[Interesting records of Lepidoptera in the taiga- and tundra regions of Sweden I 995]
ANDERS OHLSSON & NILS RYRHOLM Ent.Tidskr ll7(1996)
Intressanta fynd av fjalltarilar i Sverige 1995
Detta Ar den andra rapporten om intressanta fynd av fjAllfjerilar. Den f<irsta var infiird i Entomologisk Tid- skrift 3/1995. Till grund f6r irets sammanstillning har endast ett litet antal fynduppgifter inkommit, vilket sannolikt beror pi att ett endast ett fital fjiirilsamlare bes6kt fjillviirlden under 1995. Udda ir upplevs i
dessa trakter av minga som mindre lockande, efter- som fjiirilsarter med 2-irig livscykel di oftast upptra- der mycket fitaligt. Diirfiir iir det desto viktigare att samtliga uddairs-observationer kommer till vir kiin- nedom. Srisongen 1995 bjitd faktiskt pi innu firre fynd av Xestia-arter in vad som brukar vara normalt.
Vanligen brukar nigon eller nigra enstaka X. lorezi fingas i Hlirjedalen liven udda 6r, men denna sdsong hittades ingen (KJCS & RYRS). Flera andra Xestia- arter, exempelvis alpicola, speciosa och rhaetica, som i och fcir sig iir vanligare jiimna ir, men som dr
irsvissa var synnerligen sparsamma under 1995 i Hlir- jedalen (KJCS & RYRS) trots att de f0rekom rikligare dn normalt lzingre ned i landet. Miljligen kan de liga numeriirerna i Hiirjedalen vara en kvardrcijande effekt efter den i fjiillviirlden usla sommaren 1993.
Siisongen 1995 blev kylslagen och nederb<irdsrik i stora delar av fjillkedjan, siirskilt i norr var siisongen
pitagligt ogynnsammare iin under ett "normalar".
Egentligen fdrekommer nog normalir ytterst sallan i fjiillviirlden ! I maj och juni var medeltemperaturen l - 1,5 "C liigre dn normalt pi de flesta platser, vilket fcir- senade utvecklingen av minga arter. Vid besdk i Ammarnds under fiirsta veckan i juli fldg i stort sett inga fjiirilar och i Stekkenjokk var hdgplatierna tiickta av snO till ca 507o. Siilg och bjtirk hade dnnu inte slagit ut (LJRS).
Abisko-Bjcirklidenomridet hade mitt ijuni en pe- riod med tillfalligt biittre viider. Det resulterade i att kliickningen av Acerbia alpina kom iging. Vid mid- sommartid pitriiffades ett flertal exemplar pi Nis- suntjirro. Enstaka exemplar av Euphydmas iduna, Colias nastes och Clossiana freija notetades ocksi
runt Abisko under denna tid (EQTS & IMBS). Sedan f,iiljde en treveckorsperiod viider.
Liga moln, regn och blis rer Pi
mindreiin+l0"C.Nattetid ehiig-
sta topparna. Under ett par dagar i mitten av juli
sprack molntdcket upp. Men trots sol och viirme var det anmdrkningsviirt fjirilsfattigt pa kalfjillet. En-
staka Colias nastes (fortfarande ganska frlscha) och Erebia pandrose fl6g tillsammans med mycket frii- scha Anarta melanopa och Syrtpistis zetterstedtii.
Runt Kratersjcin ovanfdr Tornehamn observerades
Notis / Short note
inte ett enda exemplar av Pyrgus andromedae och Agriades 6landon, som hiir annars inte ir ovanliga (OAOS). Aven i Piiltsa-omridet var slisongen mycket sen med stora sndfleckar och sncifall pi fjiillsidorna i mitten av juli. Siisongen var faktiskt iinnu senare dn den var hiir fdregiende ir! Vid denna tidpunkt fl6g nykl2ickta individer av Denisisa stipella, Gypsonoma nitidulana, Euphydryas iduna och Colias nastes (KJCS & RYRS).
Det kyliga vadret fortsatte i hela norra delen av
fjiillkedjan, bortsett frin en kortare period minads- skiftet juli-augusti. I den stjdra delen, Hlrjedalen- Dalarna, var v?idret under ftirsta halvan av augusti mer gynnsamt, men inga speciella fynd tycks ha gjorts i trots detta.
Iakttagelser och fynduppgifter frin fjellen 1996 rinskas senast till irsskiftet 199619'1. Ett stort tack rik- tas till arets rapportdrer.
Ectoedemia minimella, virtbjdrkdviirgmal. FAngades vid skraphAvning ovanligt rikligt antal i Hr, Hamrafjiillet l-
2.7 (SVNS).
Phyllonorycter rolandi, lappvideguldmal. Denna art fly- ger uppenbarligen mycket tidigt pA sesongen allra liingst i norr, vilket troligen ir anledningen till att den observerats sfl siillan i dessa trakter. Pi myrmarkerna med lappvide (Salix lapponurn) viister om To, Kummavopio fliig arten tillsammans med den mycket allm2inna P. ulmifuliella 9- 11.7, trots att sndn lig kvar i vissa svackor (KJCS &
RYRS). Datumet kan ju tyckas motsaga att arten iir tidig, men som ovan namnts var detta ett ytterst sent er.
Plulella xylostella, kilmal var precis som i resten i lan- det mycket allmiin iiven i fjiillviirlden 1995. Jiimfdr riks-
I