KSeko kallelse med handlingar 2021-02-08

(1)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Kanslienheten Helena Edenborg Kanslichef

0156-520 06

helena.edenborg@trosa.se

Kallelse Datum 2021-02-05

Tid: Måndagen den 8 februari 2021 kl. 15:00 Plats: Trosa kommunhus*

*Samtliga ledamöter och ersättare deltar på distans genom ”Digitalt möte”. Endast ordförande och sekreterare deltar på plats i kommunhuset.

Kallelse till sammanträde med ekoutskottet

Ärende Dnr

1. Godkännande av dagordningen

2. Verksamhetsplan 2021 KS 2021/17

3. Ansökan om dispens från naturreservatsföreskrift i Kråmö naturreservat

KS 2021/15

4. Ansökan om dispens från naturreservatsföreskrift i Lånestahedens naturreservat

KS 2021/16

5. Information om rekrytering av energi- och klimatrådgivare 6. Information om avslutad programperiod inom energi- och

klimatrådgivningen 2018-2020 7. Information om folkhälsoprojekt

Stefan Björnmalm Helena Edenborg

Ordförande Sekreterare

(2)

(3)

Ekologienheten Elin van Dooren Kommunekolog 0156-52024

elin.vandooren@trosa.se

Tjänsteskrivelse Datum

2021-02-02 Diarienummer KS 2021/17

Ekoutskottets verksamhetsplan för 2021

Förslag till beslut

Ekoutskottet fastställer förslag till verksamhetsplan för 2021.

Ärendet

Ekologienheten har tagit fram ett förslag till verksamhetsplan för 2021. Prioriterade aktiviteter kopplar an till ekoutskottets mål och berör områdena energi, klimat, ekologi och folkhälsa.

Elin van Dooren Kommunekolog

Bilagor

Ekoutskottets verksamhetsplan för 2021.

(4)

Ekologienheten Elin van Dooren Kommunekolog 0156-520 24

Ekoutskottets verksamhetsplan för 2021

Verksamhet

Trosa är en ekokommun med höga ambitioner i miljöfrågor. Kommunstyrelsens ekoutskott ansvarar för kommunens övergripande ekologi- och folkhälsofrågor och verkar strategiskt för att bidra till långsiktigt hållbar utveckling. Förutom de

prioriterade områdena för 2021 deltar ekologienheten aktivt i olika

samverkansprojekt både internt och externt. Ekologienheten tar ställning till deltagande i nya projekt och aktiviteter som dyker upp under året.

Ekoutskottets mål

1. Minskad övergödning i Trosaån och Östersjön 2. Minskad energianvändning från hushåll 3. Minskade utsläpp av växthusgaser

4. Trosas medborgare ska ha god tillgång till parker, grönområden och natur Utöver ovanstående mål så är biologisk mångfald och hållbar konsumtion viktiga frågor som ekoutskottet arbetar med, men där det idag saknas bra metoder för uppföljning.

Inom folkhälsofrågor arbetar ekoutskottet efter kommunfullmäktigemålet.

Prioriterade aktiviteter 2021

Övergripande miljöfrågor Miljöledningssystem

Under 2020 så har nya riktlinjerna för kommunens miljöledningssystem tagits fram och under 2021 så ska den första uppföljningen ske i enlighet med de nya

riktlinjerna. Uppföljningen går via ekoutskottet till kommunfullmäktige.

Målområde: 1-4 Miljöpris

Utse vinnare av Trosa kommuns miljöpris.

Målområde: 1-4 Hållbarhetsdagar

För att uppmärksamma Trosa som ekokommun, belysa kommunens miljöarbete och visa på hur medborgare och företag själva kan bidra till en bättre miljö anordnas

(5)

TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(4)

Ekologienheten 2021-01-26

Hållbarhetsdagarna under hösten. På vilket sätt arrangemanget kan genomföras beror på det då rådande pandemiläget.

Målområde: 1-4 Ekologi

Naturvård

Följa skötselplanerna för de kommunala naturreservaten Kråmö, Lånestaheden och Tomtaklintskogen samt Natura 2000-området Borgmästarholmen. Fokus på

betesdrift, översyn av stigar och skyltar samt avverkning av granplantering och riskträd.

Målområde: 4 Nära mat

Tillsammans med näringslivsenheten och Nyköpings kommun delta i ett Leaderprojekt med syftet att stimulera till mer lokalproducerad mat. Projektet genomförs under förutsättning att Leaderansökan beviljas.

Målområde: 3-4 Minimeringsmästarna

Den nya omgången av Minimeringsmästarna som skulle ha startat 2020 har skjutits upp till hösten 2021 pga. av pandemin. Syftet med projektet är att minska

hushållens avfallsmängder samt deras ekologiska fotavtryck. Projektet har nu skalats upp till ett nationellt projekt. Ekologienheten representerar även Trobo i projektgruppen.

Målområde: 3 + hållbar konsumtion Fiskvårdsprojekt

Stödja tekniska kontoret med bidragsansökningar och ekologisk kompetens för att åtgärda vandringshinder för fisk i Trosaån. Byggnation av fiskvägar startar 2021.

Målområde: biologisk mångfald Våtmarkssatsning

Möjligheterna till anläggande av våtmark för att minska närsaltsutsläpp till Trosaån undersöks. En projekteringsritning är framtagen, men skredrisken och

markägarfrågan ska utredas vidare samt hur våtmarken ska skötas i framtiden.

Målområde: 1

Sörmlands vattenvecka

Aktiviteter anordnas i samverkan med Trosaåns vattenvårdsförbund under Sörmlands årliga vattenvecka.

Målområde: 1, 4

VA-plan

Stödja tekniska kontoret med ekologisk kompetens i framtagande av VA-plan och ny VA-policy för kommunen.

Målområde: 1, 4

(6)

Avfallsplan

Stödja tekniska kontoret med ekologisk kompetens i framtagande av Avfallsplan för kommunen.

Målområde: 3 + hållbar konsumtion Folkhälsa

Klimatmatchen

En tävling för barn- och ungdomar inom föreningslivet. Syftet är att stimulera till att fler går, cyklar, åker kollektivt eller samåker till fritidsaktiviteten.

Målområde: 3 + folkhälsa Föreläsning inom folkhälsa

Minst en föreläsning på temat folkhälsa genomförs.

Målområde: folkhälsa

Internt närverk för folkhälsofrågor

Undersöka förutsättningar och efterfråga för ett internt nätverk för folkhälsofrågor.

Aktuella verksamheter är bl.a. socialkontoret och skolkontoret.

Målområde: folkhälsa Hälsotrampet

Hälsotrampet syftar till att få fler att upptäcka fördelarna med att cykla för bättre hälsa och miljö.

Målområde: 3 + folkhälsa

Fördjupning inom Liv- och hälsa ung

Tillsammans med skolkontoret och socialkontoret ta fram en årlig enkät som

komplement till den enkät som regionen gör inom Liv- och Hälsa ung vart tredje år.

Målområde: folkhälsa

Energi- och klimat

Energi- och klimatrådgivning

Bedriva gemensam energi- och klimatrådgivning till företag, privatpersoner och föreningar i kommunerna Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta. För den nya programperioden som startar 2021 tas en egen verksamhetsplan fram i samband med ansökan till Energimyndigheten.

Målområde: 2, 3

Energieffektivisering av kommunens egna fastigheter

Kontinuerlig samverkan med bl.a. tekniska kontoret. Fortsatt medverkan till energieffektiv upphandling vid om- och tillbyggnader.

