En semiotisk analys av trenden Instagram vs. reality  

Uppsala universitet

Institutionen för informatik och media C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap

Framlagd HT 2020

(O)filtrerat 

En semiotisk analys av trenden Instagram vs. reality  

Författare: Josefine Hedlund & Emma Rosén Handledare: Martina Ladendorf

Abstract

The main purpose of this paper is to examine the Instagram vs. reality trend and its meaning.

The study aims to contribute to an understanding of whether the trend can be viewed from a postfeminist perspective, as well as if body ideals are reproduced or if the trend works as an opposition against the societal body standards. Earlier research indicates that particularly young women are affected negatively when being exposed to manipulated and filtered photos on Instagram. Other social media trends with a body positive focus have shown positive impacts on these issues, making young women gain more confidence regarding their body image. The theoretical framework applied consists of theories of postfeminism as well as Susan Bordo’s​Reading the slender body.​Semiotic analysis is used to analyze six images that explicitly represent the trend. The results conclude that Instagram vs. reality is consistent with the postfeminist ideology since the examined images aim to increase women’s self-esteem through empowerment and individualistic choices, demonstrating the reality behind the often ideal Instagram posts. Another result that emerges is that the trend on one hand contradicts the normative body ideal by showing flaws that are usually hidden on social media. On the other hand, the trend's impact might differ depending on who is viewing the images. Even though flaws are shown in what ought to be ​reality​, the slender ideal is still visible in the chosen images. This paper contributes to the ongoing problematics of social media’s impact on young women’s body image.

Keywords:​ ​Postfeminism, Body image, Instagram, Semiotics, Social media trend

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Introduktion 1

1.2 Problemformulering 2

1.3 Syfte och frågeställningar 3

1.4 Avgränsningar 3

1.5 Disposition 4

2. Bakgrund 6

2.1 Instagram vs. reality 6

2.2 Postfeminism 7

2.3 Instagram 7

2.4 Influencer 8

3. Tidigare forskning 9

3.1 Effekten av Instagram vs. reality 9

3.2 Effekten av manipulerade Instagrambilder 9

3.3 Kroppsaktivistiska rörelser på Instagram 10

3.4 Postfeminism och #StrongIsTheNewSkinny 10

4. Teoretiskt ramverk 12

4.1 Postfeminism 12

4.2 Den slanka kroppens budskap 14

4.3 Teoridiskussion 14

4.4 Val av källor 15

5. Metod och material 17

5.1 Forskningstradition 17

5.2 Val av insamlingsmetod 17

5.2.1 Semiotisk bildanalys 18

5.2.2 Analysmodell 19

5.3 Urval och material 19

5.4 Genomförande 21

5.5 Metodologiska reflektioner 21

5.5.1 Validitet och reliabilitet 22

5.6 Etiska överväganden 22

6. Resultat och analys 25

6.1 Resultat av semiotisk bildanalys 25

6.1.1 Bild 1: Danae Mercer 25

6.1.2 Bild 2: Danae Mercer 28

6.1.3 Bild 3: Alexandra Nilsson 31

6.1.4 Bild 4: Alexandra Nilsson 3​3

​6.1.5 Bild 5: Rianne Meijer 35

6.1.6 Bild 6: Rianne Meijer 37

6.2 Analys och kritisk tolkning 39

7. Slutsats och diskussion 42

7.1 Slutsats 42

7.2 Diskussion 44

7.3 Framtida forskning 46

Referenser 48

Bilagor 53

Arbetsfördelning 53

Pressrelease 54

Centrala begrepp 

Centrala begrepp inkluderas för att underlätta läsarens förståelse för vissa begrepp som är återkommande i studien.

Hashtagg 

Är en form av märkning (#) som ofta används i sociala medier för att kategorisera särskilda ämnen i sociala medier (Nationalencyklopedin, u.å.a). I denna uppsats används ordet dels som nämnt, men även för att kategorisera särskilda trender och bilder som florerat på sociala medier.

Influencer 

En person som genom sociala medier kan influera och påverka sin publik och omgivning (Nationalencyklopedin, u.å.b). Svensk översättning: ​influerare​. I denna uppsats böjs influencers till influencerna i bestämd form plural.

Följare 

Definieras i denna uppsats som följare på Instagram.

Gillningar 

Definieras i denna uppsats som antal gillningar på Instagraminlägg. Följare trycker på ett hjärta för att markera att de gillar och uppskattar bilden.

Selfie 

En bild som en person tar på sig själv, antingen i reflektionen från en spegel eller genom kameralinsen på framsidan av en mobiltelefon.

Kroppsaktivism 

Definieras även som ​kroppspositivism​. Uttrycks vara ett sätt att synliggöra varierande kroppstyper, till skillnad från de annars slanka kroppar som följer normen. Detta görs ofta på sociala medier. Det uttrycks även vara en motreaktion till näthat samt kroppsångest (Institutet för språk och folkminnen, 2016)

1. Inledning  

I detta avsnitt presenteras det ämne studien har för avsikt att undersöka och vilka forskningsfrågor som står i fokus. Vidare konkretiseras de avgränsningar som har gjorts för att precisera ämnesområdet. Slutligen presenteras en genomgång av dispositionen för uppsatsen.

1.1 Introduktion 

I dagens digitaliserade samhälle är vi mer uppkopplade än någonsin. Med mobiler, bärbara laptops och smart elektronik har vi tillgång till världen var vi än befinner oss. Sociala medier har blivit en stor del av mångas vardag och plattformarna kan användas på flera olika sätt, bland annat går det att dela bilder och kommunicera med andra genom dem. Det är däremot relevant att notera att många sociala medier och dess mångfacetterade innehåll innebär stor press gällande kroppsideal, då främst hos kvinnor (Perloff, 2014).

En brittisk studie som gjordes år 2017 av UK’s Royal Society for Public Health (RSPH) samt Young Health Movement visade att sociala medier har en omfattande negativ påverkan på unga, där Instagram visades vara den sociala plattform som gett mest negativ effekt. Studien visade att mycket av de negativa effekterna som framkommit har varit grundade i de filter som går att använda på Instagram och som gör att bilder kan förvrängas. Filterfunktionen har således lett till att specifikt unga kvinnor tenderar att jämföra sig med de perfekta bilder som de exponeras för på Instagram, vilket lett till försämrad kroppsuppfattning (Tisell, 2017).

Matt Keracher från RSPH uttryckte det sammanfattat till CNN; “Instagram bjuder in unga och mottagliga användare till att jämföra sig själva mot en orealistisk, filtrerad och photoshoppad versionen [sic] av verkligheten” (Tisell, 2017).

På senare tid har en relativt ny trend som kallas ​Instagram vs. reality startat på Instagram​.

Trenden går ut på att en användare publicerar två bilder som placeras bredvid varandra. Den ena bilden efterliknar den ideala Instagrambilden med perfekt ljussättning, vinklar och personen poserar på ett sådant sätt att de mest attraktiva dragen framhävs. Den andra bilden bredvid är en mer realistisk version med en mer naturlig posering. Syftet med trenden är att visa den verklighet som finns bakom bilderna, att allt inte är lika idealiskt som det ofta kan se ut. Detta för att unga kvinnor inte ska jämföra sig med alla bilder som de exponeras för på Instagram, något som är vanligt idag. Fokus är mestadels på att visa en kropp som inte

manipulerats eller redigerats för att passa in i det normativa kroppsidealet (Tiggemann &

Anderberg, 2020).

Under en tid har andra typer av aktivism florerat på Instagram som visat sig ha en positiv effekt på unga kvinnors självbild. Kelly och Daneshjoo (2019) tar specifikt upp ​Body Positivity Movement​, en rörelse som syftar till att ifrågasätta de ideal som ofta syns på Instagram. Bilderna som delas inom trenden uttrycks vara kroppsaktivistiska, där varierande kroppsformer och personer visas. Trenden har således visat på ett bredare spektrum av hur kvinnor ser ut, och har antagits vara en typ av motpol mot de smala kroppar som ofta visas i sociala medier. Trenden Instagram vs. reality kan tolkas gå att relatera till Body Positivity Movement. Båda syftar till att motarbeta de ideal som ofta uttrycks i sociala medier. ​Med grund i Kelly och Danesjhoos studie kan därmed relevans tydas i att studera nyare trender med liknande syfte.

1.2 Problemformulering

Tidigare forskning visar i stor utsträckning att sociala medier har stor påverkan på människor.

