Erfarenheter av omhändertagandet på akutmottagningen ur patientperspektiv

(1)

Trauma : Ett livshot

Erfarenheter av omhändertagandet på akutmottagningen ur patientperspektiv

- En systematisk litteraturstudie

Författare: Camilla Rosén, Linda Simonsson och Emma Johansson

(2)

Abstrakt

Bakgrund: Trauma kan innebära en svår påfrestning för kropp och själ. De flesta människor upplever en utsatthet vid trauma och det akuta omhändertagandet.

Författarna tycker det är betydelsefullt att beskriva patienters erfarenheter av traumaomhändertagande, för att kunna förbättra omvårdnaden.

Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av omhändertagandet på en akutmottagning i samband med trauma.

Metod: Systematisk litteraturstudie som innefattade tolv vetenskapliga artiklar. Nio kvalitativa och tre kvantitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades och dess resultat analyserades enligt Forsberg och Wengström (2013).

Resultat: Resultatet har visat att vårdpersonalen utgör en stor del av patienternas erfarenheter av omhändertagandet vid trauma. En god omvårdnad gjorde att patienterna kände sig väl omhändertagna. En tydlig kommunikation gav en känsla av säkerhet och trygghet för patienten. Om traumateamet hade stor erfarenhet och kompetens ökade patientens förtroende och gav bekräftelse.

Slutsats: I mötet mellan vårdpersonal och patient skapas förutsättningar för god vård.

En god vård kan lindra lidande och skapa trygghet och förtroende. Traumateamets bemötande hade stor betydelse för hur omhändertagandet upplevdes vid trauma.

Nyckelord

Akutmottagning, erfarenhet, patient, trauma.

(3)

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 4

2 Bakgrund ___________________________________________________________ 4

2.1 Trauma ... 4

2.2 TNCC ... 5

2.3 Omvårdnad och Bekräftelse ... 5

2.4 Sjuksköterskans ansvar och skyldighet ... 6

2.5 Kommunikation ... 6

2.6 Teoretisk referensram ... 7

3 Problemformulering __________________________________________________ 8 4 Syfte _______________________________________________________________ 8 5 Metod ______________________________________________________________ 8 5.1 Sökningsförfarande ... 9

5.2 Urval ... 9

5.3 Kvalitetsgranskning ... 10

5.4 Analys ... 11

5.5 Forskningsetiskt resonemang ... 12

6 Resultat ____________________________________________________________ 12 6.1 Trygghet ... 12

6.1.1 En känsla av trygghet ... 12

6.1.2 Förtroendeingivande vårdpersonal ... 13

6.2 Utsatthet ... 14

6.2.1 Att känna sig utlämnad ... 14

6.3 Kommunikation ... 15

6.3.1 Kommunikation mella vårdpersonal och patient ... 15

6.4 Omvårdnad och bekräftelse ... 16

7 Diskussion __________________________________________________________ 17 7.1 Metoddiskussion ... 17

7.2 Resultatdiskussion ... 19

7.2.1 Trygghet ... 19

7.2.2 Utsatthet ... 20

7.2.3 Kommunikation ... 21

7.2.4 Omvårdnad och bekräftelse ... 21

8 Framtida Forskning _________________________________________________ 22 9 Slutsats ____________________________________________________________ 22 Referenser ___________________________________________________________ 24 Bilagor _______________________________________________________________ 1 Bilaga 1 Artikelsökning Cinahl ... 1

Bilaga 2 Artikelsökning PsycINFO ... 3

(4)

Bilaga 3 Artikelsökning Pubmed ... I Bilaga 4 Granskningsmall kvalitativa artiklar ... II Bilaga 5 Granskningsmall kvantitativa artiklar ... IV Bilaga 6 Artikelmatris över inkluderade artiklar ... V Bilaga 7 Beskrivning av analys ... XVII

(5)

1 Inledning

Trauma Nursing Core Course (TNCC) är en standardiserad utbildning för sjuksköterskor som arbetar i traumateam på akutmottagning och som innebär ett systematiskt arbetssätt. TNCC är en av ett flertal vedertagna strukturerade arbetssätt inom akutsjukvård. Vi är legitimerade sjuksköterskor och har lång erfarenhet av arbete på en akutmottagning, samt erfarenhet av omhändertagandet av traumapatienter och har utbildning i TNCC. Att arbeta med patienter som drabbats av trauma är utmanande på många sätt. I mötet mellan patienten och sjuksköterskan ligger stort fokus vid det fysiska omhändertagandet men viktigt är att inte glömma bort patientens behov.

Traumat medför även en psykisk påverkan som skapar en förändring i patientens livsvärld som för patienten kan innebära en känsla av otrygghet.

2 Bakgrund

Trauma är den fjärde ledande dödsorsaken i Sverige (Socialstyrelsen 2014). Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att bli patient är att vara utanför sitt vanliga

sammanhang. För att minska den sårbarhet och öka frihetsgraderna behöver patienten komma in i ett nytt vårdande sammanhang och därmed bli delaktig i vården.

Delaktighet kan beskrivas i tre kategorier, bli uppmärksammad, bli sedd, förväntningar på att vara delaktig samt ömsesidiga samspelet mellan vårdare och patient. En skada uppstår ofta utan förvarning och förändrar livet för den drabbade och dennes familj (Dahlberg och Segesten, 2010).

2.1 Trauma

Trauma kan definieras som skada på mänsklig vävnad och organ som ett resultat av energiöverföring från omgivningen. Skador orsakas av någon form av energi som överstiger kroppens toleransförmåga (Trauma Nursing Core Course, 2007). Författarna har valt att fokusera på hög-energi trauma som innebär penetrerat och icke penetrerat trauma. Hög-energi trauma kan vara trafikolyckor som kan leda till allvarliga

komplikationer med organpåverkan. Andra exempel på hög-energi trauma kan vara övriga olyckor till exempel fall från hög höjd, klämskador och brännskador (Wikström, 2006). Effekterna från ett trauma kan bli ett livshotande tillstånd och kräver ett snabbt

(6)

och kompetent omhändertagande av sjukvårdspersonal (Lennquist, 2007). Wikström (2006) beskriver att efter ha drabbats av trauma är det av största vikt att snabbt få vård på akutmottagningen, helst inom en timma. Enligt Lennquist (2007) är patienten är mer sårbar också mentalt och de flesta människor upplever en utsatthet i själva situationen att hamna på sjukhus. Det bemötande som ges av vårdpersonal på akutmottagningen har en central betydelse för underlättande av patienters fortsatta bearbetning av en händelse.

2.2 TNCC

Trauma Nursing Core Course (TNCC) är ett systematiskt arbetssätt som delar upp arbetet med patienten i det akuta omhändertagandet. Arbetssättet innebär att

omhändertagandet görs i tur och ordning från A-I. Dessa är i sin tur uppdelade i det primära A-D och det sekundära E-I omhändertagandet. A-fria luftvägar, B-andning, C- cirkulation, D-neurologstatus, E-exponering av värme, F-fullständiga vitalparametrar, G-ge god vård (smärtlindring), H-historik och huvud till tå undersökning, I-inspektera baksidan. I det primära omhändertagandet kontrolleras, fri luftväg, andning, cirkulation och neurologi. I det sekundära omhändertagandet är patienten uppkopplad med teknisk övervakningsapparatur, som registrerar vitala parametrar, puls, blodtryck, saturation, andningsfrekvens och elektrokardiogram. Därefter görs exponering (avklädning) av patienten, varma filtar, ger god vård, gör en huvud till tå undersökning och tar upp anamnes. (Trauma Nursing Core Course, 2007).

2.3 Omvårdnad och Bekräftelse

Eriksson (1994) beskriver omvårdnad som ett naturligt mänskligt beteendemönster, behov av omvårdnad blir framträdande av att vårdaspekten är påkallande. Ett holistiskt synsätt är viktigt i vårdandet av de själsliga, andliga och kroppsliga aspekterna som främjar hälsa. Omvårdnadens konkreta mål består bland annat i att tillgodose patientens grundläggande behov genom att hjälpa patienten att själv ta över sin vård. Patienten behöver professionell omvårdnad när dess grundläggande behov inte blir tillgodosedda (Eriksson, 1994). Gustafsson (2004) menar vidare att bekräftelse är betydelsefull och intimt förknippad med människans egen existens och självvärdering. Bekräftelse kan jämföras med att du finns till och att den andre parten kan känna din närvaro, och på så sätt skapa en relation med varandra. En bekräftande interaktion ökar individernas värdering av dem själva och minskar deras sårbarhet. Bekräftelse och emotionellt stöd

(7)

är nära relaterade till välbefinnande och hälsa. Genom att föra en bekräftande dialog ger vårdpersonalen patienten möjlighet att vilja lyssna, skapa tillit, och lyssna till de råd som ges. Författaren menar att en god egenskap inom omvårdnaden är att i mötet kunna se varje patients som en unik individ (Gustafsson, 2004). Gemensamt för all akut sjukvård är de korta, fragmentariska möten med stora krav på snabb behandling och effektivitet. Situationen kan vara mycket skrämmande, ge känslor av ensamhet och utsatthet för patienten (Elmqvist, Fridlund & Ekebergh, 2008). Enligt Willman et al (2011) så ökar förutsättningarna för att ge god omvårdnad genom att arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt .

