BESKRIVNING
Väg 25, Halmstad – Ljungby Delen Boasjön - Annerstad
Ljungby Kommun, Kronobergs Län
Arbetsplan 2014-03-31, revidering 2015-02-27 Objektnr: 87 733 343
2(47)
Objektdata
Vägnr: 25
Vägnamn: Halmstad - Ljungby Objektnamn: Halmstad - Ljungby
Delen Boasjön - Annerstad Objektnr: 87 733 343
Kommun: Ljungby kommun
Län: Kronobergs län
Dokumentdata
Titel: ARBETSPLAN, Väg 25, Halmstad – Ljungby Delen Boasjön – Annerstad
Dokumentslag: Arbetsplan, beskrivning
Utgivningsdatum: 2014-03-31, revidering 2014-06-19
Utgivare: Trafikverket, 551 91 Jönköping, tfn 0771-921 921 Kontaktperson: Magne Holm, projektledare, tfn 010-123 68 71, Växjö Konsult: SWECO Civil AB, Malmö
Kontaktperson: Pavel Sensky, uppdragsledare, 040-16 72 24
3(47)
Innehåll
Sammanfattning ... 5
1 Syfte och mål ... 7
2 Bakgrund ... 8
3 3.1 Förutsättningar ... 8
Allmänt ... 8
3.1.1 Trafikförhållanden ... 9
3.1.2 Olycksstatistik ... 11
3.1.3 Bebyggelse och markanvändning ... 11
3.1.4 Miljöförhållanden ... 11
3.1.5 3.2 Tidigare utredningar och beslut ... 13
Vägförslaget ... 15
4 4.1 Arbetsplanens omfattning...15
Allmänt ...15
4.1.1 Föreslagen utformning ...15
4.1.2 4.2 Trafik ... 16
4.3 Kollektivtrafik ... 17
4.4 Gång- och cykeltrafik ... 17
4.5 Val av typsektioner ... 18
4.6 Väggeometri ... 19
4.7 Landskaps- respektive tätortsanpassning och miljöskyddsåtgärder ... 19
Landskapsanpassning ... 19
4.7.1 Tätortsanpassning ... 20
4.7.2 Miljöskyddsåtgärder ... 20
4.7.3 4.8 Trafikregleringar ... 23
4.9 Belysning ... 24
4.10 Brokonstruktioner (Konstbyggnader) ... 24
4.11 Ledningar och avvattning ... 25
4.12 Vattenfrågor ... 25
4.13 Geoteknik ... 26
Jordlagerförhållanden ... 26
4.13.1 Geohydrologiska förhållanden ... 26
4.13.2 Åtgärder och konsekvenser ... 26
4.13.3 4.14 Räddningsvägar ... 27
4.15 Materialtillgång och materialhantering ... 28
4.16 Uppföljning av åtgärder och konsekvenser ... 28
Förändring av allmän väg ... 28
5 Konsekvenser av den föreslagna vägen ... 29
6 6.1 Trafik och trafikanter ... 29
Trafikmängder ... 29
6.1.1 Framkomlighet, restid ... 29
6.1.2 Trafiksäkerhet ... 30
6.1.3 Komfort, kontinuitet ... 31
6.1.4 Trafikantupplevelser och trafikservice ... 31
6.1.5 Drift- och fordonskostnader... 31
6.1.6 Kollektivtrafik ... 31
6.1.7 6.2 Markanvändning och miljö ... 31
Människors hälsa ... 31
6.2.1 Natur- och kulturmiljö ... 32
6.2.2 Hushållning med naturresurser ... 33
6.2.3 Kommunala planer ... 33
6.2.4 Kostnader och finansiering ... 37
7 7.1 Kostnader ... 37
7.2 Finansiering ... 37
4(47)
Genomförande ... 38
8 Markåtkomst ... 39
9 9.1 Fastställelseprövning ... 39
9.2 Vägområde för allmän väg ... 39
Vägområde för allmän väg med vägrätt ... 40
9.2.1 Vägområde för allmän väg utan vägrätt ... 40
9.2.2 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt ... 40
9.2.3 9.3 Vägområde för enskild väg ... 40
9.4 Område med tillfällig nyttjanderätt ... 40
9.5 Dispenser och tillstånd ... 41
Samrådsredogörelse ... 43
10 Underlagsmaterial ... 47 11
Markering med kantstreck avser ändrad text i förhållande till det tidigare förslaget till arbetsplan, daterat 2013-10-15.
Markering med dubbla kantstreck avser ändrad text i förhållande till arbetsplan, daterad 2014-03-31.
Markering med tredubbla kantstreck avser ändrad text i förhållande till arbetsplan, daterad 2014-06-19.
Bilaga 1 Valda åtgärder i arbetsplanens miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga 2 Utrednings-PM: allmän väg 553.01 från vägkorsning i Skeen med allmän väg 553 mot sydost samt allmän väg 548.01 från Annerstads kyrka mot sydväst, båda med anslutning till väg 25, Ljungby kommun i Kronobergs länsydväst till anslutning med väg 25, Ljungby kommun i Kronobergs län Bilaga 3 PM Vattenskydd Bolmentunneln, 2013-10-04
Bilaga 4 Länsstyrelsens yttrande avseende skyddsåtgärder i korsningen med Bolmentunneln, 2014-03-17
5(47)
Sammanfattning 1
Väg 25 är av riksintresse för kommunikationer och har en viktig funktion för långväga resor och transporter. Vägen utgör nationell stamväg och förmedlar trafik från
Halmstad och E6 till E4 i Ljungby och vidare mot Växjö och Kalmar. Efter en förstudie för väg 25, från Hallands länsgräns till Ljungby, beslutade dåvarande Vägverket 2008- 11-04 att sträckan etappvis ska förses med mitträcke.
Denna arbetsplan omfattar en etapp av väg 25 som i väster startar vid korsningen mellan väg 25 och de allmänna vägarna 545 och 527 och avslutas ca 400 m väster om korsningen med Bolmån. Objektet är beläget i Ljungby kommun, Kronobergs län.
Länsstyrelsen beslutade i förstudieskedet att den nu aktuella etappen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Tillåtlighetsprövning och vägutredning har inte behövts.
Flera svåra olyckor har inträffat på sträckan under perioden 2002 - 2013. Vägen saknar mittseparering, har fasta hinder i vägens sidoområde och viltolyckor är vanligt
förekommande.
Etappen är ca 11 km lång och vägen 9 meter bred på större delen av sträckan. På en sträcka av ca 800 m är vägen 17 m bred. Sträckan föreslås byggas om till så kallad gles 2+1-väg som mittsepareras med räcke på hela sträckan. Gles 2+1 väg innebär att vägen får 1 körfält i varje riktning och att omkörningsfält skapas på vissa sträckor. För att skapa omkörningsfält behöver väg 25 breddas på delar av sträckan. Sidoområdet röjs från fasta hinder där sidoräcke inte sätts upp. Sammanhängande viltstängsel sätts i skogsmark.
Vissa anslutningar stängs och andra utformas så att in- och utfart endast medges för högersväng. Kvarstående korsningar med allmänna vägar får separat fält för vänsters- vängande fordon. Ett antal nya enskilda vägar, skogsbilvägar och traktorvägar föreslås som ersättning för trafikanter som drabbas av stängda anslutningar till markvägar och fastigheter. Nödfickor skapas på enfältssträckorna. Fem busshållplatser stängs. De tre hållplatserna i Skeen ersätts av en vid infarten till Skeen från väg 25. Övriga
kvarstående hållplatser flyttas till närliggande korsningar och förses med bussficka och anordnad yta för de väntande. En del av ovan nämnda åtgärder kräver att mark tas i anspråk utanför befintligt vägområde.
Väg 548.01 vid Annerstad föreslås dras in från statlig väghållning på sträckan mellan väg 25 och väg 548. Väg 553.01 föreslås dras in från statlig väghållning på sträckan mellan Skeen och anslutningen till väg 25 i sektion ca 24/060.
Delar av det befintliga parallellvägnätet rustas upp i erforderlig omfattning för att vid behov möjliggöra transporter med räddningsfordon.
6(47)
Vägbyggnadsåtgärderna syftar till att skapa säker framkomlighet. Syftet med
arbetsplanen är att väghållaren, Trafikverket, skall få tillgång (vägrätt) till den mark som ligger utanför befintligt vägområde och behövs för ombyggnaden.
Projektets huvudsyften, trafiksäkerhet och framkomlighet, nås med ett så litet intrång i miljön utanför befintligt vägområde som möjligt och utan väsentligt negativa
konsekvenser. Trafiksäkerheten för både biltrafik och oskyddade trafikanter kommer att öka. Den nya vägutformningen innebär dock en ökad barriäreffekt för människor och djur.