Ett flertal studier fokuserar specifikt på hur sociala medier påverkar kvinnor och deras syn på sina egna kroppar. Studier som enskilt behandlar Instagram vs. reality är däremot mindre förekommande, detta då trenden är relativt ny. En studie som förvisso behandlar trenden är Tiggeman och Anderbergs (2020) ​Social media is not real, ​som undersöker vilken effekt dessa typer av bilder medfört hos unga kvinnor. Kleemans m. fl. (2018) visar även att bilder som är redigerade och manipulerade på något vis påverkar unga kvinnors egna kroppsbild negativt i högre utsträckning. Då effekter av trenden redan studerats anses det därför finnas relevans i att istället undersöka hur Instagram vs. reality och denna kategori av bilder går att tolkas på ett djupare plan.

Instagram vs. reality har uppkommit som en typ av kritik mot den hets och stress som skapas vid att vilja publicera den ideala bilden för sina följare på plattformen, och vill istället visa den verklighet som egentligen finns bakom dessa idealbilder. Något som är problematiskt med Instagram är även den fixering gällande redigering av bilder som finns på plattformen.

Med hjälp av bland annat olika filter och redigeringsverktyg går det att manipulera bilder till en helt ny skepnad. Detta för att uppnå den idealbild som finns på Instagram (Brown &

Tiggemann, 2016). Det som även är problematiskt är att unga kvinnor ofta jämför sig med

dessa smala och attraktiva ideal på Instagram. Brown och Tiggemann (2016) menar att detta kan leda till att kvinnor får en mer negativ syn på sig själva och sina kroppar. I dagens medielandskap ligger mycket fokus på att kvinnan ska ha en attraktiv kropp, där det ständigt sker en granskning av hur kvinnan ser ut och beter sig. Däremot har ett skifte i hur kvinnor förhåller sig till detta skett där egna val och individualism istället är utgångspunkten, vilket syftar till ett postfeministiskt synsätt (Gill, 2007). Därmed är Instagram vs. reality intressant att studera då den kan ses som en reaktion på att mycket av det som publiceras på Instagram ofta främjar orealistiska kroppsideal. Med grund i problemformuleringen och uppsatsens ämne anses uppsatsen vara en kulturstudie med inslag av genusstudier. Studien placeras inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga fältet.

1.3 Syfte och frågeställningar 

Syftet med denna studie är att analysera och studera den relativt nya trenden Instagram vs.

reality för att förstå trenden och dess innebörd. Genom att studera utvalda bilder inom trenden ämnar uppsatsen till att undersöka och konkretisera hur trenden kan tolkas genom en semiotisk bildanalys. Vidare är syftet att undersöka huruvida trenden går att förstås utifrån ett postfeministiskt förhållningssätt och i sådant fall hur det visas. Studien kommer även att analysera hur trenden kan uppfattas i förhållande till de kroppsideal som förekommer för kvinnor idag, samt hur dessa ideal kan förstås i relation till teorier om detta. Med grund i syftet har följande frågeställningar formulerats:

- Hur kan trenden Instagram vs. reality tolkas utifrån en bildanalys?

- Kan de utvalda bilderna ses som en del av postfeminismen? I så fall på vilket sätt?

- Bidrar trenden till att upprätthålla eller motsäga de normativa kroppsideal som existerar för kvinnor i samhället?

1.4 Avgränsningar 

I denna studie har avgränsningar gjorts för att tydliggöra studiens fokus och för att kunna göra en djupgående analys av ämnet. Gällande valet av vilka Instagrambilder som undersöks har endast bilder på kvinnor valts ut då majoriteten av personer som publicerar bilder inom trenden är kvinnor. Även en avgränsning gällande att endast analysera bilder från plattformen Instagram, och inte något annat socialt medium såsom Facebook, har gjorts då trenden ursprungligen kommer från Instagram. Vidare har en avgränsning gjorts gällande antalet

bilder som analyserats, detta för att inom given tidsram för studien kunna analysera bilderna på djupet. Samtliga bilder som studerats har publicerats under år 2020, detta för att behandla relevant och aktuellt material.

1.5 Disposition 

Uppsatsen är uppdelad i totalt sju kapitel. Inledningsvis introduceras läsaren till uppsatsens ämne och vilket syfte som ska uppfyllas, samt vilka frågeställningar studien ämnar att besvara.

I uppsatsens andra kapitel presenteras studiens bakgrund. Där beskrivs de centrala ämnen som behandlas i uppsatsen. Först förklaras trenden Instagram vs. reality mer ingående för att ge läsaren en större förståelse för ämnet. Därefter beskrivs postfeminismens bakgrund som är väsentlig att känna till som läsare. Vidare presenteras Instagram som socialt medium, samt viktiga aspekter som kan vara relevanta att veta för den som inte använder mediet själv.

Slutligen beskrivs fenomenet influencers och vad de har för inverkan samt syfte.

Det tredje kapitlet presenterar den tidigare forskning som gjorts inom ämnet. Fokus har mestadels lagts på att finna forskning som rör effekter gällande manipulering av bilder, samt kroppspositivistiska trender. En tidigare studie som gjorts specifikt på trenden Instagram vs.

reality och vilka budskap som visas i bilderna presenteras även här.

Studiens fjärde kapitel behandlar det teoretiska ramverk som uppsatsen vilar på. Teorierna som presenteras är postfeminism och teorin om den slanka kroppen av Susan Bordo. En reflektion gällande varför teorierna har valts för studien presenteras även här. Slutligen redogörs tillvägagångssättet vid val av källor för studien.

Det femte kapitlet presenterar studiens valda metod, semiotisk bildanalys, samt en redogörelse gällande varför den har varit mest applicerbar för denna uppsats. Den forskningstradition som uppsatsen vilar på presenteras även i detta kapitel. Vidare beskrivs den analysmodell som studien använt, samt processen gällande hur urval och material gått till. Fortsättningsvis beskrivs genomförandet av studien. De metodologiska reflektioner som framkommit under studiens gång presenteras vidare, för att utmynna i en reflektion gällande

validitet och reliabilitet. Slutligen presenteras de etiska överväganden som kommit att bli relevanta.

I kapitel sex presenteras den bildanalys som genomförts på de bilder som valts ut för studien.

Varje bild analyseras med hjälp av denotation och konnotation som är centrala verktyg inom semiotisk bildanalys. Studiens teoretiska ramverk är även viktiga beståndsdelar här. Slutligen presenteras en sammanfattande analys av bilderna, samt kritisk tolkning.

I det sjunde och sista kapitlet besvaras studiens frågeställningar genom att framföra de slutsatser som framkommit baserat på studiens analys och resultat. Vidare förs en avslutande diskussion gällande uppsatsprocessen samt det valda ämnet. Avslutningsvis presenteras förslag på möjlig framtida forskning.

2. Bakgrund 

I detta avsnitt ges en ingående förklaring till de centrala ämnen som behandlas i denna studie. Detta för att läsaren ska erhålla en djupare förståelse inom området.

2.1 Instagram vs. reality  

Instagram vs. reality är en relativt ny typ av aktivism på sociala medier som har grund i att ifrågasätta de ofta orealistiska ideal som visas på Instagram. Trenden syftar till att kvinnor delar två bilder på sig själva, en där de mest attraktiva attributen framhävs, samt en bild som visar den realistiska sidan utan genomtänkt posering och ljussättning. Den realistiska bilden kan således ofta visa valkar, celluliter och bristningar bland annat. Att sätta dessa bilder i relation till varandra bevisar vilken stor effekt bland annat posering, ljussättning samt kameravinkel kan ha vid fotografering av sig själv. Trenden framför därmed en slags förklaring till att allt inte är som det ser ut på Instagram, samt en uppmaning till att individer inte ska jämföra sig med andra (Tiggemann & Anderberg, 2020). Många profiler med stort följarantal, så kallade ​influencers​, har anammat trenden och delar dessa typer av bilder i sina sociala kanaler. Vissa fokuserar endast på denna typ av delning, medan vissa har det som en del av deras innehåll bland andra typer av inlägg.

Trenden har mottagit kritik från flera håll. Cassandra Klatzkow är en influencer och en utsedd kroppsaktivist som har stort fokus på kroppsaktivism i sina sociala kanaler (Behdjou, 2016).

