Sveriges riksbank

'

)

J

~

^SVERIGEs

RIKSBANK

Sveriges riksbank

o

ARSREDOVISNING rgg8

Riksbankens mål är

att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och

effektivt betalningsväsende Därigenom bidrar Riksbanken

till hållbar tillväxt och

ökad sysselsättning

1998 i korthet

Ny riksbanksfollmäktige 'Oäljs av den nytillträdda riksdagen den 2I okwber.

Den rrya riksbankslagstiftningen antas av riksdagen den 27 not•ember.

Riksbanksfullmälctige, som tillträdet den I januari I999, väljs av riksdagen den 2 december.

De sex ledamötmw i den direktion, som tillträder den I januari 1999, utses av 1999 års riksbanhfollmäktige den 17 december.

Riksbanken beslutar sänka reparäntan från 4 ,J5 procent til/4, ¹⁰ procent den 4 juni.

Riksbanken beslutar sänka reparäntanfrån 4,10 procent tillj,85 procent den 3 november.

Rik.sbanksfollmäktige beslutar sänka både in-och utlåningsräntan med o

,s

procentenheter den 12 november. Inlåningsräntan sätts till3,25 procent och utlåningsräntan till4,75 procent.

Riksbanken beslutar sänka reparäntanfrån 3,85 procent tillj,60 procent den 24 november.

Riksbanken beslutar sänka reparäntanfrån 3,6o procent till3,40 procent den 15 december.

Riksbanken undettecknar ERM2~avtalet i september, men kronan ingår inte i samarbetet.

Inom ramenfor ett stödpaket till Brasilienfrån L"vf.F på totalt cirka 41 , j miljarder dollar deltar Sverige.

Riksbanken bildar, tillsammans med Finansinspektionen och de jinansi.ellaforetagen, ett gemmsamt rådfor samordning av övetgripande åtgärdet irifOr millennieskiftet.

M et än två tredjedelar av Sz•eriges bifollrning ställer sig bakom Riksbankens iriflationsmål på 2 procent.

Demonetarisering av ,Vu äldre sedlar vid årsskiftet 1998/ 99·

Fyra iriflationsrapporter och två Jinansmarknadsrapportet publiceras under året.

Nyckeltal 1998 1997 1995

Ultimo perioden:

Reperäntan (procent) 3,40 4,35 4,10

Korta räntan (tre månader; procent) 3.43 4.52 3,52

Långa rantan (tio år: procent) 4,18 5,98 6.71

Växelkurs (TCW-vägd) 130,60 121.51 117.83

SEKIDEM 4.8512 4,4185 4,4325

SEKIUSD 8,1320 7,9082 5,8859

l genomsnitt:

BNP (procentuell förändring) 2,9 1,5 1,3

Arbetslöshet (procent) 6,5 8,0 8,1

KPI (procentuell förändring) 0,4 0,9 0,8

Bytesbalans (miljarder kronor) 38 51 44

Handelsbalans (miljarder kronor) 140 141 125

statens lånebehov (miljarder kronor) --10*

o

21

• Prellmlnart

INNEHÅLL

1998 KORTHET RIKSBANKENS MÅL

RIKSBANKSCHEFEN HAR ORDET

VAXELKURSSYSTEMEN UNDER

1900·TALET 4

URANFORANDEN AV RIKSBANKS- LEDNINGEN

• PENNING· OCH VALUTAPOLITIKEN

• DET FINANSIELLA SYSTEMET 12

• INTERNATIONELLT SAMARBETE 15

• RIKSBANKSFULLMAKTIGE 20

• DIREKTIONEN 21

• PRESENTATION AV AVDELNINGARNA 22

• ÅR 2000-FRÅGAN 28

• KONTANTER l SAMHALL ET OCH

KONTANTHANTERING ÅR 2002 29

• •

• •

• •

• •

HUMANKAPITAL OCH MILJO

BALANS OCH RESULTATRAKNING

KOMMENTARER

R EDOVISN l NGSPR l N C l PER

BALANsRAKNING

RESULTATRÄKN l NG

NOTER

FORSLAG TILL DISPOSITION AV RIKSBANKENS VINST FOR R.II.KENSKAPSÅRET 1998 SAMT FEMÅRSOVERSIKT

RIKSBANKENS PRIS l EKONOMISK VETENSKAP TILL ALFRED NOBELS MINNE

EXTERN l N FORM AT lON

KALENDARIUM

~\'ERIGES RIKSBANK 1998 30 32 32 33 34 35 36

40

42 43 44

r---~~---~---,---

2

RIKSBANKENS MÅL

Riksbanken är Sveriges centralbank. Som centralbank har Riksbanken ansvar för pen- ningpolitiken.

Målet för Riksbankens verksamhet är att upprätthålla ett fast penning-.·ärde.

Det viktigaste penningpolitiska instru- mentet för att uppnå prisstabilitet är repa- räntan. Reparäntan är den ränta som ban- kerna kan låna eller placera till i Riksban- ken. Genom att ändra reparäntan påver- kar Riksbanken den ekonomiska aktidte- ten i ekonomin och därigenom i förläng- ningen också prisutvecklingen.

Riksbankens ska också främja ett sä- kert och effektivt betalningsväsende.

Riksbanken fyller denna målsättning genom att tillhandahålla sedlar och mynt samt behållningar på konto i Riksbanken, genom att svara för en grundläggande in- frastruktur i form av distributionssystem för sedlar och mynt, RIX-systemet m.m.

samt genom att svara för översynen av be- talningsförmedlingen i samhället.

Utan att åsidosätta målet om fast pen- ning-.·ärde bör Riksbanken därtill stödja målen för den allmänna ekonomiska politi- ken i syfte att uppnå hållbar tillväxt och hög sysselsättning.

INFLATIONsMÅL SEDAN I993 Sedan början av 1993 har Riksbanken ar- betat med ett av riksbanksfullmäktige for- mulerat inflationsmål som ledning för pen- ningpolitiken. Inflationen skall begränsas till 2 procent i årlig förändringstakt med ett toleransintervall på

±

I procentenhet.