2.4 Sjuksköterskans ansvar och skyldighet

Öhlén (2001) menar att det krävs en öppenhet inför lidande personers kamp,

sjuksköterskan själv bör reflektera över sitt eget förhållande till lidande och det egna ansvaret. Ansvar bygger på en ansvarsmedvetenhet hos sjuksköterskan. För att kunna ta ansvar och handla ansvarsfullt måste utövaren vara medveten om vad hon har ansvar för, i detta fall att lindra patienters lidande och illabefinnande (Ibid). Elmqvist (2011) menar vidare att ansvaret i det akuta omhändertagandet utmärkts av livräddande handlingar av medicinsk karaktär och består av ett görande. Livräddande handlingar kräver en medveten närvaro och en fokusering som gör att vårdarna ser patientens behov i sin helhet. Vid överlämnande av ansvar bör det ske i patientens närhet vilket stärker patientens identitet i att vara någon och ge närstående trygghet. Sjuksköterskans professionella ansvar innebär att ha kunskaper om och förmåga att kunna värdera det tillstånd och den situation som mottagaren av vården befinner sig i (Eriksson, 1995).

2.5 Kommunikation

Verbal och icke verbal

Eide & Eide (2009) beskriver att kommunikation i relationer är ofta två huvudtyper:

verbal och icke verbal. Med verbal kommunikation avses att innehållet har förmedlats språkligt d v s genom tal eller skrift. Icke verbal kommunikation innebär ett utbyte av, röstanvändning samt beröring. Kommunikation är betydelsefull för att få signaler på andra sätt till exempel genom kroppshållning, rörelser, ansiktsuttryck förståelse för patientens situation, och därigenom kunna hjälpa denne att möta sina specifika behov.

(8)

Många gånger är tydlig information till patienten och dess anhöriga en stor del i omvårdnaden (Eide & Eide, 2009). Vårdpersonal har en skyldighet att sträva efter att vara en god och stödjande professionell kommunikatör. I en professionell

kommunikation är det viktigt att få patienten att känna sig trygg och visa empati, genom att vara en god lyssnare och ge stöd kan detta uppnås. Att visa empati innebär förmåga att lyssna och skapa förståelse för en annan människas känslor (ibid).

2.6 Teoretisk referensram

En person som drabbas av ett trauma kan utsättas för lidande i alla dess former. Utifrån detta valdes Katie Erikssons teori om den lidande människan som grund för vår

teoretiska referensram. Lidande tillhör en del av livet och uppstår i olika dimensioner.

Ångest, smärta, självfördömelse, känsla av otillräcklighet och oförmåga att leva det liv hon önskar kan bli ett uttryck för lidande (Eriksson, 1994). Oavsett hur människor ser på sitt lidande, och vad som anses kan ha framkallat lidandet finns alltid en strävan efter att försöka lindra det. Genom att uppmuntra, lyssna, stödja och vara närvarande kan tröst förmedlas vilket kan lindra en människas lidande och medverka till förändring.

Erikssons teori definieras genom tre olika former av lidande: sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.

Sjukdomslidande

Sjukdomslidande är sammankopplat med sjukdom och behandling. Sjukdom medför inte alltid smärta och lidande kan inte likställas med smärta. Sjukdomslidande orsakas antingen av människan själv, omgivningen eller vårdpersonalens attityder (Eriksson, 1994).

Vårdlidande

Den vanligaste förekommande formen av vårdlidande är kränkning av människans värdighet. Kränkningen kan ske genom bristande etisk hållningsätt samt att

vårdpersonal nonchalerar personliga frågor (Eriksson, 1994).

Livslidande

Livslidande innebär det lidande som förknippas med allt i livet, allt som betyder att leva. Livslidande kan beskrivas som att inte bli sedd, hörd eller förstådd. När det

självklara i livet rubbas kan man stå inför ett livslidande som hotar hela ens existens och personliga identitet. (Eriksson, 1994)

(9)

3 Problemformulering

Att arbeta med människor som varit med om ett trauma kräver särskild kunskap av vårdpersonal. Omhändertagandet enligt TNCC av en lidande traumapatient är till stor del inriktat på medicinska aspekter för att bedöma och behandla. En utgångspunkt i denna litteraturstudie är att patientens lidande är en holistisk upplevelse som kan påverkas, lindras eller förvärras, av ett mer eller mindre gott omhändertagande och bemötande på akutmottagningen. För att förstå hur traumapatienten behöver bemötas och bekräftas ur ett holistiskt perspektiv, krävs kunskap kring hur patienter själva upplever omvårdnaden i samband med omhändertagande enligt TNCC. Vidare så behöver också studeras vad traumapatienter erfar kan lindra sjukdoms-, vård- och livslidande eftersom forskning om omvårdnaden och omhändertagande i samband med trauma är begränsad så ser vi utifrån vår roll som sjuksköterskor ett behov att fördjupa oss i litteraturen som berör detta område för att kunna skapa ett bättre omhändertagande av patienten i ett traumasammanhang.

4 Syfte

Litteraturstudiens syfte är att beskriva patienters erfarenheter av omhändertagandet på akutmottagningen i samband med trauma.

5 Metod

Metoden var en systematisk litteraturstudie. En systematisk litteraturstudie syftar till att åstadkomma en syntes av data från tidigare genomförda empiriska studier. För att göra detta krävs ett antal studier av god kvalitet som kritiskt granskas och som kan utgöra underlag för bedömningar och slutsatser (Forsberg & Wengström, 2013).

Litteraturstudie som metod ger även möjlighet att få överblick över ett bestämt

problemområde för att kunna upptäcka luckor i vetenskapen. Metoden ger möjlighet till nya perspektiv samt att öka kunskap och vetenskapligt stöd till praktisk verksamhet (Backman, 2010). I denna litteraturstudie är avsikten att lyfta fram aktuell forskning och utveckla en bredare förståelse inom valt problemområde. En väl beskriven metoddel är betydelsefull för studiens trovärdighet (Polit & Beck, 2012).

(10)

5.1 Sökningsförfarande

För att få en inblick i tillvägagångsätt och sökprocess har Östlundh (2012) använts.

Utifrån detta har systematiska sökningar genomförts. Sökningen pågick mellan 23 September till 6 december 2014. Datainsamling utfördes genom artikelsökning i olika databaser CINAHL, PubMed, och psycINFO och utgick ifrån sökord som ansågs passa arbetets syfte. Inför sökningarna i CINAHL användes ”Svensk MESH” (medicinsk svensk/engelsk ordlista), för att översätta de relevanta sökorden.

Sökorden som användes i de olika databaserna var följande: Trauma, patient experience, nursing, caring, emergency care, emergency department, trauma nursing, high energy, accident. Dessa sökord har först använts enskilt för att sedan kombineras med flera sökord. För att kombinera de olika sökorden har de booleska operatorerna ”AND” och

”OR” använts (Forsberg & Wengström, 2013). Olika sökkombinationersamt trunkering användes för att få fram så många artiklar som möjligt. Sökträffarnas titlar lästes och om dessa var relevanta till studiens syfte lästes även abstrakten. Där titeln och abstraktet överensstämde med syftet skrevs artikeln ut i fulltext. När samma artiklar återkom i sökningen trots olika sökordskombinationer ansågs sökningen vara färdig. Tabell med sökord och antalet träffar i respektive databas (Bilaga 4).Vi har även använt oss av manuell sökning, vilket resulterade i en vald artikel.