Klatzkow (2020) har uttryckt kritik mot trenden och menar att denna typ av inlägg ofta delas av normsmala, vita kvinnor som använder sig av kroppspositivistiska budskap som snarare

“är skapad av och för tjocka människor” (Klatzkow, 2020). Klatzkow menar således att trenden uttalar sig att vara kroppspositiv, men fortsätter snarare att bedriva de redan normativa kroppsideal som kvinnor idag utstår (Klatzkow, 2020). En annan influencer som också kritiserat trenden är Sara Linderholm som går under alias SaraSongbird. Linderholm (2020) menar i ett inlägg att trenden endast utgår från normsmala kvinnor, och att det ger henne kroppsångest att exponeras för dessa typer av bilder. Hon uttrycker även att hon själv inte kan dölja verkligheten oavsett ljussättning eller vinklar, och skriver vidare om en önskan att alla endast borde visa verkligheten istället för att försöka gömma den (Linderholm, 2020).

I kommentarsfälten under dessa bilder går det tydligt att se att de båda Instagram vs.

reality-kritikerna får medhåll och uppskattning från bland annat andra stora influencers och kändisar.

2.2 Postfeminism 

Postfeminism är ett begrepp som uppkom i slutet på 1900-talet i olika kontexter, såsom de kulturella och akademiska, men också i postmodernistiska teorier och feministiska analyser (Genz & Brabon, 2009). Begreppet används i en rad olika sammanhang och det finns inte en konkret definition av det. I populärkultur har postfeminism förknippats med kvinnliga karaktärer, bland annat Bridget Jones, skapad av Helen Fielding, som har kommit att bli ett typiskt exempel på postfeminism (Genz & Brabon, 2009). Bridget Jones målas upp som en självständig kvinna som självsäkert beskriver sin längtan efter en partner och vilka motgångar hon möter på vägen. Hon uttrycker sin sexualitet utan att bry sig om vad samhället tycker (McRobbie, 2004). I den akademiska världen associeras begreppet med det skifte som skett gällande förståelsen och konstruktionen av identiteter och olika könskategorier. Postfeminism har blivit kritiserat för att skapa förvirring med dess många betydelser och för att vara motsägelsefullt (Genz & Brabon, 2009).

Rosalind Gill (2007) identifierar tre dominanta aspekter av postfeminism som definierar begreppet, som ett epistemologiskt skifte, som ett historiskt feministiskt skifte, och som en politisk motreaktion mot den tidigare feminismen. Gill menar dock att det finns svårigheter med dessa definitioner då de inte beskriver vad som gör något postfeministiskt och menar istället att postfeminism bör ses som en ​sensibilitet (Gill, 2007). Vad Gill refererar till med en postfeministisk sensibilitet är återkommande och stabila konstruktioner som visar representationer av kön i media under det tidiga 2000-talet (Abel, 2011). Genom detta synsätt menar hon vidare att det är postfeministisk mediekultur som kulturforskare bör undersöka istället (Gill, 2007). Detta nya begrepp lägger vikt på ett antal utmärkande egenskaper och teman som utgör en postfeministisk diskurs, exempelvis uppfattningen om att femininitet är en kroppslig egendom, övergången från objektivism till subjektivism, fokus på att göra egna val, auktorisering och individualism samt fokus på en sexualisering av kulturen (Gill, 2007).

Gill (2007) beskriver även att vad som är tydligt utmärkande inom postfeministisk mediekultur är besattheten av kvinnokroppen och att kvinnans ​identitet finnes i hennes utseende, snarare än i hennes personlighetsdrag.

2.3 Instagram 

Instagram är en gratis applikation som kan laddas ner till iPhone och Android-mobiler.

Instagram lanserades år 2010 och köptes år 2012 upp av Facebook, men räknas däremot

fortfarande som en egen plattform (Internetstiftelsen, 2019). Appen används till foto- och videodelning. Genom att skapa ett konto kan användare ladda upp och publicera foton och videor med sina följare på plattformen. Interaktion skapas genom att användarna exempelvis gillar och kommenterar inlägg från personer de följer. Appen är tillgänglig för alla som är 13 år eller äldre (Instagram, 2020). Instagram är idag världens näst största sociala medium, där 61 procent av svenska internetanvändare år 2019 använde plattformen, enligt den årliga rapporten ​Svenskarna och internet av Internetstiftelsen (2019). Sedan starten år 2010 har det skett en ökning i användandet av sociala medier varje år. Däremot har tillväxten stannat av något under 2019, och det visar sig att bland annat Instagram ligger på samma tillväxtnivå som året innan. Statistiken visar även att kvinnor använder Instagram oftare än män, och att sociala medier totalt sett har fler kvinnliga användare, 86 procent, än manliga som uppgår till 76 procent (Internetstiftelsen, 2019).

2.4 Influencer 

Influencer är synonymt med det svenska ordet influerare, vilket är personer som genom sociala medier har inflytande och kan påverka sin publik. Många influencers benämner sig själva utifrån den plattform där de är primära, exempelvis ​YouTuber eller ​bloggare​, snarare än att kalla sig själva influencers. En influencer är en kreatör som själv skapar innehåll på de plattformar där de verkar. Vad som också är betydande, men också avgörande för att kalla sig för en influencer är att de har många följare på sina kanaler, där följarna är engagerade och blir påverkade av personen. Det som anses vara det viktigaste för att kunna vara en influencer är att följarna känner att personen är trovärdig, vilket är essentiellt för att denne ska kunna tjäna pengar på sitt innehåll (Hörnfeldt, 2018). När influencers delar innehåll med sina följare, kan två primära ändamål urskiljas. Det ena är att öka följarnas benägenhet att köpa något som influencern visar, och det andra är att öka följarnas kännedom om det specifika varumärket (Kay, Mulcahy & Parkinson, 2020).

3. Tidigare forskning 

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som gjorts inom ämnet och som är relevant för denna studie.

3.1 Effekten av Instagram vs. reality 

I en tidigare forskning av Tiggemann och Anderberg (2020) behandlas frågan om vilken effekt bilder som publicerats under trenden Instagram vs. reality ​har haft på kvinnors kroppsbild. Tiggeman och Anderberg menar att sociala mediers framfart har resulterat i att många kvinnors självbild blivit mer negativ, troligen som ett resultat av manipulerade och iscensatta bilder som visar en representativ, men möjligen osann bild, av sig själv. Den nya trenden uttrycks således som en motpol till detta, för att visa den mer realistiska versionen.

Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär online, där målgruppen var kvinnor i åldrarna 18-30 år. Deltagarna fick se utvalda bilder som var tillhörande trenden, där de sedan fick svara på frågor som ställts gällande kroppsideal och deras attityder gentemot dessa bilder. Resultatet av studien visade att de bilder där verkligheten visades, resulterade i att respondenterna kände en högre grad av tillfredsställelse av sin egen kropp. De bilder som visade den idealiserade Instagrambilden ledde istället till en ökad missnöjdhet hos respondenterna och deras egen kroppssyn. Det påvisades en lägre grad av missnöjdhet när de fick se den idealiserade och den verkliga kroppen i samma bild, vilket också är syftet med Instagram vs. reality-bilder (Tiggemann & Anderberg, 2020).

3.2 Effekten av manipulerade Instagrambilder

I en annan studie undersöker Kleemans m. fl. (2018) vilken effekt manipulerade Instagrambilder har på tonårsflickors kroppsbilder och om de med en högre tendens till social jämförelse är mer känsliga för detta. Författarna menar att den huvudsakliga problematiken angående Instagram är möjligheten att manipulera bilder med hjälp av olika redigeringsverktyg. Detta kan sedan leda till en negativ påverkan hos unga användare och hur de ser på sin kropp. Det finns även en problematik gällande att kända personer retuscherar sina bilder och skapar en normalisering av orealistiska kroppsideal, vilket sedan unga flickor och kvinnor ser upp till och tar efter då dessa personer är deras förebilder. För att undersöka detta gjordes ett experiment där 144 flickor mellan 14-18 år blev slumpmässigt exponerade för tio Instagrambilder, som antingen var original eller bilder som var redigerade på något

sätt. Studien kom fram till att exponering av manipulerade bilder från Instagram faktiskt leder till en lägre kroppspositivitet hos unga i jämförelse med att bli exponerad för bilder som inte är redigerade. Resultatet visade också att flickor som har en högre tendens till att göra sociala jämförelser generellt hade en sämre kroppsbild, och att det ökade i samband med exponering av manipulerade bilder. Författarna menar att det är alarmerande att flickorna i studien trodde att Instagrambilderna visade verkligheten och att de hade svårt att identifiera de olika redigeringar som gjorts i bilden. I och med den ökade användningen av sociala medier menar de att det är av stor vikt att vidare studera effekterna av denna exponering (Kleemans m. fl., 2018).