Målområde: 2-3

(7)

Effektivisering av kommunens egna transporter

Stödja kommunens bilsamordnare med kompetens inom energi- och klimatfrågor och hållbara transporter. Deltar i projektet med införandet av ett nytt förnyelsebart fordonsbränsle, HVO100, för kommunens bilar.

Målområde: 3

Uppföljning av Energi- och klimatplan

Årlig uppföljning av åtgärder tillsammans med övriga ansvariga enligt planen.

Målområde: 2-3 Fjärrvärme

Kontinuerliga möten med Statkraft för att vid varje lämpligt tillfälle se över möjligheten till att förtäta fjärrvärmen i kommunen.

Målområde: 2-3

Erbjudande om energi- och klimatrådgivning i skolan

Skolor erbjuds besök av energi- och klimatrådgivarna som komplement till ordinarie undervisning.

Målområde: 2-3 Övrigt

Studiebesök

Minst ett studiebesök för ekoutskottet ska genomföras under året.

Workshop om måluppfyllelse

Ekoutskottet ska genomföra en workshop för utvecklingsarbete med utgångspunkt i målarbetet och ökad måluppfyllelse.

Förbund och föreningar

Trosa ingår i flera förbund och föreningar. Ekologienheten har en central roll i Trosaåns Vattenvårdsförbund, Trosaåns Fiskevårdsområdesförening och

Svealandskustens vattenvårdsförbund samt deltar aktivt i Sveriges Ekokommuner.

Nätverk

Aktivt deltagande i regionala nätverk inom ekologi, energi och folkhälsa.

Samverkan internt

Utöver ovanstående stödjer ekologienheten bl.a.

- Tekniska kontoret i frågor rörande bl.a. reningsverkslösning, Trosaån, skötsel av skog och mark, bidragsansökningar.

- Samhällsbyggnadskontoret i frågor rörande bl.a. översiktsplan, detaljplaner, Ostlänken, strandskydd.

- Skolkontoret i frågor rörande bl.a. Grön Flagg, Hälsosam förskola och övergripande folkhälsofrågor.

- Övriga verksamheter i arbetet med miljöledningssystemet, övriga miljö- och energifrågor samt folkhälsofrågor.

(8)

(9)

Ekologienheten Elin van Dooren Kommunekolog 0156-520 24

Ansökan om dispens från naturreservatsföreskrift i Kråmö naturreservat

Förslag till beslut

Ekoutskottet beviljar Ecopelag Ekonomisk förening dispens från naturreservatsföreskrift A4 i Kråmö naturreservat.

Ärendet

Kommunekologen har mottagit en dispensansökan gällande

naturreservatsföreskrifter i Kråmö naturreservat. Ansökan gäller en försöksodling av musslor med syftet att undersöka hur metoden kan bidra till att återföra

näringsämnen från vattnet till land. En bottenförankrad odling om ca 10 ha anläggs över mjukbotten och på ett sådant sätt att det inte stör båttrafiken. Odlingen ingår i ett LOVA-projekt och kommer att pågå under 5 år. Under projektets gång kommer enligt anmälan prover och miljödata att kontinuerligt samlas in och

bottensedimentet provtas. Ett parallellt projekt finansierat av Havs- och

vattenmyndigheten kommer bland annat att följa och utvärdera hur den ökade sedimentationen under en musselodling påverkar mjukbottenfaunan.

Miljökontoret och Länsstyrelsen har yttrat sig i ärendet och har inget att erinra.

Länsstyrelsen har beviljat odlingstillstånd för verksamheten.

Elin van Dooren Kommunekolog

Bilagor

Dispensansökan Yttrande miljkontoret Yttrande Länsstyrelsen

(10)

Ansökan om dispens i kommunalt naturreservat

Kommunen får enligt 7 kap 7§ miljöbalken ge dispens från föreskrifter för ett naturreservat, om det finns särskilda skäl. En dispens ska vara förenlig med syftet och föreskrifterna för det skyddade området.

Särskilda skäl kan anses föreligga om åtgärden främst har en positiv inverkan på områdets bevarandevärden. Angelägna allmänna intressen kan i vissa fall utgöra särskilda skäl för dispens om de är förenliga med föreskriftens syfte.

Dispensbesluten kan tidsbegränsas och förenas med villkor, till exempel krav på återställning eller skyldighet att utföra en särskild undersökning av berört område eller att vidta skydds- eller

kompensationsåtgärder.

Sökande ansvarar för att verksamheten inte skadar några enskilda intressen och att övriga tillstånd från kommunen, länsstyrelsen, berörda markägare, väghållare etc. finns.

Ett beslut om dispens upphör att gälla, om den åtgärd som avses med dispensen inte har påbörjats inom två år eller avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft.

Sökandens namn

Ecopelag

Adress

Torsby gammelväg 10

Postadress

139 51 Värmdö

E-postadress Telefonnummer

info@ecopelag.se 0736792335/0706762737

Utöver naturreservat, omfattas det berörda området även av följande skyddsbestämmelser?

 Natura 2000 område

 Strandskyddsområde

 Djurskyddsområde (fågel- eller sälskyddsområde)

 Övrigt skydd

Naturreservatets namn: Vilken reservatsföreskrift avser ansökan:

Kråmö Naturreservat -

Typ av åtgärd:

Musselodling för närsaltsreduktion och recirkulering av näringsämnen

Principen för musselodling är enkel och går ut på att naturligt förekommande mussellarver fäster in till utplacerade odlingssubstrat. Där livnär de sig genom att filtrera vattnet på alger och organiska partiklar och lagrar in näringsämnen från sin föda under tillväxt.

Odlingsutrustningen består av betongankare med infästa ankarlinor och bärlinor. Bärlinan hålls flytande av bojar och till denna fästs tomma substrat i form av odlingsrep (se bifogad skiss).

(11)

När avses åtgärden genomföras:

Våren 2021 – hösten 2024

Särskilda skäl:

Projektet är finansierat av LOVA och odlingen sker som en åtgärd för att förbättra miljön i Östersjön samt att miljöeffekterna mäts kontinuerligt.

Kompletterande information (inkl. vilka hänsyn som tas till djur- och natur):

Skyddsvärda områden i reservatet kommer att undvikas så som hårdbottnar och grunda bottnar då odlingarna kommer att placeras på bottnar djupare än 15 meters djup. Kontinuerliga provtagningar kommer att ske för att undersöka miljöeffekterna. För mer information se även bilagor.

Till ansökan ska bifogas:

 En översiktskarta där området för åtgärder har markerats.

 En detaljkarta eller skiss som visar åtgärdernas lokalisering och omfattning.

Ort och datum

Värmdö 2/2 2021

Sökandes underskrift

Information om hur vi hanterar dina personuppgifter hittar du på www.trosa.se/offentlighetochsekretess/Hantering-av- personuppgifter

(12)

Bilaga till ansökan om odlingstillstånd Kråmö försöksodling, Trosa kommun Övriga uppgifter

Ecopelag kommer söka de registreringar/tillstånd som är nödvändiga för verksamheten. Försöken är en del av LOVA-projektet “Små musslor med stort värde” och kommer vara ett parallellt projekt till LIFE IP Rich Waters (ett av Sveriges största vattenmiljöprojekt www.richwaters.se) som syftar till att undersöka förutsättningarna för musselodling som en miljöåtgärd för minskad övergödning och ökad cirkularitet (d.v.s. återcirkulation av näring från hav tillbaka till land). Se bifogad ansökan för mer information.

