• No results found

”2000 nya hus i Tallkrogen”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”2000 nya hus i Tallkrogen” "

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Maria Öhman

Handledare/ Anders Wilhelmson Supervisor

Examinator/ Per Fransson Examiner

Examensarbete inom arkitektur, avancerad nivå 30 hp Degree Project in Architecture, Second Level 30 credits

25 maj 2018

”2000 nya hus i Tallkrogen”

”2000 new houses in Tallkrogen”

(2)

2000 new houses in Tallkrogen Tallkrogen, just south of Stockholm, is an

Egnahemsrörelsen (own home movement) area built in the 1930’s. Through small changes in many steps, the area and the characteristics of the houses have gradually changed; from a general point of view to a movement towards individuality. Through this evolution, a slow stretching of what the area allows has developed Tallkrogen, though hidden under a form of conservation of the own home movement.

How can the gradual development that occurred in Tallkrogen act as a generator for expansion? How would rooms, houses and the master plan take shape in a new interpretation of the area, originated from the development that has taken place since the area was built?

By connecting to the DNA of Tallkrogen and furhter elaborate on the existing evolution, the project proposes two new houses on a plot in Tallkrogen. Big Sister and Little Brother. A mutation that could affect the entire area and eventually become 2000 new houses in the future.

2000 nya hus i Tallkrogen

Tallkrogen i söderort, ett egnahemsområde byggt på 30-talet. Via små förändringar i många steg har området och husens egenskaper förändrats och husen har gått från en generell utgångspunkt till en strävan mot individualitet. Genom dessa stegvisa förändringar har en långsam töjning av vad platsen tillåter utvecklat området om än dolt under en form av bevarande av egna hem rörelsen.

Hur kan den gradvisa utveckling som skett i Tallkrogen agera generator för expansion? Hur skulle rum, hus och översiktsplan gestalta sig i en nytolkning av området sprunget ur den utveckling som skett sedan området byggdes?

Genom att knyta an till Tallkrogens DNA föreslår projektet två nya hus på en tomt i Tallkrogen. Storasyster och Lillebror. En mutation som med tiden skulle kunna komma att påverka hela området och senare bli 2000 nya hus.

(3)

Verklighet

Under nittonhundratrettiotalet organiserade sig Stockholms stad för att råda bot på den rådande

bostadsbristen. Man ville ge trångbodda arbetarfamiljer ett billigt och hälsosamt sätt att leva. Trädgårdsstäder byggdes runt om i Stockholm. Tallkrogen var ett av dessa nya områden. Genom att kontantinsatsen ersattes med egen arbetskraft fick Stockholms ekonomiskt svaga möjlighet att bygga sina egna hem.

Monteringsfärdiga element i standardmaterial och med förenklade arbetsmetoder levererades till tomten, tillsammans med en manual för hur arbetet skulle utföras.

Tomterna som hyrdes ut av staden var i genomsnitt 500 kvm och tanken var att varje familj skulle ges möjlighet att odla sin egen mat i form av potatis, frukt och bär i trädgården. I Tallkrogen finns idag drygt 1000 hus byggda under denna period.

Idag har många av husen fått tillbyggnader. Med färger, inhägnader och attribut har en förvandling skett och husen har gått från det standardiserande till en strävan mot individualitet. Teknologi, material, familjestrukturer, konsumtionsvanor, förändring i arbete är några av de samhällsförändringar som dessa hus har påverkats av.

Bakgården som från början var till för att producera egen föda, har idag blivit en arena där en helt annan produktion sker. En plats för fritid och ett sätt att låta intressen manifesteras i fysiska objekt.

Husen har gått från:

Behov till begär.

Från stuga till villa.

Från arbetarklass till medelklass.

Området och husens egenskaper har förändras från en form till en annan mellan generationer via små förändringar i många steg.

Många hus är i dåligt skick då tanken inte var de skulle stå så här länge. Idéen om områdets historia är stor.

Kärleken till arten Tallkrogen är stark.

(4)

Evolution 1933

Tallkrogens karaktäristiaska stadsplan ritades på 30 talet av Albert Lilienberg.

1933-1945

Samtliga hus i Tallkrogen ritades av egnahemsarkitekten Edvin Engström.

1945-2018

De boende har tillsammans med tiden som gått förändrat och utvecklat området från den generella utgångspunkten till en strävan mot individualitet.

