Merdeka & ÖsttimorInformation nr 44— 2010
11
I Aceh, där 98% av de fyra miljoner invånarna är mus- limer, pågår en politisk dragkamp mellan ortodoxa mus- limer och moderata krafter. Straffrättsliga sharialagar infördes 2002, eftersom centralregeringen i Jakarta an- såg att de religiösa lagarna skulle minska viljan till självständighet. I september 2009 antog regionparla- mentet hårda sharialagar: äktenskapsbrott innebär stening till döds och homosexuella handlingar bestraffas med 100 piskrapp. Alkohol förbjuds även för icke- muslimer, vilket gör det omöjligt för kristna att ta emot nattvarden. Religiöst utbildade åklagare och domare ansvarar för rättstillämpningen i särskilda sharia-dom- stolar.
Sharialagarna har kallats ”Acehs oönskade freds- present”, men eftersom guvernören Irwandi Yusuf, som en gång tillhörde Rörelsen för ett fritt Acehs (GAM) ledarskikt, vägrar att underteckna lagarna, har de ännu ej trätt i kraft. Strikta sharialagar kan nämligen leda till att internationella givare ej ger stöd och ekonomin är alltjämt beroende av givarna. Acehpartiet, som blev största parti i 2009 års val med 33 av 69 mandat i regionparlamentet, är bundet av löften som GAM gav under kriget om att införa ett religiöst rättssystem. Tack vare ambitionen att införa ett islamiskt styre lyckades GAM vinna stöd hos de mäktiga andliga ledarna och öppna moskéerna som rekryteringsbas för den väpnade
kampen.
Efter krigsslutet 2005 har de islamiska lagarna och shariapolisen fått allt större betydelse i människors var- dag. Kritikerna av den religiösa ordningsmakten menar att den uppmuntrar social kontroll, mobbstyre och rätts- liga övergrepp. Enligt människorättsorganisationer är spontana bestraffningar ej ovanliga.
Svårt läge nu
På grund av krig och isolering är befolkningen i Aceh misstänksam mot främlingar. Det gäller i synnerhet javaneser, eftersom de flesta soldaterna under kriget kom från Java. En annan konsekvens av kriget är att GAM-soldater har svårt att återanpassa sig till samhället till följd av svåra minnen, däribland handlingar de be- gick under kriget. Hjälporganisationerna, som kom till området efter tsunamin, håller fem år senare på att lämna området. En uppfattning är att de bidrog med värdefull hjälp efter tsunamin och därefter byggt upp infrastrukturen. Å andra sidan finns det de som menar att biståndspengarna efter tsunamin skapat en ekono- misk bubbla som nu riskerar att spricka.
Gabriel Jonsson Källa: ”Aceh vid vägskäl: Med freden kom sharialagar
som islamister nu vill skärpa,” PAX, nr. 1, 2010.
”Acehs oönskade fredspresent”
Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige licens. För att se en kopia av denna licens, besök http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/se/ eller skicka ett brev till Creative Commons, 171 Second Street, Suite 300, San Francisco, California, 94105, USA.
Material som publiceras i Merdeka & ÖsttimorInformation kan också publiceras i http://www.globalarkivet.se.