Odlingen kommer förläggas inom detta område:

lat lon Name

58,85964639 17,65156906 Kråmö NE

58,85907492 17,6453461 Kråmö NW

58,85312076 17,64768498 Kråmö SW

58,85391266 17,65406231 Kråmö SE

Kartan ovan visar ett ca: 30 ha stort område inom vilket inom vilket odlingen kommer placeras.

Själva odlingen kommer i full skala maximalt ta 10 ha i anspråk vilket även innefattar odlingens utmärkning (enl. gällande föreskrifter). Odlingen kommer placeras på förhållandevis djup

(13)

mjukbotten (se ljusgrönt - blått område i kartan ovan) för att undvika särskilt värdefulla områden (grunda områden, hårdbotten samt Natura 2000-naturtypen Rev (1170)).

Odlingens exakta placering kommer bestämmas i samråd med Trosa kommun. Då odlingen ligger på kommunens vatten kommer även tillstånd/medgivande sökas hos därifrån. Odlingarna kommer att placeras minst 100 meter från land för att inte inkräkta på strandskyddet.

(14)

3 -10 meter

200 meter

15 - 35 meter

ECOPELAG 2020

2000 kg 45°

2000 kg 40 meter

2000 kg 2000 kg

40 meter

Prototypodling – principskiss

(15)

LOVA-ansökan Södermanland Ecopelag

Små musslor med stort värde - steg 2 2019-08-23

Små musslor med stort värde - steg 2

Bild 1. Provtagning “Glittran” Trosa kommun) - december 2018

(16)

1

Inledning

Ecopelag initierade 2016 LOVA-projektet “Små musslor med stort värde” i samarbete med Nacka kommun, Haninge kommun, Norrtälje kommun och Skärgårdsstiftelsen. Från och med den 1 januari 2017 integrerades projektet i LIFE IP Rich Waters som delprojekt C14 “Innovative mussel farming to reduce nutrients” fas 1 (se Bilaga 4). Samtidigt skedde även en utökning av projektet till att även inkludera Trosa kommun i form av en så kallad complementary action.

LIFE IP Rich Waters pågår under 7,5 år (1 jan 2017 - 30 juni 2024) med målsättningen att öka takten på och effektivisera arbetet med åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Rich Waters innefattar fem temaområden; övergödning från extern- respektive internbelastning, miljögifter, konnektivitet samt kommunal vattenplanering och är idag Sveriges största miljöprojekt med sammanlagt 34 myndigheter, kommuner, företag, universitet och vattenvårdsförbund (Figur 1).

Under projektets livslängd kommer en rad konkreta åtgärder att implementeras och ett antal handböcker, rapporter och riktlinjer publiceras för att underlätta vattenplanering och prioritering av åtgärder (www.richwaters.se).

Figur 1. Översiktsbild för Rich Waters olika temaområden. Delprojekt C14 - “Innovative mussel farming to reduce nutrients” kan ses i illustrationens främre hörn.

Fas 1 av delprojekt C14 “Innovative mussel farming to reduce nutrients” har haft två fokusområden, (1) Lokalisering - om och i så fall var finns det förutsättningar för musselodling inom Norra Östersjöns vattendistrikt; (2) Teknikutveckling - utveckling och utvärdering av en innovativ nedsänkt

odlingsteknik kombinerat med tester av olika odlingssubstrat.

Ecopelag har under hösten 2018 sammanställt resultaten så här långt i en delrapport som bifogas denna ansökan (se Bilaga 4). I korthet visar fas 1 att förutsättningarna för musselodling i Norra Östersjöns vattendistrikt är betydligt bättre än man tidigare trott. Uppåt 2,7 kg mussla/meter substrat har konstaterats i Nacka kommun och som mest har nästan 4,0 kg mussla/meter substrat uppmätts i Haninge kommun. Efter denna delrapport, under november/december 2018, provtogs även stationer i Trosa kommun som visar ännu högre skördevikt med uppåt 4,5 kg mussla per meter efter endast 17 månader - två tillväxtsäsonger (se Figur 2). För att ställa detta i paritet så har Kalmar kommun räknat med en skörd på 1,1 kg/meter substrat för att nå en kostnadseffektivitet jämförbar med andra närsaltsreducerande åtgärder.

(17)

2 Figur 2. Jämförelse mellan skördevikter (kg/m/år) i Trosa och de fem högsta skördevikterna i Haninge

respektive Norrtälje kommun. Den streckade linjen visar den skördevikt (0,55 kg/m/år) som enligt Kalmar kommuns beräkningar behövs för att nå en kostnadseffektivitet i paritet med andra närsaltsreducerande åtgärder.

Även den nedsänkta odlingsteknik som testas har visat god potential (Bild 2). Konstruktionen har klarat vintern utan någon negativ påverkan och settling har kunnat konstateras ner till 20 meters djup.

Bild 2. Etablering av projektets nedsänkta odlingsrigg för teknikutveckling

Skördevikt

kg/m/år 0.00.51.01.52.0

Haninge 1 Haninge 2

Haninge 3 Haninge 4

Haninge 5 Norrtälje 1

Norrtälje 2 Norrtälje 3

Norrtälje 4 Norrtälje 5

Trosa 1

Trosa 2

(18)

3

Mål och syften

Med en odlingsteknik som klarar is och isdrift samt en tillväxt över förväntan söker Ecopelag nu medfinansiering till steg 2 av Små musslor med stort värde (Södermanland). Projekt ämnar attomsätta resultaten från steg 1 och implementera lokalt anpassad musselodling som åtgärd i Södermanlands län, samt fortsätta utvärdera möjligheterna till upptag och återcirkulering av näringsämnen och därmed skapa en grund för hållbar tillväxt inom blåa och gröna näringar.

Samtidigt som projektet kommer ge en betydande närsaltsreduktion (se “Förväntad reningseffekt och kostnadseffektivitet”) syftar det även till att adressera flera aktuella och viktiga frågeställningar:

- Kostnadseffektivitet (upptag närsalter): projektet kommer öka kunskapen om

kostnadseffektivitet genom att visa faktisk skördemängd och näringsinnehåll. Settling och tillväxt har under steg 1 varit över förväntan på ett flertal lokaler men behöver utvärderas i större skala då mängden biomassa på pilotriggarna inte är direkt skalbar. Projektet kommer även adressera kunskapsluckan vad gäller musslornas näringsinnehåll genom mätningar vid ett flertal tillfällen (se “Provtagning och analyser” ).

- Återcirkulering av näringsämnen: en fundamental del för att etablera musselodling som miljöåtgärd är att finna effektiva sätt att återcirkulera näringen i musslorna. Detta ger även en grund för en cirkulär ekonomi med ett minskat beroende av mineralbaserad fosfor. Ett flertal alternativ kommer att testas och utvärderas tillsammans med externa partners (se

“Återcirkulering av näringsämnen”).

- Miljöpåverkan: projektet kommer säkerställa att odlingen har positiv inverkan på miljön och öka kunskapen om hur musselodlingar påverkar miljön genom kontinuerliga mätningar i och kring odlingen. Miljöövervakningen kommer ske med utgångspunkt i det regionala

övervakningsprogrammet (se “Miljökonsekvensbeskrivning”) och den HaV-finansierade studie som Ecopelag driver för att öka kunskapen om de potentiellt sett negativa miljöeffekterna på ekosystem kopplade till musselodling i Östersjön (se

“Miljökonsekvensbeskrivning”).