3.3 Kroppsaktivistiska rörelser på Instagram 

Kelly och Daneshjoo (2019) undersökte rörelsen Body Positivity Movement i sin studie Instagram & Body Positivity Among Female Adolescents & Young Adults ​. Denna rörelse har funnits på Instagram de senaste åren, men författarna menar att det dock är mycket som fortfarande är okänt gällande detta ämne. Sociala medier såsom Instagram kan skapa ett positivt rum för unga kvinnliga aktivister att uttrycka sig i och skapa en mer positiv syn på kroppsbilden. Däremot behövs det mer forskning gällande hur sociala medier kan användas på ett inspirerande sätt för att unga kvinnor ska kunna känna sig bekväma i sig själva och i sina kroppar, menar författarna. För att undersöka rörelsen gjordes en innehållsanalys av de främsta 100 Instagrambilder som faller inom hashtaggen ​#bodypositive​. Det som framkom i studien var att Instagram fungerar som en positiv kanal för tonåringar och unga vuxna genom att de deltar i Body Positivity Movement. Detta då de inlägg som lades upp inom hashtaggen mestadels fungerade som en uppmuntran och inspiration till att dela innehåll om olika kroppsstorlekar. Gemenskap online är således något som är viktigt och gör det möjligt för unga kvinnor att prata om bland annat psykisk ohälsa och identitet (Kelly & Daneshjoo, 2019).

3.4 Postfeminism och #StrongIsTheNewSkinny 

I en studie av Jessica Maddox (2019) undersöktes en typ av trend som förekommit på flera sociala medier, kallad ​#StrongIsTheNewSkinny​. Trenden har spridits genom hashtaggen och har uttryckts som ett sätt att motverka de tidigare ideal om smalhet som norm. Fokus är istället på att vara stark, vilket uttrycks vara den nya och eftersträvansvärda kroppen. Det

postfeministiska medielandskapet vi lever i idag uttrycker att kvinnor tagit tillbaka makten, att självförtroende hyllas samt att kvinnor kan göra vad de vill. #StrongIsTheNewSkinny uttrycks vara en postfeministisk diskurs, då fokus ligger på kvinnokroppen och vad som ses som normen. Hashtaggen och trenden uttrycker tydligt att smalheten är föråldrad, och att det nya idealet istället är att vara stark och muskulös (Maddox, 2019).

Genom en kritisk diskursanalys genomförde Maddox (2019) en undersökning på bilder som sammankopplas med hashtaggen ​#StrongIsTheNewSkinny. Resultaten av studien visade på två tydliga faktorer. I första hand var betydelsen av ​strong inte styrka som i en muskulös kropp. Det uttrycktes mer som en typ av retorisk styrka, något som inte kan ses i form av muskler utan mer som en mental styrka. Med detta som bakgrund uttrycks hashtaggen bedriva nya kroppsideal i en ny postfeministisk tappning, där fokus inte läggs på utseende i samma utsträckning som tidigare. I andra hand framgick det även i resultatet att icke-vita kvinnor blivit fortsatt marginaliserade, då diskursen som uttrycktes avverka det tunna och smala idealet fortsättningsvis förstärkte det föråldrade idealet av en smal, vit kvinnokropp.

Sammanfattningsvis beskriver Maddox hur #StrongIsTheNewSkinny verkat i en postfeministisk kontext där det yttrats att det så kallade gamla idealet om den smala kvinnokroppen utgått, och att det nu istället handlar om styrka. Den nya idealkroppen uttrycks dock inte vara inkluderande för alla människor, trots yttrandet om att hashtaggen tagit hänsyn till mångfald (Maddox, 2019).

4. Teoretiskt ramverk 

I detta kapitel presenteras två teorier som är centrala i studien. Den ena behandlar postfeminism och den andra kroppsideal. Därefter motiveras hur dessa teorier är relevanta i uppsatsen. Slutligen diskuteras hur valet av källor gått till.

4.1 Postfeminism 

Som tidigare nämnt har postfeminism ett flertal olika betydelser. Det beskrivs ibland som en slags motsättning mot feminism, ibland som ett skifte i den feministiska historien och kopplas ibland samman med den tredje vågen av feminism (Gill, 2016). Det har även uttryckts att postfeminismen saknar diskussioner om strukturella ojämlikheter och kulturell inverkan. Tidigare har feminism i vissa fall avfärdats och hånats, men det nya uttrycket av feminism har gått över till att bli en eftersträvansvärd identitet som många kvinnor vill uppnå och som ses som modernt. Rosalind Gill menar däremot att detta snarare är ett tydligt uttryck för primärt postfeminism, snarare än feminism i stort (Gill, 2016). Vad som vidare tydligt utgör den postfeministiska skillnaden i relation till den tidigare feminismen är att postfeminism har ett större fokus på individen i sig, snarare än att fokusera på den strukturella problematiken där alla kvinnor tidigare varit inräknade (McRobbie, 2004).

Gill (2007) anser att postfeminism bör ses som en ​sensibilitet, och att det är postfeministisk mediekultur som borde studeras. Postfeminismen är tätt sammankopplad med nyliberalism (Gill, 2016) som syftar till varje individs frihet och egna val (Hall, 2011). Enligt Gill (2007) är en av de tydligaste aspekterna av postfeministisk mediekultur den besatthet av kroppen som har skapats. Tidigare har den traditionella representationen varit att femininitet setts som en kroppslig ägodel istället för en psykologisk eller social struktur. I dagens media handlar femininitet snarare om att det är viktigt att kvinnor ska ha en ​sexig kropp och att det är utgångspunkten för kvinnans identitet. Samtidigt presenteras kvinnokroppen som en källa till makt men som kräver oavbruten övervakning, förändring och disciplinering för att passa in i det som bedöms vara attraktivt hos kvinnor. Kvinnokroppar har genom tiderna konstant granskats, utvärderats och noggrant analyserats av både kvinnor och män. Det gör att pressen på att leva upp till idealen för att undvika att misslyckas alltid finns. ​Postfeministiska diskurser menar i motsättning till detta att kvinnor är fristående och har fria valmöjligheter.

Jess Butler (2013) uttrycker även att postfeministiska diskurser handlar om fria val för kvinnor och är även en form av egenmakt, samt att postfeminismen således uppkom som en

slags ersättning till de tidigare mer radikala feministiska ståndpunkterna. Vad som är centralt för den postfeministiska sensibiliteten i den västerländska mediekulturen är att kvinnan ska bestämma själv, vara sig själv och göra saker för sin egen glädje. Synsättet presenterar även kvinnor som självständiga och att de inte längre behöver känna sig begränsade av ojämlikheter eller av obalans i makt över huvud taget. Det handlar även om att ta makten och kontrollen över sin tillvaro (Gill, 2007).

En annan viktig aspekt som förklarar den postfeministiska sensibiliteten är skiftet från att kvinnan uppfattas som ett sexuellt objekt till att själv ha en sexuell önskan. I denna moderniserade och nyliberala syn på femininitet är det viktigt att en persons praxis när det gäller sexualitet grundar sig i fria val (Gill, 2007). Istället för att kvinnor blir sedda som passiva objekt som finns till för mäns njutning presenteras kvinnor nu som att de har egna sexuella drivkrafter, och ses därmed som aktiva. Kvinnor beskrivs alltså som att de inte längre tydligt objektifieras, utan att det istället handlar om att de själva bestämmer om de ska ses som sexobjekt eller sexsubjekt. Detta hör ihop med kvinnans liberala synsätt, att hon genom egen fri vilja bestämmer hur hon ska porträtteras (Goldman, 1992, se Gill, 2007). ​Gill (2007) menar vidare att idén om att kvinnor tidigare klädde sig på ett visst sätt enbart för att tillfredsställa män är ​fånig eftersom den bland annat tyder på att den heterosexuella kvinnan endast söker efter mannens bekräftelse. Däremot problematiserar hon och menar att skiftet inte enbart går att antyda att kvinnan gör allt för sin egen tillfredsställelse. Det som är önskvärt i ett ​heterosexuellt sammanhang är att kvinnan ska göra något för sig själv, och inte för att behaga en man (Gill, 2007).

