Petter Brandt December 2006 System i Teknik och Samhälle
Avd. för Företagsekonomi C-uppsats 10p
Marknadsundersökning för webbtjänst innehållande medicin- och läkemedelsnyheter
Handledare:
Enrico Baraldi Företagsekonomiska institutionen Uppsala Universitet
1
Inledning... 2
Undersökningens omfattning ... 2
Webbtjänstens utformning ... 3
Förundersökning... 4
Läkare som undersökningsobjekt... 5
Påverkande variabler ... 7
Enkätundersökningen ... 9
– Urval... 10
Svarsfrekvens och bortfall... 11
Analyser ... 13
– Läkare som homogen grupp... 13
– Skillnader mellan män och kvinnor ... 16
– Skillnader mellan ålderskategorierna ... 17
– Aktivitet i intresseorganisation som anknyter till vårdyrket ... 17
– Påverkan av digitaliserad journalhantering ... 18
– Läkare indelade i basspecialiteter ... 18
– Medvetenhet och uppfattningar om Tablet PC ... 21
– De undersökta tilläggsfunktionerna ... 21
– Sammanfattning ... 23
Till Ergono Tablet Solutions AB ... 24
Källförteckning... 25
Appendix 1 ... 26
Appendix 2 ... 29
2 Inledning
Ergono Tablet Solutions AB ( ETS AB ) är ett nystartat företag som under våren/hösten 2007 planerar att kommersialisera sin produkt Savannah Tablet PC, och tillhörande tjänster.
Produkten är en medical tablet som enkelt kan beskrivas som en bärbar datorskärm som skall användas av läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal i det dagliga och administrativa arbetet med patienter. Användningen av denna produkt skall leda till en effektivisering av vården genom produktens mobilitet och funktionalitet. För den intresserade finns
produktbeskrivning och annan information om ovanstående på företagets hemsida www.ergono.se.
För att öka produktens attraktivitet planerar ETS AB att inkludera en tilläggstjänst i form av en webbtjänst som skall innehålla nyheter inom medicin- och läkemedelsområdet.
Genom webbtjänstens existens och användande skall en subventionering av produkten till kunderna möjliggöras. Subventioneringen kommer att finansieras genom annonsförsäljningar på den aktuella webbtjänsten. Webbtjänsten skall nås från en Savannah Tablet PC och
innehålla medicinska nyheter som riktar sig till både allmän- och specialistläkare och där annonsörer genom webbtjänstens funktion kan rikta sig direkt till deras aktuella målgrupp.
Subventioneringen skall möjliggöras genom vinstdelning från denna webbtjänst mellan Ergono Tablet Solution och dess kunder.1
Med anledning av ovanstående kommer jag att på uppdrag av ETS AB undersöka om en marknad för denna webbtjänst finns. Resultatet av undersökningen förväntas vara ett beslutsunderlag för en eventuell implementering av webbtjänsten på produkten Savannah Tablet PC. Beslutsunderlaget skall på ett uttömmande sätt beskriva hur marknaden för webbtjänsten ser ut samt att den skall fungera som vägledning vid en implementering och design av denna.
Undersökningens omfattning
Undersökningen kommer endast att beröra behovet och efterfrågan av denna webbtjänst och därmed kommer inte företagets produkt Savannah Tablet PC att tas med inom ramarna för undersökningen. Resultatet av denna undersökning kommer därför ej att ha den för företaget önskvärda kopplingen mellan produkt och webbtjänst. Undersökningsresultatet måste alltså
1 Börje Brandt, Grundare av ETS AB. Intervju 2006-08-20
3 tolkas som marknadens efterfrågan och behov av enbart webbtjänsten och får inte kopplas ihop med eventuellt användande av produkten Savannah Tablet PC. Denna avgränsning görs på grund av resurs- och tidsbrist, men också för att resultatet troligen skulle bli allt för svårtolkat då produkten Savannah Tablet PC ännu inte finns ute på marknaden.
Primärt är de tilltänkta användarna av webbtjänsten läkare, sjuksköterskor samt eventuellt administrativt ledande personal. Det som krävs för att uppnå en lyckad implementering av webbtjänsten är dock främst att läkare börjar nyttja denna. Detta dels för att webbtjänstens innehåll till största del skall komma att intressera läkare men också för att det ofta är just läkare som sitter som inköps- och prioriteringsansvariga. I och med ovanstående kommer målgruppen för undersökningen att endast bestå av läkare. Eftersom att det endast är läkare som ingår i undersökningen kommer uttalanden om eventuellt behov och efterfrågan angående webbtjänsten från andra vårdgivare än läkare inte att vara möjliga.
Eftersom webbtjänsten skall finansieras genom annonsförsäljningar är det viktigt för ETS AB att veta i vilken omfattning läkemedelsföretag och andra eventuella annonsörer är intresserade av marknadsföring genom medium så som deras webbtjänst. För att undersöka detta skulle en kvantitativ undersökning med representanter från dessa företag kunna genomföras. Från en sådan undersökning skulle man kunna få svar på frågor som hur de idag marknadsför sig, hur mycket kapital de lägger ned på marknadsföring etc. Utifrån denna vetskap skulle ETS AB till största sannolikhet kunna göra intäkts- och kostnadskalkylerna mer träffsäkra.
En sådan undersökning skulle dock i omfattning kunna jämföras med den för webbtjänsten.
Detta leder till att denna undersökning avgränsar sig från de aktörer som skall finansiera webbtjänsten och därigenom då också subventioneringen.
Vid ett beslut om eventuell implementering av webbtjänsten bör således denna undersökning betraktas som ett komplement till andra undersökningar då denna undersökning ej tar med alla aspekter som är viktiga för en lyckad implementering.
Webbtjänstens utformning
Webbtjänstens utseende och funktionalitet är ännu inte fastställt till detaljnivå. Efter
diskussion med ETS AB har dock riktlinjer för webbtjänsten funktionalitet dragits upp. ETS AB:s produkt Savannah Tablet PC har utvecklats utifrån ett nedifrån och upp perspektiv. Med detta menas att man har utvecklat Savannah Tablet PC sett från användarnas behov och
4 kunskaper och inte bara fokuserat på vad som är tekniskt möjligt, (mer finns att läsa på
företagets hemsida www.ergono.se)
Denna användarvänliga teknikutvecklingsmetodik skall också avspegla sig på denna
webbtjänst. Målet med webbtjänsten är att den ska vara så informationsrik som möjligt utan att användarvänligheten skall försämras. Målet idag är att man, efter inloggning, med högst tre klick ska nå fram till den information man vill ha.
Jag kommer också att undersöka ifall andra tilläggstjänster eventuellt kan öka webbtjänstens attraktivitet. Användningen av FASS är ett exempel på en sådan tilläggstjänst, och presenteras i slutet av undersökningen under rubriken De undersökta tilläggsfunktionerna. Dessa
tilläggstjänster är endast mina egna idéer och någon plan på hur man skulle kunna implementera dessa finns ej. Detta arbete lämnar jag över till ETS AB då det för denna undersökning endast är av intresse att veta vad som kan vara attraktivt att inkludera på den aktuella webbtjänsten.