5.2 Urval

Inkluderade artiklar både kvalitativa och kvantitativa skulle inte vara äldre än från år 2000. Ett slumpmässigt urval användes för att resultaten skulle kunna generaliseras till ett större urval (Forsberg & Wengström, 2013). Urvalet bestod av kvinnor och män som varit med om ett trauma och anlänt till akutmottagningen. Artiklarna skulle innehålla patienters erfarenheter i akutrummet, även erfarenheter av omvårdnaden från

vårdpersonal. Det skulle även framgå att patienten varit vid medvetande vid ankomst till akutmottagningen. Sökningen begränsades till artiklar på engelska, svenska och norska.

Exkluderade artiklar var artiklar som relaterades till barn och ungdomar upp till 18 år samt handlade om omhändertagande prehospitalt och vid intensivvård. Även de artiklar som inte var ur patientperspektiv exkluderades. Vetenskapligheten av de valda

(11)

artiklarna kontrollerades genom databasen Ulrichsweb som används för att kontrollera artikelns vetenskapliga status.

5.3 Kvalitetsgranskning

Vi valde att utgå från Forsberg och Wengström (2013) när vi skulle välja granskningsmall till vår kvalitetsgranskning av våra artiklar. Den vetenskapliga

kvaliteten av artiklarna granskades med hjälp av modifierade bedömningsmallar (Bilaga 2 & 3) enligt Forsberg & Wengström (2013). Vi har modifierat bedömningsmallarna genom att utifrån påståenden göra om dom till frågor. Frågorna kunde besvaras med ett ja eller nej, för att överskådligt se artikelns kvalitet. Varje fråga som besvarades med ett Ja fick ett poäng. Artiklarna kunde få maximalt 18 poäng i de kvalitativa studierna och 11 poäng i de kvantitativa. Artiklarna kvalitet bedömdes som hög, medel eller låg beroende på antal poäng, se bilaga 4 och 5. Artiklar med låg kvalitet exkluderades i vår litteraturstudie. Den beskrivande delen i Forsberg och Wengström (2013) har vi tagit bort då den ej går att mäta. Då vi modifierat Forsberg och Wengströms granskningsmall har vi tagit hjälp genom att titta på andra systematiska litteraturstudier. Avgörande för urvalet var graden av vetenskaplighet. Artiklarna granskades utifrån kriterierna i bedömningsmallarna, med fokus riktat mot artiklarnas innehållande moment och

struktur men även publiceringsform. Specifikt fokus riktades mot ett tydligt syfte och en väl beskriven metod.

Struktureringens syfte var att skapa en översikt över studiens material. Polit & Beck (2012) menar att ett sätt att organisera data, artiklar i detta fall, är att upprätta en översiktstabell ( Bilaga 1). Tabellens rubriker utformades med relevans för

litteraturstudie som metod, studiens frågeställningar samt med avsikt att ge en tydlig översikt av artiklarnas innehåll. Därefter analyserades varje studie med avseende på:

titel, författare, metod, urval och syfte.

(12)

5.4 Analys

Vi har använt oss av en latent innehållsanalys där analysen av artiklarna delades in i flera steg med syfte att strukturera, bearbeta och redovisa Polit & Beck (2012).

Steg 1 Strukturering & Bearbetning

Bearbetningen utfördes genom analys av artiklarnas resultat mot bakgrund av

litteraturstudiens syfte och avgränsade problemområde. Analysen grundade sig på mot syftet uppställda frågor vilka ställdes till varje enskild artikel och som sedan

redogjordes för inom ramen för artiklarnas resultat. Vi har använt oss av

frågeställningar som ger svar på patienters erfarenheter av ett traumaomhändertagande, upplevelser av lidande, sjuksköterskans omvårdnad vid trauma samt upplevelser av lindrat lidande. Dessa frågeställningar ställdes ur ett patientsperspektiv.

Analysen genomfördes i flera olika steg. Inledningsvis ställdes varje fråga var för sig till samtliga artiklar. Svaren som framkom framgick i vissa artiklar klart och tydligt. I de artiklar där svaren inte tydligt kunde urskiljas tolkades innebörden av oss som författare.

Grunden för tolkningen utgjordes av vår förförståelse, vilken bestod av kunskaper i ämnet vilka vi tillförskaffat oss genom tidigare studier och arbetslivserfarenheter.

Steg 2 Analys

Efter datainsamlingen sammanställdes svaren på de olika frågorna som utsagor i separata analysscheman. Varje fråga resulterade i ett flertal utsagor, vilka byggdes upp av ord och fraser som framkommit vid läsningen. Varje utsaga fick en kod som

innefattade ord från de framkomna svaren. Koder med liknande innehåll kondenserades till fyra lika kategorier.

Exempel på detta är temat ”trygghet”. Denna skapades ur utsagor som att möta

patientens uttalade och outtalade behov, vänlig och omtänksam personal samt tröstande samtal. Kod blev då känsla av närhet, tillit och förtroende.

Återigen utgjorde vår förförståelse grunden för tolkning. Det sista steget var att sammanställa de olika kategoriernas samband till olika teman (Polit & Beck,2012).

Sammanställningen resulterade i totalt fyra teman. För validitet bearbetades materialet triangulärt d.v.s. genom att de tre uppsatsförfattarna var för sig analyserar artiklarna och sedan tillsammans jämför och sammanställer sina analyser. Polit & Beck (2012)

beskriver författartriangulering (investigator triangulation) som ett sätt att reducera

(13)

graden av bias eller ensidig tolkning. Författartriangulering innebär dessutom en kombination av olika erfarenheter och kunskap i analysarbetet.

Steg 3 Resultatredovisning

De fyra olika teman som framkom användes därefter som rubriker i redovisningen av studiens resultat, vilket redogjordes mot studiens syfte.

5.5 Forskningsetiskt resonemang

Ett etiskt övervägande i litteraturstudien var att inkluderade artiklar fått tillstånd från en etisk kommitté eller där etiska överväganden tydliggjorts. Enligt Forsberg &

Wengström (2013), ökar detta studiens trovärdighet. Ytterligare etiska ställningstagande är att vi i vår studie har redovisat och analyserat samtliga artiklar och inte undanhållit icke önskvärda resultat. Vi har vidare eftersträvat att inte plagiera eller förvränga våra inkluderade studiers resultat.

6 Resultat

Syftet med vår litteraturstudie är att beskriva patienters erfarenheter av

omhändertagandet på akutmottagningen i samband med trauma. Resultatet i vår

litteraturstudie visade att vårdpersonalens roll och omvårdnad hade en stor betydelse för patienters erfarenheter. Författarna har tagit fram fyra olika teman som framkommit vid analysen av våra studier. Temana benämns som trygghet, utsatthet, kommunikation samt omvårdnad/bekräftelse, visas i (bilaga 7).

6.1 Trygghet

6.1.1 En känsla av trygghet

Ringdal, Plos & Bergbom (2008) beskriver i sin studie att komma till akutmottagningen gav patienterna en känsla av säkerhet och trygghet. Bra vårdande åtgärder gjorde att patienterna kände sig väl omhändertagna, detta skapade minnen av omsorg och mänsklig kärlek. Vidare skriver Franzen, Björnstig & Jansson (2006) att patienterna kände trygghet och tillit vid ett professionellt bemötande av vårdpersonal. Känslan av tillit utvecklades också när vårdpersonalen hanterade patienten som en individ med dess unika behov. När det var brist på stöd från vårdpersonalen uppfattades, känslor av oro och osäkerhet. Vissa av vårdpersonalen hade inte något intresse av att lyssna eller att

(14)

förklara händelseförloppet på ett sätt så att patienten kunde förstå, och när

vårdpersonalen visade brist på medkänsla kände patienten en otrygghet. I flera av studierna beskrev patienterna känslan av att vara i kunniga händer (Ringdal, Plos &

Bergbom 2008; O'Brien & Fothergill-Bourbonnais, 2004). Genom att vårdpersonalen utstrålade en känsla av kontroll samt arbetade snabbt och vant beskrevs detta av patienterna som lugnande och förtroendeingivande, de litade på sin vårdpersonal. De kunde då slappna av och utlämna sig och visste att de var i goda händer (Wiman, Wikblad & Idvall, 2006; O'Brien & Fothergill-Bourbonnais, 2004).