Vidare menar Gill (2007) att betoningen på självkontroll och disciplinering gällande egna val i den nya postfeministiska mediekulturen även kan kopplas till stress gällande att uppnå den normativa femininiteten. Att se över och ta kontroll över sig själv har länge setts som ett sätt att uppnå​framgångsrik femininitet​. Med framgångsrik femininitet menar Gill de mängder av instruktioner som presenteras gällande hur kvinnor ska klä sig, hur de ska se ut och bete sig, vilken kroppsform och storlek de ska ha, hur tränade musklerna ska vara och så vidare. För att följa dessa instruktioner behövs kontinuerlig självövervakning och ständigt arbete (Gill, 2007). Postfeminismen och dess diskurser har kritiserats för att den utgår från den heterosexuella normen samt upprätthåller vita privilegier, vilket därmed vidare reproducerar ojämlikheter mellan olika etniciteter, kön samt sexualiteter (Butler, 2013).

4.2 Den slanka kroppens budskap 

I ​Den slanka kroppens budskap av Susan Bordo (1993) beskrivs åtskilliga problem som är kopplade till kvinnokroppen ur ett feministiskt perspektiv. I artikeln analyserar författaren hur den slanka kroppen ses som en del i den moderna tiden. Den ständiga påminnelsen om att en kropp anses skyldig att vara slank genom bantning och dieter uttrycks vara ett normaliserande av skadliga principer. Kvinnan måste ha självdisciplin för att behärska sig och kunna uppnå normen av en slank kropp. Bordo menar vidare att detta sätt att bejaka kvinnor och dess kropp medför att genusordningen i samhället fortsätter följas. _​Artikeln sammankopplas med Foucaults teori om den sociala konstruktion som bildats om kroppen. Bordo uttrycker hur den slanka kroppen på olika sätt har blivit en symbol för den åtråvärda kvinnan. Fetma visar istället att en individ ger efter för begäret av hunger, medan den slanka kroppen uttrycks vara en symbol för självkontroll (Bordo, 1993).

Vidare menar Bordo (1993) att den kvinnliga kroppen i många reklamannonser uttrycks vara en ​främmande angripare​. Tidigare har fokus i annonser och reklam lagts vid att främja hets till bantning och dieter, men att det sedan övergått till att inriktas på vissa kroppsdelar.

Exempelvis uttryckte många annonser hur det går att bli av med celluliter, valkar och putande mage. Med grund i kroppen som den främmande angriparen skulle således alla dessa felaktiga kroppsmassor angripas och förstöras. Partier som är ​lösa är med andra ord oacceptabla, oavsett om du är slank eller ej. Bordo beskriver även hur synen av en muskulös kropp förändrats. Från att ha varit tätt ihopkopplat med straffarbete och därmed en symbol för låg klass, har det istället övergått till ett uttryck av att ta hand om sig själv. Genom att ta kontrollen över sin egen kropp, resulterar det i en stark vilja och blir således ett slags uppvisande av framgång. Bordo beskriver sammanfattningsvis hur den slanka kroppen ses som normen, och att allt som frångår denna uppfattning ses som felaktig. Det som frångår normen ska enligt samhället förändras och ska genom procedurer som bantning, dieter och operationer nå det ideal som uttrycks vara det som är rätt. Bordo menar vidare att den slanka kroppen därmed har blivit det eftersträvansvärda kroppsidealet för kvinnor (Bordo, 1993).

4.3 Teoridiskussion 

Teorin om postfeminism som mestadels fokuserar på Rosalind Gills (2007) syn på postfeminism och mediekultur har varit en stor faktor för att kunna besvara studiens frågeställning; ​Kan de utvalda bilderna ses som en del av postfeminismen? I så fall på vilket

sätt? Då postfeminismen syftar till en nyare tolkning av feminismen, där egna val och individualism ses som viktiga ståndpunkter, kan det därmed vara relevant att se hur Instagram vs. reality går att förstå i relation till teorin. I och med att de bilder som undersöks i studien generellt inte ser ut som de idealbilder som ofta publiceras på Instagram, är det intressant att studera huruvida trenden kan ses som postfeministisk eller ej. Teorin sammankopplas även med studiens första frågeställning; ​Hur kan trenden Instagram vs. reality tolkas utifrån en bildanalys? Genom att undersöka hur det ideala och verkligheten presenteras i bilderna kan således möjliga argument framträda gällande postfeministiska kontexter och se om dessa har en koppling. Genom att använda postfeminismen som en övergripande teori för uppsatsen anses det även relevant att applicera en teori om kroppsideal för att djupare förstå innebörden med trendens syfte.

Susan Bordos teori om den slanka kroppens budskap (1993) har varit relevant i relation till studiens tredje frågeställning​; Bidrar trenden till att upprätthålla eller motsäga de normativa kroppsideal som existerar för kvinnor i samhället? Teorin har använts i studiens analys för att djupare kunna förstå de egenskaper som de utvalda bilderna haft i relation till frågeställningen. Detta genom att presentera ideal gällande hur kvinnor förväntas se ut kroppsligt, samt vad som anses vara mindre attraktivt enligt samhällets normer. Genom att presentera centrala delar i Bordos teori kan dessa utveckla analysen till följd av hur kroppsideal presenteras. Teorin har även använts för att djupare analysera trendens mening och syfte, för att undersöka huruvida de kroppsideal kvinnor lever efter i dagens samhälle på något sätt motarbetas inom trenden Instagram vs. reality.

4.4 Val av källor 

Det är viktigt att identifiera och granska litteraturen som används i studien då det hjälper forskaren att se att forskningsfrågorna inte besvarats tidigare, men också för att försäkra att det som ska studeras är ett relevant ämne (Hansen & Machin, 2019). De vetenskapliga artiklar som används i denna studie har huvudsakligen hittats genom Uppsala universitets biblioteksdatabas. Även databasen Communication and Mass Media Complete har använts, samt i vissa fall Google Scholar. ​De vetenskapliga artiklar som valts ut har använts för att besvara och förklara studiens syfte och frågeställningar samt att redogöra för ämnets kontext och teorikapitel. De har även varit till grund för att identifiera det nuvarande forskningsläget inom ämnet. Databasen KVINNSAM har använts vid ett tillfälle för att hitta Susan Bordos

tidskriftsartikel ​Den slanka kroppens budskap​. De artiklar från diverse dagstidningar som använts i uppsatsen har identifierats genom databasen Mediearkivet (Retriever Research).

Nyhetsartiklarna har varit relevanta att ta med då de tydligt berört aktuella ämnen som även varit viktiga inom studiens område. Vidare har student- och facklitteratur som har relevans till studiens ämnesområde använts för att kunna besvara forskningens syfte. Dessa har bland annat hittats genom universitetets biblioteksdatabas.

Vid sökandet av litteratur och vetenskapliga källor har uppsatsen har följt de två huvudsakliga delarna som Hansen och Machin (2019) menar är viktiga i litteraturgranskningen. Först har en sökning gjorts i databaserna för att hitta information.

Sedan har en granskning av dessa källor gjorts för att säkerhetsställa tillförlitligheten och för att fastställa att samtliga genomgått peer review. Peer review handlar om att artikeln granskas av andra forskare som befinner sig inom samma ämnesområde som författaren av artikeln, detta för att säkerställa att det inte finns inkorrekt fakta och sakfel (Lindstedt, 2019).

5. Metod och material 

I följande kapitel redogörs valet av insamlingsmetod till studien. Studiens analysmodell, forskningstradition samt processen gällande urval och material presenteras därefter. Vidare beskrivs genomförandet av studien samt vilka metodologiska reflektioner som uppkommit under arbetets gång. Fortsättningsvis redogörs för reflektioner gällande validitet samt reliabilitet. Slutligen presenteras de etiska övervägningar som genomförts under studien.

5.1 Forskningstradition 

Då denna studie har en kvalitativ ansats som baseras på semiotik, vilket är en tolkningsbaserad metod (Ekström & Larsson, 2010), har således den hermeneutiska traditionen influerat processen. Hermeneutik grundas i att skapa förståelse genom tolkning (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) menar att kvalitativa analyser mestadels uttrycks vara hermeneutiska, samt att de baseras på den så kallade hermeneutiska cirkeln. Hermeneutisk cirkel handlar om en process där tolkning framgår genom delvis individers förförståelse (Sohlberg & Sohlberg, 2013) samt de observationer och nya förståelser som uppenbarar sig under arbetets gång (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014).