Förundersökning
Beroende på läkaryrkets komplexitet och varierande arbetssysslor skulle det vara fel att generalisera användarna enbart som läkare. För att en korrekt bild angående webbtjänstens behov och efterfrågan skall kunna ges måste således yrkesgruppen läkare kategoriseras.
För egen förståelse angående läkaryrken och tillhörande arbetssysslor utförde jag en mindre omfattande kvalitativ undersökning inom just detta område. Målet med undersökningen var att bilda en generell uppfattning om hur man kan kategorisera läkaryrket samt få en
uppfattning om hur läkare inom olika läkarspecialiteter arbetar. I och med ökade kunskaper om läkarnas arbete möjliggjordes en bättre enkätutformning med relevanta mätpunkter samt trovärdiga svarsalternativ. Med trovärdiga svarsalternativ menas att de svarsalternativ som ges på enkäten också skall vara möjliga för någon läkare att svara på. Ett exempel på detta är att ifall man på frågan ”Hur många timmar i veckan sitter du vid datorn på arbetstid?” skulle kunna välja alternativet ”60 timmar”, så är ”60 timmar” inte ett trovärdigt svarsalternativ då ingen läkare sanningsenligt kommer att kunna välja det alternativet.
5 Denna undersökning genomfördes genom intervjuer med fyra läkare2 som arbetar inom fyra olika läkarområden. Dessa intervjuer har möjliggjort kopplingen mellan den huvudsakliga undersökningen och den verkliga situationen för läkare. Först genomfördes en större intervju med Sven-Axel Andersson, chefsläkare och medicinsk rådgivare inom Dalarnas landsting, där hela undersökningen diskuterades. Denna informationskälla har varit väldigt givande för undersökningen då Andersson har stora kunskaper om läkaryrket genom arbete som läkare sedan början av 1970-talet samt genom styrelsearbete inom distriktsläkarförbundet och UEMO (europeiska allmänläkarorganisationen). Efter intervjun med Andersson utfördes tre stycken kontrollintervjuer med tre andra läkare. Dessa kontrollintervjuer utfördes för att kontrollera svaren från den första intervjun och att säkerställa att en bra helhetsbild av läkaryrket erhållits. Detta visade sig vara fallet och de intervjuade läkarna har tagit del av enkäten och samtliga verkade ha samma bild om vad som är viktigt att mäta samt hur man skall kategorisera frågorna.
Vid dessa intervjuer framgick det också att det ofta kan vara svårt att hitta det man söker på dagens webbtjänster. Även om det finns uppskattade och funktionella webbtjänster redan idag kom det under dessa intervjuer fram att ett intresse av en ny webbtjänst finns då behoven idag ej helt tillgodoses. Ifall detta skulle visa sig vara en utbred uppfattning bland läkarna öppnar det självklart möjligheter för ETS AB och deras webbtjänst.
Förundersökningen utfördes ej med hjälp av någon undersökningsmetodik så som modeller eller teorier då jag tror att läkarnas beskrivning om arbetssysslor kan tolkas som
sanningsenliga och inte kräver vidare utredning och resonemang.
Läkare som undersökningsobjekt
Efter diskussioner med de fyra läkarna har jag valt att kategorisera läkaryrket efter
arbetsområden. Informationen är hämtad från regeringens hemsida, www.regeringen.se, och är den allmängiltiga kategoriseringen av läkarspecialiteterna.
2 Sven-Axel Andersson - chefsläkare och medicinsk rådgivare inom Dalarnas Landsting, Lars Ådin - överläkare inom bild- och funktionsmedicinska specialiteter på Skellefteå Lasarett, Per Forsman - narkosläkare på Skellefteå Lasarett,
Emil Bjurman - kirurg på Skellefteå Lasarett
6
• Kirurgiska specialiteter
- innefattar kirurgi, thoraxkirurgi, ortopedi, anestesi och intensivvård, obstetrik och gynekologi, öron-, när och halssjukdomar samt ögonsjukdomar
• Invärtesmedicinska specialiteter
- innefattar internmedicin och geriatrik
• Barnmedicinska specialiteter
- innefattar barn- och ungdomsmedicin
• Psykiatriska specialiteter
- innefattar psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri
• Bild- och funktionsmedicinska specialiteter
- innefattar bild- och funktionsmedicin (exempelvis röntgen)
• Laboratoriemedicinska specialiteter
- innefattar klinisk immunologi och transfusionsmedicin, klinisk bakteriologi och virologi, klinisk kemi, klinisk farmakologi, klinisk patologi samt rättsmedicin
• Neurospecialiteter
- innefattar neurologi, neurokirurgi, klinisk neurofysiologi samt rehabiliteringsmedicin
• Enskilda basspecialiteter
- innefattar allmänmedicin, onkologi, infektionsmedicin, klinisk genetik, arbets- och miljömedicin, hud- och könssjukdomar, reumatologi samt socialmedicin
Under basspecialiteterna presenteras också grenspecialiteter. Dessa delar in läkaryrket i ytterligare kategorier men fungerar i denna undersökning endast som hjälpmedel för att kategorisera undersökningsobjekten i basspecialiteter och kommer ej att nämnas mer i denna undersökning.
Andra för denna undersökning tänkbara kategoriseringar av läkaryrket skulle kunna vara graden av mobilitet, datorvana eller exempelvis kontorsbunden tid. Men då arbetsuppgifterna för läkare skiljer sig åt även inom samma arbetsområde skulle en sådan kategorisering bli alltför komplex och därmed också alltför tidsödande.3 Samtidigt är det lättare och mer
3 Sven-Axel Andersson. Intervju 2006-09-25
7 effektivt för ETS AB vid marknadsföring och försäljning om man har tydliga målgrupper i form av kliniker, sjukhusavdelningar, organisationer etc.
Påverkande variabler
Det som kommer att påverka undersökningens resultat kan exempelvis antas vara variabler som läkarnas intresse för läkemedelsnyheter samt forskning och utveckling. Ifall dessa intressen finns kan man också anta att en marknad för den aktuella webbtjänsten existerar.
Undersökning ämnar dock att på ett mer uttömmande sätt uttala sig om denna marknad. De variabler som används i denna undersökning innefattar ej någon garanti på att de faktiskt kommer att påverka resultatet av undersökningen. Under förundersökningen har en
uppfattning av vad som kan komma att påverka resultatet växt vilket har resulterat i följande val av variabler.
· Kön
Variabeln kön kommer förmodligen inte att påverka resultatet av undersökningen så att ETS AB:s val av utformningen av webbtjänsten eller dess marknadsföring förändras. Den har dock valts att inkluderas i undersökningen då det skulle vara intressant att se om den på något sätt verifierar eller falsifierar äldre uppfattningar så som att kvinnor är mindre teknikintresserade, mindre forskningsintresserade etc.
· Ålder
I och med att yngre människor växt upp med teknik på ett annat sätt än äldre borde detta således komma att påverka resultatet av undersökningen sett till exempelvis allmän datoranvändning och inställning till användning av teknisk apparatur i arbetet.