PRISSTABILITETSMÅLET LAGFÄSTS Den 25 november IggB antog riksdagen en ny lagstiftning vars syfte är att stärka Riks- bankens självständighet Lagstiftningen träd- de i kraft den I januari rggg. Den viktigaste komponenten i den nya lagen är att målet för penningpolitiken finns fastlagt.

S\'ERIGES RIKSBANK.. l993

Riksbankens mål:

fast penningvärde

Direktionen beslutade i början av rggg att den operationella målformuleringen för penningpolitiken ligger fast Penningpoliti- kens uppgift är även i fortsättningen att be- gränsa förändringen av konsumentprisindex till 2 procent med ett toleransintervall om

±r procentenhet. Det finns emellertid an- ledning att förtydliga penningpolitikens upp- läggning.

Penningpolitiken inriktas normalt på att uppnå målet 2 procent på ett till två års sikt. Det finns två skäl att avvika från denna beslutsregeL För det första kan konsument- prisindex i det relevanta tidsperspektivet pressas upp eller ner av någon eller några faktorer som inte bedöms påverka inflatio- nen varaktigt. Exempel på sådana faktorer är förändringar i räntekostnader, indirekta skatter och subventioner. För det andra kan en snabb återgång till målet när en större avvikelse har inträffat ibland vara förenad med stora realekonomiska kostnader. Om någon m: dessa situationer föreligger kom- mer Riksbanken att i förväg klargöra hur stor avvikelse från inflationsmålet, definie- rat i termer av konsumentprisindex, som kan vara motiverad på ett till två års sikt.

Genom sådana förtydliganden under- lättas en utvärdering av penningpolitiken i efterhand.

Den nya lagstiftningen speglar väl de ekonomisk-politiska motiven för en själv- ständigare centralbank. Ett prisstabilitets- mål riskerar att bli verkningslöst om all- mänheten saknar förtroende för att det skall efterlevas. Genom att på olika sätt in- stitutionalisera målet kan förtroendet för att det skall upprätthållas stärkas och där- igenom penningpolitikens verkningsgrad för- bättras. Ett sätt att institutionalisera pris- stabilitetsmålet

ar

att i lag ange att pen- ningpolitiken skall syfta till att uppnå detta mål, och att delegera ansvaret för penning- politiken till en självständig centralbank

som ges frihet att utforma penningpoliti-

l

ken mot prisstabilitetsmålet

En penningpolitisk ram, bestående av en inom giYna ramar självständig central- bank under demokratisk kontroll med ett prisstabilitetsmål har varit grunden för flera utländska centralbanksreformer. Detta synsätt präglade också utformningen a,.- den institutionella ramen för den europe- iska centralbanken, ECB, som den kommit till uttryck i Maastrichtfördraget och stad- gan för det europeiska centralbankssyste- met, ECBS, och ECB.

Ett oroligt år på de finansiella marknaderna

Under r998 tilltog den oro på de internatio- nellafinansiella marknaderna, som inleddes i Asien året desiförinnan. Den internationella krisen ledde till en successiv nedrevidering av de internationella konjunkturutsikterna under året och påverkade även den svenska ekono- mins tillväxtutsikter. Trots omfattande pro- blem på andra håll i världenfortsatte emeller- tid det svenska finansiella systemet att uppvisa stabilitet under året.

FINANSIELL KRIS I VÅR OMVÄRLD

Utvecklingen under 1998 - och därmed Riksbankens arbete - har i hög grad präg- lats av krisen på de internationella finansiella marknaderna. Turbulensen på de finansiella marknaderna ökade markant då den ryska regeringen i mitten av augusti meddelade att de inte längre kunde betala sina skulder.

Oro får nya förluster och försök att minska de förluster som redan uppkommit gjorde att placerare sålde av tillgångar som de upp- fattade som riskfyllda och illikvida. Små va- lutor, som den svenska, försvagades och lån- tagare med sämre kreditvärdighet fick beta- la allt högre räntor på sina lån.

Problemen i den amerikanska så kalla- de hedgefonden Long Term Capita! Mana- gement spädde på nervositeten bland pla- cerarna ytterligare. Farhågorna ökade för att situationen skulle leda till en allmän lik- viditetskris och att bankerna skulle !a svårt att sköta sin grundläggande uppgift i sam- hällsekonomin- att ge lån till de hushåll och företag som bedömdes som kreditvärdiga.

Detta skulle även kunna påverka den real- ekonomiska utvecklingen. För att förhindra att en sådan situation uppstod sänkte flera av världens centralbanker sina styrräntor.

DET SVENSKA BANKSYSTEMET FORTSATT STABILT

Problerner:. på der:. internationella bank- marknaden orsakade aldrig någon omfat-

tande instabilitet i det svenska banksyste- met under året. De svenska bankernas di- rekta exponeringar ,·ar små, såyäl gente- mot de framväxande marknaderna som gentemot motparter med högt risktagande.

Detta är sannolikt en effekt av den svenska bankkrisen i början a\" 1990-talet. Bankerna har till följd av denna blivit mer försiktiga och också förbättrat sin förmåga att bedöma risker.

Den S\'enska bankkrisen har också skärpt myndigheternas arbete med att för- hindra att nya kriser uppkommer. För Riks- bankens del innebär detta en löpande ana- lys m.- ut\·ecklingen på de finansiella mark- naderna. Analysen presenteras två gånger om året i Riksbankens finansmarknadsrap- port. I den rapport som publicerades i no-

\"ember 1998 analyserade Riksbanken mot- partsriskerna i banksystemet. Aktualiteten i rapporten var mycket hög, eftersom det var motpartsrisker som orsakat de omfat- tande problemen på de finansiella markna- derna i västYärlden under hösten.

I\-Ied denna analys kompletterade Riks- banken sin presentation av den tankeram, som ska styra bankens arbete med att över-

\·aka stabiliteten i hela det finansiella syste- met. De övriga två huvudområdena- kon- kurrenskraften respektive kreditriskerna gentemot hushåll och företag i banksyste- met - har presenterats ingående i tidigare rapporter.