En central känsla i upplevelsen av trygghet var att vårdpersonalen var organiserade, samt att deras arbete följde en viss förbestämd ordning (O ́Brien et al., 2004). I en studie av Wiman, et al. (2006) visades att patienterna kände sig väl omhändertagna även då ett mer strikt ”medicinskt formellt” mottagande inledde vården, då den fysiska statusen och den medicinska historien var i fokus. Det ansågs även viktigt att vårdpersonalen kunde variera sitt fokus mellan att ge den medicinska behandlingen och att även se till de mer psykosociala behoven. Det var även betydelsefullt att informera och kommunicera med patienterna (Ibid). Genom att arbetet med patienten utfördes i ett organiserat team skapade det en trygghet för både vårdtagaren och vårdpersonal (Tutton, et al., 2008;

O ́Brien et al., 2004). Eftersom det fanns väl fungerande rutiner för var och en i vårdpersonalen skapade det en trygghet i vården som gavs till patienten. När alla inblandade i teamet följde sin strukturerade uppgift, underlättade det även arbetet kring och med patienten (Ibid). Hayes & Tyler-Ball (2007) beskriver att patienterna upplevde att de blev sedda då de inte bara informerades om medicinsk information av

vårdpersonalen utan att de även observerade patientens kroppsspråk och erbjöd sin hjälp. Känslan av att bli sedd gjorde att patienten kände sig mer delaktig i vården (Frank, Asp & Dahlberg, 2009).

6.1.2 Förtroendeingivande vårdpersonal

Det framkom även att patienten hade förväntningar på hur omvårdnaden skulle vara.

Dessa förväntningar baserades på faktorer från närstående, personliga behov och tidigare erfarenheter (Blank, Tobin, Jaouen, Smithline, Tierney, & Visintainer, (2014).

Det visade sig att patienter som blivit vårdade av samma vårdpersonal under hela vårdförloppet uppgav en känsla av engagemang från vårdpersonalen vilket var mycket uppskattat av patienterna. Vårdpersonalen utstrålade empati och förtroende. Patienterna ansåg att vårdpersonalens goda samarbete ingav trygghet och närhet (Wiman et al.,

(15)

2006). Hayes & Tyler-Ball (2007) skriver att genom beröring och täta tillsynskontroller samt att kontakta anhöriga kände patienterna att vårdpersonalen visade omtänksamhet.

När patienterna kände att de blev professionellt omhändertagna och en positiv relation till vårdpersonalen skapades kände de sig även mycket bättre till mods (O`brien &

Fothergill-Bourbonnais, 2004). Vårdpersonalens tonläge beskrevs som betydelsefull, vad som egentligen sas var mindre viktigt, en vänlig och uppmuntrande ton gav

patienterna en känsla av att de verkligen brydde sig om dem som en individ (O ́Brien, et al, 2004). Enligt Frank, Asp & Dahlberg (2009) bör vårdpersonal ha en öppen dialog med patienten, finnas tillhands och lyssna. Vårdpersonalen bör se till varje patients livssituation och behandla personen i fråga med respekt. När vårdpersonalen tilltalade patienten vid namn, kände patienterna sig mer respekterade, betydelsefulla och upplevde det som bekräftande (Wiman et al., 2006; O ́Brien et al., 2004). I samtalet mellan patient och vårdpersonal var humor en viktig del, att få tankar på något annat mer positivt uppskattades av patienterna, det lättade upp situationen för stunden (Wiman et al., 2006). Berg, Spaeth, Sook, Burdsal & Lippoldt, (2012) beskriver i sitt resultat att det är vårdpersonalens kompetens och kunnighet som är av stor betydelse för patientens omdöme. Vårdpersonal som är oförstående, kyliga och ovänliga tolkas ofta som outbildad och icke kompetent.

6.2 Utsatthet

6.2.1 Att känna sig utlämnad

Patienter som kommer till akutmottagningen är oftast helt oförberedda på vad som väntar dem. Det uppstår en situation där patienten plötsligt är beroende av andra

människor för att uppfylla sina behov (Wiman & Wikblad, 2003). De kan även uppleva förvirring och rädsla samt ensamhet. En del patienter kände stor rädsla dels på grund av sin smärta och dels på grund av de inte visste vad som väntade trots att de var omgivna av traumateamet (O’Brien & Fothergill-Bourbonnais, 2004). I studien Ringdal, et al.

(2008) framkom det att patienter som var svårt skadade hade en känsla av att de befann sig i en annan värld. De ville men kunde inte få kontakt med vårdpersonalen, även om de fanns runt omkring dem och de hörde dem tala. Patienterna greps av panik och brast i gråt. Flera av patienterna drömde mycket och hade hemska vanföreställningar kring det upplevda traumat. Detta gjorde att de vid ett flertal tillfällen inte visste var de befann sig. En del patienter kände sig då skamfyllda för att de hade tappat kontrollen (ibid).

(16)

Patienten upplevde en känsla av utanförskap då det var bristande information och kommunikation från vårdpersonal. Patienten pendlade mellan hopp och besvikelse. De försökte få uppmärksamhet för att få information om vad som skulle hända härnäst (Elmqvist, Fridlund & Ekebergh, 2011). När patientens kläder klipptes bort i samband med det initiala traumaomhändertagandet så uppgav patienten en känsla av förlorad identitet, samt att vara i en utsatt situation och en känsla av skam (Ringdahl et al., 2008). Känslor av att inte känna sig sedd och vara övergiven förekom ofta då

patienterna inte hade livshotande skador, då empatin från personalen var borta (Wiman et al., 2006). Patienter upplevde att tystnadsplikten var mycket bra (Hayes & Tyler-Ball 2007).

6.3 Kommunikation

6.3.1 Kommunikation mellan vårdpersonal och patient

Wiman & Wikblad (2003) beskriver i sin studie att vårdpersonal bör ha en öppen attityd och kommunicera öppet med patienten. Som vårdpersonal innebär en god

kommunikativ förmåga att vara uppmärksam i omhändertagandet och både lyssna och svara patienten. Vårdpersonalen bör vara uppmärksam på nuet och närvarande i dialogen både fysiskt och psykiskt. För att uppnå detta krävs en god

kommunikationsförmåga hos vårdpersonalen. Vidare menar Frank, Asp & Dahlberg (2009) att genom en öppen dialog mellan vårdpersonalen och patienten etableras en relation där det är patienten som är expert på sin egen situation. Då kan vårdpersonalen möta patientens behov samt visa förståelse för att behov kan ändras över tid.

Studien Wiman, et al. (2006) visar att kommunikation är av stor betydelse för att upprätthålla en hög kvalitet av vårdmötet. Det är även betydelsefullt att kommunicera direkt till patienten samt att förklara behandlingar i förväg och inte börja förrän

patienten har givit någon form av tillstånd. Elmqvist, et al, (2011) beskriver att brist på information och kommunikation gör att patienten kan uppleva känslan av att vara en pjäs i en spelplan där inga regler finns att följa. Patienten upplever sig som ett objekt där den medicinska behandlingen är i fokus.

Franzen, Björnstig & Jansson (2006) menar att hur vårdpersonal uttrycker sig var en viktig del i omhändertagandet eftersom detta gav olika känslor. Om vårdpersonalen var brysk och inte gav konsekvent information kände sig patienten åsidosatt, ängslig och

(17)

osäker. I en studie av Hayes & Tyler-Ball (2007) framkom det att vårdpersonalen hade brister i att kunna ge instruktioner eller upplysa patienten, ge patienten egen tid samt att kommunicera med beröring. Att kommunicera med beröring kunde upplevas olika beroende på patientens bakgrund. Patienten upplevde både positivt och negativt avseende kommunikation genom beröring. Det var inte alla patienter som ansåg

beröring var ett vårdande beteende. Wiman & Wikblad (2003) beskriver i sitt resultat att vårdpersonalen hade inte modet att engagera sig helhjärtat i mötet med patienten, att sätta sig in i dennes livsvärld. Vårdpersonalen var alltid upptagen med praktiska sysslor eller så väntade hon/han på ordinationer från läkare. I Merrill, Hayes, Clukey & Curtis (2012) studie värderade patienterna vårdpersonalens sätt att ge god omvårdnad.

Patienterna upplevde att vårdpersonal utförde en säker vård och mötte patientens uttalade och outtalade behov. Patienterna värderade det som mindre viktigt att vårdpersonalen tog på patienten i kommunikationen samt om de var hoppfulla inför patienten.

Wiman & Wikblad (2003) beskriver en ny aspekt i sitt resultat av det vårdande

beteendet, det instrumentellt beteende. Detta innebar att vårdpersonalen visade brist på känslomässigt engagemang men ej på okänslighet. Det instrumentella beteendet var närvarande vid det praktiska arbetet som till exempel provtagning. Vårdpersonalen var ouppmärksam på patientens outtalade behov och lyssnade mer på läkare och övrig personal. Vårdpersonalen kunde till exempel arbeta med patientens avklädning utan att säga ett ord till patienten. Vårdpersonalen var likgiltig vilket var negativt för patienten.