· Läkarspecialitet, basspecialitet
Då olika basspecialiteter är olika datorintensiva borde denna variabel påverka resultatet av undersökningen. Denna variabel är också en av de mest intressanta för ETS AB då den skvallrar om vilka kliniker eller avdelningar som är mest intresserade av webbtjänsten.
· Aktivitet i annan organisation som anknyter till vårdyrket
Ifall denna variabel påvisar intresse av webbtjänsten från personer inom dessa organisationer kan detta hjälpa ETS AB då man genom dessa organisationer kan effektivisera
8 marknadsförandet av webbtjänsten. Ifall en organisation talar gott om denna webbtjänst är detta självfallet positivt för ETS AB.
· Attityder
Flertalet frågor på enkäten undersöker läkarnas attityd till datoranvändning, diverse
nyhetsspridande medium samt hur man ser på dagens situation för spridning av nyheter inom medicin- och läkemedelsområdet.
· Beteenden
Denna variabel skall mäta läkarnas faktiska beteende inom områdena datoranvändning och läsning av medicin- och läkemedelsnyheter. Genom att mäta dessa beteenden kan det visa sig att en marknad för webbtjänsten finns trots att intresse för den inte visas.
Med hjälp av dessa variabler skall svar på exempelvis följande frågor ges:
- Finns marknaden för webbtjänsten inom olika läkarspecialiteter eller är intresset för läkemedelsnyheter mer beroende av exempelvis kön, ålder eller datorvana?
- Även om intresset finns, kommer läkarna att gå in på webbtjänsten och läsa artiklarna?
- Vad anser läkarna om den digitaliserade vården och de nya arbetssätt den medför, och hur påverkar det företaget ETS AB?
I och med valet av variabler innehåller enkäten, som presenteras i Appendix 1, först frågor om kön, ålder, läkarspecialitet och datorvana. Dessa frågor kommer sedan att analyseras med övriga frågor för att mäta eventuella samband.
I enkäten finns sedan frågor som behandlar läkarnas attityd till olika företeelser inom olika områden. Dessa är markerade med *.
Vidare innehåller enkäten frågor som behandlar läkarnas beteenden inom områden som exempelvis datoranvändning. Dessa är markerade med **.
Vissa av frågorna finns med på enkäten för att undersöka om webbtjänsten kan göras mer attraktiv genom att inkludera någon eller några tilläggstjänster.
9 Enkätundersökningen
Det empiriska material som är nödvändigt för underlagsrapporten kommer att inhämtas genom en postenkätundersökning. En smidigare och mindre kostsam metod skulle vara att skicka ut enkäterna via e-mail. Dock riskerar man att respondenterna då kan komma att representeras av en majoritet av vana datoranvändare. Detta skulle kunna resultera i en felaktig uppfattning av undersökningspopulationen eftersom man kan anta att en mer positiv uppfattning angående exempelvis digitalisering och modernisering skulle registreras. Jag tror inte heller att en enkätundersökning utförd via e-mail inte tas på samma allvar som en
postenkätundersökning. Ifall man beaktar dagens massutskick och informationsspridning via e-mail kan man anta att det är mer troligt att man raderar ett e-mail än att man kastar ett brev i soptunnan före man läst det. Ett fysiskt brev med handskriven adress borde kännas mer personligt vilket i sin tur borde resultera i ökad benägenhet bland läkarna att deltaga i undersökningen.
Jag har valt att genomföra en kvantitativ undersökning då jag vill undersöka attityder och beteenden hos läkarna snarare än att förklara dessa, även om vissa förklaringar dock krävs för ett relevant beslutsunderlag. Med postenkäter kan fler undersökningsobjekt behandlas än om intervjuer skulle tillämpas vilket kommer att resultera i en bredare och mer generell
uppfattning om det jag ämnar undersöka.
Det finns dock nackdelar med att genomföra postenkäter jämfört med att använda andra metoder så som exempelvis intervjuer. Exempel på detta är att det kan ta längre tid än förväntat att få tillbaka enkäterna vilket kan komma att försena arbetet. För att påverka detta skulle påminnelser kunna ha skickats ut till de som ej svarat. I det här fallet fanns dock ej resurser för detta vilket har medfört att jag ej kunnat påverka svarsfrekvensen på något sätt efter att enkäterna skickats ut.
En annan nackdel med postenkäter är att undersökningsobjekten kan läsa alla frågor först och sedan diskutera frågorna med sin omgivning. Ur denna synvinkel är intervjuer att föredra då intervjuaren har större kontroll över intervjusituationen.
Hur detta kan komma att påverka resultatet av undersökningen är dock svårt att uttala sig om.
Läsaren bör dock vara uppmärksammad på att resultatet av undersökningen kan ha påverkats av valet av undersökningsmetod.
Enligt Lars Christensen et al. i boken Marknandsundersökning –en handbok (1998) kan man förenkla analyserna av en enkätundersökning med att inkludera få öppna frågor på enkäten.
10 Med en öppen fråga menas att undersökningsobjektet kan formulera svaret själv och styrs således inte av några svarsalternativ som är fallet i en sluten fråga. Med öppna frågor krävs stor arbetsinsats för att koda och bearbeta svaren. Många respondenter kan också tycka att det är svårt att uttrycka sig i ord, vilket har medfört att jag valt att mestadels ställa slutna frågor.
– Urval
För att säkerställa generaliserbarheten för undersökningen var en totalundersökning
nödvändig. Med det menas att man skulle ha varit tvungen att ta med alla Sveriges läkare i undersökningen. Detta var ej möjligt på grund av tids- och resursbrist vilket resulterade i att ett urval var tvunget att göras.
Det finns en tumregel som säger att ett urval ej bör understiga 50 respondenter4 och efter diskussion med ETS AB beslutades det att 150 enkäter skulle skickas ut. Det skickade således ut cirka 19 stycken enkäter till var och en av de 8 basspecialiteterna där könskvoterna också beaktades och återspeglades i urvalet.
De sekundärdata angående andelen män och kvinnor inom läkaryrket är hämtat från Svenska kommunförbundet och landstingsförbundets hemsida, www.skl.se, där andelen kvinnliga läkare beskrivs som 40 % och andelen manliga som 60 %. Dessa data innefattar dock ej privatläkare vilket då kan komma att resultera i något skeva resultat då privatläkare också tagits med i undersökningspopulationen. Vidare diskussioner angående ovanstående tas upp under rubriken svarsfrekvens och bortfall.
Den information om undersökningsobjekten som krävdes för undersökningen hämtades från boken Legitimerade läkare (2005). Legitimerade läkare ges ut en gång per år i samarbete mellan Mediahuset i Göteborg AB och Cegedim AB.Matrikeln innehåller uppgifter om legitimerade läkare och omfattar namn, födelsedatum, titel, arbetsplatsadress, telefon samt verksamhetskod som beskriver nuvarande verksamhetsområde.
Scott Smith och Gerald Albaum beskriver i boken Fundamentals of Marketing Research (2005) två huvudgrenar utifrån vilka urval som kan väljas. Det ena urvalet innefattar att varje enhet väljs slumpvis och har en känd sannolikhet att komma med i urvalet. Denna gren kallas sannolikhetsurval. De urval som inte uppfyller ovanstående kallas icke-sannolikhetsurval.
