6.6 Socioekonomiska förhållanden
Kommunindelningen utgör en viktig ram för beskrivningen i detta kapitel och kommunerna Linköping, Mjölby, Ödeshög, Boxholm, Tranås, Aneby, Jönköping, Ulricehamn och Borås har alla mer än 20 procent av sin area inom utredningsområdet. Dessa kommuner kommer att behandlas i detalj i påföljande analyser medan tio angränsande kommuner berörs mer peri- fert, både av utredningsområdet och i beskrivningen. Detta gäller kommu- nerna Svenljunga, Tranemo, Mullsjö, Habo, Gislaved, Vaggeryd, Nässjö, Ydre, Vadstena och Motala.
Area (km2)
Andel av area inom utrednings- området
Befolkning inom utred- ningsområ-
det
Andel av bef. inom utrednings-
området
Tranås 439,8 100 % 18 432 100 %
Boxholm 607,1 89,9 % 5 221 99,8 %
Aneby 556,6 77,1 % 6 109 94,1 %
Ulricehamn 1121,5 72,8% 20 201 87,1%
Jönköping 1934,6 59,2% 113 598 86,0%
Mjölby 558,5 72,8% 21 694 81,8%
Linköping 1576,6 24,0% 92 166 60,9%
Borås 972,7 25,2% 63 478 59,4%
Ydre 781,4 19,4% 1 052 30,7%
Ödeshög 672,2 47,0% 1 484 28,9%
Tranemo 784,6 18,3% 1 721 15,0%
Svenljunga 990,5 2,6% 764 7,6%
Habo 462,0 10,0% 510 4,5%
Mullsjö 211,9 19,1% 199 2,8%
Vaggeryd 859,2 0,2% 65 0,5%
Nässjö 993,5 0 % 0 0 %
Vadstena 414,0 0 % 0 0 %
Motala 1274,2 0 % 0 0 %
Gislaved 1223,3 0 % 0 0 %
gelse koncentrerad kring större vägar och järnvägsstationer. Områdena (IV) till (IX) är mycket mer glesbebygda, med undantag av (VIII), Säbyda- len, och västra delen av (VI) där Tranås ligger. (X), (XI) och (XII) har gan- ska mycket bebyggelse med låg täthet. (XIII) är Jönköpings tätort, med hög täthet i hela området. (XIV) och (XVII) inkluderar Dumme mosse och Komosse, och är mycket glesbodda, även i tätortsnära områden. Låg är också tätheten i (XVI) och (XVIII). I (XIX), (XX) och (XXI) är det igen relativt sammanhängande bebyggelse, med störst förtätning kring Ulrice- hamn och Borås.
Många av de mönster som präglar dagens befolkningsutbredning inom området har en lång kontinuitet och återkommer i olika historiska möns- ter från förhistorisk tid och framåt. Goda odlingsförutsättningar har tidigt varit en av flera viktiga faktorer för människors etablering, och Östgö-
taslätten och andra bördiga områden inom utredningsområdet har tidigt haft en hög befolkningstäthet. Järnvägens utbyggnad och industrialise- ringen under 1800-talets andra hälft påverkade bebyggelsemönstret inom utredningsområdet på ett sätt som fortsatt ger avtryck idag. (Se vidare under Kulturhistoriska funktioner och samband, kap 6.5.)
Åldersstruktur och boendeform
Det finns stora variationer inom utredningsområdet avseende befolk- ningens åldersstruktur. Den lägsta genomsnittsåldern finns i Habo och Linköping. Det kan finnas flera orsaker till detta men här finns många småbarnsfamiljer, framför allt i Habo, som också har områdets högsta andel boende inom åldersintervallet 0-19. I Linköping bidrar en jämförel- sevis hög andel studerande till en lägre medelålder. Borås och Jönköping ligger nära genomsnittet för riket (41,2). Genomsnittsåldern ökar propor-
Hjo
Kisa Vara
Habo
Odensjö Tibro
Eksjö Aneby
Götene
Taberg
Sävsjö Gränna
Fristad
Tranemo
Linghem
Boxholm
Mantorp
Tenhult Mullsjö
Fritsla
Ödeshög
Rimforsa
Bankeryd Vårgårda
Forserum
Vaggeryd Grästorp
Vimmerby Sandared
Vadstena
Skultorp
Tidaholm
Karlsborg
Viskafors Sjömarken
Sturefors Ljungsbro
Malmslätt Skänninge
Hultsfred Svenljunga
Herrljunga
Vikingstad
Ekängen
Ulricehamn Dalsjöfors
Borensberg
Skillingaryd Skara
Kinna
Motala
Mjölby Skövde
Nässjö
Tranås
Vetlanda Falköping
Lidköping
Borås
Linköping
Jönköping
Roxen
Tåkern
Sommen Åsunden
Vättern Vänern
I
II
VI V
X
XIII
XIV XXI
IV
XX
IX XII
VII
XVI XV
XVII
VIII XI
III
XIX XVIII
0 o 30 km
Figur 6.60 Tabell över berörda kommuner med area och befolkning inom utredningsområdet.
6.6.1 Befolkning
Inom det definierade utredningsområdet för höghastighetsjärnvägen bor cirka 350 000 människor. De tre största tätorterna, Linköping, Jönköping och Borås, kommer tillsammans med Tranås att beskrivas mer ingående i kapitel 6.7 Tätorter med omland. Detta kapitel ägnas åt en övergripande beskrivning av socioekonomiska aspekter, variationer och tendenser inom området samt till att lyfta fram viktiga målpunkter och intressen mellan de större städerna.
Befolkningstäthet
Dagens befolkningstäthet har samband med arbetsmarknad och kom- munikationer, men också med områdets geografi och topografi, som har påverkat utvecklingen och bosättningen i ett historiskt perspektiv. Ka- raktärsområden – som är indelade efter olika landskapstyper – uppvisar därför också olika och karaktäristiska bebyggelsemönster.
