Presentation av materialet

Detta avsnitt är avsett som en preambel inför den kvalitativa analysen, en allmän presentation av min empiri. Mitt material innefattar åtta magisteruppsatser och en masteruppsats, skrivna vid Institutionen B&I i Borås mellan 2000 och 2010. Eftersom det endast finns en masteruppsats kommer jag under analysen att benämna uppsatserna antingen som magisteruppsatser eller som läsarstudier. Förkortningen M, numrerad utifrån respektive magisteruppsats utgivningsdatum, används när jag refererar till en viss läsarstudie. Jag kommer att presentera undersökningssyfte, metoder och målgrupper. Uppsatsförfattarnas egna argument om hur uppsatsämnet positionerar sig inom B&I tas inte med här, utan senare i analysen. Nedanstående tabell (Tabell 1) innehåller en översikt av mitt material.

Förkortning Uppsats År Titel

M1 Magisteruppsats 2000 Skönlitteraturens kvalitativa värde

Sju levnadsberättelser om skönlitteraturens betydelse för äldre – en life history-studie

M2 Magisteruppsats 2001 Folk i allmänhet har taskig smak

En studie av vanliga läsares kvalitetsvärdering av skönlitteratur M3 Magisteruppsats 2005 Jag blev glad(are) och vis(are)

Unga vuxnas läsning av skönlitteratur M4 Magisteruppsats 2005 Romantiklitteratur och genus

En text- och läsarundersökning M5 Magisteruppsats 2007 Läsning i generationer

En kvalitativ studie av en familjs läsvanor

M6 Magisteruppsats 2009 Det känns som att man tolkar texten utifrån var man befinner sig just nu

En studie av det transaktionistiska förhållandet mellan läsare och text M7 Masteruppsats 2010 Läser science fiction utan att skämmas

Om kvinnors läsning av science fiction

M8 Magisteruppsats 2010 Vuxnas läsning av ungdomslitteratur – en påse med godis, en trettioårskris eller som vilken litteratur som helst?

M9 Magisteruppsats 2010 Boken vindlar och underbarar, jag får tänka nya tankar om mig själv och omvärlden

Hur vuxna reflekterar kring sin lästa skönlitteratur med hjälp av läsdagbok

Tabell 1: De utvalda magisteruppsatserna

Man kan se att det, inom det valda tidsintervallet, inte finns så många läsarstudier av den typ som min undersökning intresserar sig för. Det finns tre sådana läsarstudier som har lagts fram 2010, det mest ”produktiva” året i detta sammanhang. Två har lagts fram 2005 och under åren 2000, 2001, 2007 och 2009 har det endast lagts fram en per år . Magisteruppsatserna är alla, som sagt, kvalitativa undersökningar, även om en av dem använder både kvalitativa och kvantitativa förfaranden. Undersökningssyftena varierar:

 M1 utreder skönlitteraturens värde och kvalitativa betydelse med fokus på läsintresset, läsutvecklingen samt på läsningens betydelse, påverkan och funktion.

 M2 undersöker läsvanor och kvalitetsvärdering av skönlitteratur med fokus på läsarnas individuella värderingskriterier.

 M3 examinerar unga vuxnas läspreferenser, orsaker till läsning, läsningens betydelse samt tillgång till skönlitteratur.

 M4 undersöker dels genus i romantiklitteratur, dels läsarnas attityder till denna genre.  M5 studerar en familjs läsvanor och iakttar successionsmönster i läsarnas inställningar

till litteratur och läsning.

 M6 har som syfte att tolka relationen text - läsare, nämligen läsarnas individuella förutsättningar i relationen till text samt betydelsen av textens utformning, stil och budskap.

 M7 undersöker läsning av science fictionlitteratur och dess betydelse för kvinnliga läsare.

 M8 undersöker vuxnas läsning av ungdomslitteratur, dess orsaker, läsarnas lässtrategier och förhållandet högt och lågt på det litterära fältet.

 M9 utreder läsarnas förväntningar, upplevelser och värdering av skönlitteratur med hjälp av läsdagbok.