4 Marknadsundersökning – en handbok, Christensen et al. sid: 109
11 Då läkarna i Läkarmatrikeln är kategoriserade efter namn skulle ett omfattande arbete med att kategorisera läkarna efter verksamhetsområde krävas för att möjliggöra ett korrekt
sannolikhetsurval.
Man skulle då först tvingas att kategorisera alla läkare efter verksamhetsområde och efter det numrera alla läkare i varje kategori för att senare låta en slumpgenerator välja vilka läkare som skulle ingå i undersökningen. Detta arbete skulle ta för mycket tid i anspråk vilket tvingar fram val av andra metoder.
Jag använde mig av vad jag valt att kalla ett semi-sannolikhetsurval. Varje undersökningsobjekt väljs för detta urval efter följande förfarande:
1) Ett sidnummer slumpas fram genom en slumpgenerator 2) En kolonn slumpas fram genom en slumpgenerator 3) En rad slumpas fram genom en slumpgenerator
Detta upprepades tills kvoterna om cirka 19 undersökningsobjekt till varje basspecialitet var uppfyllt och där också könskvoterna återspeglades i urvalet.
Svarsfrekvens och bortfall
Svarsfrekvensen uppgick till 50,7 % (76 av 150). Enligt Dag Jonsson, Senior lecturer vid Uppsala Universitet, är denna datamängd tillräcklig för att jag skall kunna uttala mig om läkare som helhet5.
Som tidigare beskrivet är andelen män och kvinnor inom läkaryrket uppdelade i cirka 40 % kvinnor och 60 % män. Dessa data återspeglas dock enbart från den offentliga sektorn vilket också beskrevs på sida 11. Andelen som arbetar som privatläkare är dock väldigt liten sett till de som arbetar inom den offentliga sektorn och borde inte påverka könskvoterna märkbart vilket medför att den andel som beskrivs som 40 % kvinnor och 60 % män kan antas.6 För denna undersökning erhölls fördelningen 37 % kvinnor och 63 % män vilket självfallet är bra eftersom att man kan antyda en bra spridning av urvalet.
Spridningen av svarsfrekvens sett till de olika läkarkategorierna blev följande:
Kirurgiska specialiteter 22,4 % (17 svarande) Invärtesmedicinska specialiteter 10,5 % (8 stycken)
5 Mailintervju 2006-11-07
6 Sven-Axel Andersson. Intervju 2006-11-07
12 Barnmedicinska specialiteter 5,3 % (4 stycken)
Psykiatriska specialiteter 15,8 % (12 stycken)
Bild- och funktionsmedicinska specialiteter 10,5 % (8 stycken) Laboratoriemedicinska specialiteter 13,2 % (10 stycken) Neurospecialiteter 10,5 % (8 stycken)
Enskilda basspecialiteter 11,8 % (9 stycken)
Från dessa data ser vi att den kategorin med lägst svarsfrekvens var Barnmedicinska
specialiteter. Eftersom endast fyra läkare från denna kategori svarade på enkäten kommer jag ej att kunna analysera denna grupp som planerat, vilket har medfört att jag endast tar med dessa läkare i undersökningen vid analyser av läkare som en homogen grupp.
De övriga kategorierna kommer mer eller mindre att generaliseras, eftersom att jag utifrån de data jag sammanställt kan antyda svarstrender hos respektive kategori. Man bör dock ha i åtanke att generaliserbarheten inte är fullständig i detta fall då de flesta kategorier endast har cirka tio svarande.
Bortfallet på 49,3 % har för det första självklart sin förklaring i att de tillfrågade inte funnit något intresse att delta i undersökningen. Detta kan förklaras på många sätt, men brist på engagemang eller tid är två exempel som förmodligen har kommit att påverka
svarsfrekvensen negativt.
Byte av arbetsplats har också påverkat svarsfrekvensen negativt då enkäten skickats till fel arbetsadress.
En annan faktor som påverkat bortfallet är något som ett undersökningsobjekt påpekade.
Boken Legitimerade Läkare innehåller uppgifter om alla människor i Sverige som har en läkarlicens. Till dessa räknas tydligen också alla pensionerade läkare vilket betyder att man behåller sin läkarlicens livet ut, vilket har medfört att jag har skickat ut enkäter till
pensionerade läkare som självfallet då ej kunnat svara på enkäten eftersom de ej längre återfinns vid arbetsadressen.
En sista faktor som kan ha påverkat bortfallet är att de tillfrågade läkarna kan ha varit bortresta eller av någon annan anledning ej besökt arbetsadressen under tiden för undersökningen.
13 Analyser
Resultatet av denna undersökning baseras på diverse statistiska tolkningar. De viktigaste sambanden kommer att presenteras och diskuteras i detta kapitel och de för denna
undersökning mindre viktiga samband och statistiska beräkningar kommer att presenteras i Appendix 2.
Till att börja med är det intressant för ETS AB att veta hur läkarna som helhet har svarat på enkäterna. Vilka tendenser kan man urskilja sett till attityd och beteende inom undersökt område samt vad kan vara viktigt att ta hänsyn till vid en eventuell implementering av webbtjänsten? Detta diskuteras vidare under rubriken Läkare som homogen grupp.
Eftersom att målet med undersökningen var att på ett utförligt sätt precisera denna marknad har jag sedan analyserat enkätsvaren sett utifrån de påverkande variablerna. Syftet med dessa analyser var att möjliggöra en bra förståelse av hur marknaden för webbtjänsten ser ut.
Genom en sådan förståelse kan implementeringen, designen, marknadsföringen etc. av webbtjänsten visa sig bli mer effektiv.
– Läkare som homogen grupp
Då läkarna betraktas som en homogen grupp där basspecialiteterna ej har någon betydelse kan man undersöka om andra variabler kan ha påverkat resultatet och genom detta erhålla en generell bild om hur läkarna förhåller sig till de ställda frågorna. De undersökta variablerna är de som presenterades på sida sju och åtta och analyseras nedan.
Fråga 6. Antalet lästa nyhetsartiklar inom medicin- och läkemedelsområdet per vecka
0 0,1 0,2 0,3 0,4
1 2 3 4 5
Svarsalternativ
Procent
Figur 1
Utifrån figur 1 är det svårt att uttala sig konkret om att en marknad för webbtjänsten skulle finnas, men eftersom majoriteten av läkarna läser nyhetsartiklar inom medicin- och
14 läkemedelsområdet fler än fem gånger per vecka så kan man ana att marknaden faktiskt existerar.
En läkare som redan idag använder datorn som informationsmedium kan anses besitta större potential att börja använda ETS AB:s webbtjänst än en läkare som
föredrar tidningar som informationsmedium.
För att vidare påvisa att den sökta marknaden finns bland de läkare som använder datorer som hjälpmedel vid läsning av dessa nyheter presenteras följande figur.
Fråga 6. Uppdelat i läkare som föredrar internet resp.
tidningar vid läsning av nyheter inom medicin- och läkemedelsområdet
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60
1 2 3 4 5
Svarsalternativ
Procent
Internet Tidningar
Figur 2
Från figur 2 kan man urskilja att de läkare som föredrar internet framför tidningar vid läsning av nyheter inom medicin- och läkemedelsområdet också är de som oftast läser dessa
nyhetsartiklar, något som borde vara positivt för ETS AB.