(I), (II) och (III) har många tätorter och ganska sammanhängande bebyg- Figur 6.61 Befolkningstäthet (hög/låg) i och utanför tätort, indelat efter karaktärsområden.
Hög
Låg
Befolkningstäthet
Tranås, Aneby, Habo, Mullsjö och Ulricehamn). Flera centralorter i an- gränsande kommuner tillhör också denna storlekskategori. De resterande nio ligger alla inom de större städernas influensområde (inom 20 km pendlingsavstånd) med undantag av Skänninge. Alla tätorter i denna stor- lekskategori har en stabil eller positiv befolkningstillväxt (med undantag av Malmslätt utanför Linköping). Den högsta procentmässiga tillväxten i gruppen sker i Habo och Mantorp (båda med cirka 13 procent).. Därefter följer Ulricehamn med 8 procent. Mjölby har också en positiv tillväxt på cirka 4 procent. Mjölby, Nässjö, Habo, Mullsjö och Ulricehamn ligger alla inom rimlig pendlingsavstånd (30 km) från större Linköping, Jönköping eller Borås (se karta nedan).
Den absolut största tätortstillväxten (85 procent av alla nya invånare i tät- orter) sker i de större städerna: Linköping, Jönköping och Borås, som har
vuxit i genomsnitt 9 procent under perioden 2000-2010. Snabbast växer Linköping, både på grund av förtätning av tätortsområdet och nya eller växande mindre tätorter i stadens influensområde.
Sammanfattande kommentar
De större städerna (Linköping, Jönköping och Borås) växer mest, och bidrar även till en positiv befolkningstillväxt för kringliggande landsbygd och mindre tätorter inom en radie på 20-30 km. Mindre tätorter utanför influensområdet krymper, särskilt i kommuner långt ifrån de större städerna (landsbygdskommuner). Järnvägen har stor inverkan på befolk- ningsutvecklingen, både positivt och negativt. Inom utredningsområdet finns en högre attraktivitet i tätorterna med järnvägsstation (både pendel- trafik och fjärrtrafik), medan tätorter med genomgående linje utan station verkar uppleva minskad attraktivitet.
38,2 - 40,2 år 40,2 - 42,2 år 42,2 - 44,2 år
> 44,2 år
0 o 30 km
tionellt med avståndet till de större städerna. Ulricehamn, Svenljunga och Tranemo ligger alla 2-3 år över riksgenomsnittet. Tranås och Aneby har den högsta medelåldern i Jönköpings län och ännu högre är medelåldern i Vadstena, Ödeshög, Ydre och Kinda, som är belägna i Östergötlands län.
Boendeform varierar också inom varje kommun, och ger en indikation på graden av urbanisering. Högst andel flerbostadshus finns i de större stä- derna, men även Tranås (med äldre miljonprogramsområden) och Mjölby (med nyare förtätning) utmärker sig här. Högst andel småhus finns i kom- muner utanför pendelavstånd till Linköping, Jönköping eller Borås.
Befolkningsutveckling
Trenden i de minsta tätorterna (200-500 invånare) är en negativ befolk- ningstillväxt. 70 procent av tätorterna i denna grupp har tappat invånare mellan åren 2000-2010. Medan tätortsbefolkningen totalt i området har ökat med 5 procent under samma period, är den genomsnittliga tillväxten för de minsta tätorterna negativ, -3 procent. Undantagen observeras inom en radie på 20 km från de större städerna – Linköping, Jönköping och Borås – där även de minsta tätorterna har positiv befolkningstillväxt.
Bland övriga små tätorter (500-3 000 invånare) syns en liknande trend, där tätorter på landsbygden har en negativ befolkningsutveckling, medan särskilt Linköpingsområdet har haft en stark ökning. Gemensamt för tätorterna som växer i denna grupp är pendlingsavstånd till större städer, bra kopplingar till väg eller järnväg och sjö-/vattennära lägen. Ett intres- sant undantag är en grupp av småorter sydost om Borås och söder om Ulricehamn. Många av dessa är belägna längs Kust-till-kustbanan mellan Borås och Alvesta; Limmared är dock den enda orten med station. Kom- muncentrumet Ödeshög har förlorat nästan 8 procent av sina invånare under perioden från år 2000 till 2010. Flera tätorter i denna storleks- grupp i ”landsbygdskommuner” (Ydre, Eksjö, Gislaved och Tranemo) i utredningsområdets utkant följer samma trend.
Orter med fler än 3 000 och mindre än 20 000 invånare kategoriseras som mellanstora tätorter. Det finns 16 tätorter i denna grupp inom analys- området, som inkluderar utredningsområdet med en buffert på 10 km. Sju av dessa utgör centralorter i sina respektiva kommuner (Mjölby, Boxholm,
Figur 6.62 Kommuner grupperade efter befolkningens genomsnittsålder. Figur 6.63 Befolkningstillväxt i tätorter inom utredningsområdet, och kommunvis befolkningstillväxt utanför tätort. 20 km och 30 km influensradie visas kring Linköping, Jönköping och Borås.