2018

Här gör jag mitt examensarbete och undersöker hur Tallkrogen kan tas till en framtid via den stegvisa utveckling som skett.

Albert Lilienberg

Edvin Engström

Alla som har varit bosatta eller bor i Tallkrogen idag

Maria Öhman

(5)

Process Tes

Hur kan den gradvisa utveckling som skett i Tallkrogen agera generator för expansion?

Hur skulle rum, hus och översiktsplan gestalta sig i en nytolkning av området sprunget ur den utveckling som skett sedan området byggdes?

Styrande principer

Tallkrogen – vad är Tallkrogen?

Förtätning - trycket på förtätning i Stockholm.

Verklighet – hur har förändringar i omvärlden manifesterats i Tallkrogen sedan husen byggdes.

Evolution – mitt sätt att se på Tallkrogens framtid utifrån ovanstående principer.

Process – har genererat två hus. Storasyster och Lillebror.

Fiktivt valde jag att köpa en tomt i Tallkrogen i januari.

Detta för att visa på ett exempel som sen skulle kunna vara applicerbart på resten av området.

Projektet innebär att jag river det gamla huset och bygger upp två nya. Storasyster är till mig och min dotter, det andra hyr jag ut. Om jag lyckas få igenom en avstyckning av tomten säljer jag Lillebror.

Om den mutation som jag föreslår på tomten och i området i stort skulle visa sig framgångsrik skulle det kunna utgöra startskottet för en förtätning i hela Tallkrogen.

(6)

Geografiskt läge

(7)

2018 1:3000

(8)

Original 1:3000

(9)

Tillbyggnader 2018 1:3000

(10)

2018 / Framtid 1:3000

(11)

Maratonvägen 102 Till salu i Januari 2018

(12)

1944 Original 1:100

(13)

1944 Original 1:200

(14)

1967 Nytt garage

(15)

1980

Nytt badrum, garderober på övervåningen

(16)

1982

Ny entré, nytt badrum övervåning

(17)

1989

Nya funktioner för källarens rum

(18)

2017

Friggebod samt ny rumsindelning entréplan

(19)

Förslag Sitplan 1:100

(20)

Axonometri 1:100

(21)

Källare 1:100

1. Källare

1.

AA

B

C B

C

(22)

2. Entré 3. Alkov 4. Samlingsrum 5. Badrum 6. Passage 7. Kök 8. Sovrum

8.

7.

6.

5.

4.

3.

2. 2.

7.

A

A

B

C B

C

Entré plan 1:100

(23)

9. Entré 10. Ateljé 11. Sovrum 12. Badrum 13. Terass 14. Kök 15. Samlingsrum

15.

14.

13.

12.

11.

10. 11.

9.

AA

B

C B

C

Övervåning 1:100

(24)

16. Terass

16.

AA

B

C B

C

Tak 1:100

(25)

Sektion B-B 1:100

(26)

Sektion A-A 1:50

(27)

Sektion C-C 1:100

(28)

Fasad 1:50

(29)
(30)
(31)
(32)
(33)

Modell, exteriör 1:50

(34)

Modell, exteriör och interiör 1:50

(35)

Evolutionär utveckling av projektet 1:400

(36)

Rumsliga fragment av Tallkrogens evolution 1:20

(37)

References

Related documents

[r]

För det enskilda Natura 2000-området är det överordnade syftet att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper eller arter som utgjort grund för utpekandet

Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad Nationella IT-strategin för vård och omsorg ska fungera som stöd för det lokala och regionala arbetet

Visionen innebär flera nya och ut- vecklade funktioner för bl a idrott, skola och bostäder inom området.. • Den nya strukturen för området ska baseras på att Stadionbyggnaden

För det enskilda Natura 2000-området är det överordnade syftet att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper eller arter som utgjort grund för utpekandet

För det enskilda Natura 2000-området är det överordnade syftet att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de fåglar, naturtyper, Natura 2000-arter och typiska arter

Jag vill också rikta ett stort tack till alla medlemmar för inspirerande kon- takter och föreningsmöten som varit både spännande och givande.. Avslutningsvis vill jag hälsa

Väsentligt förbättrad bostadsstandard Om hyresmedlemmen inte kan hän- visa till några ändrade förhållanden men genom bytet kan få väsentligt förbättrad bostadsstandard i form