Riksbanken deltar även i det interna- tionella samarbetet fur att förstärka det finan- siella systemet. Under· 1998 har arbetet med El\IU-förberedelser blivit mindre in- tensivt till följd av riksdagens beslut att Sve- rige inte skulle delta från starten. Det vida- re arbetet styrs av Riksbankens ambitions- rrh-å att de förberedelser som Yi. ansvarar för ska vara fårdiga senast ett år efter det att ett e','entue!lt beslut om medlemskap har fattats.

RIKSBANKSCHEFEN HAR ORDET

NY LEDNINGSSTRUKTUR FÖR RrKSBANKEN

Från och med januari 1999 arbetar Riks- banken efter nya lagar. Den nya lagstift- ningen kan sägas ha formaliserat den själv- ständighet som Riksbanken redan tidigare hade i det löpande arbetet. En av de mest märkbara förändringarna är sannolikt den ändrade organisationen till följd av lagstift- ningen. Sex heltidsanställda direktionsle- damöter kommer nu att gemensamt leda banken och fatta besluten om penningpoli- tiken.

STOCKHOLM I APRIL 1999

URBAN BÄCKSTRÖM

RlKSBANKSCHEF

S\.ERJCJ::S RIKSBANK 1998

3

V ÄXELKURSSYSTEMEN UNDER I900-TALET

Vägen till dagens regim, där regeringen be- stämmer växelkurs-D'stemet, har varit lång och krokig och gått över både guldmyn!fot, valuta- orm och valutakorg.

Den rg november 1992 beslöt Riksbanken att låta den svenska kronan flyta. Över- gången till rörlig växelkurs kom efter en orolig höst på de europeiska valutamarkna- derna. I september gav Finland upp mar- kens koppling till ecun och det brittiska pundet och den italienska liran lämnade det europeiska valutasamarbetet.

Att det var fullmäktige i Riksbanken och inte regeringen som enligt lagen tog beslut om växelkurssystem gjorde Riksbanken täm- ligen unik bland världens centralbanker. I och med utgången av rgg8 rättar dock Sveri- ge in sig i ledet; enligt den nya lagstiftningen som trädde i kraft ':id årsskiftet 1998/99 be- stämmer regeringen växelkurssystem.

Sverige har haft en fast växelkurs under större delen av 1900-talet, även om former- na har varierat. Under guldmyntfoten för- band sig Riksbanken att lösa in kronor mot guld till ett fast pris. Därmed fick den sven- ska kronan ett fast värde i förhållande till andra valutor som följde guldmyntfot. Den svenska kronan har också varit direkt knu- ten till det engelska pundet och den ameri- kanska dollarn. Andra former av fast växel- kurssystem var valutaormen, valutakorgen och ecukopplingen. Kronans fasta kurs mot valutakorgen och ecun är exempel på ensi- diga svenska åtaganden, medan kronans deltagande i valutaormen baserades på in- ternationella avtal.

Övergången från guldmyntfot till rörlig växelkurs vid första världskrigets utbrott betraktades allmänt som tillfallig. Som för-

l

^~a land efter kriget återgick Sverige 1924 till guldmyntfoten. I september 1931 läm- nade kronan åter guldmyntfoten. Istället för ett växelkursmål fick Riksbanken ett

4

SVERIGES RJKS BAKK l ~98

Regeringen avgör växelkurssystem

prisstabilitetsmåL Detta var första gången en centralbank hade som uttryckligt mål att stabilisera prisnivån.

Ä,·en denna gång sågs en rörlig \'äxel- kurs som ett tillfalligt arrangemang. I april r 933 låstes kronan till det engelska pundet.

Redan före krigsutbrottet uppstod dock snabb inflation i England, varför kronan i au- gusti 1939 knöts till den amerikanska dollarn.

Internationella avtal om fasta växel- kurser slöts i Bretton Woods 1944. Den amerikanska dollarn gavs ett fast värde i guld, medan övriga valutor knöts till dol- larn. Sverige anslöt sig till Bretton Woods- avtalet i augusti rgsr.

Bretton Woods följdes 1972 av den euro- peiska valutaormen. De deltagande länder- nas \-alutor \<if knutna till varandra, samti- digt som de flöt mot andra \-alutor. I mars 1973 blev Sverige medlem i valutaormen.

Det svenska medlemskapet i valuta- ormen varade till augusti I977· På svenska regeringens initiath· hade kronan i april samma år devalverats med som mest 6 pro- cent mot ormvalutorna. Då Sverige läm- nade valutaormen, för att istället hålla en fast kronkurs mot en valutakorg, devah·era- des kronan med ytterligare ro procent.

Korgvalutorna ga\'S vikter som motsva- rade deras betydelse i utrikeshandeln, dock med dubbel vikt för den amerikanska dol- larn. Under valutakorgens fem första år skrevs kronans värde ned ytterligare t\·å gånger. Initiativet till den ro-procentiga de- valveringen i september 1981 togs av riks- bankschefen Lars Wohlin, medan den r6- procentiga devalveringen i oktober 1982 i praktiken beslöts av den tillträdande social- demokratiska regeringen. Den svenska kro- nan behöll sedan sin centralkurs mot valuta- korgen under resten av r98o-talet, trot~ att svensk inflationstakt i genomsnitt låg ett par procentenheter över OECD-ländernas.

Under rgBo-talet betonades allt mer

L

1914RMI•g " " " " "

{ - ·1324

1 3 Jidm} iltl·~t

_l

^{- -1931 Ror}l1g vaxelkurs

·1- --

1933 Fast vaxelkurs mot GBf:

t - -

^{1939 '" '}

•mik""

^{mot IJS$}

1 -

^{!2•:,. ·''l q l l 1•)0(!;}

1

t -- 1973 ^Valutaormen 1977 Valuta~orgen

1989 Ny ^{nk!ibankslag,}

1 Riksbanken beslutar om

e

^l vaxelkurssystem - -1991 Ecu-koppllng -~ 1992 ^{Rorl1g vaxelkurs}

Jl999 Andung 1

l rlksbanksfagen, regenngecl 2000 ! beslutar om vaxelkurssystem

betydelsen av en reellt själYStändig central- bank för att uppnå prisstabilitet. Detta syn- sätt ledde fram till en ny riksbankslag 1988 enligt \~lken Riksbanken, efter samråd med regeringen, skulle bestämma \'äxelkurssys- tem för den svenska kronan. Den paragra- fen hann tillämpas t\'å gånger: den 17 maj rg9r då Riksbanken beslöt att lämna valu- takorgen och istället knyta kronan till ecun och den rg noYember 1992 då Riksbanken beslöt att låta kronan flyta.