Hjo
Kisa Vara
Habo
Odensjö Tibro
Eksjö Aneby
Götene
Taberg
Sävsjö Gränna
Fristad
Tranemo
Linghem
Boxholm
Mantorp
Tenhult Mullsjö
Fritsla
Ödeshög
Rimforsa
Bankeryd Vårgårda
Forserum
Vaggeryd Grästorp
Vimmerby Sandared
Vadstena
Skultorp
Tidaholm
Karlsborg
Viskafors Sjömarken
Sturefors Ljungsbro
Malmslätt Skänninge
Hultsfred Svenljunga
Herrljunga
Vikingstad
Ekängen
Ulricehamn Dalsjöfors
Borensberg
Skillingaryd Skara
Kinna
Motala
Mjölby Skövde
Nässjö
Tranås
Vetlanda Falköping
Lidköping
Borås
Linköping
Jönköping
Roxen
Tåkern
Sommen Åsunden
Vättern Vänern
Målsryd Hillared
Länghem Limmared Rångedala
Marbäck
Gällstad
Dalstorp
Bottnaryd
Frinnaryd
Sunhultsbrunn Hestra
Österbymo Strålsnäs
Väderstad Nykil
Kaxholmen Skärstad
Ölmstad
0 o 30 km
Befolkningstillväxt i tätortsområde (2000 - 2010, SCB):
< -10%
-2% → -6%
-2% → 2%
2% → 6%
6 % → 10%
Tillväxt utanför tätort (samma årtal):
< -5%
-5% → 5%
> 5%
> 10%
Linköping
6.6.2 Sysselsättning Arbetsplatser
Det finns tydliga variationer från kommun till kommun när det gäller arbetsmarknadens karaktär och sammansättning. Detta hänger ihop med kommunikationer och markpris, topografi och naturresurser, lokalisering av offentliga tjänster så som sjukhus och universitet/högskolor, mm. Det har också samband med tillgång till arbetskraft och dess utbildningsnivå.
Median-
inkomst Förvärvs- intensitet*
Bor och arbetar inom
kommun Arbets-
löshet**
Habo 280 427 87,5 42 % 2,9
Vaggeryd 264 787 84,1 64 % 5,6
Jönköping 259 552 79,8 87 % 6
Gislaved 257 100 81,3 79 % 8,3
Tranemo 252 120 83,3 70 % 4,7
Mullsjö 252 071 82,0 52 % 5,1
Ulricehamn 251 164 82,1 67 % 5,3
Linköping 249 745 73,6 85 % 6,5
Borås 249 329 77,7 84 % 7,9
Mjölby 248 795 80,2 59 % 7,3
Aneby 246 018 81,6 54 % 6,6
Nässjö 242 544 78,2 70 % 10,1
Boxholm 241 546 80,9 52 % 6,1
Vadstena 239 684 78,7 58 % 5,3
Motala 236 448 74,7 68 % 11,1
Svenljunga 235 963 79,8 55 % 5,4
Tranås 232 536 77,1 78 % 8,4
Ydre 231 483 83,1 57 % 3,7
Ödeshög 220 433 77,8 60 % 7,6
Riket 252 774 77,3 - 7,8
För att beskriva vilka näringsgrenar som präglar den ekonomiska aktivite- ten i varje kommun har standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) använts som utgångspunkt. SNI 2007 grupperar den förvärvsarbetande befolkningen i 21 avdelningar, som här har kombinerats till sex kategorier i den påföljande analysen: 1) Areella näringar, 2) Tillverkning, bygg- och transportverksamhet, 3) Handel, 4) Hotell, restaurang, kultur och nöje, 5) Tjänsteverksamhet, religiös verksamhet och 6) Offentlig sektor.
Offentlig sektor dominerar arbetsmarknaden i de större städerna: Linkö- ping (36,5 procent), Jönköping (35,8 procent) och Borås (33,8 procent).
Dessa städer har också den högsta andelen sysselsatta inom tjänsteverk- samhet (23,7 procent i Linköping, 20 procent i Borås, och 17,4 procent i Jönköping). Den stora andelen offentligt anställda i Linköping och Jönkö- ping hänger också ihop med rollen som residensstad i respektive län samt lokalisering av universitet, statliga verk och sjukhus. Motala och Vadstena, norr om utredningsområdet, utmärker sig också med en hög andel of- fentligt anställda (40 procent i Motala och 35,3 procent i Vadstena), men mindre privat tjänsteverksamhet. Drygt 5 procent av den förvärvsarbetan-
de befolkningen i Linköping och Jönköping arbetar inom kategorin hotell, restaurang, kultur och nöje. Inom utredningsområdet är det bara Ödeshög (7,9 procent) och Vadstena (7,1 procent) vid Vätterns östkust som har en högre andel sysselsatta i denna kategori.
I anslutning till de större tätortskommunerna ligger en grupp där cen- tralorten räknar cirka 10 000-15 000 invånare, med stor utpendling till närliggande större städer: Ulricehamn till Borås, Nässjö till Jönköping, Mjölby till Linköping (och Tranås till både Jönköping och Linköping, men med en mer sluten, intern arbetsmarknad). I dessa kommuner arbetar mellan 13 och 17 procent av den sysselsatta befolkningen med handel.
Arbetsmarknaden präglas också av tillverkning (37 procent i Nässjö, 39 procent i Mjölby, och 40 procent i Tranås). Mjölby, Tranås och Nässjö har också kopplingen till Södra Stambanan gemensamt.
Kisa
Habo
Odensjö
Eksjö Aneby
Taberg
Gränna
Fristad
Tranemo
Linghem
Boxholm
Mantorp
Tenhult Mullsjö
Fritsla
Ödeshög
Rimforsa
Bankeryd
Forserum
Vaggeryd
Vimmerby Sandared
Vadstena
Viskafors Sjömarken
Sturefors Ljungsbro
Malmslätt Skänninge
Svenljunga
Vikingstad
Ekängen
Ulricehamn Dalsjöfors
Borensberg
Skillingaryd Kinna
Motala
Mjölby
Nässjö
Tranås
Borås
Linköping
Jönköping
Roxen
Tåkern
Sommen Åsunden
Vättern
ANEBY BOXHOLM + TILLVERKNING
SVENLJUNGA BORÅS JÖNKÖPING
LINKÖPING MOTALA VADSTENA
MJÖLBY TRANÅS ULRICEHAMN NÄSSJÖ HANDEL
ÖDESHÖG YDRE AREELLA NÄRINGAR TRANEMO GISLAVED VAGGERYD MULLSJÖ HABO
TILLVERKNING OFFENTLIG
+ HANDEL HANDEL + OFFENTLIG
0 o 30 km
En hög andel tillverkning, bygg- och transportverksamhet präglar arbets- marknaden i många av kommunerna väster om Jönköping. Mullsjö och Habo i norr samt Tranemo, Gislaved och Vaggeryd i syd har alla mellan 44 och 56 procent av arbetskraften inom dessa näringsgrenar. Tillverknings- industri präglar också näringslivet i Aneby (45 procent) och Boxholm (47 procent), som tillsammans med Ödeshög och Ydre dessutom tillhör kom- munerna med högst andel sysselsatta inom areella näringar.