Bakgrund

Östersjön har under det senaste århundradet förvandlats från att vara ett näringsfattigt innanhav med klart vatten till att bli kraftigt övergödd med en förändrad artsammansättning, onaturliga algblomningar och en utbredd bottendöd som följd. Effektivare reningssystem, åtgärder inom jordbruket och nedlagda industrier har minskat tillförseln av näringsämnen till att idag motsvara 1950-talets nivå. Trots detta visar mätningar att halterna av näringsämnen förblir höga, eller till och med ökar. HELCOMs rapport från 2018, “Implementation of the Baltic Sea Action Plan”, visar exempelvis att 7 av 17 områden i Östersjön har försämrats, 8 är oförändrade och endast 2 har förbättrats sedan den förra mätningen (HELCOM, 2018). Även den senaste regionala övervakningen utmed Svealands kustvatten visar på ett försämrat tillstånd och konstaterar bland annat att

fosforhalterna fortsätter öka i Stockholms norra, mellan- och ytterskärgård samt vidare söderut (Svealandskusten 2018). Situationen är särskild bekymmersam utmed Södermanlands kust där den ekologiska statusen baserad på totalfosfor överlag bedöms tillhöra de sämsta statusnivåerna

“otillräcklig” respektive “dålig”. Orsaken tros till stor del vara utbredningen av syrefria bottnar vilka

(19)

4

leder till ökad frisättning av näringsämnen från sediment som är belastade från decennier av

övergödning (interngödning). Om dagens nivå av näringstillförsel består visar beräkningsmodeller att halterna fosfor och kväve inte kommer att förändras nämnvärt under de närmaste 200 åren

(HELCOM, 2014).

Förutom den direkt negativa påverkan på vår havsmiljö så är det även viktigt att komma ihåg att fosfor är en ändlig resurs som i mineralform är omgiven av ytterligare problematik såsom höga kadmiumhalter, energikrävande gruvdrift och det politiska läget i flera av produktionsländerna (Cordell 2014). Inom forskarvärlden finns det idag konsensus kring att vi kommer nå “peakfosfor” (då efterfrågan överstiger produktionskapaciteten av mineralfosfor) inom en överskådlig framtid - något som kommer få stora negativa konsekvenser för människor världen över då priset på fosfor skjuter i höjden (Cordell 2018). För att sätta detta i ett Östersjöperspektiv så hade enbart svenskt lantbruk 2011 en import av mineralfosfor i gödsel på ca: 10 000 ton (Linderholm & Mattsson, 2013). Om vi ska kunna övergå till en hållbar livsmedelsproduktion i framtiden är det därför avgörande att vi hittar sätt att återcirkulera denna absolut nödvändiga naturresurs.

Musselodling

Principen för musselodling är enkel och går ut på att naturligt förekommande mussellarver fäster in till utplacerade odlingssubstrat. Där livnär de sig genom att filtrera vattnet på alger och organiska partiklar och lagrar in näringsämnen från sin föda under tillväxt. Fördelen med musselodling (i jämförelse med olika typer av exempelvis fällning där fosforn binds i sedimentet) är att samtidigt som näring recirkuleras produceras värdefull biomassa. Studier har exempelvis visat att musslor fungerat utmärkt som gödsel och som foder inom både gröna och blåa näringar (se “Återcirkulering av näringsämnen”).

Idag importerar länderna kring Östersjön stora mängder fiskmjöl (basingrediens i många djurfoder) som i många fall kommer från hårt överfiskade bestånd. Detta fiske påverkar inte bara specifika arter utan får även konsekvenser för hela ekosystem (bifångster, minskad föda för predatorer, trålskador etc.). Som ett exempel kan fiskfodret som används inom Norges laxodling nämnas. Uppskattningsvis härstammar en tredjedel av fodret från Peru. Här har fiskmjölsindustrin inte bara bidragit till

utfiskning och negativa ekosystemeffekter utan den konkurrerar även med den inhemska

fiskkonsumtionen, då fisken som används till foder i många fall är matfisk. Dessutom har både miljön och lokalbefolkningen påverkats negativt från fiskfoderindustrins utsläpp (Engvall, 2012).

Utvecklingen av hållbart vattenbruk är därför en aktuell politisk fråga och det anses vara en framtidsnäring med stor potential (Jordbruksverket, 2012). Produktion av vattenbruksbaserade produkter såsom musslor är dessutom arbetsintensivt och kan därför bidra till ökad sysselsättning.

En utvecklad musselproduktion skulle exempelvis kunna skapa kompletterande arbetstillfällen hos lokala yrkesfiskare men också underlätta ägarskiften och nyrekrytering genom möjlighet till en utökad verksamhet och långsiktig lönsamhet. Dessutom, beroende på vilket avsättning man väljer, kan ett antal andra branscher/yrkeskategorier aktiveras.

Genom odling, skörd och effektiv avsättning kan blåmusslan alltså hjälpa till att återföra

näringsämnen från hav till land och samtidigt omvandla miljöproblem till en hållbar jobbskapande naturresurs.

(20)

5

Näringsinnehåll och kostnadseffektivitet

Under senare tid har kostnadseffektiviteten för musselodling diskuterats ur ett åtgärdsperspektiv.

Anledningen till detta är framförallt att det finns väldigt lite data från Östersjön samt att näringsinnehållet varierar över året, beroende på exempelvis födotillgång och reproduktion (Hedberg et al 2018) vilket det gör det svårt att uppskatta upptag och kostnad.

Kalmar kommun, som arbetat med musselodlingar i över 10 år, har dock dragit slutsatsen att

musselodling kan vara lika, eller mer kostnadseffektivt än åtgärder på land - detta utan ersättning för de producerade musslorna. Vidare menar de att kommunen inte kan uppnå målen i Baltic Sea Action Plan (BSAP) med enbart landbaserade åtgärder. Förutsatt att alla landbaserade åtgärder

implementeras kommer kommunen som bäst kunna rena tre fjärdedelar av kvävet och knappt hälften av fosforn. Här ser de musselodling som en lösning som ensamt skulle kunna stå för 40 % av det totala behovet av närsaltsreduktion och samtidigt ersätta 75 % av det importerade fiskmjölet till den lokala foderfabriken (Minnhagen 2018).

Även flera ledande forskare inom vattenbruk och miljöekonomi drar liknande slutsatser. Bland annat har Gren (professor i miljö- och naturresursekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet) kommit fram till att musselodling i Östersjön kan vara en kostnadseffektiv åtgärd - framförallt utmed Sveriges kust (Gren 2019).

Baserat på ett provtillfälle i november 2017 menar emellertid forskarna bakom Baltic Eye´s policy brief att näringsinnehållet, som ovan beräkningar är baserade på, kan ifrågasättas (Hedberg et al 2018). Provtagningen visar dock att halterna fosfor stämmer väl överens med beräkningarna i Gren et al (2009), 0,6-0,8 g P/kg. När det gäller kvävet kan halterna emellertid ha överskattas. Enligt Baltic Eye ligger de mellan 7,1 och 8,5 g N/kg medan ovan nämnda studier har använt ett intervall på 8-12 g N/kg respektive 10 g/kg. Den eventuella överskattningen av kväveinnehållet ser dock ut att

kompenseras mer än väl av den senaste skördedatan från Baltic Blue Growth från vintern 2017/2018 (Gavér, B. 2017) samt vår skördedata från fas 1 (se Tabell 1). Kalmar kommun har i sina beräkningar nämligen visat att musselodling är kostnadseffektivt redan vid 0,55 kg /meter och år och Gren et al (2009) har i sina beräkningar utgått från en skördemängd på 0,66 kg/meter och 1,33 kg/meter för norra respektive södra Egentliga Östersjön. Baserat på det senaste årets skördedata (1,6 - 2 kg/m/år) betyder det att skördevikten kan ha underskattats med flera hundra procent (Tabell 1).