Sagt under året

Den ekonomiska u1Yecklingen i världen blir troligen något sYagare än tidigare be- räknats under den period som penningpo- litiken har att beakta. Inflationsutsikterna ser av detta skäl något mer gynnsamma ut.

Sannolikheten för ett löneutfall påtagligt högre än huvudscenariots har aYtagit.

Samtidigt är osäkerheten om effekterna av Asienkrisen stor. Sl utsatsen är att det inte finns skäl att för närvarande ändra repa- räntan. RilcsbankchifUrban Bäckstriim vid Stock- holms Handelskammares och Veckans A.fforers kon- ferens den 27 januari.

Inflationsutsikterna från efterfrågesidan framstår som lite mer gynnsamma än då reparäntan höjdes senast. Ett ytterligare tecken i positiv riktning är att de löneavtal som slutits hittills under 1998 pekar mot en löneökningstakt som är något lägre än i det huvudscenario som redovisades i december.

Den senaste tidens kronförsvagning är dock oroande. Vice riksbankchif Lars Heikensten vid Nationalekonomiskapreningen i Umeå den I9.fob-

ruan.

Vi har att se fram emot en ganska gynnsam utv-eckling för svensk ekonomi under de närmaste åren. God tillYäxt och något stigande sysselsättning samtidigt som inflationstrycket är måttligt. Man kan säga att Asienkrisen innebär att den fortsatta penningpolitiska omläggningen skjuts framåt i tiden något. Urban Bäckström i Finansutskot- tet den ¹² mars.

I vår senaste inflationsrapport gjorde vi bedömningen att inflationen stiger något de kommande två åren om än i något långsam- mare takt än vad \'i tidigare fön·äntat oss.

Utvecklingen talade för en försiktig åtstram- ning a,· penningpolitiken under det närmaste året. Sedan inflationsrapporten presentera- des har ny statistik publicerats. Denna med- for emellertid inte några stora förändringar i 'Br syn pi utvecklingen. Lars Heikensten ~id

Stora aktUdagen i Trelleborg den 21 mars.

Det mesta talar för att svensk ekonomi torde komma att uppvisa en växande styrka under de närmaste ett

a

två åren. Hittills har dock uppgången sammanfallit med en dämpad prisutveckling. Bakom detta döljer sig främst ett antal positiva temporära ef- fekter. Men det kan också finnas tecken på en något lägre inflationsbenägenheL Den styrka vi sett i produktiYitetsuh·ecklingen kan kanske göra att svensk ekonomi kan växa något snabbare, utan att ett omedel- bart inflationstryck uppstår. Det är dock för tidigt att just idag ha någon mer bestämd uppfattning om den trendmässiga produk- tivitetsutvecklingen ändrats. Det är nu vik- tigt att fortsätta att noga följa och utv·ärdera inkommande statistik. Det finns inte nu an- ledning att ändra reporäntan. Urban Bäck- ström vid Penningpolitiskt Forum den 22 april.

Riks banken har- i likhet för övrigt med flera centraleuropeiska centralbanker-rört sig från en situation då det framstod som troligt att fler ytterligare räntehöjningar skulle komma att ske relativt snabbt till ett läge där behovet av räntehöjningar den när- maste tiden förefaller ha försvunnit. 1\ied hänsyn till de ljusa inflationsutsikterna och med en strikt tolkning av Riksbankens ram för penningpolitiska beslut kan det i dags- läget till och med finnas skäl att öven·äga en mindre justering av St)Träntan nedåt. Lars H eikensten vid ett möte med medlemiföretagen i Almega den 27 mqj.

Riksbanken reviderade ned sin samla- de inflationsbedömning för de kommande åren i inflationsrapporten i juni. Mot bak- grund aY att inflationstakten bedömdes ligga under målet ett till td år fram i tiden bedömde Riksbanken att det, i \'arje fall för en tid, fanns utrymme för en något mer ex- pansiv penningpolitik. Reparäntan sänktes därför med 25 räntepunkter. Lars Heikmsten viA en _T(ammv.:nalekonomisk mässa i Jt.t!almä den .!9 augusti.

UR ANFÖRANDEN AV RIKSBANKSLEDNINGEN

På basis av teoretiska analyser av vad som borde styra användningen av en valu- ta i ett land och från de SYar som Riksban- ken erhållit i intenjuer och enkäter bland svenska företag och hushåll, har vi dragit slutsatsen att kronans roll i den syenska ekonomin inte påtagligt kommer att föränd- ras när euron introduceras. Lars Heikensten uid Världshandelsdagen den 25 augusti.

Trots goda ekonomiska grundförut- sättningar i svensk ekonomi har kronkur- sen fallit snabbt efter sommaren. Fallet ac- celererade i förra veckan. På bara några få dagar försYagades den mot D-marken med uppemot 5 procent. l den situationen valde Riksbanken att intervenera i valutamarkna- den, något som är 0\-anligt numera. Vi gjord e det för att Yisa att vi ansåg att kronan fallit mer än vad som är motiverat utifrån de ekonomiska grundförutsättningarna. Urban Bäckstriim vid Stora Aktiedagen den ^JO oktober.

Bedömningen att tillväxten i vår om- värld kommer att bli svagare än vad d tidi- gare räknat med ledde Riksbanken till slut- satsen att inflationen skulle komma att un- derskrida målet de kommande ett till n-å åren om reparäntan hölls oförändrad. De dämpande effekterna bedömdes ta större inverkan på inflationsutv·ecklingen än den stimulans som den svagare kronan kan ge.

Riksbanken beslutade mot denna bak- grund att sänka reparäntan med 25 ränte- punkter till 3,85 procent den 3 november.

Urban Bäckstriim i Finansutskottet den 13 november.