Tillverkningsindustrien har djupa rötter i området, både i Gnosjöregionen (där Gislaved och Vaggeryd ingår) och i de småländska höglandskommu- nerna (inklusive Tranås, Aneby och Nässjö). Dessa kommuner utmärkar sig även med regionens lägsta andel högskoleutbildade (se ”Figur 7.7” på sida 96). När det gäller medianinkomst ligger tillverkningskommuner- na i väst betydligt högre än kommunerna vid Sommen och Höglandet.
Figur 6.64 Jämförande tabell över arbetsmarknadsstatistik i berörda kommuner. *Andel av befolkningen 16-64 är som förvärvsarbetar. **Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd hos Arbetsförmedlingen, som andel av den registerbaserade arbetskraften.
Figur 6.65 Arbetsmarknadens sammansättning i kommuner inom utredningsområdet. Gruppering efter karaktäristiska/präglande näringsgrenar.
Pendlingsmönster och kommunikationer
Pendlingen över kommungränserna växer, och flera kommuner inom utredningsområdet fungerar som ”sovstäder”. Exempel är Habo (där 46%
av alla förvärvsarbetande har sin arbetsplats i Jönköping), Mjölby (där 27 procent jobbar i Linköping), och Svenljunga (där 20 procent jobbar i Borås). Baserat på pendlingsstatistiken har SCB delat in Sverige i lokala arbetsmarknadsregioner (LA), bestående av kärnstäder och kringliggande kommuner som tillsammans bildar en självständig arbetsmarknad.
Inom utredningsområdet finns tre lokala arbetsmarknader: Borås LA, Jönköpings LA och Linköpings LA. De skiljs åt av länsgränserna, med un- dantag av Ydre kommun som tillhör Jönköpings arbetsmarknad. Tranås har de senaste åren växlat mellan att tillhöra Jönköpings LA, Linköpings LA och att utgöra en egen lokal arbetsmarknad tillsammans med Ydre (se beskrivningarna av tätorterna med omland i kapitel 6.7 för mer detaljer).
Kartan nedan visar netto pendling mellan tätorter, i båda riktningar.
Tillsammans med ”Figur 7.14 Pendlingsnetto (proportionell övervikt av inpendling (lila) eller utpendling (grön) i varje tätort, med indikation av de större städernas influensområde.” på sida 99 indikeras Linköping, Jönköping och Borås viktiga roll. Det framkommer också att pendlingen på tvärs av arbetsmarknadsregionerna är liten, jämfört med utbytet mel- lan Borås’ och Göteborgs LA i väst, och mellan Linköpings och Norrkö- pings LA i öst.
E4:an har en stark funktion för arbetspendlingen, särskilt för tätorterna inom och närmast Jönköping. Järnvägen har en liten marknadsandel, med undantag av Jönköping-Mullsjö och Jönköping-Forserum-Nässjö.
Pendeltåg spelar en större roll för Linköping, och kommunen har den lägsta biltätheten inom utredningsområdet (men också låg förvärvsinten- sitet och många studerande). I kommunerna kring Borås finns den högsta
Hjo
Kisa Vara
Habo
Odensjö Tibro
Eksjö Aneby
Götene
Taberg
Sävsjö Gränna
Fristad
Tranemo
Linghem
Boxholm
Mantorp
Tenhult Mullsjö
Fritsla
Ödeshög
Rimforsa
Bankeryd Vårgårda
Forserum
Vaggeryd Grästorp
Vimmerby Sandared
Vadstena
Skultorp
Tidaholm
Karlsborg
Viskafors Sjömarken
Sturefors Ljungsbro
Malmslätt Skänninge
Hultsfred Svenljunga
Herrljunga
Vikingstad
Ekängen
Ulricehamn Dalsjöfors
Borensberg
Skillingaryd Skara
Kinna
Motala
Mjölby Skövde
Nässjö
Tranås
Vetlanda Falköping
Lidköping
Borås
Linköping
Jönköping
Roxen
Tåkern
Sommen Åsunden
Vättern Vänern
E4 E4
32 32 40
40
27 27
26 26
47 47
E4 E4
40 40 46
46
32 32
50 50
133 133
131 131
132 132 182
182
157 157
23 23
0 o 30 km
Pendling mellan tätorter (2010):
Årsmedeldygnstrafik (ÅDT):
-1 - 1000 1001 - 2500 2501 - 5000
5001 - 10000 10001 - 15000 15001 - 26709 101 - 200 personer per dag
201 - 500 personer per dag 501 - 1000 personer per dag 1001 - 2000 personer per dag
> 2000 personer per dag
0 20 40 60 80 100
SVENLJUNGA TRANEMO BOXHOLM ÖDESHÖG ANEBY VAGGERYD TRANÅS NÄSSJÖ ULRICEHAMN MJÖLBY YDRE MULLSJÖ BORÅS HABO JÖNKÖPING LINKÖPING
förgymnasial gymnasial eftergymnasial Utbildningsnivå (andel av befolkning 25-64, 2015)
0 200 400 600
585 583 581 576 575 575 567 547 545 537 534 506 484 482 478 435 SVENLJUNGA
ÖDESHÖG ULRICEHAMN TRANEMO BOXHOLM ANEBY YDRE VAGGERYD MJÖLBY HABO MULLSJÖ NÄSSJÖ TRANÅS JÖNKÖPING BORÅS LINKÖPING
Personbilar per 1000 invånare (vid slutet av 2015)
riket Figur 6.66
Figur 6.67
Figur 6.68 Pendling (summa av daglig inpendling och utpendling) mellan tätorter. Vägnät viktat efter årsmedeldygnstrafik (antal fordon). Källa: SCB och Trafikverket/NVDB.