Sohlberg och Sohlberg (2013) menar att hermeneutiken kan ha både induktiva samt deduktiva ansatser. Den induktiva ansatsen baseras på att en tolkning kan utgöras genom det empiriska material som används. Den deduktiva ansatsen baseras istället på att tolkning växer fram genom särskilda metoder där det finns principer som talar för hur saker ska tolkas. I denna studie används det induktiva angreppssättet, detta då tolkningen av de bilder som används växer fram under analysprocessen. Genom de observationer som framkommer under analysprocessen kan således slutsatser dras som kan generalisera resultaten av de bilder som undersöks, vilket Bryman (2018) menar är grundat i det induktiva förhållningssättet.

5.2 Val av insamlingsmetod 

Studien ämnar att djupgående undersöka hur bilderna inom trenden Instagram vs. reality kan tolkas utifrån en postfeministisk kontext, samt hur den kan förstås i relation till de normativa kroppsideal som många kvinnor idag uppmanas till att följa. Med grund i detta anses den semiotiska bildanalysen vara mest lämpad för att kunna besvara studiens frågeställningar, då den sammanfattningsvis bygger på tolkning (Ekström & Larsson, 2010) vilket vidare är applicerbart för denna studie.

5.2.1 Semiotisk bildanalys  

Semiotik kan beskrivas som “läran om tecken” (Bryman, 2018, s. 680). I korta drag kan semiotiken uttryckas som att allt som kan ses går att tolkas som tecken för något annat.

Människor har lärt sig att förknippa vissa tecken med olika betydelser då bilder har blivit något som människor exponeras för varje dag i diverse sammanhang. Tecken och symboler i bilder kan tolkas på skilda sätt, detta genom att människor lärt sig olika sociala och kulturella konventioner. Beroende på vilka associationer individen har med vissa tecken gör det att förståelse och tolkning av bilder kan genomföras på olika sätt (Ekström & Larsson, 2010).

Semiotisk bildanalys syftar därmed till att analysera bilder utifrån dess tecken och vilka associationer som tillkommer utifrån tecknens betydelse. I semiotisk bildanalys kan två verktyg urskiljas som används för att analysera bilder. Roland Barthes utvecklade en referensram för hur bilder kan analyseras genom olika verktyg, vilka är ​denotation och konnotation (Hansen & Machin, 2019). Vad Barthes uttryckligen menar är att “verkligheten är en konstruktion som förmedlas genom kulturellt bestämda meningssystem” (Lindgren, 2009, s. 77). För att kunna utgöra vad en bild faktiskt säger och vilka budskap som kan tolkas i bilden, krävs det att analysen börjar genom att återge vad som bokstavligen kan ses i bilden.

Detta kallas denotation (Ekström & Larsson, 2010; Hansen & Machin, 2019). Denotation syftar till att återge allt som kan ses i en bild, från personer och vad de har på sig till att beskriva vilka färger som kan identifieras. Om det i bilden finns en eller flera personer är det även av hög relevans att beskriva hur dessa betraktas. Med det menas att exempelvis beskriva om personen står i en särskild vinkel eller om den poserar på ett särskilt sätt, vilket med andra ord handlar om vilken kroppshållning personen har (Hansen & Machin, 2019). Även att beskriva hur bilden tagits utifrån betraktarens ögon är relevant att framföra, det vill säga om bilden tagits exempelvis underifrån (Ekström & Larsson, 2010).

I analysens nästa steg skiftar fokus från den bokstavliga betydelsen i bilden till vilka kulturella associationer och värderingar som kan utläsas i bilden. Detta kallas konnotation (Ekström & Larsson, 2010; Hansen & Machin, 2019). Gripsrud (2011) uttrycker dock vikten av att skilja på konnotationer och associationer, då associationer är mer individbaserade medan konnotationer syftar till den allmänna förståelsen. Den konnotativa betydelsen i en bild kan variera beroende på vem som analyserar bilden, då människor och kulturer kan ha olika antaganden samt erfarenheter om olika tecken (Ekström & Larsson, 2010; Gripsrud,

2011). Roland Barthes uttryckte ett flertal användbara variabler i konnotativa analyser. Han menade bland annat att posering ofta kan tolkas utifrån flera aspekter och därmed konnotera särskilda antaganden. Vidare beskrivs även färgsättning, ljussättning och objekt som viktiga aspekter att analysera för att få fram konnotativa meningar (Hansen & Machin, 2019).

5.2.2 Analysmodell 

Den semiotiska bildanalysens komponenter denotation och konnotation användes för att genomföra analysen i denna studie. Studiens teoretiska ramverk var behjälpligt för att ingående kunna analysera de utvalda bildernas konnotativa meningar, samt för att på ett fördjupat och nyanserat sätt kunna besvara studiens frågeställningar. Vidare var det essentiellt att komponenter som ljussättning, vinklar och posering studerades genom denotation och konnotation för att djupare kunna förstå betydelsen i varje utvald bild. Även bildtexterna som skrivits under respektive bild analyserades genom den konnotativa nivån, för att ge en djupare förståelse för bildens innehåll samt betydelse.

5.3 Urval och material 

Materialet som använts för studien är sex stycken bilder med tillhörande bildtexter som alla tydligt tillhör Instagram vs. reality-genren. Anledningen till att det endast är sex bilder som studeras är för att möjliggöra för en mer djupgående analys av varje bild inom den givna tidsramen. Då de flesta bilder inom trenden är av liknande karaktär kan det därmed anses att sex bilder är ett rimligt antal. Bilderna har valts ut genom ett så kallat målstyrt urval, som är en urvalsmetod som inte är sannolikhetsbaserad. Det material som valts ut är således inte slumpmässigt utvalt, utan har valts ut strategiskt för att materialet ska vara användbart för att kunna besvara studiens frågeställningar (Bryman, 2018). Då studien syftar till att djupare undersöka en specifik trend på Instagram är det målstyrda urvalet mest lämplig att använda, då det krävs att de utvalda bilderna har en tydlig Instagram vs. reality-genre. Vad som är relevant att nämna är att bilderna valdes ut den 3 november 2020, därmed kan antalet gillningar, antal följare samt kommentarer ha ändrats sedan dess. Även nya bilder kan ha publicerats på respektive influencers Instagramkonto efter insamlingsdatum. Dessa bilder har därmed ej behandlats då urvalet gjordes tidigare.

För att välja ut relevanta bilder till studien var det första steget att undersöka vilka influencers på Instagram som antingen är kända specifikt för denna typ av bilder, eller har det som en

stor del av sitt innehåll. Detta gjordes genom att först undersöka hashtaggarna

#instagramvsreality och #instavsreality för att identifiera bilder som publicerades återkommande av vissa influencers. Under hashtaggen #instagramvsreality hade över 180 000 bilder publicerats och under #instavsreality var antalet över 70 000. På så sätt kunde flera influencers som publicerar inom genren hittas, vilket medförde att en ram skapades med kriterier för vilka som slutligen skulle studeras. Ett kriterium var att dessa influencers behövde ha offentliga konton på Instagram, samt att de skulle ha över 300 000 följare. Detta för att tydliggöra att de är relevanta och att deras innehåll intresserar en stor publik. Då det inte är många influencers inom den svenska medievärlden som delar bilder med ett Instagram vs. reality-syfte har därmed endast en svensk influencer valts ut. Vidare har även influencers från andra länder hittats som till stor del delar inlägg med temat Instagram vs. reality. Efter en noggrann urvalsprocess föll valen på tre kvinnor;

● Danae Mercer (@danaemercer). Förenade Arabemiraten. 2,1 miljoner följare.

● Alexandra Nilsson (@alexandranilsson). Sverige. 307 000 följare.

● Rianne Meijer (@rianne.meijer). Nederländerna. 1,3 miljoner följare.

Anledningen till att de utvalda profilerna är kvinnor är för att det i största majoritet är kvinnor som deltar i denna trend. Efter en granskning av influencernas konton valdes sedan bilderna ut genom att följa vissa kriterier. Kriterierna var att de alla ska ha publicerats under år 2020.

Bilderna behövde inte ha inkluderat hashtaggarna #instagramvsreality eller #instavsreality, men de skulle ha ett tydligt Instagram vs. reality-syfte. Det innebär att det skulle vara två bilder i en och samma bild, en som visar ​Instagram samt en som visar ​verkligheten​. Båda bilderna skulle även ha tagits i samma stund, vilket betyder att personen skulle vara klädd i samma kläder och ha snarlik posering samt kontext i båda bilderna. Det var också väsentligt att välja bilder där endast en person visas på bilden, vilket då alltid var den utvalda influencern. I vissa fall har flera bilder lagts upp i samma inlägg, där det varit möjligt att svajpa mellan flera bilder. I dessa fall har endast den första bilden valts ut, vilket är den som syns först vid ett besök på influencerns Instagramkonto. Då det varit många bilder som passat in i dessa kriterier har de slutgiltiga bilderna valts ut genom vilka som fått flest antal gillningar, vilket tydliggör att bilderna varit uppskattade av följarna.