Under våren 2019 kom även Interreg-projektet Baltic Blue growth med sin slutrapport som visar att näringshalterna under skördetid inte skiljer sig mellan svenska ostkusten och förhållandevis

högsalina områden i västra Östersjön. Även de musslor som Ecopelag nyligen analyserats inom LIFE IP visar markant högre värden är de som rapporterades i Baltic Eye´s rapport. Snittet hos Ecopelags prover som innefattar fyra provtagningstillfällen och sammanlagt 30 prover är 0,75 g P/kg med ett maximalt värde på 1,01 g P/kg vilket kan jämföras med 0,65 g P/kg som rapporterades i Baltic Eye´s rapport. Skillnaden kan sannolikt förklaras med att Baltic Eye endast provtagit vid ett tillfälle vilket inte fångar in den naturliga variationen i musslors näringsinnehåll över året. Dessutom varierar innehållet mellan olika lokaler.

Baserat på den senaste datan bör kostnaderna för odling inom Södermanlands län åtminstone hamna inom spannet för södra Egentliga Östersjön (N 150-247kr/kg, P 2250-3500kr/kg) (se Tabell 1).

(21)

6

Dessa siffror ligger i paritet med uppskattade kostnader för andra landbaserade åtgärder (Futter 2018, Vattenmyndigheten Norra Östersjön 2015). De landbaserade åtgärderna kommer emellertid inte åt den näring som redan finns i och har lagrats i Östersjöns sediment. Åtgärdskostnaden för musselodling tar inte heller hänsyn till ersättning för de skördade musslorna - något som skulle minska kostnaden betydligt. Exempelvis visar Minnhagen en möjlig ersättning uppåt 3-4 kr/kg mussla (Minnhagen 2018). Inom NutriTrade (Interreg-projekt, Central Baltic) har man kommit fram till liknande slutsatser. Projektet har utvärderat information kring musselproduktion och kostnader från tidigare studier i Östersjön och Danmark. Resultaten visar att om odlingsutrustningen används under hela sin livslängd uppgår kostnaden till knappt fem kronor per kilo skördad mussla. I denna analys saknas dock framtida effektiviseringar och kostnadsbesparingar som kommer med en uppskalning (exempelvis lägre inköpskostnader). Trots detta så visar siffrorna enligt NutriTrade redan idag att kostnaden kan vara lägre än för flera landbaserade åtgärder som är stödberättigande i landsbygdsprogrammet (Kiessling et al. 2019).

Tabell 1. Sammanställning av näringsinnehåll och skördemängd (Gren et al. 2009, Minnhagen 2018, Hedberg et al. 2018 samt ej ännu publicerad data från LIFE IP Rich Waters (LOVA Sthlm)

Sammanställning ECOPELAG

Norra Eg.

Östersjön

Södra Eg.

Östersjön

Kalmar kommun

Baltic Eye Baltic Blue Growth

LIFE IP LOVA Sthlm

Kostnad (SEK/kg N) 275-635 150-247 430 --- --- ---

Kostnad (SEK/kg P) 4130-9000 2250-3500 4300 --- --- ---

Skörd (kg/m/år) 0,66 1,33 0,55 --- 1,6 <1,9

N-halt (g/kg) 8,5–12 8,5–12 10 7,1 - 8,5 --- 6,4-11,4

P-halt (g/kg) 0,6–0,8 0,6–0,8 1 0,65 - 0,8 0.4-1,1 0,60-1,01

Även möjliga produktionsmängder för Östersjön har diskuterats under senare tid (Hedberg et al.

2018). Här har diskussionen till stor del handlat om produktionskapacitet per areaenhet (hektar).

Denna jämförelse är i sammanhanget endast relevant om man ser ytan som en begränsande faktor.

Här har Baltic Eye angett att den totala yta som är odlingsbar i Norra Egentliga Östersjön är 400 ha (Baltic Eye 2018). Som en jämförelse kan vi nämna att Södermanlands län har en havsareal på 167 000 ha och enbart den privatägda fastighet (vattendelen) som vi odlar på idag i Haninge kommun är 300 ha (Svinåker 1:8, Vilhelm Herlin) något som indikerar att ytan är underskattad. Då kostnaden inte heller är direkt relaterad till area utan mängd utrustning är det istället mer intressant att titta på vilka mängder man kan uppnå per meter substrat - vilket är direkt kopplat till produktionskostnad.

(22)

7

Förväntat näringsupptag

Om vi utgår från en skördevikt på 2 kg per meter substrat och år (resultat från steg 1 Trosa - behöver verifieras i större skala), den planerade mängden substrat samt näringsinnehållet som presenterats ovan får man följande näringsupptag över projekttiden 5 år. Värden för odlingens hela förväntade livslängd på 20 år visas inom parentes.

P: 2 kg x 40 000 m x 0,4 -1,01 g/kg x 5 år = 160 - 404 kg (640 - 1616 kg) N: 2 kg x 40 000 m x 6,4 - 12 g/kg x 5 år = 2560 - 4800 kg (10 240- 19 200 kg)

Eftersom lokal och skördeperiod kommer att väljas för att maximera upptaget av näringsämnen så ska de övre spannen ses som mest sannolika. Vid värdering av förväntat upptag och kostnad är det viktigt att även ha i åtanke att odlingen i detta projekt fortfarande är i liten skala och att

produktionen inte är fullt utvecklad. I ett framtida optimerat produktionsscenario (10 000 ton är en siffra som brukar nämnas) kan man förvänta sig ett högre uttag av näringsämnen till en lägre

kostnad. En nyckel till detta är emellertid att man arbetar vidare med teknikutveckling samt besvarar de kunskapsluckor som är inkluderade och adresseras inom detta projekt.

Utformning och utförande

För att hitta lämpliga lokaler så kommer vi att utgå från våra insamlade data under steg 1 (även andra intressen för området kommer att beaktas). Redan idag har vi en uppfattning om områdets förutsättningar men alla resultat kommer emellertid vara insamlade först under kommande höst och vår och vi kan därför idag inte ange exakta områden. Exempel på områden som kan bli aktuella finns emellertid i figur 3 och innefattar vattenförekomsterna: Krabbfjärden, Hållsviken, Asköfjärden,

Fifångsdjupet och Fågelöfjärden.

Figur 3. Aktuella områden i Södermanlands län

(23)

8

Odlingsenheterna kommer att placeras ut under 2020-2021. Vid full finansiering av projektet kommer totalt ett 20-tal bärlinor att placeras ut med en substratlängd på upp till 40 000 meter.

Bärlinorna kommer att placeras ut med kranbåt och ankras i botten med hjälp av betongankare.

Innan utplacering kommer bentiska undersökningar av djup, topografi och bottensubstrat att genomföras för att identifiera lämpliga djupområden med mjukbotten för att undvika påverkan på värdefulla livsmiljöer, framförallt rev. Exakt utformning kommer att bestämmas i samband med upphandlad entreprenör men utgångspunkten är den odling som Ecopelag har testat och utvärderat under LIFE IP Rich Waters (Figur 4).

Figur 4. Principskiss över en bärlina. Ett 20-tal bärlinor kommer placeras ut och varje bärlina kommer hålla upp mellan 1000-2000 meter odlingssubstrat.