Jag har idag koncentrerat mig på de längre perspektiven '<td gäller det finansiella systemet. En sak y:i kan vara helt säkra på- mitt i all osäkerhet som präglar den aktuella situationen -det är inte sista gången vi upp- lever en finansiell kris. Aktörerna på de fi- nansiella marknaderna-de som sparar, in- vesterar, fön'altar pengar eller öven·akar systemen -· får inte slumra till. Inte ig~!'!.. Lar::

Heikensten vid Stora Aktiekvällen den 30 november.

SVERIGF:S RTKS'RANK 1998

5

•

6

PENNING- OCH VALUTAPOLITIKEN

Målet for penningpolitiken är prisstabilitet.

I Januari 1993 formulerade riksbanksjUll- mäktige detta mål som trädde i krcift två år senare. Inflationen, mätt som konsumentpris- index (KPI), skall begränsas till 2 procent i årligforändringstakt med ett toleransintervall på

±

¹ procentenhet. Inflationsmålet utvär-

deras i ett årligt perspektiv.

Under de fyra år som gått, rggs-rgg8, sedan inflationsmålet blev operationellt har KPI ökat med 1,2 procent i genomsnitt per år. Det innebär att målet underskridits, men att KPI i genomsnitt ändå hållit sig inom toleransintervallet I takt med att in- flationen avtagit och förtroendet för infla- tionsmålet befasts har räntorna fallit. De lägre räntorna har i sin tur bidragit till att dämpa prisstegringstakten och utgör en viktig förklaring till att inflationen blivit lägre än målet under dessa år. Den under- liggande inflationen har under samma pe- riod legat nära inflationsmålet, UND l X ökade med 1,8 procent och UNDINHX med 2,3 procent i genomsnitt.

Även under rgg8 var den genomsnittliga inflationstakten mätt med KPI låg, endast 0,4 procent. Trenden har varit fallande under året. l januari var inflationstakten, mätt med

Fortsatt låga

inflationsförväntningar

tolvmånaders tal, 1,3 procent medan den i de- cember hade sjunlcit till-o, 6 procent.

Det harmoniserade konsumentprisin- dexet, HIKP, visade även det en fallande trend under 1gg8. l början av året hade Sve- rige den näst högsta inflationen inom EU.

Endast Grekland hade högre inflation.

Sedan dess har inflationen i Sverige fallit snabbt och var i september den lägsta inom EU mätt med tolvmånaderstal Den relativt sett snabbare nedgången i den svenska infla- tionen berodde delvis på betydande sänk- ningar av indirekta skatter, men också på lägre underliggande inflation. l genomsnitt ökade HIKP rgg8 med r,o procent i Sverige.

En av huvudförklaringarna till den låga inflationstakten i Sverige är att Asien- krisen fått större effekter på världsekono- min än vad som tidigare antagits. Det har medfört att importpriserna utvecklats sva- gare än väntat trots att kronan varit i ge- nomsnitt 2,3 procent svagare 1998 än 1997·

Till viss del berodde detta på fallande rå- varupriser, men också på att priserna på bearbetade \·aror steg långsamt. I decem- ber hade importpriserna minskat med 1,6 procent på årsbasis, vilket gav en negativ effekt på konsumentprisutvecklingen med knappt en halv procentenhet.

Till detta kommer en rad tillfalliga ef- fekter på inflationstakten som penningpoli- tiken varken kan eller bör motverka, i varje fall inte så länge som inflationsfön·äntning- arna förblir oförändrade. Hushållens ränte- kostnader för egna hem fortsatte att minska under xg98, vilket hade en starkt dämpande effekt på KPI. I december var effekten -<J, 7 procentenheter. Under det senaste året ge- nomfördes också betydande förändringar i indirekta skatter och sub,·entioner. Den sammantagna nettoeffekten på inflationen var i december -o,6 procentenheter. Till- sammans med effekten från hushållens rän- tekostnader innebar detta att tillfålliga effek- ter höll tillbaka inflationen, mätt med KPI, med x,3 procentenheter i december.

Inflationsmått

Konsumentprisindex (KPI) =Genomsnittlig prisutveck- ling för den privata inhemska konsumtionen. Beräknas månadsvis av statistiska centralbyrån.

Underliggande inflation (UND IX)~ KPI exklusive änd- rade rantakostnader och direkta effekter av ändrade in- direkta skatter. Beräknas månadsvis av statistiska centralbyrån.

Diagram l. KPI och underliggande inflation, årlig procentuell förändring

Inhemsk underliggande inflation (UNDINHX) = KP l ex- klusive importprisförändringar, ändrade räntekostnader och direkta effekter av ändrade inhemska indirekta skat- ter. Beräknas månadsvis av statistiska central byrån.

Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP) = KPI ex- klusive rantekostnader för egna hem, bostadsrättsav- gifter, viss hälso- och sjukvård, fastighetsskatt egna hem, avskrivningar egna hem, del av reparationer egna hem, lotteri, tips och toto, fOrsäkringar egna hem samt tomträttsavgäld egna hem. Beräknas månadsvis av stat i sliska central byrå n.

Målvariabeln KPI påverkas av effekter på priserna av indirekta skatter och subventioner samt av priser på importerade varor. För att kunna göra en bedömning av inflationstrycket i ekonomin är det viktigt att beräkna hur stor andel av inflationstrycket som härrör från så- dana faktorer. Riksbanken publicerar därför flera olika mått på s.k. underliggande inflation i sina inflations- rapporter. exempelvis UNDlX och UNDINHX. HIKP är ett mellan EU:s medlemsländer (samt Island och Norgel jämförbart mått på prisstabilitet Måttet an- vänds även som målvariabel inom EMU.

-l

92 93 94

-~KPI · - UNDlX

SYERICES Rik.SBANK l '198

95 96

- -UNDINKX

97 98

På uppdrag av Riksbanken har SCB under 1998 bör- jat beräkna mått på underliggande inflation. SCB har utgått från Kiksbankens definitioner av underliggande

inflation, UNDl och UNDINH. men beräkningsmeto-

derna överensstämmer inte exakt. Skillnaderna är dock relativt små. SCB har valt att Kalla sina mån for UNDlX och UNDINHX.