Då vårdpersonalen var upptagen med tekniska uppgifter och patienten bad om en urinflaska visade hon/han inga tecken på kommunikation varken verbal eller icke verbal, efter en stund kom hon med urinflaska utan att säga något (Wiman & Wikblad, 2003).

6.4 Omvårdnad och bekräftelse

Tutton, Seers, & Langstaff (2007) beskriver i sitt resultat att en avgörande aspekt av patientcentrerad vård är förståelsen av patientens upplevelser av sin vård. Genom att patienten får en inblick, förståelse och kan se konsekvenser av sin sjukdom och behandling, kan detta möjliggöra en skräddarsydd intervention och interaktion kring patientens behov. Detta behövs för att patienten ska få erfarenhet och kunna skapa en sammanhängande berättelse av sin vård vilket framkom som betydelsefullt för

(18)

patienternas återhämtning och framtida vård. I Wiman et al., (2006) resultat framkommer att patienter kunde i en del situationer känna att vissa frågor blev obesvarade. Patienterna kände sig osedda och övergivna, speciellt i de situationer när patienterna hade livshotande skador. Fokus lades enbart på patienternas behandling och då var empatin märkbart borta från trauma teamet. God vård av traumateamet ökar patientens förtroende och ger bekräftelse. En ökad bekräftelse för patienten är relaterad till vårdpersonalens sociala kompetens, attityd och den information som ges (Wiman, Wikblad & Idvall, 2006). Patienter som har utsatts för högenergivåld, är i ett utsatt tillstånd både på grund av sina fysiska skador men kan även också vara i chock till följd av traumat (Wiman, Wikblad & Idvall, 2006). I Berg, et al., (2012) studie framkom det även att det är viktigt att i traumasammanhang vara medveten om att ett fokus på mellanmänsklig vård ger patienten en positiv känsla mot hela vårdhändelsen.

Vårdpersonalens engagemang påverkade patienternas känslor och sågs som både positivt och negativt. Att ha samma vårdpersonal under hela vården innebar kontinuitet och skapade tydliga positiva känslor hos patienten (Wiman, Wikblad & Idvall, 2006).

Wiman & Wikblad (2003) beskriver i sitt resultat att patienterna kände sig bekräftade när vårdpersonalen hade ett vårdande bemötande. När vårdpersonalen var stressad, kände patienterna sig obekräftade. I studien var det vid två tillfällen där vårdpersonalen talade till varandra samtidigt som de klädde av patienten och en läkareundersökning utfördes. Det gav patienten en känsla av att vara ignorerad och obekräftad (Wiman &

Wikblad, 2004). Patienter som upplevde ensamhet var när ingen personal var i närheten.

Detta gav dem en känsla av övergivenhet, rädsla och ångest. Det kan innebära att vårdpersonalen har en viktig roll för patientens både fysiska och psykiska

välbefinnande. Som vårdpersonal är det av stor vikt att prioritera att minska patentens känsla av rädsla (Wiman & Wikblad, 2003). När patienten kände igen vårdpersonalen och visste dess namn ökade känslan av god omvårdnad (Blank, et al., (2014). Enligt Merrill, Hayes, Clukey & Curtis (2012) skapades god omvårdnad av vårdpersonalen genom att vara förtroendeingivande och möta patienternas uttalade och outtalade behov.

7 Diskussion

7.1 Metoddiskussion

Inför arbetet med denna litteraturstudie har vi läst i litteraturen hur en systematisk litteraturstudie är uppbyggd, samt läst andra litteraturstudier inom ämnet omvårdnad.

(19)

En systematisk litteraturstudie innebär att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa litteraturen inom ett område (Forsberg & Wengström, 2013).

Inför vår artikelsökning bestämde vi från start att vi ej ville inkludera artiklar som var äldre än år 2000. Sökningen skulle innefatta både män och kvinnor och dessa skulle ha varit med om ett trauma och anlänt till akutmottagningen. Patienterna skulle vara vid medvetande vid ankomst till akutmottagningen. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska, engelska eller norska. Artiklar som relaterades till barn och ungdomar samt att artiklar som utgick från den prehospitala vården eller intensivvården exkluderades. Att inkludera artiklar som ej var äldre än år 2000 ser vi som en fördel då vi får aktuella resultat. Detta ser vi som en styrka i studien. En nackdel vi ser är att relevant information från äldre studier kan ha påverkat resultatet. Att exkludera artiklar som hade ett perspektiv från den prehospitala vården samt intensivvården ser vi som en styrka då dessa ej stämmer in på vårt syfte. Sökningarna som gjordes utfördes enskilt, våra sökord var samma samt inklusionskriterer och exklusionskriterier. Detta ser vi till vår fördel då olika artiklar kunde fånga vårt intresse. Vi utförde sökningarna i olika databaser för att få ett så brett resultat som möjligt. Vi har även gjort manuell sökning som resulterade i ytterligare en vald artikel. Vi använde oss av hjälpmedel i sökningarna som t ex svenska MESH i databasen CINAHL.

När artiklarna valdes läses först titel och sedan abstraktet för att se om innehållet i artikeln stämde överens med vårt syfte. Om vi ansåg att abstraktet stämde med vårt syfte läses artikeln i fulltext. Vi kan se som en nackdel att vi exkluderat artiklar till vår studie då vi kan ha missat artiklar som varit bra i förhållande till vårt syfte, genom att enbart bedöma artikelns innehåll genom att läsa titel och abstrakt. Artiklarna vi valt har presenterats som bilaga i detta arbete, (bilaga 1-3). Där kan läsaren överskådligt se i en tabell hur sökningen gått till väga, vilka sökord som använts samt i vilken databas artikeln är funnen. Artiklarna som är inkluderade i studien finns alla tillgängliga i fulltext så att läsaren kan finna den efter att läst i vårt sökningsförfarande.

Vi har i denna litteraturstudie haft som ett eget krav att ha med artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats, detta för att få ett bredare resultat. Forsberg &

Wengström (2013) beskriver att forskarna är eniga om att det är forskningsfrågan som ska styra valet av metod, men att inom omvårdnadsforskningen kompletterar de båda metoderna varandra. Vi har använt oss av nio kvalitativa samt tre kvantitativa artiklar.

(20)

Fyra artiklar lästes och granskades men valdes bort då de inte svarade mot vårt uppsatta syfte. En artikel exkluderades då mätinstrumentet i studien ej var validerat. Artiklarna som valdes ut är granskade efter granskningsmallar vi gjort med utgångspunkt från Forsberg & Wengström (2013). Granskningsmallarna omarbetades till två frågeformulär en för kvantitativa artiklar och en för kvalitativa. Anledningen till att vi gjorde om granskningsmallarna till frågor var för att vi lättare skulle få fram kvaliteten i artikeln. I granskningsmallarna har vi själva satt gränser i procent om artikeln bedömdes som hög, medel eller hade låg kvalitet. Detta kan vi se som en nackdel då om någon annan person hade satt gränserna kunde artiklarnas kvalitet se annorlunda ut. Vi ser detta som en svaghet i vår litteraturstudie. I denna litteraturstudie har vi använt oss av en latent innehållsanalys. En metod där vi utifrån vårt resultat fångat utsagor som kodats och sedan delats in i kategorier och teman. För att tydliggöra vår analys bifogades vår analys i en överskådlig tabell så läsaren lätt kan ta del av den. Vi ser denna analys av våra artiklar som en fördel då vi lättare kunde se mönster och kategorier som ej var uttalade i artiklarna. Vidare använde vi oss av författartriangulering vilket vi också anser höjer kvaliten i arbetet.

7.2 Resultatdiskussion

7.2.1 Trygghet

I resultatet framkom det att kommunikation mellan vårdpersonal och patient, samt en strukturerad vård gav en känsla av säkerhet och trygghet. Om vårdpersonalen var lugn och hade kontroll överfördes detta automatiskt till patienten och gav trygghet. En känsla om att något var fel genomskådades ofta av patienterna och var svårt för vårdpersonalen att dölja. Effekten av ett trauma kan skapa ett livshotande tillstånd, men om

vårdpersonalen har kompetens och lång erfarenhet så har de förmodligen större förutsättningar att förutse vad som kommer att hända innan det verkligen sker.