5.4 Genomförande 

Genomförandet av studien började med att identifiera influencers som på sina Instagramkonton till stor del eller endast delat bilder med temat Instagram vs. reality. Vidare fortsatte urvalsprocessen för att slutligen komma fram till sex stycken bilder som alla följde de kriterier som tagits fram i urvalet av bilder. Ekström och Larsson (2010) menar att genom semiotisk analys kan de element som är betydelsefulla urskiljas genom denotation och konnotation. Att denotera och konnotera bilderna var således nästkommande steg i analysen, för att kunna hitta de viktiga element i de utvalda bilderna som är användbara för att kunna besvara studiens frågeställningar. I den denotativa analysen av bilderna var fokus på att framföra specifikt vad bilden visar, men också vad som tolkas vara bildens budskap. Den konnotativa analysen fokuserade istället på att i enlighet med studiens frågeställningar uttrycka vilka associationer som framkom. I denna del ansågs det vara relevant att lägga ett stort fokus på posering, vinklar och hur bilden var tagen för att kunna förstå dessa i relation till både kroppsideal och postfeminism. Då de utvalda bilderna visar två bilder i en bild, var det även av stor vikt att på ett grundligt sätt förklara hur det som presenterades som verkligheten uttrycktes i bilderna och hur detta tolkades i relation till den ideala Instagrambilden.

5.5 Metodologiska reflektioner

Då denna studie baseras på analys och tolkning av bilder anses den semiotiska bildanalysen vara mest lämpad att använda för att kunna besvara studiens frågeställningar. En fördel med denna metod är att det går att göra en ingående analys av bilder på två olika nivåer. Detta gör att analysen kan bli mer djupgående (Ekström & Larsson, 2010). Däremot har semiotisk bildanalys vissa negativa aspekter att ta hänsyn till. Som tidigare nämnt kan konnotativa betydelser i en bild tolkas olika beroende på vem som studerar bilden. Detta kan ske då människor kan ha olika kulturella bakgrunder och därmed skilda förståelser, samt att individuella lärdomar även kan vara en aspekt som förändrar tolkningen (Ekström & Larsson, 2010). Detta är viktigt att ta i beaktning då analysen av bilderna som görs i denna studie grundar sig i författarnas subjektiva utgångspunkter och hade möjligen kunnat se annorlunda ut om den utfördes av någon annan.

5.5.1 Validitet och reliabilitet 

För att studien ska hålla hög kvalitet krävs att aspekter som validitet och reliabilitet överses noggrant under hela uppsatsprocessen. Validitet syftar till om studien faktiskt mäter och studerar det som avses (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014; Sohlberg & Sohlberg, 2013). Det handlar även om risken av att resultaten kan bli missvisande om det uppstått felaktigheter under uppsatsprocessens gång (Lindstedt, 2019). För att säkerställa att studien håller hög validitet har det således varit av hög vikt att återkommande se till att studiens syfte och metod alltid överses och följs. Den analysmodell som utformats har varit viktig att återkomma till för att säkerställa att analysen genomförs på korrekt sätt. Det har även varit viktigt för författarna att som inledande process läsa på om ämnet, tidigare forskning samt teorier för att erhålla djupare förståelse för ämnet. Detta för att kunna utveckla en rimlig och relevant analys samt slutsats.

Reliabilitet syftar till hur tillförlitlig studien är, detta genom att se om resultatet blir detsamma om studien genomförs igen (Bryman, 2018). Om resultatet skiljer sig kan det bero på att felaktigheter uppstått under studiens gång som ej gått att påverka (Lindstedt, 2019).

Reliabilitet appliceras mestadels på kvantitativa studier, då dessa fokuserar på data och mätningar (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). Då denna studie har ett kvalitativt angreppssätt, är reliabilitet således ej applicerbart i hög grad. Det finns dock vissa aspekter att tänka på kring reliabilitet och denna studie. Den valda metoden för studien är semiotisk bildanalys och resultaten baseras därför på tolkningar (Ekström & Larsson, 2010). Resultat av konnotation inom semiotiska bildanalyser kan som tidigare nämnt skilja beroende på vem som studerar bilden, detta då olika människor har olika associationer till olika aspekter (Ekström & Larsson, 2010; Gripsrud, 2011). Med grund i detta kan därmed resultaten skilja om studien skulle göras om igen. Däremot är det viktigt att inte betrakta detta som att något fel har uppstått under processen, snarare att det är en naturlig företeelse inom semiotiken.

Denna kvalitativa studie baseras på tolkning som i vissa fall kan antas vara subjektivt.

Transparensen vid genomförandet av studien har således varit viktig att framföra under hela processen för att tydligt visa hur tolkningarna och resultaten framkommit.

5.6 Etiska överväganden 

Att tänka på och reflektera över etik och etiska dilemman är högst relevant i genomförandet av en studie. Det finns ett flertal etiska principer att ta hänsyn till. Dessa rör bland annat hur

hantering av material går till, vikten av att redovisa resultat och metoder, att ej plagiera, samt hur forskare bör genomföra forskning som inte på något sätt kan medföra skada på människor som deltar (Vetenskapsrådet, 2017). Författarna har aktivt följt dessa krav och har genom hela uppsatsprocessen varit transparenta, samt tydliggjort för hur resultaten framkommit genom användandet av studiens metod.

Det har uppstått viss etisk problematik under studiens gång, dels för att den innefattar bilder på personer, men även för att en stor del av bilderna visar lättklädda personer. Därmed har författarna genomgått en tydlig övervägning gällande de etiska principerna. Studien har således utgått från det så kallade ​forskningskravet​, vilket innebär att forskning ska genomföras för att utveckla kunskap och ge fördjupad förståelse inom ett ämne. Med grund i användandet av bilder i studien är även ​individskyddskravet viktigt att applicera, vilket innebär att deltagare inte ska åsamkas skada eller förödmjukas inom forskningen (Vetenskapsrådet, u.å.). Vetenskapsrådet (u.å.) menar att både individskyddskravet och forskningskravet är viktiga aspekter att ta ställning till, samt att dessa måste värderas mot varandra. Detta innebär att forskaren själv överväger om den kunskap som framkommer i studien värderas högre än de potentiella risker som kan komma att beröra deltagarna. Studien kan antas gå emot individskyddskravet i viss mån då bilderna som i största majoritet är lättklädda granskas utan influencernas vetskap. Däremot anses det vara viktigt att studera denna typ av medieinnehåll då den kan antas ha stor påverkan på samhället, mest specifikt unga kvinnor som exponeras för denna typ av bilder. Instagram vs. reality är även mycket aktuell, och i dagsläget har inte mycket forskning gjorts inom ämnet. Därmed anses trenden vara viktig att beforska, vilket gör att forskningskravet väger upp för individskyddskravet.

Pace och Livingston (2005) menar att information som hämtas från internet kan användas i forskningssammanhang så länge den är offentlig, samt att det ej krävs inloggning för att tillgå materialet. Det är även relevant att bilderna inte har en känslig anspelning (Pace &

Livingston 2005, se Bryman, 2018). Alla bilder som använts i studien har inhämtats från offentliga Instagramkonton. Det krävs inte heller en inloggning för att nå dessa. Instagram som plattform kan även ses som ett offentligt rum. Det är även relevant att nämna att alla influencers vars bilder använts i studien har över 300.000 följare, vilket än mer visar på den offentliga principen. Bilderna som används kan antas vara känsliga enligt vissa, då flera av dem är något lättklädda. De utvalda influencerna har däremot själva aktivt valt att publicera dessa bilder på deras öppna Instagramprofiler, vilket tyder på att de själva ej anser materialet

som känsligt. Vad som även är värt att nämna är att materialet som använts i studien är befintligt, och har därmed inte skapats i samband med studien. Bilderna föreställer endast profilerna själva, och samtliga influencers är myndiga. Med grund i detta kan det därmed anses att studien ej kommer innebära fysisk eller psykisk skada på deltagarna, då de själva delat bilderna offentligt.

Sammanfattningsvis vill författarna tydliggöra att studiens syfte inte är att granska dessa influencers som individer. Studiens syfte är snarare att bilda en större förståelse kring fenomenet Instagram vs. reality och influencernas bilder har således valts ut för att de starkt representerat denna trend. De utvalda influencerna har inte själva valt att delta i denna studie, däremot vidhåller författarna resonemanget om att bilderna är offentliga och kan därmed inkluderas.