I och med att en läkare läser över fem nyhetsartiklar i veckan i genomsnitt, och att de som använder datorn som hjälpmedel läser ännu fler, existerar alltså efter ovanstående resonemang den eftersökta marknaden. Motiveringen för detta påstående grundar sig också på att det svarsmaterial som erhållits visar på bra spridning mellan svarsalternativen och på så sätt kunnat tolkas som att kategoriseringen av svarsalternativen var lämpligt vald. Vidare existerar redan webbtjänster liknande ETS AB:s tilltänkta vilket logiskt skvallrar om att marknaden finns.
För att analysera hur läkarna uppfattar dagens nyhetsspridande medium kan en analys av fråga 11 göras. Frågan mäter hur lättillgängligt läkarna tycker att information och nya mediciner
15 och läkemedel är. Tolkningen av detta resultat kan dels analyseras rakt av för att se hur
läkarna ställer sig till frågan, men en för undersökningen mer intressant synvinkel är att med den aktuella frågan dels analysera de läkare som föredrar tidningar som informationsmedium och dels de som föredrar internet som informationsmedium.
Jag tror dock inte att man kan jämföra dessa två gruppers svar mot varandra då deras referenspunkter bör skilja sig åt. En internetanvändare förhåller sig till fråga 11 sett utifrån vad internet erbjuder medan en tidningsanvändare utifrån vad tidningarna erbjuder. Således bör uppfattningen om hur tillgänglighet uppfattas skilja sig åt.
En analys av skillnaderna är dock inte för undersökningen intressant då de som föredrar tidningar som informationsmedium ej är ETS AB:s målgrupp. Visserligen kan vetskap om icke-målgruppen leda till förbättringar hos produkten eller tjänsten så att ett segment av denna icke-målgrupp börjar använda produkten eller tjänsten. För att trovärdigt genomföra en sådan analys krävs ett mer omfattande arbete än vad som ryms inom ramen för denna undersökning, vilket leder till att jag endast för fråga 11 analyserar de läkare som föredrar internet som medium vid läsning av nyheter inom medicin- och läkemedelsområdet.
De läkare som föredrar internet som medium vid läsning av medicin- och läkemedelsnyheter fördelar sig över uppfattningen om nyheternas tillgänglighet enligt figur 3.
Fråga 11. Svarsfördelning av den grupp läkare som föredrar internet som kom m unikationsm edium vid
läsning av m edicin- och läkem edelsnyheter
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5
1 2 3 4 5
Svarsalternativ
Procent
Figur 3
Från figur 3 kan man antyda att en majoritet av de läkare som föredrar internet som informationsmedium tycker att nyheter inom medicin- och läkemedelsområdet är relativt lättillgängliga. För att ETS AB:s webbtjänst skall klara av att konkurrera med andra webbtjänster krävs någon form av förbättring sett gentemot dessa. Då den undersökta
16 webbtjänsten i någon form skall utmärka sig genom dess användarvänlighet ställs således stora krav vid designen av den, då uppfattningarna om tillgängligheten på andra webbtjänster redan är stor.
– Skillnader mellan män och kvinnor
Skillnaderna mellan könen visade sig inte vara vidare påtagliga. Detta är heller inte så
förvånande eftersom det borde vara arbetsuppgiften som till största del styrt hur man svarat på enkäten. Även om utrymmen för mera personliga värderingar fanns, exempelvis som frågan om intresse för andra läkarområden än deras egna, så borde också dessa värderingar
exempelvis komma från hur pass forskningsintensiv deras eget läkarområde är samt ifall detta område angränsar till andra områden. Det kan självfallet också vara så att det är läkarkolleger och annan omgivning som formar deras intressen vilket ytterligare skulle minska könet som påverkande variabler.
Även om könet som variabel inte spelar någon större roll för denna undersökning fann jag dock följande resultat.
Fråga 12. Grad av uppskattning av en webbtjänst som granskar och kategoriserar medicin- och
läkemedelsnyheter
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8
1 2 3 4 5
S var sal t er nat i v
M än Kvinnor
Figur 2
I figur 4 ser man att kvinnorna generellt sett är något mer intresserade av ett medium som sammanfattar, granskar och kategoriserar medicin- och läkemedelsnyheter. Detta kan möjligtvis förklaras av att kvinnorna visade mindre tillförlitlighet till läkemedelsföretag än männen ( kvinnornas snitt var 2,7 mot männens 3,3 ) vilket då kan ha resulterat i ett större
17 intresse till ett medium som sammanfattar, granskar och kategoriserar nyheter inom medicin- och läkemedelsområdet.
Detta är dock för ETS AB inte vidare intressant då man inte vänder sig till män eller kvinnor enskilt, men från forskningssynpunkt kan det dock vara intressant att poängtera.
Endast en läkare föredrog flygblad som medium vid läsning av nyheter inom medicin- och läkemedelsområdet av den enkla anledningen att det var för mycket mail på dator. Jag tar på grund av detta mig friheten att utesluta flygblad som svarsalternativ och analyserar således endast tidningar och internet som svarsalternativ för den frågan.
– Skillnader mellan ålderskategorierna
Det visade sig även vara små skillnader mellan ålderskategorierna i majoriteten av frågorna.
Man kunde dock antyda att desto yngre läkare desto fler lästa nyhetsartiklar per vecka. Detta kan ha den logiska förklaringen att äldre läkare som arbetat inom yrket en längre tid på något sätt blivit ”mätt” på arbetet medan yngre läkare fortfarande har en större motivation att lära sig mer. Detta bekräftas också, dock marginellt, genom att studera svarsmaterialet på fråga 13 som behandlar intresset för andra läkarområden än undersökningsobjektets. Det visade sig att yngre läkare visar större intresse av andra läkarområden än dess eget motför vad äldre läkare gör.
– Aktivitet i intresseorganisation som anknyter till vårdyrket
Ifall webbtjänsten blir verklighet är det viktigt att röster gör sig hörda om dess fördelar för att öka antalet användare och på så sätt öka webbtjänstens attraktivitet. Detta kan uppnås ifall man får intresseorganisationer så som exempelvis läkarförbundet och andra större
organisationer att tala gott om den. Jag har därav valt att ta med denna variabel i
undersökningen då jag vill analysera ifall någon speciell trend bland dessa läkare kan urskiljas och då vidare också utnyttjas.
Vid analyserna visade det sig dock inte ha någon större betydelse ifall läkarna var aktiva i någon intresseorganisation eller inte. Ifall jag skulle vara tvungen att särskilja dessa två grupper på något sätt skulle jag snarare påstå att den grupp där läkarna inte var aktiva i någon intresseorganisation visade större potential att bli användare av webbtjänsten.
18 Denna kategorisering visade sig alltså onödig och intetsägande vilket medfört att jag lämnat den därhän.
– Påverkan av digitaliserad journalhantering
En annan möjlig hypotes är att ifall en avdelning har digitaliserad journalhantering så skulle detta öka datorvanan och på så sätt öka intresset för datorn som hjälpmedel för övriga sysslor.