Länsstyrelsen har godkänt projektets miljökonsekvensbeskrivning 2012-06-26.
Anläggningskostnad för objektet är cirka 90 Mnkr exklusive lagstadgad mervärdesskatt.
Samråd har hållits med Länsstyrelsen, Räddningstjänsten, Sydvatten och Länstrafiken Kronoberg. Sakägarmöte, till vilket också andra intressenter bjudits in via annons, hölls i Torpa bystuga 2009-09-01.
Trafikverket har med anleding av inkomna synpunkter omarbetat det i oktober 2013 utställda förslaget till arbetsplan. I det nya förslaget till arbetsplan, daterat 2014-03-31, har olika intressen vägts samman och hänsyn tagits till inkomna synpunkter så långt som möjligt. De inkomna yttrandena med kommentarer finns redovisade i
arbetsplanen under flik 8.
Ett separat samråd avseende indragning av väg 548.01 och väg 553.01 hölls 2014-02-24 i Annerstad kyrkskola.
7(47)
Syfte och mål 2
Syftet med arbetsplanen är:
- att erhålla tillstånd till byggande av allmän väg - att ge markåtkomst
- att reglera väghållningsansvaret
Vägbyggnadsåtgärderna syftar till att skapa säker framkomlighet, med så litet intrång i miljön utanför befintligt vägområde som möjligt. Detta med beaktande av samtliga transportpolitiska delmål (tillgängligt transportsystem, hög transportkvalitet, säker trafik, god miljö, regional utveckling och jämställt transportsystem).
Det permanenta vägområde som erfordras redovisas i denna arbetsplan.
8(47)
Bakgrund 3
3.1 Förutsättningar
Allmänt 3.1.1
Väg 25, sträckan mellan Boasjön och Annerstad, är belägen i Ljungby kommun,
Kronobergs län. Väg 25 har en viktig funktion för långväga resor och transporter. Vägen utgör nationell stamväg och förmedlar trafik från Halmstad och E6 till E4 vid Ljungby och vidare mot Växjö och Kalmar. Väg 25 är av riksintresse för kommunikationer.
Aktuell sträcka är en etapp (etapp 2) av sträckan mellan Hallands länsgräns och Ljungby (Figur 3-1). Etapp 1 och 4 hanteras parallellt och kommer att byggas om till 2+1 väg med mittseparering. För etapp 3 kommer vidare arbete med arbetsplan att avvakta erfarenheter från etapp 2.
Aktuell etapp är ca 11 km lång. Den startar i väster vid korsningen mellan väg 25 och de allmänna vägarna 545 och 527 och avslutas ca 400 m väster om korsningen med Bolmån. På sträckan finns 7 st korsningar med allmänna vägar (nr 545, 527, 553, 528, 553.01, 548.01, 548 och 531).
Befintlig väg är 9 meter bred på större delen av sträckan. På en sträcka av ca 800 m som tidigare fungerat som flygraka är vägen 17 m bred.
Avsaknaden av mittseparering medför omkörningar med risk för svåra olyckor. Vägens sidoområde innehåller fasta hinder på stora delar av sträckan vilket kan medföra svåra konsekvenser vid avkörningar.
Figur 3-1. Översiktskarta som visar etappuppdelning för väg 25 mellan Hallands länsgräns och Ljungby.
9(47)
Trafikförhållanden 3.1.2
3.1.2.1 Trafikflöden
Hastigheten på sträckan är begränsad till 90 km/tim.
Trafikmängden uppmättes år 2006 till 4 440 fordon/årsmedeldygn öster om Skeen.
Denna mätning har bedömts som missvisande då den innefattade en stor mängd skogstransporter till följd av stormen Gudrun 2005. Med bakgrund av statistik och mätningar på andra delar av väg 25 har en trafikmängd på 3 750 fordon/årsmedeldygn bedömts vara ett rimligt antagande av trafikmängden år 2006 öster om Skeen. På delen väster om Skeen uppmättes år 2006 en trafikmängd på 3 450 fordon.
Andelen tung trafik är hög och uppgår till 16 % öster om och 18 % väster om Skeen enligt mätningar från år 2006.
Det finns åtta anslutande allmänna vägar på sträckan. I korsningen vid Boasjön är trafikflödena på väg 527 mot Torpa 370 fordon/årsmedeldygn och på väg 545 mot Lidhult/Byholma ca 690 fordon/årsmedeldygn. På övriga allmänna vägar är
trafikflödena relativt små. På väg 553 mot Skeen ca 110 fordon/årsmedeldygn, på väg 528 mot Snäckarp 190 fordon/årsmedeldygn, på väg 553.01 genom Skeen ca 90
fordon/årsmedeldygn, på väg 548.01 genom Annerstad finns ingen uppgift, på väg 548 mot Annerstad ca 120 fordon/årsmedeldygn och på väg 531 mot Nöttja ca 90
fordon/årsmedeldygn. Vägsystemet redovisas i Figur 3-2.
Figur 3-2. Allmänna vägar och vägnummer på sträckan. Grön linje markerar gräns för arbetsplan.
10(47)
Inom arbetsplaneområdet finns det även flera enskilda vägar med statsbidrag, dessa är gamla sträckningen av väg 25 från väg 527 och västerut (17980.2), Hallarpsvägen (18403.1), vägen genom Västraby (18524) och vägen mot Ånäs/Jungfrugård (18027).
Trafikflödet för dessa har inhämtats från Trafikverkets redovisning av bidragsvägar och flödena är för gamla sträckningen av väg 25 mellan 25-50 fordon/årsmedeldygn och för de tre andra mindre än 25 fordon/årsmedeldygn.
3.1.2.2 Kollektivtrafik
Väg 25 trafikeras på sträckan av de regionala busslinjerna 145, 152 och 153 med totalt 12 turer per vardag. På sträckan finns idag 11 hållplatser. Hållplatserna är placerade i följande punkter:
I anslutning till rastplatsen vid Boasjön
Vid slutet (östra delen) av flygrakan, i sektion ca 20/970
Inne i samhället Skeen (3 hållplatser)
I anslutning till korsningen med väg 548.01
I anslutning till korsningen med väg 548
Öster om anslutning med väg 548, hållplats Backarna i sektion ca 26/560
I anslutning till korsningen med väg 531
I anslutning till infart till samhället Västraby, i sektion ca 28/350 Precis öster om arbetsplanegränsen finns en hållplats vid Bolmån.
Hållplatserna är enbart markerade med hållplatsskyltar och har inga bussfickor och ingen separat yta för väntande, förutom vid Boasjöns rastplats där bussen stannar inne på rastplatsen.
3.1.2.3 Gång- och cykeltrafik
Få oskyddade trafikanter rör sig på väg 25 på de delar av aktuell sträcka, där det bor få människor i direkt anslutning till vägen. Det finns inga anlagda gång- och cykelbanor längs väg 25 vilket medför att oskyddade trafikanter får ta sig fram på vägrenen vilket kan kännas otryggt. Lokalt, i anslutning till t.ex. busshållplatser, kan det dock
förekomma mer gång- och cykeltrafik längs och tvärs vägen.
I anslutning till samhällen längs väg 25 rör sig fler oskyddade trafikanter både mellan samhällena och till badplatser vid sjön Kösen och vid Bolmån.
3.1.2.4 Viltstängsel
Längs aktuell sträcka saknas viltstängsel. Det finns dock ett starkt intresse bland de boende, inte minst jägare, längs vägen för att sätta upp viltstängsel.
11(47)
Olycksstatistik 3.1.3
Under perioden 2002 – 2013-08 redovisar olycksstatistik från Strada att ett trettiotal olyckor skett på aktuell sträcka. Olyckorna är fördelade på olyckstyp och antal enligt följande:
Singel: 14
Cykel/Moped: 1
Vilt: 9
Korsande: 1
Möte: 1
Upphinnande: 2
Övriga: 3
Av olyckorna på sträckan är det ingen dödsolycka, 3 svåra olyckor, varav en singelolycka och 2 st med älg. Övriga 28 registrerades som lindriga olyckor.
Under perioden 1985- 2009 har ett mycket stort antal djurkollisioner registrerats varav flertalet med rådjur och cirka 45 med älg (bilaga 6 till MKBn). På senare tid har
vildsvinsstammen i området ökat markant. Kollisioner med vildsvin har blivit ett ökande inslag bland viltolyckorna.
Bebyggelse och markanvändning 3.1.4
I den östra delen av aktuell sträcka ligger samhällena Skeen och Annerstad och precis i arbetsplanegränsen ligger en vägsamfällighet med dussintalet hus norr om väg 25.
Strax öster om arbetsplanegränsen ligger samhället Bolmarö intill vägen på södra sidan.