6. Resultat och analys 

I detta kapitel presenteras de resultat som framkommit av den semiotiska bildanalysen.

Genom analysmodellen som baseras på denotation och konnotation har varje utvald bild analyserats med hjälp av dessa verktyg. Vidare sammanfattas resultat och analys samt hur de teoretiska ramverken använts för att kunna besvara studiens frågeställningar.

6.1 Resultat av semiotisk bildanalys

Här analyseras de sex bilder som valts ut till denna studie. Vid varje bild genomförs analys genom denotation och konnotation utifrån den valda metoden. Bilderna är hämtade från influencernas Instagramkonton den 3 november 2020.

6.1.1 Bild 1: Danae Mercer 

Publicerad 2020-06-25

Instagram (till vänster) vs. reality (till höger)

Denotation

Bilden visar två bilder som placerats bredvid varandra. På bilderna visas en vit kvinna med utsläppt, vågigt hår som bär en brunfärgad baddräkt med en detalj på sidan. Kvinnan håller i en mobiltelefon och tar bilden från ett nära håll. I bilderna är kvinnan positionerad i sidled.

Bakgrunden är en vit vägg med slingor som hänger ned längs väggen. Ett vitt golv kan tydas, där en vit matta är placerad. Kvinnan sitter på huk på den vita mattan, och har tyngden på tårna. På den vänstra bilden sitter kvinnan med en rak rygg och svankar något. Kvinnan vinklar huvudet mot mobilens skärm och hennes ryggtavla syns tydligt. Hon håller mobiltelefonen i sin högra hand med alla fingrar och vilar den vänstra armen mot sitt vänstra ben. Kvinnans högra ben tar stöd mot golvet, och på hennes rygg kan muskler urskiljas.

Kvinnan har ett neutralt ansiktsuttryck. I bilden till höger sitter kvinnan något mer ihopkurad med en mindre rakryggad position. Hon håller i mobilen med vänster hand med alla fingrar och positionerar handen högre upp än bilden till vänster. Ansiktet är mestadels dolt av mobilen och övre delen av ryggen är dold av armens positionering. Den högra armen hålls rakt ut och benen är särade. Konturerna av kvinnans vänstra bröst kan urskiljas och det går att

se en större del av magen i jämförelse med bilden till vänster. Huden på bakdelen samt övre delen av låret är något rynkad.

Konnotation

Kvinnan som kan ses på bilden tolkas vara i åldern 30-35. Då kvinnan håller i en mobiltelefon så att baksidan av den syns, kan det tolkas att kvinnan tar en selfie i en spegel. I den vänstra bilden som är den ideala Instagrambilden sitter kvinnan med en rak rygg vilket gör att hennes position kan betraktas som självsäker och det uppfattas som att hon har självkontroll. Hansen och Machin (2019) uttrycker att individer som poserar rakryggat och stolt tolkas vara kontrollerade och att det även tyder på attityd hos den som poserar på sådant sätt. Kvinnan poserar på ett sådant sätt som kan uppfattas som ​sexigt genom att svanka och framhäva bakdelen mot kameran. Att visa upp en sexig kropp är något som Gill (2007) menar är en utgångspunkt för hur kvinnan ska framstå. Det kan tolkas att kvinnan följer de normativa kroppsideal som existerar då hon vill framställa sig själv som slank. Då det går att urskilja tydliga konturer av muskler på kvinnans ryggtavla kan det antas att kvinnan tränar för att hålla sig i form. Enligt Bordo (1993) uttrycks muskulösa kroppar vara ett bevis på att kvinnan är självbehärskad och kan ta kontroll över sina egna begär, vilket resulterar i en åtråvärd kropp.

I den högra bilden visar istället kvinnan den verkliga sidan, där hon ej poserar på ett fördelaktigt sätt för att framhäva slankheten eller sin muskulösa kropp. Hon slappnar istället av och hennes mage synliggörs genom att bukta ut något. Detta styrker även kvinnan i bildtexten, att hon i den vänstra bilden håller magen spänd, skjuter ut höfterna och klämmer ihop sig. I bilden kan även kvinnans rynkade hud över bakdelen och låren tolkas vara celluliter, vilket hon väljer att framhäva genom att posera med benen isär. Kvinnan nämner själv i sin bildtext att ljussättningen i den vänstra bilden samt hur hon poserar gör att celluliter och bristningar döljs. Susan Bordo (1993) uttrycker att celluliter och andra kroppsmassor som står ut antas vara ​främmande angripare som enligt samhället måste tas bort, förslagsvis genom bantning. Med detta i åtanke kan således den högra bilden uttryckas vara ett bevis på att kvinnor ska kunna se ut som de vill, utan att fokus ska ligga på att detta ska försvinna.

Kvinnan kan därför istället tolkas som självsäker av den anledningen att hon faktiskt motsätter sig det normativa kroppsidealet. I denna bild går det att tolkas att kvinnan ur ett postfeministiskt perspektiv väljer hur hon vill framstå och presentera sig själv (Gill, 2007).

Istället för att framträda som sexuell och attraherande väljer hon ett mer avslappnat uttryck

och frångår därmed idealet. Kvinnan uttrycker i bildtexten att Instagrammodeller vet precis hur de ska posera samt ljussätta för att framträda på ett attraktivt vis. Hon menar att det inte är något problem i att ​look fierce (översättning: se stark och hård ut), men att det är viktigt att som användare av Instagram förstå att allt inte ser ut som det presenteras på bild. Hon uttrycker att en stor del av innehållet som publiceras på Instagram är filtrerat, poserat samt förfinat. Om bilden och bildtexten analyseras tillsammans kan det tolkas att kvinnan försöker presentera en realistisk bild av kvinnokroppen. Hon tar som tidigare nämnt, makten över sin egen kropp vilket Gill (2007) resonerar är en postfeministisk akt. Kvinnan väljer hur hon presenterar sig själv och vågar visa vad många inte vågar. I slutet av bildtexten har kvinnan en hashtagg, ​#strengthmarks​, vilket kan tolkas vara ett slags återtagande av betydelsen av stretchmarks​, vilket är bristningar i svensk betydelse som ses som något negativt. På så sätt kritiserar hon det som anses vara dåligt och fult med bristningar, celluliter och lös hud som Bordo (1993) menar inte är socialt accepterat av samhället. Att lägga till ordet ​strength (översättning: styrka) gör att meningen av bristningar snarare ska ses som en styrka, och att det således är något fint. Kvinnan rekonstruerar betydelsen av något negativt och ger det istället en positiv innebörd.

6.1.2 Bild 2: Danae Mercer 

Publicerad 2020-08-25

Instagram (till vänster) vs. reality (till höger)

Denotation

Bilden visar två bilder som placerats bredvid varandra. På bilderna syns en vit kvinna med uppsatt och vågigt hår. Hennes lugg hänger i två slingor på vardera sida av pannan. Kvinnan bär underkläder, en topp samt ett par trosor i en ljusgrå färg. Underkläderna har vita kanter där svart text kan urskiljas. Hon bär även ett armband. Kvinnan håller på båda bilderna i en mobiltelefon med höger hand. Telefonen har ett skal med rosa/beige-färgade kanter. Kvinnan håller mobilen med hela handen, och hennes blick riktas mot telefonens skärm. Hennes naglar är rödfärgade. Kvinnan sitter på golvet, på en ljusgrå matta. Hon sitter i ett rum med vita väggar där ljust färgade möbler kan skymtas i bakgrunden, samt en mörkbrun dörr. I den vänstra bilden kan någon typ av vit dekoration tydas på väggen i bakgrunden. En brun korg och vad som ser ut som en rosa- och gråfärgad filt hänger ned från ett bord. Kvinnans fot med en vit, mönstrad strumpa på syns i bilden och är placerad framför kroppen. Muskler vid mage och överkropp kan tydas. Hon har ett neutralt ansiktsuttryck och putar något med läpparna.

Positionen är rakryggad och hon är placerad rakt framifrån med överkroppen något vriden.

Vänster arm är placerad mot golvet bakom kroppen. Toppen hon har på sig gör att en urringning kan tydas och konturer av revben under syns. I den högra bilden kan en gråvit ungkatt tydas i det nedre vänstra hörnet. Katten sitter ner och tittar rakt fram. Kvinnan är i