B&I som sådan, berättigat. En disciplin definieras som en samling av begrepp kopplade till en gemenskap av människor med egna traditioner, egna metoder, ett specialiserat språk och en fastställd mängd kunskap. Sarah McNicol skriver:
”Each discipline provides a unique perspective as, although they may deal with the same concepts, they approach problems from different starting points and have separate goals, which are themselves determined by the values, norms and beliefs unique to that discipline.
However, few disciplines are truly monodisciplinary.” 44
B&Is bredd och diversitet gör att man talar om området som ett fragmenterat fält som behöver en strategi genom vilken det kan få sin styrka och sina resurser också från det som uppfattas som dess svaghet, enligt Jan Nolin och Fredrik Åström.45 Författarna påstår att heterogenitet och tvärvetenskaplighet är aspekter som kan relateras till fältets fragmentering och som samtidigt kan omvandlas till fältets potentialer.
40Krishnan, Armin. What Are Academic Disciplines? Some Observations on the Disciplinarity vs.
Interdisciplinarity Debate. 2009, p. 9. Krishnan är lärare i politisk filosofi, vid Texas Universitet.
41Seldén, Lars. Kapital och karriär: Informationssökning i forskningens vardagspraktik. 2004, p.14.
42Hansson, Joacim. The social legitimacy of LIS: reconsidering the institutional paradigm. I Rayward, W. Boyd (red.), Aware and responsible: papers of the Nordic-International Colloquium on Social and Cultural Awareness and Responsibility in Library, Information and Documentation Studies (SCARLID).
2004, p. 51. (Hansson apud Saracevic).
43Högskoleverket. Utvärdering av ämnena arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, bok- och bibliotekshistoria, informations- och medievetenskap, kulturvård och museologi vid svenska universitet och högskolor. 2004, p. 99.
44McNicol, Sarah. LIS : the interdisciplinary research landscape. I Journal of Librarianship and Information Science , 2003: 35, p.24. McNicol är forskare i kommunikationsforskning vid Leicester University.
45Nolin, Jan & Åström, Fredrik : Turning weakness into strength: strategies for future LIS. I Journal of Documentation Vol. 66 No. 1, 2010, p.8.
Dessa aspekter är framkallade av de många subdiscipliner och av mångfalden av ämnen som kan länkas både till informationsvetenskapen och till biblioteksvetenskapen. Påverkar gör också dessa subdiscipliners tvärvetenskaplighet, B&Is närhet till och lånande av teorier från andra discipliner samt subdisciplinernas tendens att flytta från B&I.46 Att definiera B&I som disciplin är problematiskt och det är inte heller helt problemfritt att tala om B&I som ett självständigt forskningsfält. Ett forskningsfält definieras genom sitt ämnesinnehåll medan en disciplin kan beskrivas med McNicols definition, ovan nämnd. Discipliner måste ha stabila epistemologiska gemenskaper med det egna ämnesområde, samt med verktyg, procedurer, koncepter och teorier. På grund av forskningens skiftande och upplösliga gränser kan dock discipliner bli missvisande förenklingar av de materiella och intellektuella konfigurationer som upprätthåller forskningsarbetet.47
Som forskningsfält innefattar B&I forskningsmetoder från olika discipliner och inom fältet finns det också ett antal subdiscipliner, som också de är av tvärvetenskaplig karaktär: “[...]
there are a number of sub-disciplines of library and information science which are clearly interdisciplinary in nature, for example informationsociety studies has stakes in sociology, political philosophy, communication science, engineering, sociology […]”.48
Ju mer en viss disciplin är formaliserad genom en uppsättning lagar, normer, regler och praktiker desto mer exakta gränser har denna disciplin. Med andra ord har förekomsten av disciplinära gränser att göra med styrkan i disciplinens identitet och beroende på disciplinens grad av formalisering blir gränserna mer eller mindre fluktuerande. Flervetenskaplighet och tvärvetenskaplighet blir kontinuerliga extensioner av disciplinaritet.49 Det rör sig om kunskapsgränser och om vad det innebär att en disciplin har eller saknar självidentitet. I detta sammanhang är det av betydelse att skilja mellan konvergerande och divergerande forskning, vilket Jan Nolin talar om:
Konvergerande forskning innehåller ett eller flera kärnperspektiv/kärnparadigm, och det finns en viss intern styrning i forskningsaktiviteterna eftersom det teoretiska stödet hämtas från dessa. Det skapar också en stark självidentitet att olika forskare utnyttjar likartade teoretiska resurser.[...] Oavsett hur man ser på det så är gränserna starka och hindrar både tillträde och utträde. Divergerande forskning saknar i allmänhet kärnperspektiv.