Provtagning och analyser

Upptaget och innehållet av vatten och näringsämnen i musslor varierar över året beroende på exempelvis födotillgång och var musslan befinner sig i sin reproduktionscykel. För att optimera miljönyttan behöver man identifiera tider på året då halterna av fosfor och kväve är så höga som möjligt vilket kräver en längre tidsserie med relativt täta intervall. Projektet kommer därför att följa detta noga genom löpande provtagning och analyser under hela projekttiden.

Avhängt på vilken avsättning som är aktuell kommer musslorna även att analyseras för olika ämnen för att säkerställa dess lämplighet (ex. miljögifter, algtoxiner och patogener). För provtagning kopplad till miljöövervakning se ”Miljökonsekvensbeskrivning”. Vid användning av externa analystjänster kommer endast ackrediterade labb att användas.

Återcirkulering av näringsämnen

Från och med 2018 stödberättigar LOVA-förordningen åtgärder som ökar upptag och återcirkulering av näringsämnen genom odling av musslor eller blå fånggrödor. Förutom själva näringsupptaget är just återcirkuleringen en nyckelfråga inom projektet - dels för att få musselodling så

kostnadseffektivt som möjligt och dels för skapa en grund för en cirkulär ekonomi med ett minskat beroende av ändligt fosfor.

(24)

9

Flera studier har utförts av universitet och intresseorganisationer som visar att musslor är lämpliga för såväl gödsel som en rad olika typer av foder - både för höns och olika arter av fisk. Försök visar exempelvis att musselbaserat foder fungerar väl för både röding, Salvelinus alpinus (Vidakovic et al.

2015) och regnbåge, Oncorhynchus mykiss (Árnason et al. 2015).

Inom ekologisk produktion av värphöns är det idag en utmaning att hitta lokala proteinkällor (oftast vegetabiliska) som innehåller rätt aminosyrasammansättning. Här visar exempelvis Kolberg och Lindahl (2004) att musselbaserat foder är ett fullgott alternativ till fiskmjölbaserat foder.

Ytterligare ett alternativt som påtalats för just skärgården är att nyttja musslor som föda till fluglarver som sedan används till foder (Ellqvist 2017, Hernandez 2018). På detta sätt kan man lösa flera logistiska utmaningar inom produktionen av mussla. För det första kan man minska den skördade volymen betydligt då steget via larver eliminerar stora delar av musslornas vatteninnehåll.

För det andra kan man undgå behovet av kylning av musslorna vid transport då larverna kan tillgodose sig härsken biomassa.

Ett annat förhållandevis enkelt sätt för återcirkulering är att nyttja musslorna inom jordbruket. På västkusten har bland annat Hushållningssällskapet i samarbete med Kristinebergs Marina

Forskningsstation genomfört fältförsök för att utvärdera musslor som gödning och kalkningsmedel (Olrog och Christensson 2003). Förutom ett visst luktproblem, som kan minskas med kompostering, så tyder resultaten från studien att musslorna har en god effekt på grödorna och de involverade lantbrukarna var positiva till att fortsätta använda musslorna i sina lantbruk.

I jämförelse med steg 1 kommer projektet att generera förhållandevis stora volymer mussla och det kommer därför finnas möjligheter att undersöka flera olika alternativ för återcirkulering. Ecopelag har redan idag initierat kontakt med ett flertal aktörer som kommer att undersökas närmare.

Förutom ansträngningarna inom ramen för detta projekt kommer Ecopelag även söka kompletterande medel för att ytterligare öka miljönyttan.

Initierade samarbeten återcirkulering av näringsämnen

Foder

Under hösten kommer Ecopelag tillsammans Anders Kiessling, professor i akvakultur på SLU och Pär Svärdson, VD och grundare av Apotea söka medel från Vinnovas program Utmaningsdriven

innovation med fokus på att utveckla nya foder och affärsmodeller baserade på mussla från Östersjön. Här ser vi förstås gärna att Södermanland inkluderas och tillsammans med oss leder utvecklingen mot en mer cirkulär hållbar ekonomi.

För användandet av musslor som larvföda har Ecopelag varit i kontakt med SLU angående deras småskaliga kontainerlösning för odling av larver på lokal nivå. En mindre mängd musslor från fas 1 (10 - 50kg) har skickats till SLU redan under 2018 och användas till en förstudie.

När det kommer till fisk så har kontakt tagits med Vattenbrukscentrum Norr som är en ledande aktör inom utveckling av svensk matfiskodling och som har ett nära och tätt samarbete med Sveriges

(25)

10

lantbruksuniversitet vilka bland annat testat musselfoder i ovan nämnda studie för röding (Vidakovic et al. 2015).

Gödsel

Skärgårdsstiftelsen har 16 gårdsarrenden och 30 sidoarrenden i Stockholms skärgård. Här finns det möjlighet att använda musslorna till gödsel inom jordbruket. Under diskussioner med stiftelsen har arrendet på Gålö pekats ut som en möjlig gård där detta skulle kunna bli aktuellt. Utöver

Skärgårdsstiftelsen har gårdar identifierats i samråd med kommunerna och kontakter har initierats med gårdar som idag är kopplade till LIFE IP Rich Waters. Liknande samarbeten kommer att sökas i Södermanland där jordbruksarrendet på Askö skulle kunna vara ett alternativ.

Livsmedel

Under fas 1 av projektet har både kockar och livsmedelsstrateger visat intresse för de musslor som vi producerat. Produktion av musslor för humankonsumtion innefattar emellertid provtagning av miljögifter, patogener och algtoxiner (utförs vanligtvis av Livsmedelsverket). Ett samarbete med Stockholms universitet har redan inletts för att titta på vissa ämnen från alger. Vår förhoppning är att detta kan utökas för att svara på frågor kring bland annat algtoxiner i musslor i Östersjön.

Miljökonsekvensbeskrivning

Idag saknas det kunskap om hur musselodling i stor skala kan komma att påverka Östersjöns miljö.

Även om musselodling har en liten miljöpåverkan i jämförelse med fisk- och köttproduktion så är det dokumenterat att det finns vissa risker i marina områden (Aubin et al. 2017). Studierna visar att påverkan är starkt kopplat till vattenomsättning och djup då dessa till väldigt stor grad påverkar hur det organiska materialet sprids. Av dessa anledningar kommer grunda lokaler och områden med låg vattenomsättning att undvikas vid etablering inom projektet. De studier som finns i Östersjön har inte visat på några negativa effekter. Dessa har istället visat på ökad biodiversitet (Kraufvelin & Díaz, 2015) och ökat siktdjup (Schröder et al. 2014). För att säkerhetsställa att odlingen har positiv

inverkan på miljön kommer ett provtagningsprogram att tas fram. Djupprofiler av klorofyll a, syre, temperatur, salthalt samt ljusförhållanden (siktdjup) kommer samlas in kontinuerligt i samband med drift och underhåll av odlingarna. Sediment och bottennära syrgasförhållande kommer provtas under tidig höst då förhållandena vanligen är som sämst. Eventuella kompletterande parametrar kommer att sättas efter budgetutrymme och i samråd med referensgrupp m.fl. samt anpassas till lokala förhållanden med ambitionen att överlappa det regionala övervakningsprogrammet (Tabell 2).

Tabell 2. Tabellen visar eventuella kompletterande parametrar som kan bli aktuella Kvävehalt,

totalt (umol/l)

Fosforhalt, totalt (umol/l)

Bottenfauna (BQI)

Makrofyter djuputbredning

Växtplankton (totalbiovolym)

Frekvens 2 gånger/ år 2 gånger/ år 2 gånger/ år 1 gång/år 2 gånger/ år Djup (m) 0,5,10,15,20 0,5,10,15,20 - Transekt 0-10

Detta projekt tillsammans med LIFE IP Rich Waters fas 2 och 3 innebär även unika tillfällen att följa och dokumentera påverkan från musselodling på ekosystemet innan etablering och över tid.