biltätheten inom utredningsområdet, och väg 41 (mot Kinna) och väg 40 (mot Göteborg i väst och Ulricehamn i öst) är viktiga för arbetspendlingen.
På Södra stambanan mellan Mjölby och Nässjö sker lite pendeltrafik.
Sysselsättning på landsbygden
Möjligheten till sysselsättning på landsbygden har tidigare varit starkt kopplad till jordbrukets förutsättningar. I samband med att jordbruket började använda mer effektiva jordbruksmaskiner minskade efterfrågan på arbetskraft på landsbygden. Det finns idag ett behov av att stärka landsbygden såväl ekonomiskt som socialt och ekologiskt, för att kunna behålla en levande landsbygd. Detta efterfrågas både av de som bor på landsbygden och av dem som bor i städerna och som nyttjar landsbygden på fritiden.
Sveriges regering har en övergripande målsättning om ett konkurrens- kraftigt och miljöanpassat näringsliv i hela landet. Landsbygdspro- grammet, som tas fram på länsnivå, har till uppgift att genom stöd och ersättningar utveckla landsbygden och därmed bidra till målsättningen.
Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygds- politiken. Det består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden. Landsbygdsprogrammet ska ”bidra till lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande djur och en modern landsbygd” (Jordbruksverket).
Enligt SCB:s statistik bor cirka 16 % av befolkningen i de berörda länen på landsbygden. På kommunnivå stämmer denna procentandel i kommuner med stora centralorter såsom Linköping, Jönköping och Borås. I vissa kommuner med mindre centralorter är andelen dock dubbelt så stor eller mer. I Ödeshög är exempelvis andelen 45 %, i Aneby 39 % och i Ulrice- hamn 33 %.
Satsningar inom Landsbygdsprogrammet stimulerar bland annat nya företag och som kan hjälpa till att stärka de företag som redan finns. Nya varor och tjänster, till exempel turism lyfts fram.
Besöksnäring
Många turistrelaterade näringar finns på landsbygden. Antalet sysselsatta inom turistnäringen har ökat mer än den totala sysselsättningstillväxten i Sverige (Jordbruksverket).
Tätortsanalyserna hanterar besöksmål i tätorterna Jönköping och Tranås.
I detta avsnitt behandlas besöksnäringen utanför de större tätorterna på en översiktlig och representativ nivå.
Länen har via SWOT-analyser (analys av styrkor/svagheter/ möjligheter/
hot) studerat brister och behov ur alla relevanta aspekter för att kunna ge underlag till länets handlingsprogram för Landsbygdsprogrammet. Nedan redovisas exempel på hur besöksnäringen lyfts fram eftersom det har så tydlig koppling till landskapsfrågorna.
I Östergötlands län uppges jord- och skogsbruk viktiga näringsgrenar på landsbygden. Här uppges att det finns en ökad efterfrågan på lokalprodu- cerad mat, lokalt hantverk och naturnära måltidsupplevelser. Östergöt- land växer som turismdestination.
Östergötlands eklandskap har stora värden för rekreation och friluftsliv och är av stor betydelse för länets invånare som symbol för kvaliteterna i Östergötlands odlingslandskap. Det finns många kulturmiljöer som är attraktiva med goda förutsättningar att utveckla turism och besöksnäring med kulturarvet som grund.
Jönköpings län lyfter fram att de har karaktäristiska natur- och kulturmil- jöer och ett småbrutet jordbrukslandskap. Länet anses ha mycket goda förutsättningar att kunna utveckla turismen knuten till naturen. Här finns ett nätverk för upprustning och utveckling av vandringsleder och väl eta- blerade besöksmål för turism och friluftsliv. Länet har också en regional strategi för besöksnäringen.
Västra Götaland ser att de orter som har en positiv befolkningsutveckling har ofta ett eller flera av följande drag: de ligger på pendlingsavstånd från
större ort, är en gränsort, har turismprägel, ett sjö- eller skärgårdsnära läge och en utpräglad ”byanda”.
Man ser som en möjlighet att behålla ett odlingslandskap som genere- rar hög biologisk mångfald samtidigt som det är attraktivt för regional utveckling och turism. Framförallt Sjuhäradsområdet erbjuder fiskevatten och stora områden orörd natur. Även utländska turister lockas till länet.
Danskar och tyskar har i viss utsträckning även köpt fritidshus i området.
Kartan nedan visar på möjligheter för turism och besöksnäring framfö- rallt med natur- och kulturupplevelser. Vandringsleder och cykelleder visar att landskapet är lättillgängligt och högt värderat. I samband med lokalisering av en höghastighetsjärnväg är besöksnäringen en aspekt som är relevant att fördjupa sig i ytterligare, med tanke på att en levande och hållbar landsbygd eftersträvas.
Figur 6.69 Golfbanor, naturreservat, riksintressen för friluftsliv och större, sammanhängande vandringsleder som marknadsförs av Svenska Turistföreningen.
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
! (
(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
( ! (
! (
!
! ( (
! (
! ( ! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
! ( (
!
( ! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
! ( (
! (
!
! (
( ! (
!
( ! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! ( ! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! ( Hjo
Kisa Vara
Habo
Tibro
Eksjö Aneby
Götene
Taberg
Sävsjö Gränna
Fristad
Tranemo
Linghem
Boxholm Mantorp
Tenhult Mullsjö
Fritsla
Ödeshög
Rimforsa
Bankeryd Vårgårda
Forserum
Vaggeryd Grästorp
Vimmerby Sandared
Vadstena
Skultorp
Tidaholm
Karlsborg
Viskafors Sjömarken
Sturefors Ljungsbro
Malmslätt Skänninge
Hultsfred Svenljunga
Herrljunga
Vikingstad
Skärblacka
Ulricehamn
Dalsjöfors
Borensberg
Skillingaryd Skara
Kinna
Motala
Mjölby Skövde
Nässjö
Tranås
Alingsås
Vetlanda Falköping
Lidköping
Borås
Linköping
Jönköping
Huskvarna
Roxen
Sommen Åsunden
Vättern
Odensjö
Ekängen Vänern
Järpås
Filsbäck Vinninga
St. Levene
Kvänum
Vedum Nossebro
Ljung Annelund
Olsfors
Sandhult Frufällan
Rydboholm
Gånghester Målsryd
Hillared
Sexdrega
Länghem
Limmared Dalstorp
Grimsås Vegby Hökerum Timmele
Dalum Blidsberg
Åsarp Kinnarp
Vartofta Floby
Stenstorp
Ardala Axvall
Varnhem Lundsbrunn
Källby
Moholm
Timmersdala
Tidan
Väring Stöpen
Igelstorp
Värsås
Fagersanna Mölltorp
Sandhem
Bottnaryd
Hestra
Hok Bodafors
Malmbäck
Anneberg
Myresjö Ekenässjön
Kvillsfors Holsbybrunn
Mariannelund Lekeryd
Kaxholmen
Sommen
Målilla Silverdalen
Storebro Södra Vi Gullringen
Österbymo
Grebo
Brokind Slaka
Askeby Berg
Väderstad
0 o 30 km
Utredningsområde Cykelled
Vandringsled
Riksintresse friluftsliv
Riksintresse kultur
Naturreservat
Golfbana
Kommungränser
6.6.3 Tillhörighet och identitet Bygder och tätorter
Historiska administrativa indelningar har satt fysiska avtryck i landskapet och kan också utgöra betydelsefulla identitetsbärare för lokalsamhället idag. Människors känsla av tillhörighet och anknytning till olika plat- ser och bygder är en svårfångad materia som ställer krav på dialog med berörda invånare. Administrativa indelningar och historiska och aktuella mötesplatser i landskapet kan dock utgöra indikatorer på bygder och plat- ser som är viktiga för människors känsla av tillhörighet och identitet.
Utredningsområdet omfattar totalt 19 kommuner, varav ca 8 kommuner helt eller nästan helt ryms inom området. Dagens kommunindelning är ett resultat av två kommunsammanslagningsreformer under 1900-talet, och varje kommun inrymmer ett större antal tidigare kommuner till vilka adminis-trativa kommuncentrum har hört. Denna stora administrativa förändring har satt många spår i den fysiska miljön i form av tidigare kommuncentra med t.ex. kommunhus, skolor och idrottshallar eller andra offentliga byggnader. Många av de tidigare kommuncentrumen utgör idag tätorter som är viktiga för sitt omland och till vilka servicefunktioner, kommunikationer och annan samhällsservice fortsatt är knuten.
Nedanstående karta visar kommunindelningarnas utveckling över 1900-talet. De första landskommunerna bildades genom kommunalför- ordningen 1863, och följde sockenindelningen vilket gjorde att kommu- nerna blev små och många. Under 1940-talet ansågs de dåvarande kom- munerna vara för små och för svaga för att klara av utvecklingen inom det nya välfärdssamhället. Den s.k. storkommunreformen som inleddes i början av 50-talet ledde till att antalet kommuner i hela landet minskade till mindre än hälften. Under slutet av 1960-talet inleddes kommunblocks- reformen som kom att fortgå fram till mitten av 70-talet och vilken inne- bar en betydande minskning av antalet kommuner. I hela landet minskade antalet kommuner från ca 2500 (1860-tal) till ca 278.
Inom utredningsområdet finns ett stort antal socknar, vars storlek och täthet varierar kraftigt. Dagens socknar och sockencentrum har ingen administrativ betydelse, men kan påverka upplevelsen av en samlad bygd.
I landsbygdsområden, framförallt områden där socknarna är små och kyrkorna ligger tätt, har bygderna inte sällan fått namn efter sitt socken- namn. Även i det sekulariserade samhället kan sockenkyrkan utgöra en nod, till exempel som gemensam begravningsplats eller plats för firande av högtider. Detta gäller även i de delar av utredningsområdet där frikyr- korörelsen är stark och alternativa mötesplatser finns. Sockenindelningen kan även ha betydelse för lokalsamhällets organisering av gemensamma frågor, i t.ex. formen av byalag, sockenråd och hembygdsföreningar. De gemensamma frågor som behandlas kan gälla installation av bredband, lokalhandelns eller andra servicefunktioners överlevnad, olika EU-stödda projekt, eller stöd till bygdens näringsliv och turismutveckling med exempelvis gemensam hemsida med information av friluftsanläggningar, företag och andra verksamheter.