Forskningsområdet är heterogent och ostrukturerat. Det finns ingen särskilt starkt utvecklad gemensam självidentitet, och forskarna sysslar hellre med mångvetenskapligt och tvärvetenskapligt arbete än utvecklar kärnvärden och kärnteorier. Divergerande forskare är följaktligen osäkra om sitt kompetensområde, och gränserna är svaga.50
Skillnaden mellan konvergerande och divergerande discipliner kan också beskrivas med termer som homogena/mogna, respektive sönderfallande/omogna. Divergerande discipliner omnämns också som ”fragmenterade adhocratier” och frågan om hur en disciplin kan bli konvergerande och få en starkare identitet och gräns har länge varit aktuell. I en digital
46Ibid., pp.11sq..
47Palmer, C. L. & Cragin, M. H. Scholarship and disciplinary practices. I Annual Review of Information Science and Technology, 2008, p.173. Palmer och Cragin är lärare vid Graduate School of LIS, Illinois.
Cf. Nicholson, Nigel., Schuler, Randall S. & Van de Ven, Andrew H. (red.). The Blackwell encyclopedic dictionary of organizational behavior [Elektronisk resurs], 1998, p.IX.
48McNicol, Op. cit., p. 25.
49Nicolescu, Basarab. Disciplinary Boundaries - What Are They and How They Can Be Transgressed?
[Elektronisk resurs].
50Nolin, Jan. Disciplinen och webben – en utmaning för disciplinär forskning. I Lindh, M., Sundeen, J. &
Torhell, C. (red.). Från Högskolan i Borås till Humboldt. Bildning och kunskapskulturer.:2011, p. 91.
tidsålder kan dock disciplinens ideal omprövas. De divergerande och konvergerande ansatserna kan kombineras inom samma disciplinära miljö, vilket faktiskt sker på många universitetsinstitutioner, men då utan formellt erkännande.51 Nolin ger konkreta exempel på kombinationer mellan konvergerande och divergerande forskning inom en disciplin, bl. a. en kombination av disciplinens kärnfrågor och en mångvetenskaplig eller tvärvetenskaplig forskning eller alternativt båda två. Ett annat exempel är forskning som bygger på respektive disciplins huvudinriktning samtidigt som påverkan från andra discipliner och professionella tillåts.52 Således kan man fråga sig vilka specifika teorier och metoder man kan tala om inom området. Frågan är komplex och jag begränsar mig till att endast notera att man, enligt Birger Hjørland, åtminstone inom informationsvetenskapen erkänner en avsaknad av teorier, att man ofta tillämpar teorier från andra fält, t.ex. psykologi eller sociologi samt att många metoder som tillämpas, exempelvis det kognitiva paradigmet, kan betraktas som delar av mer allmänna, tvärvetenskapliga trender.53
Givet alla dessa förhållanden framgår det att det inte är helt invändningsfritt att tala om B&I som disciplin, också att tala om det som ett självständigt forskningsfält skulle ge upphov till vissa frågor. Olika aspekter, exempelvis heterogenitet och tvärvetenskaplighet, ställer till dessa problem. Litteraturen om B&I använder ändå termer som disciplin, forskningsfält och ämnesområde, i synnerhet när det gäller diskussionen om institutionalisering av B&I. Det finns två perspektiv på B&I:s utbildningsstruktur, ett disciplinorienterat och ett professionsorienterat perspektiv, samt en dikotomisk syn när man vill definiera B&I som disciplin. B&I visar sig vara en akademisk disciplin med teoretiska och metodologiska grunder och ett tvärvetenskapligt studiefält som strävar efter att bli helgjutet och avskiljbart från dess uppbyggande delar.54
I Högskoleverkets rapport, tidigare citerad, kan man finna en förklaring över vad som menas med olika områden inom den biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningen.
Rapporten beskriver en så kallad ABCD – modell bestående av fyra olika områden som enligt rapporten bör vara närvarande på varje B&I- utbildning och som ger utbildningen form, innehåll, samband och kontext. Dessa områden är: A - kunskapsorganisation och informationssökning, ämnets kärnområden gentemot andra vetenskaper; B - innehåll som organiseras och söks; C - verktyg för att knyta ihop område A och B och D - den bredare kontexten inom vilken de andra områdena ska förstås. Om man tittar på B - området beskrivs innehållet som ett kunskapsområde inom den kulturella eller vetenskapliga sfären (min kursivering) till vilket B&I som professionsorienterad utbildning måste anslutas. I rapporten exemplifieras detta med de förväntningar som man har på en bibliotekarie på ett folkbibliotek, som antas ha en bred bakgrund i bland annat humanistiska ämnen och på en specialiserad bibliotekarie på ett större bibliotek, med kompetenser inom en viss disciplin. Vissa kunskaper krävs och därför måste dessa kunskaper säkras: ”genom att studenterna kombinerar en B&I- utbildning med studier i andra ämnen eller genom att studenterna under sin B&I- utbildning får möjlighet att arbeta med specifika kunskapsområden”. 55
51Ibid., p.91.