Kompletterande till denna provtagning kommer därför detta undersökas i en fristående studie fullt

(26)

11

finansierat av Havs- och vattenmyndigheten (för utförlig beskrivning se Bilaga 5). Syftet är att följa och utvärdera hur den ökade sedimentationen under en musselodling påverkar mjukbottenfaunan.

Vidare kommer studien utvärdera huruvida musslornas exkretion av lösta näringsämnen och selektiva födointag kan ge en förändring i växtplanktonsamhällets biomassa och sammansättning samt om detta kan leda till en ökad förekomst av oönskade algblomningar.

Tidsplan

Tidsplanen är satt utefter ett femårigt projekt. Projektet kommer starta 2019 fortgå fram till 2024.

Tidpunkter för de olika aktiviteterna kan komma att ändras beroende på tillståndsbeslut etc. Även utvärdering under projektets gång kommer att ha en inverkan på tidsplanen. Exempelvis så kommer skördetillfällen planeras för att maximera upptag av näring. Alla skördetillfällen kommer alltså inte att vara aktuella (Tabell 3).

Tabell 3. Tidsplan över aktiviteter inom projektet

Aktivitet 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Kv 1

Kv 2

Kv 3

Kv 4

Kv 1

Kv 2

Kv 3

Kv 4

Kv 1

Kv 2

Kv 3

Kv 4

Kv 1

Kv 2

Kv 3

Kv 4

Kv 1

Kv 2

Kv 3

Kv 4

Kv 1

Kv 2

Kv 3

Kv 4 Planering

Lokalisering/Tillstånd Utplacering

Löpande

miljöövervakning Provtagning

sediment/bottennära syre/

Underhåll/besiktning Provtagning musslor (näringsinnehåll) Skörd

Återcirkulering

Delrapport/Slutrapport

(27)

12

Budget

I budgeten har vi utgått från de kostnadskategorier som vi identifierat och använt i flera av våra tidigare projekt. Kostnaderna är baserade på faktiskt utfall från bland annat fas 1 inom LIFE IP samt intagna offerter.

Tabell 4. Budget avrundad till närmaste tusental

År1 (2019/

2020) År 2 (2020/

2021) År 3 (2021/

2022) År 4 (2022/

2023) År 5 (2023/

2024) Summa Personalkostnader - Förberedande arbete 110 110 0 0 0 221 Personalkostnader - Etablering, drift, underhåll, skörd och

avetablering 199 199 199 199 199 993

Personalkostnader - Projekt- och miljöövervakning 88 88 88 88 88 442

Personalkostnader - Kommunikation 66 66 66 66 66 331

Personalkostnader -

Projektledning/ekonomi/administration 44 44 44 44 44 221

Resekostnader - Möten/workshops 11 11 11 11 11 54

Resekostnader - Resor inom projektet 5 5 5 5 5 25

Externa tjänster - Analyser (kemiska/biologiska) 22 22 22 22 22 111 Externa tjänster - Återcirkulering av näringsämnen 0 69 69 69 69 277 Externa tjänster - Hyra av skördeutrustning/verktyg 0 69 69 69 69 277 Externa tjänster - Fartyg för utplacering/upptag 129 129 0 0 129 387 Utrustning/inventariekostnader - Arbetsbåt 63 63 63 63 63 315 Utrustning/inventariekostnader - Provtagning 32 32 32 32 32 158

Prototypodlingar 552 552 0 0 0 1104

Förbrukningsinventarier och material - Provtagning 16 16 16 16 16 79 Förbrukningsinventarier och material - Drivmedel 32 32 32 32 32 158 Förbrukningsinventarier och material - Säkerhets- och

arbetsutrustning 11 11 11 11 11 53

Övriga kostnader (Tillstånd) 13 13 0 0 0 26

Övriga kostnader (Material

resultatspridning/kommunikation) 5 5 5 5 5 26

Indirekta kostnader (7%) 98 108 51 51 60 368

Summa: 1495 1643 782 782 921 5624

(28)

13

Referenser

Aubin, J., Fontaine, C., Callier, M., & Roque d’orbcastel, E. (2017). Blue mussel (Mytilus edulis) bouchot culture in Mont-St Michel Bay: potential mitigation effects on climate change and eutrophication. The International Journal of Life Cycle Assessment, 1-12.

Baltic Eye (2018) Policy brief - Musselodling i Östersjön

Cordell, D. (2014). Fosfor – Towards phosphorus security, presentation - Stockholm International Water Institute. http://www.swedishwaterhouse.se/wp-

content/uploads/Cordell_P_Scarcity_SIWI_online.pdf

Cordell, D. (2018). The Story of Phosphorus: 7 reasons why we need to transform phosphorus use in the global food system. Institute for Sustainable Futures, University of Technology Sydney (UTS), Australien. (Hämtad 2018-11-27). .http://phosphorusfutures.net/the-phosphorus-challenge/the- story-of-phosphorus-8-reasons-why-we-need-to-rethink-the-management-of-phosphorus- resources-in-the-global-food-system/

Ellqvist, A. (2017). Musslor och insekter ska ge nya skärgårdsjobb. Skärgården.

http://www.skargarden.se/musslor-och-insekter-ska-ge-nya-skargardsjobb/ (Hämtad 2018-11-27).

Engvall, M. (2012). VET DU VAD DIN MIDDAG ÅT TILL FRUKOST? En rapport om fiskmjöl. Swedwatch rapport #46.

https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument- media/vetduvaddinmiddagattillfrukost_fiskmjol.pdf

Futter, M.Mussel (2018) Farming in the Baltic: Are we asking the right questions?

https://balticeye.org/globalassets/blogg/monas/baltic-breakfast/musslor-25- april2018/futter_musselsforstockholmfinal.pdf

Gavér, B.( 2017) Succé för första musselskörden. Folkbladet. Hämtad 2018-11-27).

http://www.folkbladet.se/nyheter/soderkoping/succ-for-forsta-musselskorden-om4938608.aspx) Gren, M., Lindahl, O., & Lindqvist, M. (2009). Values of mussel farming for combating eutrophication:

an application to the Baltic Sea. Ecological engineering, 35(5), 935-945.

Gren I-M (2019) The economic value of mussel farming for uncertain nutrient removal in the Baltic Sea. PLoS ONE 14(6): e0218023. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0218023Hedberg, N., Kautsky, N., Kumblad, L., Wikström, S. A. (2018). Limitations of using blue mussel farms as a nutrient

reduction measure in the Baltic Sea. Baltic Sea Centre, Stockholms universitet.

HELCOM Baltic Marine Environment Protection Commission (2018). Implementation of the Baltic Sea Action Plan 2018.

(29)

14

Hernandez, C. (2018). Feeding live insect larvae to laying hens. Sveriges lantbruksuniversitet.

https://www.slu.se/en/faculties/vh/research/forskningsprojekt/fjaderfa/feeding-live-insect-larvae- to-laying-hens/ (Hämtad 2018-11-27).

Jordbruksverket. (2012). Svenskt vattenbruk – en grön näring på blå åkrar

Kiessling, A., Futter, M., Elofsson, K. & Vidakovich A. (2019). Musselodling i Östersjön som miljöåtgärd – nya positiva data från tre pågående EU-projekt.