Huvudsakliga målpunkter för boende i dessa samhällen är arbetstillfällen i Ljungby och Halmstad. Mer närliggande målpunkter är förskola/skola söder om väg 25 vid
Annerstad och badplatser vid Kösen och vid Bolmån öster om Annerstad.
Vägen omges på större delen av sträckan av rationellt brukad skogsmark och till en mindre del av jordbruksmark.
Miljöförhållanden 3.1.5
Miljöförhållanden kommenteras i kapitel 6, konsekvenser av den föreslagna vägen, och mer utförligt i miljökonsekvensbeskrivningen (arbetsplan, flik 4).
3.1.5.1 Människors hälsa
Det har gjorts bullerberäkningar för tre scenarier: nuläge år 2009, nollalternativ år 2030 och utbyggnadsalternativ år 2030. Beräkningarna redovisas mer i detalj i PM Buller (arbetsplan, flik 5).
12(47)
Nedanstående text ersätter texten gällande buller i kapitel 7.6.1 – 7.6.3 i
miljökonsekvensbeskrivningen. Orsaken är att arbetsplanen har uppdaterats efter att tillhörande miljökonsekvensbeskrivning blivit godkänd av länsstyrelsen.
Riktvärden
Riksdagen har i samband med Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 fastställt
följande riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av
trafikinfrastruktur:
30 dBA ekvivalentnivå inomhus
45 dBA maximalnivå inomhus nattetid (får överskridas högst 5 ggr per natt)
55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad (får överskridas högst 5 ggr per timme)
Det anges även att vid tillämpning av åtgärder bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Enligt
Trafikverket är en generell dämpning av fasader 25 dBA vid hastigheten 50 km/h. När hastigheten ökar blir frekvensen högre vilket gör att fasaden dämpar lite bättre.
Generellt brukar dämpningen öka 1 dBA för varje hastighetsökning med 10 km/h. Vid hastigheten 100 km/h blir således den generella dämpningen ca 30 dBA. Intentionen i projektet är därför att endast föreslå fasaddämpande åtgärder för de bostäder som har en ekvivalent ljudnivå som är över 60 dBA utomhus vid fasad.
Nuläge år 2009
Av de bostäder som finns i närheten av väg 25 är det fem som i dagsläget har ekvivalenta ljudnivåer över 55 dBA. Bostaden på fastigheten Annerstad 4:41 har ljudnivåer över 60 dBA.
Den maximala ljudnivån överskrider 70 dBA för Annerstad 4:41 och Annerstad 4:42 vid fasad.
3.1.5.2 Natur- och kulturmiljö
Vägen omges till största delen av skogsmark men till en mindre del också av ett
kulturlandskap. Det skog- och myrrika landskapet med närhet till sjöar och vattendrag har ett rikt växt- och djurliv och bitvis stora naturvärden. Skogarna runt väg 25
utnyttjas flitigt av jägare. Fornlämningar påminner om det gamla odlingslandskapet med ett antal fossila åkrar, stensättningar och fångstgropar.
Från väster i riktning österut ligger vägen sträckvis lägre och i skärning mot omgivande natur. Längs dessa sträckor finns tät blandskog med stort inslag av barr längs båda sidor om vägen. Längs mittdelen av sträckan är landskapet mer kuperat, med växelvis öppen betesmark och mindre områden och dungar av vegetation. Vegetationen i diken längs vägen visar att det sträckvis är fuktigt.
13(47)
Den 800 m långa och 17 m breda flygrakan är monoton. Vägen och vägrummet är platt och brett. Längre österut växlar landskapet åter mellan det kuperade öppna
beteslandskapet och mer blandskog där vägen skär genom omgivande natur. Längs sträckor där vägen ligger högt i landskapet finns mycket björk.
Cirka 300 meter norr om väg 25 (Se bilaga 5 till MKB), strax nordväst om Skeen ligger sjön Bolmen och dess omgivning som är av riksintresse för friluftslivet.
Boendemiljöer i närheten av vägen består av jordbruksfastigheter och enskilda bostadsfastigheter. Väg 25 utgör en barriär för korsande trafikanter, såväl oskyddade som bilburna.
3.1.5.3 Hushållning med naturresurser
På sträckan passeras Bolmentunneln som förser Sydvatten AB (samkommunalt bolag som sköter vattenförsörjningen i sydvästra Skåne) med råvatten för cirka 500 000 abonnenter. Väg 25 är primär transportväg för farligt gods med stor och ökande andel tung trafik.
3.2 Tidigare utredningar och beslut
En förstudie för sträckan Hallands länsgräns – Ljungby upprättades under 2008 (Förstudie Väg 25, Hallands länsgräns – Ljungby, beslutshandling augusti 2008).
Förstudien ledde till ett ställningstagande från väghållningsmyndigheten (beslut 2008- 11-04). Av beslutet framgår att arbetsplaner och bygghandlingar ska tas fram med inriktning på att etappvis förse vägen med mitträcke.
I förstudien kap 5.7 framkommer i en sammanfattning av en genomgång av åtgärder enligt fyrstegsprincipen följande: ”Då åtgärderna i steg 1 och 2 synes otillräckliga för att lösa de identifierade problemen, föreslår Trafikverket att väg 25 på den aktuella
sträckan byggs om till en 2+1-väg med mitträcke.”
Länsstyrelsen beslutade 2008-08-21 att föreslagna åtgärder på aktuell sträcka kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Ett Tekniskt PM upprättades under 2008 som redovisade kostnader för olika
alternativa sträckindelningar för mittseparering av sträckan mellan Hallands länsgräns och Ljungby.
I samband med framtagandet av arbetsplanen har samråd hållits, se vidare kapitel 10 Samrådsredogörelse. Efter genomfört samråd upprättades en MKB som godkändes av länsstyrelsen den 26 juni 2012.
Länsstyrelsen lämnade 2013-11-07 ett yttrande över arbetsplanen där de anför att de åtgärder som är aktuella i projektet kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken.
14(47)
Arbetsplan, daterad 2013-10-15, ställdes ut 2013-10-15 till 2013-11-08. Inkomna synpunkter har föranlett en revidering av arbetsplanen.
15(47)
Vägförslaget 4
4.1 ARBETSPLANENS OMFATTNING Allmänt
4.1.1
Arbetsplanen omfattar väg 25 från korsningen mellan väg 25 och de allmänna vägarna 545 och 527 i väster till infarten till Kösens badplats ca 400 m väster om korsningen med Bolmån i öster (Figur 3-2). Sträckan är cirka 11 km lång.
Föreslagen utformning 4.1.2
Sträckan som omfattas av denna arbetsplan föreslås byggas om till så kallad gles 2+1- väg och förses med mitträcke på hela sträckan. Gles 2+1-väg innebär att vägen får ett körfält i var riktning och att omkörningsfält skapas på vissa sträckor. Cirka 8 km av sträckan får 1+1-fält.
Två omkörningsmöjligheter skapas i var riktning med en längd på 800-900 m vardera varav det på flygrakan blir 2+2-fält som ryms inom befintlig vägbredd. På sträckan mellan väg 528 och 548.01 breddas vägen söderut för att skapa att omkörningsfält i östlig riktning. På en sträcka av ca 900 m genom Hästasjömyren, med slut i korsningen med väg 531, breddas vägen norrut för att skapa omkörningsfält i västlig riktning.
Omkörningsfältens placering har valts för att skapa balans mellan en- och tvåfältssträckorna.
Samtidigt som vägen mittsepareras ses vägens sidoområden över.
Sammanhängande viltstängsel föreslås i skogsmark. I öppen mark med god sikt föreslås uppehåll i viltstängslet.
På sträckan finns 7 st korsningar med allmänna vägar (nr 545, 527, 553, 528, 553.01, 548.01, 548 och 531). Följande åtgärder görs:
Korsningen i väster, med väg 545 och 527, är utformad med vänstersvängfält redan idag och åtgärdas ej.
Korsningen med väg 553 är idag en trevägskorsning. Vägen breddas på båda sidorna och korsningen utformas med vänstersvängsfält. Nödfickor förläggs på väg 25 i anslutning till korsningen och ny ögla anläggs på väg 553. På södra sidan finns en skogsinfart utan vänstersvängfält och infart tillåts därför ej österifrån.
Korsningen med väg 528 utformas med vänstersvängfält.
Korsningen med väg 553.01 stängs för biltrafik.
Korsningen med väg 548.01 stängs för biltrafik.
Korsningen med väg 548 är idag en trevägskorsning. En ny enskild väg som byggs på södra sidan av väg 25 dras in i korsningen, som efter ombyggnaden blir en fyrvägskorsning. Ny vändögla anläggs på väg 548. Korsningen med väg 531 utformas med vänstersvängfält. Ny lokalväg ansluts norrut i denna korsning.