Kartan nedan visar sockenindelning med sockenkyrka inom utrednings- området. Kartan redovisar även registrerade hembygdsgårdar. (De hem- bygdsföreningar som inte är registrerade som punkter finns dock inte med på kartan.) Hembygdsföreningarna engagerar i de flesta fall en liten del av befolkningen, men de indikerar att det finns en etablerad uppfattning av området som bygd, med en gemensam historia och karaktär. Platser av betydelse för landsbygdens identitet kan också vara skolor. De fungerar även som mötesplatser för såväl barn som föräldrar. Annan samhällsser- vice som vårdcentraler, mataffärer, drivmedelsstationer är också viktiga mötesplatser, som kan ha betydelse för en bygds identitet. Kartan nedan antyder att det finns en tillhörighet som troligen har en geografi. Hur den ser ut kan bara de som lever i landskapet informera om och denna bör efterfrågas i samband med medborgardialog och i planprocessens samråd.
0 30 km
Kommunindelning innan 1950 Kommunindelning 1950-1970 Nuvarande kommunindelning
Figur 6.70 Nuvarande och tidigare kommungränser inom utredningsområdet. Figur 6.71 Grundskolor och gymnasieskolor, kyrkor och hembygdsgårdar, bland målpunkterna som fungerar som vardagliga, lokala mötesplatser.
! (
! (
! (
! (
!
! ( (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
! ( (
! (
! (
! (
! (
! ( ! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! ( ! (
! (
! (
! (
! (
! (
#
#
#
#
#
#
# #
#
#
#
#
#
# #
#
# #
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
# #
#
#
#
#
#
#
#
#
# #
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
# #
#
# #
#
#
#
#
#
#
#
#
#
# #
#
#
#
# #
#
# #
# #
#
# #
#
#
I
II
VI V
X XIII
XIV XXI
IV
XX
IX XII
VII
XVI XV
XVII
VIII XI
III
XIX
XVIII
0 o 30 km
Utredningsområde
# Hembygdsgårdar Gymnasieskolor Grundskolor G Kyrkor
Karaktärsområden
Sockengränser
Kommungränser
6.7 Tätorter
För tätorter där höghastighetsstation är en förutsättning ges en mer ingående beskrivning i detta kapitel. En tätortsnära passage antas ha stor påverkan på kopplingen mellan tätorten och omlandet. På följande sidor ges en övergripande och sammanfattande beskrivning av kopplingar och områden med betydelse för kulturhistoria, kommunikationer, arbets- marknad, rekreation och framtida utvecklingsmöjligheter. För Tranås och Jönköping finns mer ingående analyser i respektive PM Stadspassage.
Statistiska Centralbyrån (SCB) redovisar befolkningen fördelad på tätorter och landsbygd enligt följande:
1. Tätort definieras som en sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare.
2. Områden utanför tätorterna är det begrepp som SCB använder för ren landsbygd. Hussamlingar med mellan 50 och 199 invånare benämns småorter och hör alltså till landsbygden.
SCB redovisar även tätorternas arealer, som utgör 1,36 procent av Sveri- ges landyta. Landsbygd är således resterande nästan 99 procent av land- arealen. År 2010 bodde 8016000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85
% av hela befolkningen. Småorter utgör en mycket liten kategori med bara 281000 personer i hela Sverige i 2010 (3%).
Före detta Glesbygdsverket (GBV) tog fram en mer nyanserad klassifice- ring av olika områdestyper:
1. Tätorter (enligt SCB:s definition) med mer än 3 000 invånare samt området inom 5 minuters bilresa till dessa tätorter.
2. Tätortsnära landsbygd, 5-45 minuters bilresa till tätorterna enligt föregående punkt. Inkluderar således tätorter upp till 2999 invånare 3. Glesbygd. Mer än 45 minuters bilresa till tätorter enligt ovan samt öar
utan landförbindelse.
Enligt denna definition bor 76,4 % av rikets befolkning i tätorter, 21,6 % i tätortsnära landsbygd, och 2 % i glesbygden.
Jordbruksverket (SVJ) har en databas (Regional balans) som är samman- ställd i syfte att åskådliggöra utvecklingen i olika former av landsbygd i riket. I denna databas indelas riket geografiskt i fyra grupper av regioner:
1. Större tätorter med mer än 10 000 invånare.
2. Tätortsnära landsbygd som består av områden omkring tätorter med mer än 10 000 invånare och inkluderar tätorter upp till denna storlek.
Gränser för den tätortsnära landsbygden baseras på uppskattad radie för tätorternas influensområden där arbetspendling till tätorterna kan antas vara frekvent. Radien varierar mellan tätorter och är som mest 60 km i de tre stortstadsregionerna (Stockholm, Göteborg och Malmö). För övriga tätorter med mer än 70 000 invånare har radien satts till 30 km och för tätorter mellan 10 001 och 70 000 invånare är motsvarande radie 20 km.
3. Tätorter i glesbygd med mellan 1 001 och 10 000 invånare.
4. Övrig glesbygd som består av övriga delar av landet, inklusive tätorter upp till 1 000 invånare.
För att bättre förstå mötet mellan tätorter och omland, har beskrivningen tagit utgångspunkt i tätortsindelningen från SCB, men också undersökt tätorternas influensområde. Enligt Jordbruksverket skulle denna radie vara 20 km för Tranås och Borås, och 30 km för Linköping och Jönkö- ping. Det observerade influensområdet med utgångspunkt i pendlings- kartor och befolkningsutveckling är 30 km för Linköping, och 20 km för Jönköping ock Borås. Tranås påverkan på befolkningsutvecklingen i kringliggande tätorter och landbygd anses vara mycket liten, men en viss inpendling sker från Boxholm, Aneby och Hestra, och även här redovisas en influensradie på 20 km som jämförelse och stöd för beskrivningen.
Linköping Jönköping Borås Nässjö Tranås Mjölby Ulricehamn Bankeryd Habo Malmslätt Taberg Mantorp Dalsjöfors Skänninge Tenhult
Figur 6.72 Proportionell jämförelse av tätorter inom utredningsområdet (>3000 invånare). Figur 6.73 Pendlingsnetto (proportionell övervikt av inpendling (rött) eller utpendling (blått) i varje tätort, med indikation av de större städernas influensområde.