Det är möjligt att tänka sig att den omvända hypotesen också skulle kunna gälla då fler datoriserade moment skulle kunna resultera i mindre intresse för datorn som hjälpmedel till andra sysslor.
För att undersöka detta analyserar jag först den grupp av läkare som efter tidigare analyser verkar vara de läkare som skulle vara mest benägna att använda webbtjänsten, nämligen de som föredrar internet som hjälpmedel vid läsning av nyheter inom medicin- och läkemedel där andelen läkare från Neurospecialiteter och Invärtesmedicinska basspecialiteter dominerar.
Av de som angav internet som svarsalternativ till frågan om vilket medium de föredrog visade det sig att 89 % av dessa använde sig av digitaliserad journalhantering. Motsvarande siffra för den del av läkare som föredrog tidningar var 75 %.
Från dessa data kan man alltså ana att en arbetsplats med digitaliserad journalhantering föder ett mer utbrett användande av datorn. För att ytterligare stödja detta påstående kan det
påpekas att de som använder digitaliserad journalhantering också i större utsträckning läser dagstidningar på internet. ( 60 % mot 33 % )
– Läkare indelade i basspecialiteter
Detta avsnitt bör vara det mest intressanta för Egono Tablet Solutions AB. Genom att
analysera de olika basspecialiteterna får man kunskap om vilka kliniker och avdelningar som har störst intresse för webbtjänsten. Genom denna kunskap kan man sedan som tidigare påpekats exempelvis effektivisera marknadsföringen av webbtjänsten, och produkten Savannah.
I efterföljande figurer är av utrymmesskäl inte alla basspecialiteternas namn utskrivna. De siffror som presenteras i de aktuella diagrammen härrör var och en till följande:
1: Kirurgiska basspec. 5: Laboratoriemedicinska basspec.
2: Invärtesmedicinska basspec. 6: Neurospecialiteter
3: Psykiatriska basspec. 7: Enskilda basspec.
4: Bild och funktionsmedicinska basspec.
19 Fråga 6 som behandlar hur många gånger i veckan en läkare läser nyhetsartiklar inom
medicin- och läkemedelsområdet avslöjar vilka läkare i de olika basspecialiteterna som läser mest om det just nämnda. Figur 4 illustrerar de olika basspecialiteterna och hur många gånger i veckan de läser nyhetsartiklar inom medicin- och läkemedelsområdet.
1 2 3 4 5 6 7
S1 S2 S3 S4 S5
Basspecialitet
Svarsalternativ Procentuell data över antalet lästa nyhetsartiklar i veckan
Figur 3
Från ovanstående Figur kan man exempelvis se att de som tillhör basspecialiteten
Neurospecialiteter oftare läser nyhetsartiklar än exempelvis de som tillhör den Psykiatriska basspecialiteten. Sett utifrån fråga 6 kan man rangordna basspecialiteterna följande.
Om svarsalternativen ändras till 0, 2, 4, 6 respektive 8 ggr i veckan och man multiplicerar de procentuella andelarna från respektive kategori och svar erhåller man ett mått som då kan jämföras kategorierna emellan för att möjliggöra uttalande om vilka läkare som oftast läser nyheter inom medicin- och läkemedelsområdet.
1) Neurospecialiteter ( 7,7 )
2) Invärtesmedicinska bassp. ( 5,5 )
3) Bild- och funktionsmedicinska bassp. ( 5,43 ) 4) Enskilda bassp. ( 4,89 )
5) Kirurgiska bassp. ( 4,50 )
6) Laboratoriemedicinska basspec. ( 4,44 ) 7) Psykiatriska basspec. ( 4,17 )
20 Med denna vetskap fortsatte jag att analysera vilket medium som föredras vid läsning av nyheter inom medicin- och läkemedelsområdet (fråga 7).
1 2 3 4 5 6 7
S1 S2
B a ssp e c i a l i t e t
S v a r sa l t e r n a t i v
Vilket m edium som föredras vid läsning av nyheter inom m edicin- och läkem edelsom rådet
Figur 4
Från figur 6 kan man avläsa den procentuella fördelningen av vad de olika läkarkategorierna svarade på frågan om vilket medium som föredrogs vid läsning av nyheter inom medicin- och läkemedelsområdet.
Även i detta fall är basspecialiteten Neurospecialiteter mest intressant för ETS AB då 75 % angav att de föredrog internet som informationsmedium. Denna basspecialitet var också den enda kategorin där majoriteten föredrog internet som val av medium vid läsning av medicin- och läkemedelsnyheter. En rangordning efter % som angav internet som svarsalternativ blir följande.
1) Neurospecialiteter ( 75 % )
2) Laboratoriemedicinska basspec. ( 50 % ) 3) Invärtesmedicinska bassp. ( 40 % ) 4) Enskilda bassp. ( 30 % )
5) Psykiatriska basspec. ( 29 % ) 6) Kirurgiska bassp. ( 22 % )
7) Bild- och funktionsmedicinska bassp. ( 14 % )
Om man vidare analyserar resultatet från fråga 10 där läkarna angav om information angående nya läkemedel och mediciner var värdefullt kan detta användas för att kontrollera svaren från fråga 6. Man kan anta att desto mer en läkare tycker att denna information är värdefull desto oftare borde denne också läsa nyhetsartiklar om detta.
21 Resultaten från denna kontrollanalys ( som presenteras i appendix 3, figur a – g ) visar att svaren från de båda frågorna generellt sett följer samma mönster. Detta skulle stärka trovärdigheten av den rangordningen som gjordes sett utifrån hur många gånger i veckan läkarna läser nyhetsartiklar inom medicin- och läkemedelsområdet.
– Medvetenhet och uppfattningar om Tablet PC
Denna analys ligger utom ramen för arbetet då jag avgränsade mig från att analysera själva produkten Savannah Tablet PC. Jag tog dock med två frågor på enkäten som dels mäter medvetenheten hos läkarna angående produkten och dels inställningen till den. Detta gjordes av ren nyfikenhet men är självklart även av intresse för ETS AB.
Det visade sig att 26 % av läkarna visste vad produkten var och där 67 % av dessa trodde att det skulle effektivisera dess arbetssituation. För mig var detta förvånande då jag trodde att medvetenheten skulle vara något större samtidigt som jag trodde att inställningen till den skulle vara mer negativ. Under förundersökningen fick jag känslan över att läkarna ofta uppfattade de nya teknikerna och produkterna som överflödiga och därmed trodde jag att läkarna allmänt skulle se kritiskt på nya produkter vid den första anblicken. Detta visade sig trots allt vara fel vilket självklart borde gynna ETS AB.
– De undersökta tilläggsfunktionerna
De tilläggsfunktioner som jag valt att undersöka är som tidigare påpekat endast mina egna idéer och det är inte säkert att det skulle gå att implementera dessa i praktiken.
I och med ETS AB:s önskemål har jag dock valt att undersöka ifall ett behov av dessa tilläggsfunktioner finns.
Implementering av FASS
Idag finns FASS både som pappers- och datoriserad version, och under förundersökningen fick jag vetskap om att det finns nackdelar med båda versionerna. Papperskopian kan
upplevas tidsödande att slå i medan det kan vara svårt att få en överblick över materialet med den datoriserade versionen.