16(47)
Anslutningar till enskilda vägar, skogs- och åkerinfarter och fastighetsinfarter har setts över. Det har varit projektets målsättning att stänga så många direktanslutningar som möjligt till väg 25 samt att minimera antalet öppningar i mitträcket. För att
åstadkomma detta föreslås att vissa anslutningar stängs medan andra utformas som medlöpande. Med medlöpande avses att ingen öppning finns i räcket utan
anslutningen kan användas genom att svänga av höger från väg 25 och svänga höger ut på väg 25. Vändmöjligheter erbjuds på de föreslagna vändöglorna utmed sträckan.
Vändöglorna skapar också vändmöjligheter för driftfordon och räddningstjänst. Några anslutningar utförs också med vänstersvängsögla eller enkel vändögla som är en mindre variant för personbilar och mindre lastbilar. En ny större korsning med
vänstersvängfält skapas för infart till skola och förskola samt skogsfastigheter på södra sidan av väg 25 vid Annerstad. För att möjliggöra utfart för de fastigheter vars utfarter stängs byggs ca 2020 m enskild väg, 440 m skogsbilväg och 530 m traktorväg.
Nödfickor skapas på enfältssträckorna för att möjliggöra uppställning av havererade fordon samt möjliggöra omkörning av långsamtgående fordon.
Då aktuell sträcka idag är 9 meter bred på större delen av sträckan så behöver vägen breddas i följande lägen:
För korsningar med vänstersvängfält i korsningarna med väg 553, 528, 548, 531 och enskild väg till skola/förskola vid Annerstad.
För nytt körfält i västlig riktning på en sträcka från väg 531 och ca 900 m västerut (breddning på norra sidan).
För nytt körfält i östlig riktning mellan väg 528 och 548.01 (breddning på södra sidan).
Övriga åtgärder som tar mark i anspråk utanför befintligt vägområde är:
mark som måste tas i anspråk för att säkerhetszonen skall hållas fri från fasta föremål.
mark för uppsättning av nytt viltstängsel, viltgrindar och färister.
mark vid korsningarna för att möjliggöra separata bussfickor och breddning av stödremsa.
mark för sommarcykelväg.
mark för nödfickor.
mark för vänd- och vänstersvängsöglor.
mark för breddning av enskilda infarter för att möjliggöra infart med skogsbil.
mark för nya enskilda lokalvägar och skogsbilvägar.
4.2 Trafik
Med de framtagna uppskrivningstalen samt trafikflöden för år 2006 har
prognostiserade trafikflöden för år 2030 räknats fram. År 2030 förväntas trafiken öster om Skeen ha ökat till cirka 5700 f/d varav 20 % lastbilar och väster om Skeen till cirka 5300 f/d varav 23 % lastbilar. Gles 2+1-väg bedöms fungera bra för denna
17(47)
fordonsmängd. Föreslagen utformning medger efter ombyggnaden en höjning av hastigheten till 100 km/h.
4.3 Kollektivtrafik
Hållplatserna inne i Skeen tas bort och ersätts med.en ny hållplats för både öster- och västergående trafik som placeras i en ny ögla på väg 553 i anslutning till väg 25.
I övrigt utgår hållplatserna vid Backarna. Kvarstående hållplatsers läge och utformning kommer att justeras något så att de hamnar i anslutning till nya korsningar. De
utformas med separat ficka samt anordnad yta (ej upphöjd) för de väntande.
Stödremsan kommer att breddas i anslutning till korsningarna för att göra det säkrare för de gående att ta sig till och från busshållplatserna. De oskyddade trafikanterna ges möjlighet till att korsa väg 25 i anslutning till korsningarna inom det område där uppehåll görs i mitträcket (Figur 4-1).
Figur 4-1 Bilden visar principiell utformning av gångvägar och passager för oskyddade trafikanter i anslutning till hållplatserna.
4.4 Gång- och cykeltrafik
Uppsättningen av mitträcke försämrar möjligheten att cykla på väg 25. Dock finns möjlighet att cykla på det befintliga respektive nya föreslagna parallellvägnätet (Figur 4-2).
18(47)
Figur 4-2 Befintligt respektive nytt föreslaget parallellvägnät. Blå punkter indikerar den del där gång- och cykeltrafikanterna hänvisas till väg 25 och röda punkter resterande delar.
Från väg 628 till väg 553.01 föreslås en sommarcykelväg.
Öster om arbetsplanegränsen föreslås cykelnätet dras vidare för att ansluta till vägen mot Lillarp öster om Bolmån. Denna del ingår i annan arbetsplan.
4.5 Val av typsektioner
Befintlig vägbredd är idag 9 meter hela vägen från Boasjön till Annerstad förutom på en 800 meter lång sträcka (flygraka) där vägbredden är 17 m.
Vägbredder och körfältsindelning för 2+1 och 1+1 sektionerna har valts enligt Vägverkets publikation 2006:37 ”Säker framkomlighet – preliminära riktlinjer för utformning, reglering och drift”.
Föreslagna typsektioner visas på ritningarna 1 00 T 04 31-33.
På sträcka med 2+1 körfält breddas vägen till 12.25. Föreslagen vägsektion kommer att vara: Vägren 0.75 m, KF1 3.25 m, KF2 3.25 m, målad mittrefug med räcke 1,0 m, KF1 3.25 m, Vägren 0.75 m.
För 1+1 körfält med vägbredd 9,0 m blir sektionen: Vägren 0.75 m, KF 3.25 m, målad mittrefug med räcke 1,0 m, KF 3.25 m, Vägren 0.75 m.
För att uppnå en fri bredd mellan räcken på 5.1 m, vilket krävs på dispensfordon, utförs sidoräcken som slänträcken.
För 2+2 körfält med vägbredd 17 m blir sektionen: Vägren 1,25 m, KF1 3.25 m, KF2 3.25 m, målad mittrefug med räcke 1,5 m, KF2 3.25 m, KF1 3.25 m, Vägren 1,25 m.
19(47)
Samtidigt som vägen mittsepareras ses vägens sidoområden över. Denna översyn innebär att fasta oeftergivliga föremål såsom stenar, träd o d inom vägens säkerhetszon rensas bort alternativt skyddas med sidoräcke.
Säkerhetszon innebär det område utanför körbanan, som ska vara fritt från fysiska hinder, i form av fasta oeftergivliga föremål, för att minska konsekvenserna vid av- körningar. Behovet av säkerhetszon varierar beroende på släntlutning och om vägen ligger i skärning eller på bank samt markslag. För att undvika omfattande rensning av fasta oeftergivliga föremål t.ex. i skogspartier sätts istället sidoräcke på vissa delar, totalt cirka 6 000 m. Rensning av sidoområdet i skogsmark sker på en sträcka av totalt cirka 6 400 m. Övriga sträckor har idag erforderlig standard på säkerhetszonen.
Vegetation inom säkerhetszonen behöver röjas på stora delar av sträckan från träd med stamträdsdimensioner (≥ 10 cm diameter) och det behöver upprepas med jämna mellanrum för att förhindra att buskar och sly uppnår stamträdsdimensioner, det vill säga blir fasta hinder.
Sommarcykelvägen ges en bredd på 1,5 meter.
De enskilda vägarnas bredd föreslås bli 3.5 m och skogsvägarnas bredd 4 m. Skogsbil- och traktorvägarnas sektion följer Skogsstyrelsens anvisningar för projektering och byggande av skogsbilväg klass III och IV.
4.6 Väggeometri
Befintlig linjeföringsstandard på väg 25, vilken möjliggör en hastighet på 100 km/h, kommer att kvarstå.
4.7 Landskaps- respektive tätortsanpassning och miljöskyddsåtgärder
I bilaga 1 redovisas MKB:ns samtliga förslag på hänsynsåtgärder med referens till avsnitt i föreliggande arbetsplanebeskrivning. I det följande redovisas de
hänsynsåtgärder som ska genomföras.
Landskapsanpassning 4.7.1
Vägens begränsade breddning innebär inga större möjligheter att anpassa vägens linje- föring till landskapet. Sidoräcke på delar av sträckan medför ett minskat behov av rens- ning av sidoområdet från träd och stenar vilket mildrar det visuella intrycket. Intrycket av viltstängslet mildras av att buskar och sly röjs periodiskt med ett intervall på minst tre år. Vändöglorna utformas med dike i mitten med naturlik utformning med grus eller naturlig vegetation för att ta hänsyn till omgivande landskaps karaktär.
Befintliga flygfickor, som tas bort utanför ramen av denna arbetsplan, föreslås återgå till naturmark, genom att ytskikt och den översta delen av vägkroppen tas bort. Ytan luckras för spontan invandring av växter.