Kraufvelin, P., & Díaz, E. R. (2015). Sediment macrofauna communities at a small mussel farm in the northern Baltic proper.

Linderhom, K., Mattsson, J.E. (2013) Analys av fosforflöden i Sverige - Rapport 2013:5.

Minnhagen, S. (2018) . Presentation - Mussel farming on the Swedish east coast: Business case Kalmar. Workshop - ”Musselodling – en workshop om nya affärsmöjligheter (Malmö, 1 mars 2018).

Nordic Innovation (2015). Local fish feed ingredients for competitive and sustainable production of high-quality aquaculture feed. Nordic Innovation Publication. 2015:02.

Olrog, L., Christensson, E. (2003). Musselodling och jordbruk i samverkan. Hushållningssällskapet.

http://www.miljomusslor.loven.gu.se/pdf/Odlingsforsok2003.pdf

Schröder, T., Stank, J., Schernewski, G., & Krost, P. (2014). The impact of a mussel farm on water transparency in the Kiel Fjord. Ocean & coastal management, 101, 42-52.

Svealandskusten 2018. Svealands kustvattenvårdsförbund.

Vattenmyndigheten Norra Östersjön (2015). Rättelser till Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021.

http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/sv/norra- ostersjon/publikationer/Errata%20%C3%85P.pdf

Vidakovic, A., Langeland, M., Sundh, H., Sundell, K., Olstorpe, M., Vielma, J., Kiessling, A., Lundh, T.

(2015). Evaluation of growth performance and intestinal barrier function in Arctic Charr (Salvelinus alpinus) fed yeast (Saccharomyces cerevisiae), fungi (Rhizopus oryzae) and blue mussel (Mytilus edulis). Aquaculture Nutrition. 10.1111/anu.12344.

(30)

(31)

BESLUT

Datum Dnr

1(3)

2021-01-15 525-9428-2020

Robin Davies 010-2234249

Ecopelag

Torsby gammelväg 10 13951 Värmdö

Postadress Besöksadress Telefon E-post

611 86 NYKÖPING Stora torget 13 010-223 40 00 växel sodermanland@lansstyrelsen.se

Organisationsnummer Bankgiro Faktureringsadress Internet

202100-2262 5051-8653 FE 98

838 73 FRÖSÖN

www.lansstyrelsen.se/sodermanland

Försöksodling av musslor i Trosa skärgård

Beslut

Länsstyrelsen har inget att erinra mot den planerade 5åriga försöksodlingen av musslor i Hållsviken respektive utanför Kråmö under förutsättning att odlingen utförs så som beskrivs i anmälan och att de undersökningar som beskrivs i anmälningsbilagans stycke om miljökonsekvensbeskrivning genomförs.

Området utanför Kråmö omfattas av Natura 2000 skydd, Länsstyrelsen bedömer att det inte behövs ett Natura 2000 tillstånd för verksamheten.

Ett genomförande av försöksodlingen förutsätter utöver detta beslut att Trosa kommun tillfrågas om behov av reservatsdispens för Kråmö naturreservat och om så är nödvändigt att en dispens erhålls.

Beslutet förutsätter även ett medgivande utifrån fiskerilagstiftningen, där är Länsstyrelsens beslut under handläggning.

Beskrivning av ärendet

Den 21 december 2020 inkommer en ansökan om naturreservatsdispens för försöksodling av musslor i Kråmö naturreservat och 22 december inkommer en samrådsanmälan för odling vid Kråmö och i Hållsviken. Eftersom reservatet är kommunalt hänvisar Länsstyrelsens till Trosa kommun just för den eventuella reservatsdispensen, övriga naturskyddsfrågor beaktas i detta beslut.

Vid respektive odlingsplats kommer bottenförankrade odlingar om 10ha anläggas över mjukbottnar och på ett sådant sätt att de inte stör båttrafiken. Odlingarna ingår i ett LOVA- projekt och kommer att pågå under 5 år.

Under projektets gång kommer enligt anmälan prover och miljödata att kontinuerligt samlas in och bottensedimentet provtas. Ett parallellt projekt finansierat av Havs- och vattenmyndigheten kommer bland annat att följa och utvärdera hur den ökade

sedimentationen under en musselodling påverkar mjukbottenfaunan.

Motivering till beslutet

Länsstyrelsen har förstått att det lokalt under musselodlingar kan ske ansamling av organiskt material och näringsämnen och ser därför de kunskapsinhämtande delarna av försöksodlingen som mycket viktiga. Utöver den möjliga lokala påverkan ser

Länsstyrelsen många positiva effekter av försöksodlingen och har därför inget att erinra.

(32)

BESLUT BESLUT

2(3)

Datum Dnr

2021-01-15 525-9428-2020 Bestämmelser som beslutet grundas på

Av miljöbalkens 12 kap 6 § framgår att skyldighet att göra en sådan anmälan gäller för den som ska bedriva en verksamhet eller utföra en åtgärd som väsentligt kan komma att ändra naturmiljön. Även i tveksamma fall bör en anmälan göras. Anmälaren kan föreläggas att vidta försiktighetsåtgärder eller helt förbjudas att vidta åtgärden.

Information

Den som vidtar en åtgärd är alltid skyldig att skaffa sig den kunskap som behövs och ta sådan hänsyn att skador och olägenheter inte uppkommer för människors hälsa eller miljön (2 kap. miljöbalken).

Ni kan överklaga beslutet

Se bilaga med överklagandehänvisning.

De som medverkat i beslutet

Beslutet har fattats av enhetschef Bo Westman med naturskyddshandläggare Robin Davies som föredragande.

Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift.

(33)

BESLUT BESLUT

3(3)

Datum Dnr

2021-01-15 525-9428-2020 Bilaga 1

Överklagandehänvisning mark- och miljödomstolen

Ni kan överklaga beslutet

Om ni inte är nöjda med länsstyrelsens beslut, kan ni skriftligen överklaga beslutet hos mark- och miljödomstolen.

Hur överklagar vi beslutet?

Länsstyrelsen måste pröva att överklagandet har kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare tillsammans med handlingarna i ärendet. Därför ska ni lämna eller skicka er skriftliga överklagan till Länsstyrelsen Södermanlands län antingen via e-post;

sodermanland@lansstyrelsen.se, eller med post; Länsstyrelsen Södermanlands län, 611 86 Nyköping.

Tiden för överklagande

Ert överklagande måste ha kommit in till länsstyrelsen inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ert överklagande kan ni be att få ytterligare tid till att utveckla era synpunkter och skälen till att ni

överklagar. Sedan är det mark- och miljödomstolen som beslutar om tiden kan förlängas.

Parter som företräder det allmänna ska ha kommit in med sitt överklagande inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

Ert överklagande ska innehålla

 vilket beslut som ni överklagar, beslutets datum och diarienummer,

 hur ni vill att beslutet ska ändras, samt

 varför ni anser att länsstyrelsens beslut är felaktigt.

Om ni har handlingar som ni anser stödjer er överklagan så bör ni bifoga kopior på dessa.

Kontakta länsstyrelsen i förväg om ni behöver bifoga filer som är större än 15 MB via e- post.

Ombud

Om ni anlitar ett ombud som sköter överklagandet åt er ska ombudet underteckna skrivelsen, bifoga en fullmakt i original från er samt uppge sitt eget namn, adress och telefonnummer.

Behöver ni veta mer?

Har ni ytterligare frågor kan ni kontakta länsstyrelsen via e-post,

sodermanland@lansstyrelsen.se, eller via växeltelefonnummer 010-223 40 00. Ange

diarienummer 9428-2020.

(34)