När läkarna slår upp ett läkemedel finns ofta mycket information som läkarna inte är
intresserade av vilket då måste sållas bort vilket ofta upplevs som arbetsamt och tidsödande.
Informationen kan ibland vara flera hundra rader text med en uppsjö av rubriker så som
22 dosering, biverkning, innehåll m.m. Min idé är att användaren (med den datoriserade
versionen) istället endast får rubrikerna presenterad på skärmen och får därefter själv bestämma vilken information denne vill ha presenterat. En liknande funktion finns redan på www.fass.se men denna tvingar användaren att skrolla tillbaka till huvudmenyn efter att ha läst informationen under en rubrik. Detta kan ofta tvinga användaren att skrolla långa stycken tillbaka till huvudrubrikerna vilket självklart inte är bra sett utifrån användarvänliga
synpunkter.
Utöver denna funktion skulle man kunna implementera FASS som en wiki-sida där läsarna själva kan kommentera artiklar. I och med att det är ett slutet sällskap av bara läkare som har tillgång till sidan tror jag att en stor grad av professionalitet kommer att infinna sig vilket skulle resultera i en minimering av oseriösa inlägg. I och med att läkarna själva kan beskriva egna erfarenheter av läkemedlet tror jag att man får en bättre och mer dynamisk databas.
För att beskriva hur läkarna använder FASS som hjälpmedel i arbetet presenteras följande figur.
Fråga 19. Kategoriserat efter sätt att använda FASS
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4
1 2 3
Svarsalternativ
Andel
Tidningar Internet
Figur 5
Från denna figur ser man att andelen av läkarna som föredrar internet vid läsning av nyheter inom medicin- och läkemedelsområdet också till större del använder den datoriserade versionen av FASS. Detta får det för ETS AB positiva resultatet att målgruppen för webbtjänsten är densamma som målgruppen för den eventuellt nya versionen av FASS.
För att denna tilläggsfunktion skall öka attraktiviteten för webbtjänsten krävs det att de nya funktionerna fungerar som det skall samt att wiki-funktionen ej missbrukas. Det övriga arbetet
23 med upphovsrättslag m.m. som krävs för att lagligt genomföra detta lämnar jag dock därhän till ETS AB.
Implementeringen av beställningsfunktioner för läkemedel
Grunden till denna idé var att öka annonsernas attraktivitet och funktionalitet för både annonsörer och läkare. Genom att direkt från annonserna kunna beställa det aktuella läkemedlet skulle detta dels gynna annonsörerna då snabba kommunikationsvägar som underlättar för kunden ger större chans att kunder också köper produkten. Dels skulle också läkarnas administrativa tid minskas genom att mindre antal moment för att beställa läkemedlet skulle behöva genomföras.
Vid analyser av denna fråga visade det sig dock att uppfattningen om dagens
beställningssystem varierade kraftigt. Många av respondenterna angav också att de aldrig beställer läkemedel.
Läkemedelsbeställningen är idag ganska löst reglerad och de läkemedel som används på sjukhusavdelningarna och klinikerna kan beställas på många olika sätt7. I och med att det idag ej finns någon direkt mall för hur man skall gå tillväga när man beställer läkemedel och att läkarnas uppfattning om beställningsproceduren varierar är det svårt att uttala sig om hur de komplikationer som finns uttrycker sig.
Trots svårigheterna med att beskriva de komplikationer som idag finns med
läkemedelsbeställning finns det förmodligen många sätt att förbättra denna eftersom vissa läkare upplever beställning av medicin som besvärligt och tidsödande.
Om en tilläggsfunktion likt den jag presenterat är ett led i att förbättra och förenkla
läkemedelsbeställningen låter jag dock vara osagt då slutsatser från det insamlade materialet inom detta område ej var möjliga att dras.
– Sammanfattning
Vi har alltså skäl att anta att vissa basspecialiteter är mer intressanta för ETS AB än andra.
Var man skall dra gränsen för vad som är intressant eller ej vare sig lätt eller vidare vetenskapligt. Ifall en mer omfattande studie skulle ha gjorts där exempelvis 50 stycken läkare från varje basspecialitet skulle ha svarat på enkäten så skulle man med statistikteori kunna bevisa hypoteser statistiskt. I och med att denna undersökning endast har runt tio
7 Sven-Axel Andersson. Telefonintervju 2006-10-25
24 undersökningsobjekt per kategori skulle ett försök att statistiskt säkerställa något vara
omöjligt.
Man kan trots detta tydligt se tendenser på att vissa basspecialiteter är mer intressanta för ETS AB än andra. För att läkarna allmängiltigt skall uppfatta webbtjänsten som bra krävs dock att webbtjänsten skall innehålla intressant information inom alla läkarområden.
Till Ergono Tablet Solutions AB
Resultaten av analyserna visar på att det finns en marknad för webbtjänsten. Problemet är att definiera i vilket segment av läkarkåren denna marknad finns samt hur den ser ut. Från resultaten att döma verkar marknaden logiskt nog finnas inom de mest datorintensiva
basspecialiteterna bortsett då från det något förvånande resultaten från analyserna av bild- och funktionsspecialiteterna. Utifrån denna undersökning bör ni alltså koncentrera er först och främst på basspecialiteterna Neurospecialiteter samt Invärtesmedicinska specialiteter. De läkare som ingår i dessa basspecialiteter visar ett mer intressant beteende än andra läkare sett utifrån eventuellt användande av er webbtjänst.
I enkäten lade jag till en möjlighet för läkarna att skriva ned den eller de webbtjänster som föredrogs. Den i särklass populäraste webbtjänsten var NCBIs ( National Center for Biotechnology Information ) webbtjänst www.pubmed.org. Att det var en webbtjänst på engelska borde innebära större möjligheter för er webbtjänst då ni kommer att använda svenska som språk och vänder er till svenska läkare. Det kan också vara fördelaktigt att använda www.pubmed.org vid designen av den nya webbtjänsten då den uppenbarligen är populär.
25 Källförteckning
Tryckta källor
Scott M. Smith, Gerald S. Albaum. (2005) Fundamentals of Marketing Research.
Lars Christensen et al. (1998) Marknadsundersökning –en handbok.
Christofer Edling, Peter Hedström. (2003) Kvantitativa metoder
Gunnar Blom, Björn Holmquist. (1998) Statistikteori med tillämpningar.
Socialstyrelsen i samarbete med Cegedim AB. (2005) Legitimerade läkare Elektroniska källor
www.regeringen.se www.mediahuset.se www.skl.se
Muntliga källor
Sven-Axel Andersson. Chefsläkare och medicinsk rådgivare inom Dalarnas landsting.