20(47)
Tätortsanpassning 4.7.2
Idag finns två infarter vardera till samhällena Annerstad och Skeen från väg 25. För att minska antalet konfliktpunkter på väg 25 ändras anslutningarna till dessa samhällen.
Den östra infarten till Skeen (väg 553.01) stängs. Den västra anslutningen till Skeen (väg 553) kommer även i framtiden vara öppen för in- och utfart både från öst och väst.
Vid Annerstad kommer den östra infarten (väg 548) hållas öppen för infart både från öster och väster medan den västra infarten (väg 548.01) stängs för biltrafik. Mitt emot väg 548.01 vid Annerstad ligger en förskola och skola som är en målpunkt för boende i de närliggande samhällena. Förskolan har idag en egen infart från väg 25. Söder om förskolan ligger ekonomibyggnader samt ett antal skogsfastigheter som idag har en utfart ca 120 m väster om förskolan. En av dessa två korsningar behöver stängas.
Anslutningen mitt emot väg 548.01 bibehålls. Korsningen utformas med separat vänstersvängfält.
Vid samfälligheten i öster byggs en ögla som möjliggör in- och utfart i båda riktningar.
Miljöskyddsåtgärder 4.7.3
4.7.3.1 Naturmiljö
Vägen har anpassats till Naturreservatet Flymossen/Hästasjömyrens Natura 2000- område genom länsstyrelsens meddelande om att det begränsade intrånget inte medför en betydande miljöpåverkan och därmed inte är tillståndspliktigt.
På vägens södra del vid km 26/000 anläggs en enskild väg som anpassas till befintlig fastighetsgräns vilken sammanfaller med naturreservatets begränsningslinje.
Naturreservatet bedöms därför inte påverkas och tillstånd är inte aktuellt (Se figur 4-3).
21(47)
Figur 4-3 Ovan visas aktuella begränsningslinjer för skyddade naturområden. Röd ring markerar ny enskild väg som dras intill naturreservatets gräns.
I öppen mark med god sikt upphör viltstängslet i kombination med viltvarnings- skyltning med information om att viltstängsel upphör. Viltstängsel och val av öppningar ska följas upp.
4.7.3.2 Kulturmiljö
Kommande tillstånd/samråd med länsstyrelsen kommer att avgöra eventuellt behov av arkeologiska åtgärder.
Markarbeten ska avbrytas direkt vid påträffande av fornlämningar och länsstyrelsen kontaktas.
4.7.3.3 Rekreation och friluftsliv
Det ges möjlighet att gå och cykla på befintligt respektive nytt föreslaget parallellvägnät längs stora delar av sträckan. Tillgängligheten till Bolmenområdet (riksintresse för friluftslivet) kommer inte att försämras för varken oskyddade trafikanter eller
biltrafikanter. Färister och grindar kommer att möjliggöra passage av viltstängsel även i framtiden.
22(47)
4.7.3.4 Naturresurser
Vägen omges på större delen av sträckan av rationellt brukad skogsmark och till en mindre del av jordbruksmark. De areella näringarnas transportbehov tillgodoses
genom anpassning av enskilda vägar i de fall stängning av anslutningar skapar behov av alternativa transportvägar.
Föreslagna åtgärder vid passagen av Bolmentunneln avser dels förebyggande åtgärder vid en eventuell olycka med farligt godstransport, dels åtgärder som krävs för
minskning av risken för inträngning av föroreningar från vägen till Bolmentunneln. Ett drygt 900 m långt avsnitt av vägen avvattnas huvudsakligen mot söder, till ett större dike som korsar vägen ca 215 m öster om korsningen med Bolmentunneln. Jordlagrets mäktighet över Bolmentunneln överstiger 2 m. Jordlagret består huvudsakligen av sandig-siltig morän. I denna typ av jordmaterial bedöms perkolationshastigheten i vertikal led till storleksordningen 0,5 m/dygn. Vägens avsnitt på sträckan med hög sårbarhet, mellan vägens längdmätning ca 22/650 och 22/900, knappt 300 m, förses med sidoräcken av balktyp enligt följande:
Högkapacitetsräcke H1 mellan längdmätning 22/650 -22/900 på vägen norra sida
Högkapacitetsräcke H1mellan längdmätning 22/650 -23/000 på vägens södra sida
Mitträcke på denna sträcka utförs med räcke av balktyp. För att reducera risken för inträngning av vägföroreningar till Bolmentunneln förses innerslänter i anslutning till högkapacitetsräcken enligt ovan med skydd av geotextil, tätskikt av geomembran samt fem cm skyddslager av blandjord som kompletteras med återlagd jordmån med
grässådd. Föreslagen utformning av detta skikt och övrig uppbyggnad av dikesbotten framgår av normalsektioner på ritning 1 00 T 04 33.
Nödfickor flyttas från den mest sårbara delen över Bolmentunneln och anläggs i sektion ca 22/500 på norra sidan respektive sektion ca 23/130 på södra sidan.
Busshållplatserna, som tidigare låg längs väg 25 i anslutning till nödfickorna, får en säkrare placering i vändöglan på väg 553 in mot Skeen.
Avfarter på den ovan nämnda sträckan görs i största möjliga omfattning trafiksäkra.
Räddningstjänstens tid till start av insatsen vid en eventuell olycka med farligt gods i detta avsnitt beräknas understiga 1 timme. Genomförandet av åtgärder kan sedan variera beroende på typ av olycka m.m. mellan någon timme och ett dygn vilket innebär att omfattningen av åtgärder åberopande ovan nämnda perkolationshastighet kommer att blir hanterbar. Se mer i bilaga 3, PM Vattenskydd Bolmentunneln, 2013-10-04.
Trafikverket kommer att ställa krav på kommande entreprenör att uppställning av arbetsfordon ska ske utanför avgränsningen för hydraulisk påverkan.
23(47)
4.7.3.5 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Barriäreffekt
Färister och grindar kommer att möjliggöra passage av viltstängsel även i framtiden.
Buller
Bullerberäkningarna är utförda med trafikmängderna 4453-4735 ÅDT samt 17-18 % tung trafik för utbyggnadsalternativet 2035.
Vid beräkningarna av bullerpåverkan hanteras den del av sträckan där breddning eller utökning av vägbanan sker som väsentlig ombyggnad. Övrig del hanteras som befintlig miljö.
Vägförslaget leder till att 17 bostäder i utbyggnadsalternativet beräknas överskrida det ekvivalenta riktvärdet på 55 dBA. Endast två av bostäderna, Annerstad 4:41 och Skeen 9_1A, får ljudnivåer över 60 dBA. Vid fastigheten Skeen 9_1A sker detta endast i en mycket begränsad omfattning.
Riktvärdet för maximal ljudnivå överskrids för Annerstad 4:41 och Annerstad 4:42.
Båda dessa fastigheter föreslås få en bullerskyddsvall.
Konsekvenserna av vägprojektet bedöms bli något negativa för boendemiljön då flertalet fastigheter utsätts för högre bullernivåer från trafiken på väg 25.
Mer detaljerad information finns i arbetsplanens flik 5, PM Bullerutredning väg 25, etapp 2 daterat rev 150226.
4.7.3.6 Miljöhänsyn under byggtiden
Hänsynsåtgärder under byggtiden framgår av MKB, t ex besiktning av byggnader i farozonen vid ev. sprängningsarbeten.
4.8 Trafikregleringar
Föreslagen vägutformning ska medge att hastigheten höjs till 100 km/h efter ombyggnaden.
Föreslagna vänd- och vänstersvängsöglor enkelriktas, helt eller delvis, samt förses med stopp före utfart på väg 25.
Idag finns ett flertal anslutningar till enskilda vägar, skogs- och åkerinfarter och fastighetsinfarter på sträckan. Vissa av dessa anslutningar kommer att stängas medan andra utformas som medlöpande. Vändmöjligheter erbjuds på de föreslagna öglorna.
Ovan nämnda åtgärder kräver nya eller ändrade lokala trafikföreskrifter.
24(47)
Stängning av anslutningar ingår inte i arbetsplanen mer än som förslag. Beslut om stängning måste tas av väghållningsmyndigheten i särskild ordning.
Möjligheten för räddningstjänsten att nyttja det enskilda vägnätet som räddningsvägar kommer att regleras via lantmäteriförrättning eller liknande avtal.
Infartsmöjlighet via enskilda vägar på annans mark för fastigheter vars infarter stängs, kommer att regleras via lantmäteriförrättning.
Trafikföring under byggnadstid beskrivs under punkten 8 ”Genomförande”.
4.9 Belysning
Belysning finns idag endast i korsningen med väg 553. Belysning utöver den befintliga planeras inte.