Vårdpersonal med lång klinisk erfarenhet inom akutsjukvård ”kan lyfta upp blicken”

från det rent praktiska och tekniska till en mer bekräftande omvårdnad i

omhändertagandet av patienter. Med all säkerhet har vårdpersonal utan erfarenhet svårare att se helheten och blir då mest koncentrerad på det praktiska utförandet. Detta kan säkert påverka bemötandet gentemot patienten som då inte får lika mycket

uppmärksamhet som teknisk utrustning och den medicinska delen av

omhändertagandet. Att vårdpersonalen i det initiala skedet är snabb, effektiv och erfaren är av stor betydelse för att situationen skall bli kontrollerbar både för patient och

(21)

vårdpersonal (Wiman et al., 2006; O ́Brien et al., 2004). Wikström (2006) beskriver att ett gott samarbete i traumateamet och en bra organisation gör att patienten känner sig mer bekväm i situationen och ger ett ökat förtroende för traumateamet. För att arbetet ska vara så snabbt och effektivt som möjligt är det viktigt att alla i teamet vet sin specifika plats och funktion, viktigt att det här aldrig förekommer några tveksamheter.

Att arbetet sker på ett strukturerat och kontrollerat sätt är av stor vikt. De menar även att alla som tjänstgör inom hälso- och sjukvård ska kunna ge sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad samt visa patienter omtanke och respekt (Wikström, 2006).

7.2.2 Utsatthet

Det är vanligt förekommande att patienter på akutmottagningen kan känna ångest, rädsla och en känsla av övergivenhet. De inte har någon erfarenhet av sjukvård sedan tidigare känner en stor rädsla (O`brien & Fothergill-Bourbonnais, 2004; Ringdal et al., 2008). Här kan vi som vårdpersonal påverka patientens välbefinnande genom att vara nära och bekräftande, att tydligt informera vad som kommer att hända. Vi menar att det är viktigt att patienten inte känner sig ensam och utlämnad. Enligt Dahlberg och

Segesten (2010) handlar ensamhet om att inte känna sammanhang. När detta sker inom vården blir känslan mer påtaglig då patienten är mer utsatt på grund av sitt lidande och behov av vård. Några upplevelser som beskrevs av patienter som hamnade på akuten var: känslan av att tappa kontrollen, ensamhet, rädsla för vad som komma skall, känna sig sårbar, vara i underläge (Ringdal, et al., 2008; O´Brien, et al., 2007; Wiman et al., 2006). Känslor som sorg, ilska och uppgivenhet framkommer ofta när människor blir kroppsligt utsatta (Segesten, 2010).

När en människa försonar sig med den situationen hon eller han befinner sig i, skapas en mening med lidandet och nya möjligheter skapas (Eriksson, 1994). Genom att vårdpersonal och anhöriga finns för patienten kan lidandet lindras. Den akuta händelsen som gör att patienten måste komma till sjukhus är ofta en omskakande situation som kanske bara inträffar en gång i livet. Det bidrar till att patienten minns varje detalj väldigt väl. Det är vårdpersonalens skyldighet i sin proffession att bemöta varje patient respektfullt och med empati. Patienterna beskrev betydelsen av att vårdpersonalen var vänlig, uppmärksammade dem, lyssnade på dem och brydde sig om deras behov (Ringdal, et al., 2008; O´Brien, et al., 2007; Wiman et al., 2006). På grund av tidsbrist och det tempo som många gånger råder på en akutmottagning kan leda till ännu mer oro

(22)

för patienten. Att som vårdpersonal få tid till att lyssna och hinna ge patienten en chans att fråga finns inte alltid (Kirkevold, 2000).

7.2.3 Kommunikation

I resultatet framkom även att kommunikation var av stor betydelse för patientens erfarenheter av det akuta omhändertagandet. En person som drabbas av ett trauma har behov av stöd, medmänsklig kontakt samt någon att dela tankar och känslor med. Det är av stor vikt för patienten att få bra och tillräcklig information om sjukdom och

behandling som leder till att situationen blir mer förståelig och skapar även

förutsägbarhet och mening (Eide & Eide, 2009). I vårt resultat lyftes vikten av en god kommunikation då ett flertal av våra studier tar upp kommunikationen som en central roll i omvårdnaden till patienten. I studien Wiman, et al. (2006) framkom det att det är av stor betydelse att ha en god kommunikation för att upprätthålla en hög kvalitet av vårdmötet. Till stor del är kommunikationen i vården icke verbal, vilket kan innebära tacksamhet i en blick, intresse i ivriga blickar, skepsis i en rynkad panna eller hoppet i en lycklig röst (Eide & Eide, 2009). Elmqvist, Fridlund & Ekebergh (2011) beskriver att vid bristande kommunikation och information upplevde patienterna en känsla av

utanförskap. Detta leder oss in på Erikssons teori om att lidandet kan lindras genom att vi som vårdpersonal kan uppmuntra, lyssna, stödja och närvara hos patienten så att en tröst kan förmedlas (Eriksson, 1994).

7.2.4 Omvårdnad och bekräftelse

I studien Almerud, Österberg & Nordgren (2012) framkom det att vid bristande vårdrelation uppstår ett vårdlidande, detta handlar inte om patientens sjukdom eller skada utan om ett lidande som patienten utsätts för i det akuta omhändertagandet. Enligt Eriksson (1994) innebär vårdlidande en kränkning av människans värdighet, det

minskar förmågan hos patienten att använda sina innersta hälsoresurser. Behovet av omvårdnad är den viktigaste utgångspunkten. Att drabbas av trauma påverkar hela människan, och som patient kan man uppleva en känsla av utanförskap. Patienten blir beroende av andra människor, samt befinner sig i en situation han/hon ej kan styra över.

När patientens väsentliga behov inte blir tillfredsställda behövs proffesionell

omvårdnad. Eriksson (1994) menar att en grundläggande kompetens som sjuksköterska är att vara lyhörd för upplevelser och reaktioner i akuta situationer. Wiman, Wikblad &

Idvall (2006) beskriver att god vård av traumateamet ökar patientens förtroende och ger bekräftelse. Utifrån våra erfarenheter anser vi att det är som vårdpersonal viktigt att se

(23)

hela patienten utifrån den kontext patienten befinner sig just nu, oavsett om patienten är vaken eller medvetslös. I Wiman et al., 2006 kunde patienterna när de var i ett

livshotande tillstånd känna sig osedda och övergivna, då fokus låg på det medicinska omhändertagandet.

Kontakten mellan vårdpersonal och patient fokuserar ofta på de medicinska aspekterna i stället för att se patienten som en människa. När patienten fick relevant information såg de sig själva som mer delaktiga i vården. Negativt var när vårdpersonalen styrde vilken information som skulle ges till patienten utan att fråga vad hon/han ville veta (Frank, Asp & Dahlberg, 2009).

8 Framtida Forskning

Forskningen inom detta ämne är sedan tidigare begränsad. Kontinuerligt sker stora framsteg inom det medicinska, tekniska och fysiska omhändertagandet av trauma patienter. För att kunna förbättra vårdpersonalens bemötande och omvårdnadsåtgärder behövs det fler kvalitativa studier inom området. Författarna anser även att det skulle vara intressant med mer forskning om hur sjuksköterskan upplever att hon själv bemöter patienter vid ett traumaomhändertagande.

9 Slutsats

Patienters erfarenheter av traumaomhändertagande kan utifrån litteraturstudiens resultat påverkas både positivt och negativt genom vårdpersonalens kompetens och erfarenhet. I mötet mellan vårdpersonal och patient skapas förutsättningar för en god vård som kan skapa en ökad känsla av trygghet och förtroende samt lindra lidande.

Sjuksköterskor/vårdpersonal behöver i arbetet med traumapatienter ha i åtanke att vara lyhörda och bekräftande samt se varje traumapatient som en unik individ, med egna uttalade och outalade behov.

(24)

(25)

Referenser

Almerud-Österberg, S., & Nordgren, L. (2012). Akut vård ur ett patientperspektiv.

Lund: Studentlitteratur

Backman, J. (2010). Rapporter och uppsatser. (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Berg, G.M., Spaeth, D., Sook, C., Burdsal, C., Lippoldt, D. (2012). Trauma Patient

Blank S.J, F., Tobin, J., Jaouen, M., Smithline, E., Tierney, H., och Visintainer, P.

(2014). Comparsion of patient and nurse expectations regarding nursing care in the emergency department. Journal of emergency nursing Volume 40, Issue 4, July 2014, Pages 317–322

Cullberg, J. (2003). Kris och utveckling. Stockholm: Natur& Kultur.

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis.

Stockholm: Natur & Kultur.

Eide, H & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation Relationsetik, samarbete och konfliklösning. Lund: Studentlitteratur.