Hjo
Kisa Vara
Habo
Odensjö Tibro
Eksjö Aneby
Götene
Taberg
Sävsjö Gränna
Fristad
Tranemo
Linghem
Boxholm
Mantorp
Tenhult Mullsjö
Fritsla
Ödeshög
Rimforsa
Bankeryd Vårgårda
Forserum
Vaggeryd Grästorp
Vimmerby Sandared
Vadstena
Skultorp
Tidaholm
Karlsborg
Viskafors Sjömarken
Sturefors Ljungsbro
Malmslätt Skänninge
Hultsfred Svenljunga
Herrljunga
Vikingstad
Ekängen
Ulricehamn Dalsjöfors
Borensberg
Skillingaryd Skara
Kinna
Motala
Mjölby Skövde
Nässjö
Tranås
Vetlanda Falköping
Lidköping
Borås
Linköping
Jönköping
Roxen
Tåkern
Sommen Åsunden
Vättern Vänern
1001 - 5000 101 - 500 1 - 100 -1 - -100 -101 - -500 -501 - -1000 -1001 - -2000 Pendlingsnetto
Positivt Negativt
0 o 30 km
Figur 6.74 Tranås tätort med omland. 20 km radie indikerad för jämförelse.
Figur 6.75 Linköpings tätort med omland. 20 och 30 km influensradie indikerad.
!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!!!!!!!
!!
!!
!!
!! !!!!!!!!!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!!!!!!!!!!!!!
!!
!!!!!!
!!
!!
!!
!!
!!
!
!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!!!
!!
!!
!!!!!!
!!!!!!!!!!!!
!!!!
!!
!!!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!!!!!!!
!!
!!
!!
!!!!!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!
!
!!
!!
!
!
!!
!
!!!!!!!
!!!!!!!!
!
!
!!
!!
!
!
!
!
!!
!
!
!!
!!
!!!!!!!!!!
!!
!!
!!
!!!!!!!!!!!
!!
!!!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!!!
!!!!
!!!!!!
!!
!!
!!!!
!!
!
!!!
! !
!!
!!
!!
!!
!!
!!!!
!!!!
!!
!!
!!
!!!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!!!
!!
!!!!!!!!
!!
!!
!!
!! !
!!
!!!!!
!!!!!!!!
!!!
!!!!
!!
!!!!
!!
!!
!!!!
!!!!!!!!
!!!!
!!!!
!!!!!!!!!!!!!!
!!
!!!!!!
!!
!!!!!!
!!
!!!!
!!!!!!
!!
!!!!
!!
!!!!
! !
!!
!!
!!!!!!
!!
!!!!!!
!!
!!
!!
!!
!!!!!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!!!
!!
!!
!!
!!!!!
!!
!!
!!!!
!!
!!
!!
!!
!!!!!!!!
!!
!!!!!!!!
!! !!!!!!!!
!!
!!
!
Älvan
Göten
Sya
Berg
Nykil
Slaka
Askeby
Bestorp Brokind Fornåsa
Rappestad
Sjögestad
Bankekind
Strålsnäs
Österstad
Klockrike
Skeda udde Västerlösa
Spångsholm
Linghem
Mantorp
Ekängen
Malmslätt
Sturefors Skänninge
Ljungsbro
Vikingstad Borensberg
Mjölby
Linköping
Roxenbaden
ryd Ask
Viby Veta
Åsbo
Varv Kaga
Skeda Kärna
Högby
Ljung
V Harg Lönsås
Rystad Ö Harg
Vårdnäs Ledberg
Järstad
Flistad
Älvestad
Normlösa Skeppsås
Gammalkil
Vårdsberg
Herrberga
Klockrike
Stjärnorp
Vikingstad
Ö Tollstad Vallerstad
Ekebyborna
Björkeberg
Ö Skrukeby
Törnevalla Vreta Kloster
34 23 34
35
32
206
E4
Bjärsen Hargsjön
Ärlången
Järnlunden St. Rängen Norrbysjön
Boren
Roxen
Lill ån
Li llå n
Li llå n
Ås bo ån
Stå ng ån Sv ar tå n
Svartån
Ka pe llå n Mota laströ m
20 km ra die
3 0 km r ad
i e 0 o 5 km
Översiktligt utredningsområde (dec 2015)
!!
!
!
!!
!!
!!!!!!! !!!!!!!!!!
!!
!!
!!
!!
!!
!
!
!!
!!!!!!!!!!
!!!!!!!!
!!
!!
!!
!!!!
!!!!!!!!!!
!!!!
!!
!!!!
!!!!!!!!!
!!
!!
!!!!
!!!
!!
!!!!! !
!!
!!
!!
!!
!!!!
!!!!!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!!!
!!
!!
!!
!!
!!
!
!
!!
!!
!!!!
!!
!!!!!!
!!
!!!!!!!!!!!!
!!!!
!!
!!!!!!!!!!!!
!!
!!
!!
!!!
!!!!!!
!!!!!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!!!
!!
!!
!!!
!!!!!!!!!!!
!!
!!
!!!!!!
!! !!
!!
!!
!!
!!!!!!!!!!!!!!!!
!!
!!!!!!
!!
!!
!!
!!
!!
!
!!
!
!
!!
!!!!!!!
!
!!
!
!
!!
!
!
!!
!!
!!!!
!!!!!
!!!!!!!!!!
!!
!!!!
!!
!! !!
!!
!!!!!!
!!
!!
!!
!!!!
!!!!
!!!!!!!
!!
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!
!
!
!
!!
!!
!!
!!
!!
!
!
!!
!!
!!
!
!
!!
!!
!!
!
!
!!
!!
!
!
!!
!
!
!!
!!!!
!!
!!!!
!!
!!
!!
!!!!!!
!!
!!