4.10 Brokonstruktioner (Konstbyggnader)
På sträckan finns följande två broar på väg 25.Tabell 4-1Befintliga broar
Benämning Beskrivning av bro Placering/ Sektion 7-463-1 Fritt upplagd plattbro i betong
Bredd 9 m
Spännvidd 1.6+17+1.6 m
23/550
7-529-1 Rörbro, stående ellips, stålklädd med sprutbetong
Bredd 14 m Spännvidd 2,2 m
26/140
Ingen av dessa broar berörs av breddning i och med ombyggnaden. Broarnas bredd på 9 m gör dock att uppehåll i mitträcket måste göras över broarna för att medge
framkomlighet för dispenstransporter.
På sträckan finns även 3 koportar i betong under väg 25, en strax väster om Torpaån, en strax väster om korsningen med väg 553.01 och en mellan väg 548.01 och väg 548.
Koporten i sektion 23/500 ersätts/kompletteras med en ny i sektion 23/060. Befintlig koport i sektion 23/500 behålls eventuellt i befintligt skick. Koporten i sektion 24/040 rivs. Breddning av vägen samt höga grundvattennivåer innebär att anläggning av koport med fungerande avvattning medför orimligt stora investerings- och driftskostnader. För passage av djur till jordbruksmark söder om väg 25 föreslås djurtransport vid rak överfart i sektion ca 24/160. Koporten i sektion 25/500 behålls i befintligt skick och diken i anslutning till koporten rensas. På det parallella vägnätet, i den gamla sträckningen av väg 25, finns en betongbro i sektion ca 26/150. Bron
bedöms vara i gott skick ur bärighetssynpunkt, men växtlighet har till viss del tagit över
25(47)
på körbanan. Rensning kommer att behövas för att bron ska uppfylla erforderlig standard för att ingå i räddningsvägnätet.
4.11 Ledningar och avvattning
Det finns el-, tele- och datakablar på delar av sträckan, både luftledningar och markförlagda kablar. Alla kända ledningarna finns redovisade på ritningarna 1 00 W 94 31 – 42.
Befintliga längsgående datakablar påverkas av att vägen breddas och behöver flyttas i sidled. Detta gäller el, tele och datakablar. Den längd som bedöms behöva läggas om är ca 2 600 m. Dessa längsgående kablar berörs även av att nytt sidoräcke sätts upp.
Sträckan för denna påverkan, där breddning inte utförs men där anpassning av räcke eller kablar behövs är ca 750 m. Nämnda längsgående kablar kommer också att beröras vid nya nödfickor, busshållplatser, öglor o d. Huvuddelen av de längsgående kablarna ligger inom befintligt vägområde och eventuella åtgärder kommer därför att belasta respektive ägare.
Korsande kablar i mark och i luften berörs på sju platser. I dessa fall behöver befintliga skyddsrör förlängas och befintliga stolpar flyttas alternativt skyddas. Även dessa åtgärder bedöms belasta respektive ägare då de befintliga anläggningarna återfinns inom befintlig vägområde.
Det finns inga VA-ledningar längs sträckan.
Några större förändringar av befintlig avledning av yt- och dräneringsvatten kommer inte att ske. Avvattning kommer även efter ombyggnaden att ske via öppna och djupa diken. Kompletteringar med trummor och dräneringsledningar kan bli aktuellt vid föreslagna vänd- och vänstersvängsöglor, hållplatser och parallellvägar. Avledningen kommer dock att ske tillsammans med övrigt vägvatten. Befintlig avledning sker genom öppna diken. Vissa parallellvägar kommer att passera diken, där nya trummor föreslås anläggas. I anslutning till Bolmentunneln genomförs speciella skyddsåtgärder enligt kapitel 4.7.3.4.
Raserad trumma i sektion ca 27/150 ersätts med ny trumma.
4.12 Vattenfrågor
Vissa ombyggnadsåtgärder kommer att utföras inom strandskyddsområde för Torpaån, Bolmån och Boasjön samt bäcken som avvattnar Hästasjön. Dessa beskrivs utförligare i kapitel 9.5.
Ett antal vattendrag passeras på sträckan. Vägtrummor kommer att nyanläggas eller förlängas, mindre diken och vattendrag kan komma att påverkas. De åtgärder inom projektet som är vattenverksamheter och kommer att bli föremål för anmälan eller tillståndsansökan från Trafikverket innan de genomförs beskrivs i kapitel 9.5.
26(47)
4.13 Geoteknik
Utförda geotekniska undersökningar redovisas i detalj i Geoteknisk undersökning.
Rapport, fält- och laboratorieresultat, (Rgeo) daterad 2013-07-05.
Beskrivningarna nedan baseras på utförda undersökningar samt uppgifter från SGUs jordartskarta 4D Markaryd NV, SGU specialkarta.
Jordlagerförhållanden 4.13.1
Vägområdet ligger inom ett småkulligt moränlandskap där organiskt material avlagrats i lågpartierna, huvudsakligen som mossar. Den största mossen påträffas strax öster om Annerstad mellan sjön Kösen och väg 25. Mossen är klassad som ett Natura 2000- område.
Vid utförda undersökningar, vilka planerades till och avslutades mellan 2 och 3 m djup under markytan, kunde konstateras att torvens mäktighet inom Natura 2000-området varierar mellan ca 2 och 3 m i anslutning till vägen. Provgropar grävda i vägkant utmed sträckan pekar på att inget organiskt material finns kvar under vägöverbyggnaden.
Kring Bolmån och Strömså, som korsar väg 25 i längdmätning ca 23/550, återfinns enligt jordartskartan isälvsavlagringar. Avlagringarna består huvudsakligen av genomsläppliga jordar som sand men även lera och silt kan förekomma.
Enligt utförda undersökningar består terrassen av sand/sandig morän alternativt siltig sand/siltig sandmorän, dvs. materialtyp 2 alt. 3B vilka hänförs till tjälfarlighetsklass 1 alt. 2, enligt AMA Anläggning 10. Schaktbarheten hos förekommande jordar bedöms motsvara schaktbarhetsklass 2 enligt Klassificeringssystem -85.
Ytskiktet inom arbetsplaneområdet utgörs av mullhaltig sand med mäktighet varierande mellan ca 0,15 och 0,3 m.
Geohydrologiska förhållanden 4.13.2
Fri vattenyta registrerades mellan ca 1 och 1,5 m under markytan vid
undersökningstillfället i augusti 2009. Grundvattnet påverkas av regn och växtlighet, av tjäle och snösmältning varför nivåerna varierar med årstiden.
Enligt SGUs månadsvisa utvärderingar av den aktuella grundvattensituationen över Sverige, låg grundvattennivåerna inom aktuellt område i augusti 2009 nära de normala för årstiden.
Åtgärder och konsekvenser 4.13.3
Geotekniskt klassificeras aktuellt utbyggnadsområde utanför Natura 2000-området som bra mark och de byggnadstekniska förutsättningarna bedöms vara goda.
Bärigheten för planerad breddning bedöms vara god och sättningsriskerna små.
27(47)
Breddning genom Natura 2000-området kräver någon form av förstärkning. Eftersom urgrävning troligen utförts genom området vid anläggandet av befintlig väg och de organiska mäktigheterna är hanterbara, max 3 m, föreslås urgrävning även för de breddade partierna. Fyllning utförs med bärkraftigt material av minst materialtyp 3B.
Den mullhaltiga sanden banas av och separeras från övriga schaktmassor. I det
fortsatta arbetet föreslås att den organiska halten i den mullhaltiga, ytliga sanden kont- rolleras för bedömning om den ska klassas som materialtyp 2 (istället för 6B) och inte behöva banas av. Gräs och rötter banas av och separeras från övriga schaktmassor.
De naturliga morän- och sandjordarna som återfinns inom vägområdet är användbara som fyllningsmaterial för vägbankar m.m. Massorna kan dock inte användas som överbyggnadsmaterial. Siltiga massors packningsegenskaper försämras kraftigt vid tillskott av vatten, vilket måste beaktas om sådana massor blir aktuella som
fyllningsmaterial.
4.14 Räddningsvägar
Längs väg 25 finns stora delar av den gamla vägsträckningen för väg 25 kvar. Denna lämnades tillbaka till markägarna i samband med förra ombyggnaden. Denna väg föreslås användas som räddningsväg längs stora delar av sträckan. I väster ansluter denna gamla vägsträckning till en annan enskild väg som sträcker sig nästan fram till Boasjöns rastplats. Denna föreslås också nyttjas som räddningsväg. De befintliga vägarna som föreslås användas är idag av varierande kvalitet. Genomförd besiktning indikerar endast begränsade åtgärder. Parallellvägnätet illustreras i Figur 4-4 nedan.