Också den inhemskt genererade infla- tionen och de kortsiktiga inflationsförYänt- ningarna ble\· lägre än väntat. Den under- liggande inflationen \'ar i genomsnitt under året o,g procentmätt med UNDlX och 1,8 procent mätt med UNDINHX. Det var framför allt prisökningar på tjänster och administratiyt prissatta Yaror som bidrog till den högre inhemska underliggande in- flationen.

Ay central betydelse för inflationspro- cessen är utvecklingen ay inflationsförYänt- ningarna. Förväntningar om hög inflation i framtiden kan leda till inflationsdrivande pris- och löneökningar, eftersom ekono- mins aktörer strävar efter att bibehålla eller öka sina inkomster i reala termer.

lnflationsfön·äntningarna hos hushål- len och i industrin för de närmaste toh· må- naderna uppgick under rgg8 till cirka r pro- cent. Enkäter till de största svenska och ut- ländska aktörerna på obligationsmarkna- den \-isade att deras inflationsförväntning- ar på två års sikt låg strax över 1 procent medan de på fem års sikt låg nära 2 pro- cent. Sammantaget indikerade inflations- fön·äntningarna, som de kom till uttryck i

enkäter och finansiella priser, mycket låg inflation på kort sikt och på längre sikt en inflation i linje med Riksbankens infla- tionsmål. Även i en ekonomi där förtroen- det för prisstabilitet är etablerat kan för- ' väntningarna åtminstone på kort sikt till viss del komma att Yariera m· olika orsaker.

Det kan till exempel bero på förändringar i den aktuella inflationen som Riksbanken

\'arken kan eller bör reagera på.

STABIL INHEMSK KONJUNKTUR Den återhämtning i den s\·enska ekonomin som inleddes i slutet av rgg6 och som sedan fortsatte under 1997 förstärktes ytterligare under rgg8. Det förtroende som uppnåtts efter konsolideringen av de offentliga finan-

•

Diagram 2. Faktisk inflation (KPI) samt hushållens och industrins inflationsförväntningar, årlig procentuell förändring

6 - - - , - - - , - - - , - - - , - - - , - - - , - - - - -- ,- - - ,

-l

A

~---- ~~· --Hty

^.•

--~:~l . ~~~ . . ~ 1'-'

' . bd----:---

^{l \ .}

· ->--.

'\.,.

92 93 94 95 96

- - KPI - -Industri Hushall

97 98 99

An m. Kurvorna har förskjutits framåt tolv m~nader för att motsvara den tidpunkt som inflatiansföliläntnlngarna avser.

Diagram 3. Ärliga inflationsförväntningar hos placerare på obligationsmarknaden de närmaste två respektive fem åren, procent

o

~----~---+---~---~---+---~----~

-l

4

-2 -4 -6 -8 -10 -12

92 --Två år

93 94 95 96 97 98

Diagram 4. KPI uppdelat på olika områden, årlig procentuell förändring

~~

~ -

1 - -'

1 - ^{~ ;:---}

95 - - Inhemsk inflation

exkl. skatter (63,4%)

\

' '

96

'"""""""

"'~

j

^'

Räntekostnader (8,7%)

,, ^~-~"··~

"'!'

__,

97

- -

~

___,.,.--

98 - -Importerad inflation

exkl. skatter (27, 9%)

serna har i hög grad bidragit tilllägre rän- 2,7 procent. I hun1dsak berodde uppgång- tar \-ilket i sin tur lagt en grund för den in- en på ökad efterfrågan på varaktiga varor hemska sektorns återhämtning. Nettoex- men även \-issa typer av ~änster som under- porten, som under tidigare år giYit ett starkt hållning och nöje, restaurang, tele~änster

bidrag till BNP-tilh-äxten, har under året och utlandsresor ökade. Det är flera fakta- utvecklats svagare än väntat bland annat till rer som bidrar till att förklara konsumtions- följd av Asienkri.sen. Tillväxten i BNP be- uppgången; hushållens förmögenhet, fram- räknas ha blivit knappt 3 procent rggB. tidsförväntningar och inkomstutveckling har

PriYat konsumtion har sedan andra alla utvecklats positivt under rgg8. Stock- halvåret_ rgg6 '.'isat er. uppåtgåer.d:: tre~d

1

holmsbörsen föll ;-isserlig~n kra~tigt under och öknmgen rggB beräknas ha uppgått till hösten men återhämtade stg relativt snabbt.

- - - -

7

SVERIGEs RIKSll.\I\'K 1998

•

8

93 - -BNP

94

• Konsumtion

95 96

• Investering

97 Lager

98

• Nettoexport

Sammantag~~--s~;

l;ö-rs_e_n_m_e_d_I_0-,5 -p-ro---..-m-)_n_t_, _v_a_r -5-,I-p_r_oc_e_n_t -1-99_8_._P_e_n_n_in_gma_ .. _n_g __ -+- - T-ill-,-.ä-x-ten inom euroområdet har ,-arit cent under året. Priserna på småhus har den 11.13, där ä\·en allmänhetens inlåning i god under 1998, ä\'en om Asienkrisen och samtidigt ökat med I I,2 procent. Även ned- bank samt bankcertifikat ingår, ökade med dess vidare konsekYenser dämpat konjunk- gången i räntorna har bidragit till att sti- 2,I procent. En bidragande orsak till den l turuppgången. Den inhemska privata kon- mulera konsumtionen. lägre ökningstakten för l\!3 ^\'at en minsk- sumtionen och im·esteringarna har ut\'eck-

Bruttoinvestcriogarna har efter en till- ning i hushällsinlåningen under december lats speciellt Yäljämfört med 1997.

fallig svacka under 1997 återhämtat sig. Ett 1998. Den sammanlagda kreditgivningen Inflationstakten, mätt med HIKP, föll högt kapacitetsutnytgande har lett till en från banker och bostadsinstitut till hushäl- under sommaren i Frankrike och Tyskland kraftig ökning a\' framför allt näringsli,·sin- len ökade med 5,8 procent på års basis. till den lägsta inom euroområdet med o, 6