Elmqvist, C. (2011). AKUT OMHÄNDERTAGANDE-i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner på skadeplats och på akutmottagning. Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i vårdvetenskap vid instutitionen för hälso-och vårdvetenskap.Linnéuniversitetet.

Elmqvist, C., Fridlund, B. & Ekebergh, M. (2008). More than medical treatment: the patients´s first encounter with pre-hospital emergency care. International Emergency Nursing. 16, 185-192.

Elmqvist, C., Fridlund, B. & Ekebergh, M. (2011). On hidden game board: the patient´s first encounter with emergency care at the emergency department. Submitted.

Eriksson, K.(1994). Den lidande människan. Arlöv: Liber utbildning.

(26)

Eriksson, K. (Red). (1995). Mot en caritativ vårdetik. Åbo: Åbo akademi.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm: Natur & Kul

Frank, C., Asp, M. & Dahlberg, K. (2009) Patient participation in emergency care – a phenomenographic study based on patients' lived experience. International emergency nursing 2009 Jan; 17 (1): 15-22.

Franzen, C., Björnstig, U. & Jansson, L. (2006) Injured in traffic: Experiences of care and rehabilitation. Accident and Emergency Nursing 14, 104-110.

Gustafsson, B., (2004). Bekräftande omvårdnad 2.a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Hayes, J.S.,& Tyler-Ball, S. (2007). Perceptions of nurse´s caring behaviors by trauma patients. Journal of Trauma Nursing , 14,187-190.

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. Lund:

Studentlitteratur.

Lennquist, S. (2007). Traumatologi. Stockholm: Liber AB.

Merrill S, A.,Hayes, J S.,Clukey, L & Curtis, D. (2012) Do they Really Care? How Trauma Patients Perceive Nurses' Caring Behaviors. Journal of trauma nursing 2012 Jan-Mar.

O ́Brien, J. A., & Fothergill-Bourbonnais, F. (2004). The experience of trauma resuscitation in the emergency department: themes from seven patients. Journal of emergency nursing 30, 216-224.

Paiva, L., Rossi, L.P., Costa, M.C.S. & Dantas, R.A.S. (2010) The experience and Consequences of Multiple Trauma Event from the Perspective of the patient. Revista Latino-Americana de Enfermagem, Vol 18(6), Nov-Dec, 2010. pp. 1221-1228.

(27)

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &

Wilkins.

Ringdal, M., Plos, K., & Bergbom, I. (2008). Memories of being injured and patients care trajectory after physical trauma. BMC nursing, 7, 1-12.

Socialstyrelsen. (2013). http://socialstyrelsen.se/statistik/statistikbasen/dodsorsaker.

Stockholm: Socialstyrelsen.

Trauma Nursing Core Course Provider Manual (TNCC), (2007) by Emergency Nurses Association. Illinois USA.

Tutton, E., Seers, K., & Langstaff, D. (2008). Professional nursing culture on a trauma unit: experiences of patients and staff. Journal of advanced nursing 61, 145-153

Wikström, J., (2006). Akutsjukvård. Handläggning av patienter med akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011) Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Wiman, E., & Wikblad, K. (2003) Caring and uncaring encounters i nursing in an emergency department. journal of clinical nursing 13, 422-429

Wiman, E., Wikblad, K., & Idvall. (2006) Trauma patients´encounters with the team in the emergency department. International journal of nursing studies 44, 714-722

Öhlén, J. ( 2001). Lindrat lidande. Falun: Nya Doxa.

Östlundh,L. (2012). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.45-70). Lund: Studentlitteratur.

(28)

Bilagor

Bilaga 1 Artikelsökning Cinahl

Sökning

CINAHL 141014

Sökning Sökord antal

träffar

Lästa titlar

Lästa abstrakt

Lästa artiklar

Inkl artiklar

1 Trauma Nursing 704 0

2 Trauma Nursing AND/OR emergency department

22 22

3 Trauma Nursing AND/OR emergency department AND caring

2 2

4 Trauma Nursing AND /OR emergency department AND patients experience

0

1 Trauma 51361 0

2 Trauma AND patient experience

704 0 3 Trauma AND patient

experience AND nursing

39 39 4 3

4 Trauma AND/OR patient experience AND emergency care

5 5 3 1

5 Trauma AND patient AND nursing

385 0 6 Traumacare AND patient

experience AND nursing

8 8 3 2 1 nr 8

384 0 Cinahl

141014

1 trauma nursing 3765 0

2 emergency department 19919 0

3 caring 25731 0

4 trauma nursing AND

emergency department AND caring

13 13 3 2 2 nr 2

och 4

Cinahl 141014

1 emergency nursing 16560 0

(29)

2 traumatology 394 0 3 emergency nursing AND

traumatologt

4 4 4 0

Cinahl 141103

Emergency nursing 16636 0

Trauma 36871 0

Caring 25861 0

Emergency nursing AND Trauma

1154 0 Emergency nursing AND

Trauma AND Carring

46 46 5 2 2 nr 1

och 6 Cinahl

141206

Patients experience of nursing 4715 0 Emergency department 20129 0 Emergency department AND

Patients experience of nursing

73 0

Artiklar med full text 44 44 7 2 1 nr 10

(30)

Bilaga 2 Artikelsökning PsycINFO

PsycINF O 140923

1 Trauma 5098

7

0 2 Trauma AND patient experience 699 0 3 Trauma AND patient experience

AND emergency department

6 6 4 4

4 Trauma AND patient experience AND nursing

38 38 5 2 1 nr 9

5 Trauma AND patient experience AND high energy

0 6 Trauma AND patient experience

AND emergency care

5 5 3 1

7 Trauma AND patient experience AND nursing

38 38 5 2 1 nr 3

8 Trauma AND patient experience AND caring

7 7 2

9 Traumacare AND patient experience AND nursing

8 8 3 1

384 0

(31)

Bilaga 3 Artikelsökning Pubmed

Sökning Pubmed 140923

Sökning sökord antal

träffar lästa titlar

lästa abstrakt

lästa artiklar

inkl artikalr

1 Trauma nursing 20554 2 0 0 0

2 Trauma nursing AND care 20174 2 0 0 0

3 Emergency nursing AND care 8188 3 1 1 0

4 Trauma acute 69805 1 0 0 0

5 Acciedents, traffic [MESH] 17591 0 0 0 0

6 Trauma high energi 5565 2 0 0 0

7 Trauma high energi AND nursing

47 22 12 5 2 nr 7

och 5 8 Traum high energi nursing

AND 2005

2 2 2 2 0

141206

1 Accident and emergency nursing

616 0

2 Experience 32 32 4 2 1 nr 11

(32)

Bilaga 4 Granskningsmall kvalitativa artiklar

Vi valde att utgå från Forsberg och Wengström (2008) när vi skulle välja

granskningsmall till vår kvalitetsgranskning av våra artiklar. Vi har modifierat mallen genom att utifrån den skriva frågor som besvaras med ja eller nej, detta har vi gjort för att överskådligt se artikelns kvalitet. Varje fråga som besvarades med ett Ja fick ett poäng, den maximala poängen kunde bli 18. Den beskrivande delen i Forsberg och Wengström har vi tagit bort då den ej går att mäta. Då vi modifierat Forsberg och Wengströms granskningsmall har vi tagit hjälp genom att titta på andra systematiska litteraturstudier.

Ja = 1 poäng, max 18 poäng.

Artiklar med 14-18 poäng bedömdes som hög kvalitet Artiklar med 10-13 poäng bedömdes som medel kvalitet.

Övriga artiklar bedömdes som låg och exkluderades i vår litteraturstudie.

Syftet

1. Är syftet med studien tydligt beskrivet?

2. Är designen av studien relevant för att beskriva frågeställningen?

Undersökningsgrupp

3. Är urvalskriterierna för undersökningsgruppen tydligt beskriven?

4. Redovisas inklusions och exklusionskriterier?

5. Beskrivs var undersökningen genomfördes?

6. Är det beskrivet vilken urvalsmetod som är använd?

Metod för datainsamling

7. Är datainsamlingen tydligt beskriven?

8. Är metoden för datainsamling tydligt beskriven?

Dataanalys

9. Är analysmetoden tydligt beskriven?

10. Är resultaten trovärdiga?

11. Beskrivs vilken forskare som gjort dataanalysen?

12. Finns stabilitet och överensstämmelse, (är fenomenet konsekvent beskrivet)?

(33)

13. Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?

14. Är teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data?