Figur 4-4 Parallellvägnät markerat med rött.
28(47)
Utöver detta system av parallellvägar byggs nödfickor med ungefär en kilometers mellanrum på enfältssträckorna.
4.15 Materialtillgång och materialhantering
Schakt och fyllning kommer att krävas i projektet för breddningar, öglor, hållplatser och nödfickor. Enskilda vägar och skogsbilvägar kommer att anpassas väl till terrängen och massbalans kommer att eftersträvas i anläggandet av dessa. Genom Hästasjömyren kommer urgrävning av mullhaltiga massor att krävas.
4.16 Uppföljning av åtgärder och konsekvenser
Entreprenadarbeten följs upp genom sedvanliga besiktningar.Effekterna av viltstängsel på frekvens och lokalisering av viltolyckor bör följas upp i samarbete mellan Trafikverket, polisen och lokala jägare. Effekter av mitt- och sidoräcken på viltets rörelsemönster bör studeras på central forsknings- och utvecklingsnivå.
De viktigaste effekterna är kopplade till vägtrafiken som rutinmässigt följs upp inom ramen för Trafikverkets verksamhet. De lösningar som tillskapas för att upprätthålla tillgängligheten till fastigheter och brukningsenheter följs upp inom ramen för Trafikverkets dialog med berörda i den fortsatta processen.
Förändring av allmän väg 5
Inom det aktuella området är, för statens räkning, enbart Trafikverket Region Syd allmän väghållare.
Väg 548.01 vid Annerstad föreslås dras in från statlig väghållning på sträckan mellan väg 25 och väg 548. Även väg 553.01 vid Skeen förslås dras in från statlig väghållning på sträckan mellan väg 25 och väg 553. Båda vägarna föreslås bli enskilda. Trafikverket är skyldigt att begära och bekosta förrättning enligt anläggningslagen för inrättande av förvaltning av de nya enskilda vägarna. (Se bilaga 2: Utrednings-PM: allmän väg 553.01 från vägkorsning i Skeen med allmän väg 553 mot sydost samt allmän väg 548.01 från Annerstads kyrka mot sydväst, båda med anslutning till väg 25, Ljungby kommun i Kronobergs län samt Protokoll från samrådsmöte gällande indragning av väg 548.01 och väg 553.01)
De sakägare som berörs av indragningen anges i sakägarförteckningen.
29(47)
Konsekvenser av den föreslagna vägen 6
6.1 Trafik och trafikanter Trafikmängder
6.1.1
Beräknade trafikmängder för år 2030 redovisas i avsnitt 4.2. Mer information finns i PM – Prognos för trafikökning på väg 25, 2009-06-02.
Framkomlighet, restid 6.1.2
Genom ombyggnad till 2+1 körfält med mitträcke skapas säkra omkörningssträckor.
Det innebär ett mera strukturerat körsätt för trafikanterna. De föreslagna åtgärderna förutsätts inte påverka trafikflödena på väg 25. Någon beräkning av tid och
framkomlighet har inte utförts. Liknande projekt har dock visat att framkomligheten försämras vid låga trafikflöden eftersom omkörning på befintlig väg vid dessa
förhållanden är lätt. Hög trafik ger omvänt förhållande med förbättrad framkomlighet.
Långsamtgående fordon kommer att tillåtas på väg 25 även efter ombyggnaden.
Långsamgående fordon på enfältssträckorna kan tillfälligt medföra minskad framkomlighet för övrig trafik och skapa irritation hos bakomliggande trafik samt hindra utryckningsfordon. På enfältssträckorna möjliggör därför föreslagna nödfickor omkörning av långsamtgående fordon i dessa punkter. På tvåfältssträckorna kommer ombyggnaden innebära att omkörningsmöjligheterna av långsamgående fordon underlättas.
Risken för störningar på grund av fordonshaveri ökar på enfältssträckorna då
vägsektionen blir smalare och passage av stillastående fordon försvåras. Det föreslås dock nödfickor för att minska dessa störningar.
Då de flesta befintliga infarter till enskilda vägar och fastigheter från väg 25 görs om till medlöpande infarter eller stängs försämras framkomligheten något för trafik till och från dessa fastigheter. De som får medlöpande infart kan, beroende på vilken riktning de kommer ifrån, behöva vända för att kunna köra in på sin fastighet. Vissa markägare får därmed något längre väg till delar av sina marker.
Uppförande av mitt- och sidoräcken samt viltstängsel innebär att barriäreffekten ökar för oskyddade trafikanter som vill korsa vägen eller ta sig från vägen för att nå
omgivningarna. Gånggrindar i viltstängslet kommer att sättas där behov finns att nå omgivningarna.
Det blir inte längre möjligt att gå eller passera med exempelvis cykel på ställen där det inte finns någon öppning i mitträcket. Det finns dock få oskyddade trafikanter på väg 25 och påverkan ses därför som liten. Parallellvägar sträcker sig totalt sett från Lillarpsvägen i öster och nästan fram till Boasjöns rastplats i väster. Sträckan från arbetsplanegränsen i öster och fram till Lillarpsvägen ingår i annan arbetsplan. Detta stråk kan användas till cykel.
30(47)
Trafiksäkerhet 6.1.3
Fördelarna med en mötesfri landsväg är primärt att trafiksäkerheten för fordonstrafiken förbättras, men de strukturerade omkörningarna och tydligare
korsningarna gör även att trafikmiljön blir enklare för trafikanten, vilket i sin tur måste anses förbättra inte bara säkerheten utan även komforten.
Stängning av ett flertal anslutningar samt förbud att svänga vänster direkt från huvudvägen in på enskilda vägar och anslutningar gör att antalet konfliktpunkter minskar. De kvarstående punkterna görs säkrare.
Förbättring av sidoområdet inom säkerhetszonen och uppsättning av viltstängsel är också åtgärder som betydligt ökar trafiksäkerheten.
6.1.3.1 Biltrafik
Det nya mitträcket kommer att minska konsekvenserna vid mötesolyckor. Fasta föremål inom vägens sidoområden, som kan äventyra trafiksäkerheten, tas bort eller skyddas med sidoräcken. Uppsättande av sidoräcken kommer sannolikt att minska avkörningsolyckor ut i sidoområdena. Rensningen av sidoområdena innebär minskad risk för svåra konsekvenser vid en eventuell avkörning.
Uppsättande av viltstängsel kommer att minska risken för viltolyckor och därmed förbättra trafiksäkerheten betydligt då vägen går genom ett viltrikt område. Djuren tvingas efter uppsättandet av viltstängsel dock att passera väg där uppehåll finns i viltstängslet, vilket ökar olycksrisken på dessa avsnitt. Öppningar har dock valts i öppen mark i på sådana sträckor där sikten är god.
6.1.3.2 Oskyddade trafikanter
Genom att sätta upp både mitt- och sidoräcke försvåras de oskyddade trafikanternas vistelse på vägen. Det blir inte längre möjligt att gå eller passera med exempelvis cykel på ställen där det inte finns någon öppning i mitträcket. Trafiksäkerheten i punkterna med öppningar i mitträcket påverkas inte.
I anslutning till busshållplatserna breddas stödremsan för gående i anslutning till korsningen för att förbättra säkerheten. Passage över väg 25 kan ske där mitträcket avslutas i anslutning till korsningen. Passagen kommer att markeras med stolpar för att undvika att biltrafik genar i kurvan. Detta ger en förbättring av säkerheten för de oskyddade trafikanterna.
Inga speciella tillgänglighetsåtgärder genomförs för funktionshindrade.
6.1.3.3 Långsamtgående fordon
Då några infarter görs om till att enbart medge medlöpande anslutning kan behovet av att köra långsamtgående fordon på väg 25 öka, vilket minskar trafiksäkerheten något.
Öppningar i mitträcket har föreslagits där regelbundet behov av att korsa väg 25 med
31(47)
långsamtgående fordon konstaterats. Denna åtgärd minskar i sig behovet för långsamtgående fordon att trafikera väg 25.
Komfort, kontinuitet 6.1.4
Ombyggnad till 2+1 körfält med mitträcke innebär ett mera strukturerat körsätt för trafikanterna. Trafikstörningarna blir därmed mindre och körkomforten ökar då bilisterna kan planera sin körning bättre. De större korsningarna på sträckan byggs om med vänstersvängfält eller öglor vilket också bidrar till ökad komfort genom minskade störningar i dessa punkter. På samma sätt ges ökad komfort genom att inga
vänstersvängar tillåts in på det enskilda vägnätet och till enskilda fastigheter.
Långsamtgående fordon på enfältssträckorna kan tillfälligt medföra inbromsningar och skapa irritation hos bakomliggande trafik.