Muntlig intervju vid hemstaden i Mora 2006-09-25. Telefonintervju vid flertalet tillfällen under perioden 2006-08-25 till 2006-12-21
Lars Ådin. Överläkare inom bild- och funktionsmedicinska specialiteter på Skellefteå Lasarett. Telefonintervju 2006-10-10
Per Forsman. Narkosläkare på Skellefteå Lasarett. Telefonintervju 2006-10-10 Emil Bjurman. Kirurg på Skellefteå Lasarett. Telefonintervju 2006-10-10
Börje Brandt. Grundare av ETS AB. Telefonintervju samt handledning via telefon vid flertalet tillfällen under perioden 2006-08-20 till 2006-12-21
Dag Jonsson, Senior lecturer Uppsala Universitet. Mailintervju 2006-11-07
26 Appendix 1 1. Kön
Man Kvinna
2. Ålder
-30 30 – 40 40 – 50 50 – 60 +60
3. Profession, läkarspecialitet: _____________________________________
”Delar in läkarna i de uppsatta läkarkategorierna”
4. **Antal timmar vid dator/vecka i tjänsten:
-5 5 - 10 10 – 15 15 - 20 +20
5. **Utöver Er läkartjänst, är Ni aktiv i någon intresseorganisation eller annan verksamhet som anknyter till läkar- eller vårdyrket?
Ja Nej
Om ja, vilken? ______________________________________
”Denna fråga finns med för att kontrollera ifall aktivitet inom
läkarintresseorganisationer kan kopplas ihop med läkarnas attityd och beteende inom andra områden.”
6. **Hur många gånger i veckan läser Ni nyhetsartiklar inom medicin- och läkemedelsområdet?
0 ggr 1-2 ggr 3-4 ggr 5-6 ggr över 7 ggr
”Mäter indirekt intresset för att läsa om medicin- och läkemedelsnyheter 7. *Vilket medium föredrar Ni vid läsning av nyheter inom medicin- och
läkemedelsområdet?
Tidningar Flygblad Internet
Ifall internet föredras, vilken sida/adress
föredras?__________________________________________
Ifall inte internet föredras,
varför?____________________________________________
”Mäter läkarnas uppfattning om olika informationsmedium samt mäter internets fördelar och nackdelar sett till andra sätt att sprida information”
8. *Markera nedan hur Ni förhåller er till de medium som finns för spridning av nyheter inom medicin- och läkemedelsområdet där ”1” är dåligt medium och ”5” är bra medium
Tidningar 1 2 3 4 5
Flygblad 1 2 3 4 5
27 Internet 1 2 3 4 5
Personlig kontakt 1 2 3 4 5
med läkemedelsföretag Annat:_____________ 1 2 3 4 5
”Mäter inställningen till dessa medium”
Ange till vilken grad (1-5) Ni instämmer på följande påståenden:
9. *Information från läkemedelsföretag angående nya läkemedel och mediciner kan anses som trovärdig
1 2 3 4 5 Instämmer inte alls Instämmer helt ”Mäter uppfattningen om läkemedelnyheternas trovärdighet”
10. *Information från läkemedelsföretag angående nya läkemedel och mediciner är värdefullt för mig som läkare
1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
”Mäter hur läkarna värderar information från läkemedelsföretag och ifall de då har nytta av denna information i tjänsten”
11. *Information om nya mediciner och läkemedel är lättillgängligt
1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
”Mäter uppfattningen om de befintliga informationsbankerna. Ifall många läkare tycker att det är svårt att hitta information om nya läkemedel bör detta öka webbtjänstens möjligheter att implementeras”
12. *Jag skulle uppskatta ett medium som granskar, sammanfattar och kategoriserar nyheter inom medicin- och läkemedelsområdet
1 2 3 4 5 Instämmer inte alls Instämmer helt
”Mäter indirekt intresset för webbtjänsten”
13. *Nyheter inom andra läkarområden än mina anser jag intressant
1 2 3 4 5 Instämmer inte alls Instämmer helt
”Mäter intresset för läkaryrket i övrigt. Denna fråga finns med då utformningen av webbtjänsten kan komma att påverkas av detta. Ifall majoriteten av de svarande inte visar något intresse för andra läkarområden kan man ta hänsyn till detta genom att på webbtjänsten endast presentera information som läkarna har nytta av inom tjänsten.
Kort förklarat: När en läkare loggar in på webbtjänsten slussas denne direkt till aktuellt område”
14. *Idag fungerar beställning av läkemedel bra
1 2 3 4 5 Instämmer inte alls Instämmer helt
28
”Denna fråga mäter attityden till dagens läkemedelsbeställning. Beställning av läkemedel skulle kunna vara en tilläggstjänst på webbtjänsten”
15. *Om Ni inte instämde på förra frågan (om Ni svarade alternativ 1 eller 2), vad är det största problemet med beställning av medicin och läkemedel som Ni ser det?
Svar: ____________________________________________________________
”Låter undersökningsobjekten vägleda till bättre rutiner och funktioner för läkemedelsbeställning.”
16. **Jag läser dagstidningar på Internet Ja Nej
”Mäter användande av dator utanför tjänsten”
17. **Jag är användare av internetbank Ja Nej
”Mäter användande av dator utanför tjänsten”
18. **Använder den avdelning Ni arbetar på digitaliserad journalhantering?
Ja □ Nej □
”Denna fråga skall ge svar på om avdelningar och kliniker med digitaliserad journalhantering är mer intresserade av fler tekniska lösningar eller om det är tvärt om. Svaren från denna fråga skall alltså jämföras mot svaren i exempelvis fråga 7 och 8 och på så sätt möjliggöra en tolkning av ovanstående.”
19. **Jag använder FASS i arbetet
Ja: Nej
huvudsakligen som papperskopia , huvudsakligen på dator
”Denna fråga skall undersöka ifall FASS skulle kunna implementeras på webbtjänsten som en tilläggstjänst”
20. Vet Ni vad en Tablet PC är?
Ja Nej
21. Ifall Ni svarade ja på den ovanstående frågan, tror du att en Tablet PC kan effektivisera Er arbetssituation?
Ja Nej
Motivering:___________________________________________________
”Fråga 20 och 21 finns med för att mäta medvetenheten och uppfattningen om Tablet PC.
Den är för undersökningen ej intressant. Det kan dock vara intressant för ETS AB att ta med någon fråga om deras huvudprodukt.”
29 Appendix 2
Figur a
Kirurgiska bassp.
-0,10 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70
1 2 3 4 5
Svarsalternativ
Andel
Lästa artiklar Uppfattning
Figur b
Invärtesmedicinska bassp.
0,00 0,20 0,40 0,60 0,80
1 2 3 4 5
Svarsalternativ
Andel
Lästa artiklar Uppfattning
30
Figur c
Psykiatriska bassp.
-0,20 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80
1 2 3 4 5
Svarsalternativ
Andel
Lästa artiklar Uppfattning
Figur d
Bild- och funktionsmedicinska bassp.
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40
1 2 3 4 5
Svarsalternativ
Andel
Lästa artiklar Uppfattning
31
Figur e
Laboratoriemedicinska bassp.
-0,10 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60
1 2 3 4 5
Svarsalternativ
Andel
Lästa artiklar Uppfattning
Figur f
Neurospecialiteter
-0,20 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00
1 2 3 4 5
Svarsalternativ
Andel
Lästa artiklar Uppfattning
Figur g
Enskilda bassp.
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60
1 2 3 4 5
Svarsalternativ
Andel
Lästa artiklar Uppfattning
32