52Ibid., p. 92.
53Hjørland, Birger. Theory and metatheory of information science: a new interpretation. I Journal of Documentation. 1998, pp. 607sq.
54Audunson, Ragnar. Library and Information Science Education-Discipline Profession, Vocation? I Journal of Education for Library and Information Science, Vol. 48, No. 2, Spring 2007, pp.: 97, 106.
Cf.: Audunson R. Challenges and developments in library and information science. I Scandinavian Public Library Quarterly, Vol. 1, 41: 2008, (opaginerad).
55Högskoleverket, Op.cit. 2004, pp.42sqq.
Redogörelsen för det så kallade B- området tas här upp eftersom det indikerar en utgångspunkt för hur man kan placera olika delar inom utbildningen. I föreliggande uppsats är den del som representerar kunskapsområdet vuxnas läsning i icke biblioteksrelaterad kontext aktuell. Hur denna del, som i sig är sammansatt, framstår som undersökningsämne i biblioteks- och informationsvetenskapliga magisteruppsatser är en fråga som min studie föreslår ett svar på, utifrån en analys av ett antal magisteruppsatser.
B&I- utbildningen vid BHS var tidigare indelad i fyra kollegier: Bibliotek, kultur och in- formation i ett samhällsperspektiv; Kunskapsorganisation; Individers och gruppers interaktion med informationssystem samt Organisationen och dess informationsresursers användning och utveckling.56 Högskoleverkets rapport från 2008 beskriver fyra olika utbildningsprogram vid BHS, där forskningen är inriktad på biblioteks- och kulturpolitik, kunskapsorganisation, informationssökning och informationsbeteende samt ”information management”.57
Det finns under utbildningens gång möjlighet att följa så kallade valbara kurser. Bland dessa finns kurser som ger de studenter som är intresserade möjligheten att läsa t.ex.
litteratursociologi. Mitt undersökningsmaterial innehåller referenser till sådana valbara kurser, äldre eller aktuella beroende på respektive magisteruppsats utgivningsdatum. Det är intressant att se vilken koppling det finns mellan dessa valbara kurser som omtalas av magisteruppsatsförfattarna och det valda undersökningsämnet läsare och läsning. Således återkommer jag till denna aspekt längre fram i min text.
I anslutning till det som diskuterats hittills blir det tydligt att det inte alls är problemfritt att betrakta ett visst vetenskapligt område som en disciplin, eftersom det är diskutabelt att tala om ”renhet” inom en disciplin. Det är inte heller problemfritt att avgöra en gradvis relation mellan disciplin och subdisciplin. I min empiri finns ofta teoretiska modeller och koncepter inlånade från olika områden. Kunskapssociologi, litteratursociologi eller socialpsykologi är sådana exempel. Kan man betrakta t.ex. kunskapssociologi, litteratursociologi eller socialpsykologi som subdiscipliner med tanke på att sociologi, respektive psykologi betraktas som discipliner? Det är en komplex uppgift att tydliggöra utvecklingsskalan subdisciplin – disciplin och att rigoröst bestämma under vilka förhållanden en subdisciplin blir underordnad en disciplin, t.ex. litteratursociologi inom B&I, samt att avgöra vilken status den sistnämnda då får. Under min granskning av litteratur som redogör för sådana problem har sådana frågor uppstått. Även om exakta svar på dem inte är av vikt i detta sammanhang, är det betydelsefullt att ge en bild av hur B&I uppfattas, som disciplin, som forskningsfält och som utbildningsämne.
Givet oenigheter angående B&I som disciplin samt för att undvika förvirring kring termernas användning benämner jag i föreliggande studie B&I som utbildningsämne eller forskningsfält.
Jag kommer att benämna de områden från vilka min empiri hämtar sina teoretiska ramverk som discipliner. Termen subdiscipliner betecknar här endast delområdena inom de inlånande disciplinerna och inte delområden inom B&I.
56Ibid., pp. 46, 60.
57Högskoleverket. Granskning av utbildningarna inom kulturvård och ABM-området. Nationell bild. november, 2008 : 45 R, p. 53.