Trafikantupplevelser och trafikservice 6.1.5
För trafikanten kan mitträcket, sidoräcken och viltstängsel göra att vägen ger ett starkare intryck och att upplevelsen av landskapet därmed försvagas.
P-fickor längs vägen tas bort eller byggs om till nödfickor. På den sida som breddas tas p-fickor bort. Om p-fickan ligger på en-fältig del byggs den om till nödficka.
Drift- och fordonskostnader 6.1.6
Trafikanternas drift- och fordonskostnader kommer endast marginellt att påverkas av åtgärderna. T ex kan vissa markägare få något längre transportsträckor. För trafikanter som enbart kör längs huvudvägen bedöms inga förändringar uppstå i förhållande till dagsläget.
Väghållarens kostnader för drift och underhåll bedöms däremot att öka, bland annat genom reparationer av påkörda räcken och fördyringar i samband med underhållet av huvudvägen och anslutande öglor.
Kollektivtrafik 6.1.7
Föreslagna åtgärder medför att trafiksäkerheten för bussresenärerna ökar jämfört med dagens situation. För boende i Skeen och för att fåtal boende längs sträckan försämras tillgängligheten till kollektivtrafiken något.
6.2 Markanvändning och miljö Människors hälsa
6.2.1
Barriäreffekt
Uppförande av mitt- och sidoräcken samt viltstängsel innebär att barriäreffekten ökar för framförallt lokala transportörer tvärs vägen men även för gång- och
cykeltrafikanter. Det sammanhängande gång- och cykelstråket mildrar den negativa effekten. Det är inte längre möjligt att gå eller passera med exempelvis cykel på ställen där det inte finns öppning i mitträcket. De passager som gör det möjligt för oskyddade
32(47)
trafikanter att korsa väg 25 är inte trafiksäkra utan trafikmiljön för oskyddade
trafikanter kommer också fortsättningsvis att vara otrygg. Närboende kan i flera olika situationer uppleva räcken som hindrande i de dagliga förflyttningarna och får i vissa fall längre till målpunkter på andra sidan vägen.
Luftföroreningar
Höjd hastighetsbegränsning och ökad trafik leder till ett mycket litet ökat utsläpp av luftföroreningar. Dessa ändringar kommer inte att leda till att miljökvalitetsnormer överskrids. Den aktuella miljön är öppen och trafikmängderna inte tillräckligt stora för att ge upphov till överskridanden i en miljö där det finns få andra källor till
luftföroreningar.
Buller
Vägförslaget leder till att 17 bostäder i utbyggnadsalternativet beräknas överskrida riktvärdet på 55 dBA. Två av dessa, Annerstad 4:41 och Annerstad 4:42, får ljudnivåer över 60 dBA. Annerstad 4:41 föreslås få fasaddämpande åtgärder vilket endast
förbättrar inomhusmiljön. Kostnaderna för att åtgärda utomhusmiljön bedöms inte kostnadseffektiva i förhållande till den nytta åtgärderna gör. Annerstad 4:42 föreslås få en bullerskyddsvall.
Konsekvenserna av vägprojektet bedöms således bli något negativa för boendemiljön då flertalet fastigheter utsätts för högre bullernivåer från trafiken på väg 25.
Farligt gods
Vid läckage av farligt gods kan såväl yt- som grundvatten förorenas med skadliga effekter på natur och naturresurser som följd. Projektets åtgärder leder i sig till förbättrad trafiksäkerhet och minskad risk för olyckor med läckage av farligt gods.
Natur- och kulturmiljö 6.2.2
Inga riksintressen för natur- eller kulturmiljön utsätts för påtaglig skada av projektet (Se vidare MKB).
Vägen breddas mot riksintresset Hästasjömyrens Natura 2000-område. Länsstyrelsen har meddelat att den aktuella breddningen inte på ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000-området. Beslutet (Bilaga 8 till MKB) grundades på ett separat PM (Bilaga 7 till MKB). Frågan behandlas också i MKB. Frågor om dispenser och tillstånd behandlas i kapitel 9.5.
Naturreservatet Flymossen som till stora delar sammanfaller med Natura 2000- området påverkas inte av vägförslagets åtgärder och medför därför inga negativa konsekvenser på naturreservatets värden.
Effekten av viltstängsel blir att större djurs rörelser över vägen försvåras. Detta kan leda till negativa populationsekologiska effekter. Viltstängslets omfattning baseras på
33(47)
en avvägning mellan ökad trafiksäkerhet och minskad djurdödlighet ställt mot ökad barriäreffekt (Se MKB).
Områden längs väg 25 mellan Boasjön och Bolmaryd är rika på kända fornlämningar som fossila åkrar, stensättningar och fångstgropar som inte berörs. Förekomsten av kända fornlämningar i trakten indikerar en risk för att tidigare okända fornlämningar kan påträffas även intill vägen. Anmälan för samråd/tillstånd enligt kulturminneslagen ska göras snarast och i god tid innan vägarbeten påbörjas.
Tillgängligheten för motorfordonstrafikanter till sjöarna Bolmen och Kösen bedöms även fortsättningsvis som tillräckligt god även om anslutningsmöjligheterna till lokalvägnätet blir färre (MKB Bilaga 1). Riksintresset skadas inte av
vägbyggnadsåtgärderna.
Hushållning med naturresurser 6.2.3
Sjön Bolmen omfattas av miljökvalitetsnormer för fiskvatten, bland annat
parametrarna vattentemperatur, syre, pH och Zink. Aktuell del av väg 25 ligger till största delen nedströms Bolmens avrinningsområde varför normerna ej överskrids.
Utbyggnaden till 2+1-väg i befintligt läge innebär att projektets syfte uppnås med minsta möjliga intrång i jord- och skogsbruksmark, vattenresurser eller andra naturresurser. Befintlig väg tas till vara i sin helhet och den del av befintlig väg som idag har en bredd av 17 m utnyttjas utan breddning för att få till stånd omkörningsfält i båda riktningarna. Det innebär ett minimum av material-, råvaru- och
energiförbrukning.
Kommunala planer 6.2.4
Översiktsplan
Ljungby kommuns översiktsplan (2006) betonar att det är angeläget att riksväg 25 väster om Ljungby byggs om med mitträcke och förses med viltstängsel.
34(47) Detaljplaner
Ett antal detaljplaner berör orten Skeen.
Tabell 6-1. Förteckning över detaljplaner inom vägprojektets influensområde.
Benämning Datering Planens
huvudsakliga syfte
Påverkan av vägarbetsplan Detaljplan för Sydvästra
delen av Skeens samhälle
Upprättad 1993-05-28
Bostäder, verksamheter, allmän plats i Skeen (vid passage av Bolmentunneln)
Liten påverkan pga slänternas utbredning längs väg 25
Detaljplan ovan berör Skeens samhälle. Genom Skeen passerar en äldre sträckning av väg 25. Samhället har idag anslutningsvägar till nuvarande väg 25 på två ställen, via väg 553 i väster och väg 553.01 i öster. Den västra anslutningen (553) kommer även i
framtiden att vara öppen för utfart både österut och västerut. Den östra anslutningen (553.01) föreslås stängas.
I övrigt påverkas några detaljplaner av projektet av större grad.
Övriga planer
Det finns bevarandeplan för Natura 2000-området Hästajömyren (SE0320117).
Området är delat i Annerstadsmossen, norr om väg 25 och Hästasjömyren/
Kanarpsmyren söder om väg 25. Lägena framgår av röda inramningar i MKB bilaga 3-2.
6.3 Miljökvalitetsnormer Bolmen, fiskvatten 6.3.1
Sjön Bolmen är ett fiskvatten med miljökvalitetsnormer enligt naturvårdsverkets förteckning (NFS 2002:6) över fiskvatten. Miljökvalitetsnormerna regleras i
förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Bolmen tillhör kategorin ”annat fiskvatten” till skillnad från kategorin ”laxvatten”.
Förordningen föreskriver gränsvärden för en rad kemiska och fysikaliska
vattenkvalitetsparametrar. Väg 25 passerar två bäckar, Skatebäcken och en bäck vars namn inte återfinns på lantmäteriets karta. Båda bäckarna mynnar i södra delen av sjön Bolmen benämnd Kafjorden, nära utloppet till Bolmån. Skatebäcken har flera förgreningar som berörs av väg 25 på ett avstånd av ca 1 km från Bolmen och med naturliga våtmarker på sträckan mellan väg 25 och Bolmen. Den icke namngivna bäcken berörs av väg 25 på ett avstånd av ca 0,5 km från väg 25. Båda bäckarna är små och har låga flöden.
Ingen av de båda bäckarna bedöms kunna transportera så betydande mängder av partiklar eller andra föroreningar att de föreskrivna miljökvalitetsnormerna kan