Utvärdering

15. Kan resultatet återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?

16. Stöder insamlade data forskarens resultat?

17. Har resultaten klinisk relevans?

18. Finns det en röd tråd genom hela artikeln?

(34)

Bilaga 5 Granskningsmall kvantitativa artiklar

Vi har använt oss av Forsberg och Wengströms (2008) när vi valt granskningsmall.

Utifrån den har vi skrivit Ja och nej frågor. Vi har även tagit hjälp att skapa mallen genom att titta på andra systematiska litteraturstudier.

Ja = 1 poäng, max 11 poäng.

Artiklar med 8-11 poäng bedömdes som hög kvalitet Artiklar med 5-7 poäng bedömdes som medel kvalitet.

Övriga artiklar bedömdes som låg och exkluderades i vår litteraturstudie.

Syftet

1. Är frågeställningarna tydligt beskrivna?

2. Är designen lämplig utifrån syftet?

Metod

3. Finns inklusions och exklusionskriterier?

4. Är urvalet beskrivet?

5. Är undersökningsgruppen representativ?

6. Är reliabiliteten beräknad?

7. Var validiteten diskuterad?

Analys

8. Fanns en bortfallsanalys?

9. Var det ett minimalt bortfall? ja blir positivt och nej negativt

Värdering

10. Kan resultaten generaliseras till annan population?

11. Kan denna artikel inkluderas i litteraturstudien?

(35)

Bilaga 6 Artikelmatris över inkluderade artiklar

Författare, år, land, titel, tidskrift.

Syfte Metod Resultat Kvalitet

1 Merrill S, A.,Hayes, J

S.,Clukey, L &

Curtis, D. (2012) USA

Do they Really Care? How Trauma Patients

Perceive Nurses' Caring Behaviors Journal of Trauma Nursing

Att beskriva hur traumapatienter, med flera skador upplever

sjuksköterskans vårdande beteende.

Kvantitativ beskrivande frågeformul är. 105 patienter deltog som var måttligt till svårt skadade.

Frågorna utgick ifrån CBI, Caring Behaviors Inventory.

Denna hade 42 frågor eller påståenden som patienten fick svara på efter en sex gradig skala.

De högst rankade vårdande beteenden var att möta patientens uttalade och outtalade behov, att vara säker med

patienten, att ge patienten behandling och

läkemedel i tid.

Hög

(36)

2 Blank S.J, F., Tobin, J., Jaouen, M.,

Smithline, E., Tierney, H., och Visintainer, P.

(2014) USA.

A Comparison of patient and nurse expectations regarding nursing care in the emergency

department.

Journal of Trauma Nursing

Att jämföra förväntningar mellan patient och

sjuksköterska efter tre attribut som är relevant för omvårdnad.

Vänlighet, komfortåtgärder och graden av informationsdel ning.

Kvantitativ studie. 100 personer deltog.

50

sjuksköterskor och 50 patienter.

De fick besvara hur de upplevde vänlighet, komfortåtgärder och graden av informationsdel ning genom att svara på enkät med en femgradig likertskala. Det fanns även utrymme för kommentarer.

Patient och sjuksköterska fick lika enkät och deras identifikationsnu mmer var samma.

Patienterna uppfattade sin omvårdnad bättre och mer tillfredsställan de än vad sjuksköterskor na uppfattade den vård som tillhandahålls.

Patientens betyg av vården var högre då han/hon visste sjuksköterskan s namn eller kände igen sjuksköterskan med blicken.

Medel

(37)

3 Tutton, E., Seers, K.,

& Langstaff, D.

(2008).

Storbritannien Professional nursing culture on a trauma unit: experiences of patients and staff Journal of Advanced Nursing 61(2). 145- 153

Studiens syfte var att belysa dag för dag upplevelsern a hos patienter och

vårdpersona l på en traumaenhet .

Kvalitativ metod. 40 patienter 19 män och 21 kvinnor 23 till 99 år

intervjuades och 19 stycken av

vårdpersonalen deltog också i studien de var mellan 22 till 53 år.

Genom att ta fram resultat om patienter och

vårdpersonals goda och dåliga

upplevelser så

öppnas nya möjligheter att vidareutveckla vården för liknande avdelningar.

Hög

(38)

4 Wiman, E. &Wikblad, K. (2003). Sverige Caring and uncaring encounters in nursing in an emergency department

Journal of Clinical Nursing

Att belysa mötet mellan skadade patienter och

sjukskötersk or i

traumateam et och att undersöka om teorin om att ge omsorg eller att vara likgiltig går att tillämpa inom akutsjukvår den

Kvalitativ metod. Data samlades in genom att videofilma fem vårdande möten som sedan analyserades som en

innehållsanalys.

Studien visar att teorin går att använda inom akutsjukvården.

Studien visar att det är mer vanligt att vara likgiltig inför patienten än att ge omvårdnad.

Studien visar även på en aspekt som beskrivs som ett

instrumentellt beteende.

Hög

(39)

5 Wiman,E., Wikblad,K

& Idvall,E. (2006) Trauma patient´s encounters with the team in the emergency department - A

qualitative study

International journal of nursing studies

Att undersöka trauma patienters uppfattnin gar av mötet med traumatea met

Kvalitativ induktiv metod.

Data samlades in genom

semistrukturerade intervjuer.

Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades enligt kontextuell analys.

Urval, det var 23 patienter. 12 st men och 11 kvinnor i åldern mellan 19-71.

Patienterna hade varit med om hög energivåld utan livshotande skador.

Patienterna hade varit på akutmottagningen mindre än 24 timmar innan de åkte hem.

Svenska som moderspråk.

De viktigaste resultaten var tre huvudkategorier, uppmärksam, klinisk undersökning och obekräftad.

Patienterna var nöjda i alla lägen. Den huvudsakliga aspekten var engagemang, kommunikation Att bli undersökt av samma sjuksköterska under vårdtiden upplevdes som positiva.

Patienter som inte fick

tillräckligt med information, upplevde ett missnöje.

Hög

(40)

6 Hayes, S.J., Tyler- Ball, S.

(2007) USA

Perceptions of nurse´s caring behaviors by trauma patients.

Journal of Trauma Nursing

Att beskriva sjuksköterskans vårdande beteende till måttligt och svårt skadade traumapatienter.

En

deskriptiv kvantitativ studie. 70 personer deltog.

Studien utgick från Caring Behaviours Inventory (CBI). Där svaren i denna studie hade alternativen:

oftast, alltid, nästan alltid.

En allmänt positiv bild av sjuksköterska ns vårdande beteende.

Allra högts fick

upplevelsen av sekretess.

De lägsta poängen fick:

ge

instruktioner, ge tid för patienten, beröring, ge styrka, söka kontakt frivilligt, svara snabbt på ringningar.

Studien lyfter även

kulturella skillnader i betydelsen av frågorna.

Hög

(41)

Syfte Metod Resultat Kvalit

et 7 Berg, G.M., Spaeth,

D., Sook, C., Burdsal, C.,

Lippoldt, D. (2012) Trauma Patient Perceptions of Nursing Care.

Journal of Trauma Nursing Vol 19 No 2, 2012

Att föreslå och testa en modell för patient tillfredsställel se som visar förhållande mellan

mänsklig vård och upplevd teknisk vård av trauma pat.

Kvalitativ metod.

Prospektiv tvärsnitts studie med telefon intervjuer.

Statistisk analys. Med resultat i tabeller.

278 deltog svarsfrekv 63,9 %.

Urval 18 år eller äldre

Resultatet visade en stark relation mellan patentens upplevelser av både mänsklig vård och teknisk vård i ett trauma omhändertagane.

Den starkaste tillfredsställelsen fick pat av att behandlas som en person

Hög

(42)

8 O´Brien, J. A. &

Fothergill- Bourbonnais,F.

(2004) Kanada The Experience of Trauma

Resuscitation in the Emergency

Department: Themes from seven patients.

Journal of Emergency Nursing Juni 2004

Syftet var att belysa patienters upplevelser av trauma återupplivn ing efter en olycka samt om det fanns känslor av sårbarhet i deras erfarenhete r.

Tolkande kvalitativ fenomenologisk metod.

Semistrukturerade intervjuer.

Urval 7 män och 3 kvinnor.

Analys: Använde en

innehållsanalys som analyserades enligt Colaizzi´s (1978)

Viktigt med god

organisation inom

traumateamet.

Många patienter upplevde sårbarhet då de inte hade kontroll över situationen.

Sjuksköterskans åtgärder är viktiga för att pat skall uppleva trygghet.

Medel