Kvalitativa intervjuer är den övergripande metod som används i läsarstudierna. Man använder sig av halvstrukturerade och ostrukturerade intervjuer, men också av enkäter med öppna svarsalternativ. Life story metoden och material från läsdagsböcker används. Även internet nyttjas som datainsamlingsplattform då information hämtas från exempelvis blogginlägg. I tre fall har magisteruppsatsförfattarna böcker som underlag för undersökningarna (M2, M2, M6). I en läsarstudie (M9) förde de undersökta läsarna läsdagböcker under två månaders tid. Analyserna i läsarstudierna omfattar kvalitativ innehållsanalys, egen analysmodell (M1 och M4) och tematiska analyser.

I föreliggande studie tar jag i analysen inte upp läsarstudiernas undersökningsmetoder utan återger kort dessa här för att komplettera en allmän bild av läsarstudierna. Jag tycker att en analys av metoderna skulle kunna vara ett särskilt undersökningsämne och förmodligen skulle det krävas andra analytiska redskap än de som används här. De nio magisteruppsatserna undersöker sammanlagt 118 läsare, presenterade i nedanstående tabell.

Magister-uppsats Antal utfrågade läsare Åldrar Kön Sysselsättning K M Yrkes-arbetande Studerande Pensioner ade Ospecifice-rad M1 7 68 - 79 7 - - - 7 -M2 6 21 - 59 4 2 4 2 - -M3 56 19 - 26 39 17 - De flesta studerar - -M4 7 20 - 60 5 2 7 - - -M5 6 (15) - 82 3 3 2 2 2 -M6 6 22 - 46 3 3 3 3 - -M7 7 25 - 35 7 - 5 2 - -M8 10 28 - 36 8 2 9 1 - -M9 13 20 - 54 13 - 6 3 - 4 Totalt 118 19 – 82 89 29 36 69 9 4

Den enda läsaren i 15-års ålder tas med i beräkningen och ingår i ålderssegmentet med läsare mellan 19 – 30 år. Av de 118 utfrågade läsarna är de flesta studerande, 36 är yrkesarbetande, 9 är pensionärer och 4 läsare har ingen specificerad sysällsättning. Läsarstudierna utfrågar 89 kvinnor och 29 män. Man kan se att antalet utfrågade kvinnliga läsare är mycket större än antalet utfrågade manliga läsare. Jag har utifrån ålder grupperat läsarna i tre ålderssegment inom det allmänna åldersintervallet 19 – 82 år.

I diagrammet (Diagram 1) kan man se att inom åldersegmentet 19 – 30 år undersöks totalt 86 läsare, varav 63 är kvinnor och 23 är män och det är det åldersegmentet som är mest representerat i läsarstudierna.

Det följs av åldersegmentet 31 – 60 år som omfattar 23 utfrågade läsare varav 18 är kvinnor och 5 är män och slutligen kommer åldersegmentet 61 – 82 inom vilket det undersöks 8 kvinnor och endast en man.

Diagram 2 visar att kvinnorna är den grupp som är mest representerad. De utgör 75,42 % av det totala antalet utfrågade läsare.

De äldre är den minst undersökta gruppen, endast 7,63 % av det totala antalet läsare. Inom samma grupp finns endast en man. Man kan också se att alla åldrar inte finns representerade inom det allmänna åldersintervallet 19 – 82.

Följande diagram (Diagram 3) visar mer detaljerat åldrarna för alla utfrågade läsare. Här framgår att alla åldrar inte är representerade i läsarstudierna.

Exempelvis är inte ålderssegmenten 37 – 44 år, 48 – 54 år, 60 – 68 år representerade. Jag har i Diagram 3 inte räknat in alla de 56 läsarna som undersöktes i M3, utan bara de 7 som utfrågades separat i kvalitativa intervjuer.

De 56 läsarna i M3, varav 30% var män och 70% var kvinnor, utfrågades först genom kvantitativa enkäter. För läsarna som endast utfrågades via enkäten anges ingen exakt ålder. Dessa läsare redovisas inom ett allmänt åldersintervall på 19 – 26 år.