\'esteringarna. Även de offentliga invest- respektive o, 7 procent. De högsta inflations- eringarna har ökat efter flera år av ned- FöRSVAOAD INTERNATIONELL talen hade Irland och Italien med 3,0 re- gång. Den fOrbättrade konjunkturen har KONJUNKTURBILD spektive 2,2 procent. I genomsnitt har in- bidragit till att dc offentliga finanserna för- Den finansiella krisen på tillväxtmarkna- flationen inom euroområdet \'arit drygt bättrats i snabb takt. En viss del av över- derna i Asien intensifierades under året r procent, '-ilket är ,-äl i linje med ECB:s skottet har gått till ökade utgifter, framför och drabbade även Ryssland och delar av mål för inflationsutvecklingen. ECB an- allt har bidragen till kommunerna ökat. Latinamerika. Det innebar att den sam- nonserade i oktober att det primära målet

Utrikeshandeln har under senare år mantagna BNP-tillväxten i ,-ärlden däm- för penningpolitiken är prisstabilitet detini- ökat kraftigt. Exporten av varor och gäns- pades mer än vad som förutsågs för ett år erat som en årlig ökning a\· priserna i euro- ter motsvarar fur nan·arande cirka 45 pro- sedan. Tillväxten i världsekonomin beräk- området mätt med HIKP på högst 2,0 pro- cent av BNP medan importen mots\-arar nas ha sjunkit från 4,0 procent 1997 till 2,0 cent. Detta mäl skall uppnås på medelfristig närmare 40 procent. Asienkrisen och den procent 1998. Krisen medförde också ökad sikt.

svagare ekonomiska utvecklingen i om\·ärl- osäkerhet på de finansiella marknaderna den har inneburit att tillväxten ivaru-och runt om i världen som )ttrade sig i t\'ära tjänsteexporten beräknas ha fallit från 12,8 kast i aktiekurserna.

procent 1997 tills, r procent 1998. På grund Asienkrisen har bidragit till att signaler av stark inhemsk efterfrågan bedöms im- om en konjunkturavmattning blidt något portenhastigitmed8,gprocentrg98.Netto- mer tydliga i USA under I998, även om exporten väntas därmed ha givit ett nega- den inhemska efterfrågan har utvecklats tivt bidrag till BNP-tillväxten under Igg8. väl. Den privata konsumtionen beräknas Den högre aktiviteten i ekonomin har ha ökat med 4, 7 procent och bruttoinvester- medfört att efterfrågan på arbetskraft ingarna med 8,9 procent.

ökade under 1998. Antalet sysselsatta ökade Förväntningar om försämrade tillväxt- med 57 ooo personer varav 38 ooo syssel- möjligheter under de närmaste åren föran- sattes i den pri\·ata ijänstesektorn. Syssel- ledde den amerikanska centralbanken under sättningsfallet i den offentliga sektorn upp- hösten att i tre steg sänka styrräntan med hörde under året och antalet sysselsatta sammanlagt 0,75 procentenheter till 4,75 ökade med 15 ooo personer. Den öppna ar- procent. De försämrade tilh·äxtutsikterna hetslösheten föll med r,s procentenheter berodde både på finansiell oro som begrän- jämfört med 1997 och ,.ar i december 5,5 sade förutsättningarna för den inhemska procent. Nedgången i arbetslösheten för- efterfrågan och minskade exportmöjlighe- klaras till största delen av den goda syssel· ter. Mer än hälften a\' USA:s exportrnar-k·

sättningsun·ecklingen. nad utgörs av regioner där efterfrågan för- Till,·äxten i penningmängden Mo, mätt väntas ut\·ecklas mycket ogynnsamt 1999 som allmänhetens inneha,· av sedlar och

O

apan, Latinamerika och Kanada).

~\"F.RIOf..S RIK!HIANK 1993

Till följd av El\IU -starten den I januari 1999 har styrräntorna inom euroområdet konvergerat under de senaste åren. Diffe- rensen i styrräntor mellan flera länder var ändå förhållandevis stora fortfarande i bör- jan av Igg8. Till exempel var st)rräntan i Irland 6,75 procent och i Italien 5,50 pro- cent medan den i Tyskland och Frankrike var g,go procent. Trots en viss konvergens under året bestod i stort sett differenserna ända till i början av december. I en gemen- sam aktion sänkte då euroområdets cen- tralbanker sina styrräntor till 3,0 procent (med undantag ay Italien som sänkte till 3,50 procent). Den gemensamma aktionen innebar en lättnad a\' penningpolitiken som skall ses mot bakgrund av den finansiella krisen i världsekonomin som bland annat föf\·äntas medfOra en starkt minskad ex- porttillväxt från curoområdet.

Denjapanska ekonomin har fortsatt att utvecklas s\·agt och visar få tecken på att komma ur sin långvariga svacka. Ett posi-

ti, i tecken är dock att bättre förutsättning- ar skapats för att lösa bankkrisen i och med att lagen om det japanska bankstödet anta- gits. Den inhemska efterfrågan har varit fortsatt s\'ag under året, framför allt till följd a,- minskade investeringar men också på grund a\· att pri\ -at konsumtion har mins- kat. Till detta kommer att exporten till Asien fallit kraftigt när efterfrågan sviktat i framförallt Sydostasien. Det kraftiga fallet i industriproduktionen som inträffade under första hah·året 1998 har dock bromsats.

I\ len utvecklingen av industriproduktionen är fortfarande kraftigt negati\· och fön·än- tas bli -7,0 procent 1998.

Den finansiella krisen i Syrlostasien som uppenbarades under Yåren 1997 har under 1998 un·ecklats till en djup recession med fallande produktion i samtliga ur- sprungliga krisländer (Indonesien, Sydko- rea och Thailand). En effekt a\" krisen har Yarit att bytesbalansen förbättrats kraftigt i regionen. Omsvängningen har skett genom att importen fallit kraftigt samtidigt som exporten har stagnerat. Den s,·aga export- un·ecklingen beror på inhemska finansiella problem och en svag efterfrågan från län- der i regionen. Tilh-äxten i Kina, Indien och Taiwan är dock fortfarande stark och det har medfört att BNP i Asien (exklusive Japan) inte beräknas minska utan endast

stagnera under 1998.

I Latinamerika har den finansiella kri- sen framför allt påverkat Brasilien. BNP fön·äntas under 1998 ha ökat med mindre än r procent och prognoser för 1999 pekar på en recession med följdverkningar i öni- ga Latinamerika. l\Iot denna bakgrund slöts i december 1998 ett a\ial om ett stöd- paket samordnat av Internationella valuta- fonden, H\-IF, på drygt 41 miljarder dollar.

I paketet ingår även en åtstramning av finanspolitiken. Situationen i Ryssland för- ,·ärrades under året delvis till följd av den

•

Diagram 6. Räntor, procent 14

92 93 94 95 96 97 98

- - Marginal-/reporanta - -statsobligationer, t[o år

finansiella krisen. BNP fön·äntas sjunka med hela 6 procent.

REPaRÄNTAN SÄNKTES FYRA GÅNGER UNDER rgg8 I den inflationsrapport som presenterades i december 1997 bedömde Rikshariken att inflationen på ett till n-å års sikt skulle ö\'er- stiga inflationsmålet på 2 procent. Utgångs- punkten för den bedömningen \'ar att eko- nomin skulle nå fullt kapacitetsutnyt1jande i slutet a\· 1999 och att lönerna skulle öka med 4 procent per år 1998-1999· Detta för- anledde en höjning av reparäntan den I l

december 1997 med o,25 procentenheter till4,35 procent. Beslutet trädde i kraft den 17 december. I rapporten konstaterade dock Riksbanken att inflationsbilden inte Yar en- tydig. Den begynnande Asienkrisen skulle kunna leda till en kraftigare försyagning av den internationella konjunkturen och där- med lägre inflationsutsikter.

I mars 1998 framstod inflationsutsikter- na som mer dämpade än i hm"Udscenariot i den föregående inflationsrapporten. En a,·

orsakerna \·ar att Asienkrisen nu bedömdes bli mer utdragen och all,-arlig. En annan orsak var att olje- och råvarupriserna fallit kraftigt samt att de löneavtal som slutits under vintern indikerade något lägre ök- ningstakt än tidigare förutsetts, i storleks- ordningen 3,5-4 procent per år under 1gg8-2000. Den inhemska konjunkturbil- den ,-ar emellertid i stora drag oförändrad och ekonomin som helhet väntades nå fullt kapacitetsutnyttjande någon gång under 2000. I inflationsrapportens huYudscenario förutsågs att inflationen marginellt skulle överskrida målet på ett till två års sikt.

Detta talade för en viss skärpning av pen- ningpolitiken. Samtidigt gick det dock inte att utesluta att Asienkrisen kunde fön·ärras ytterligare. Riksbanken lä..--nnade därför re- poräntan oförändrad tills Yidare.

Prisun•ecklingen under senvåren ,.ar därefter mer dämpad än ,-ad Riksbanken väntat. Speciellt Yar prisut\·ecklingen på Yaror som importeras eller utsätts för im- portkonkurrens svag. Detta berodde dels på att olj e-och råvarupriserna fortsatte att minska, dels på att den s\·aga tillväxten i Asien nu börjat sprida sig till andra delar ay yärldsekonomin. Samtidigt ledde de låga inflationsförväntningarna till en fort- satt återhållsamhet i de lönea\'tal som slöts under ,·åren. Riksbankens konjunktursyn ,-ar i stort sett oförändrad, dock indikerade den starka produktivitetsun·ecklingen att det skulle finnas en \ -iss överkapacitet även på två års sikt. Sammantaget framstod där- för inflationsutsikterna som mer dämpade än tidigare. I hm"Udscenariot i Riksbankens inflationsrapport som publicerades i juni bedömdes inflationen på ett till t\"å års sikt bli lägre än målet på 2 procent. Osäker- hctsbedömningen, som förelåg med en risk för en betydande internationell konjunk- turnedgång, understödde bilden a\' en mer dämpad inflationsun·eckling. I\Iot denna bakgrund beslutade Riksbanken den 4juni att sänka reparäntan med 0,25 procenten- heter till 4,10 procent. Beslutet trädde i kraft den 10 juni.

I inflationsrapporten som publicerades i september bedömde Riksbanken att infla·

tiorren på ett till n-å års sikt skulle bli något lägre än målet. Vid slutet a\' prognosperio- den förväntades dock inflationen bli unge- far 2 procent och därmed överensstämma med målet. Det var framför allt n·å mot' ·ar- andra ,·erkande faktorer som Riksbanken ansåg skulle bli aygörande för inflationsut- sikterna och penningpolitikens fortsatta uppläggning. Å ena sidan kunde den inter- nationella konjunkturen utvecklas s\·agare än Yad som förutsattes i hmudscenariot, vilket skulle leda tilllägre iuflalion. Å andra sidan hade osäkerheten kring kronkursen

S\·~:RIGES RIK.SDAKK 1998

9

•

Diagram 7. Nominell effektiv växelkurs CTCW-vägd), index: 18 november 1992=100

- l

140

Jti l

.&A

_._, !l'll .. l\11\.u, fl" "ll. ..&tr

-~~---

¹

t""Y -~- -- i _\)

^Å

·~"-'\f ^{1\.. :. J r}

·l 'v '\P '\./ ^{-r . ,} v

- -

135 130 125 120 115 110 105 100

92 93 94 95 96 97 98

Diagram 8. KP! med osäkerhetsintervall, årlig procentuell förändring

97 99 00

Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom VIlket inflationen med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedåms hamna.

förstärkts under sommaren och en mer Yaraktigt svag krona skulle kunna leda till ett ökat inflationstryck_ Till bilden hörde också att den finansiella oron i världen och i Sverige gjorde den framtida uh-ecklingen ytterst sdrbedömd. Riksbanken avstod där- för från att ändra reporäntan.

Under hösten tilltog turbulensen på de internationella finansiella marknaderna.

Den finansiella krisen bidrog till att kronan snabbt deprecierade och nådde sin svagaste nivå på tre år. I\Ied tanke på de ekonomis- ka grundförutsättningarna med god till-

~-äxt, låg inflation och Yäxande överskott i de offentliga finanserna föreföll den snabba och kraftiga kronförsvagningen dock omo- tiYerad. För att understryka denna upp- fattning intervenerade Riksbanken på \'alu- tamarknaden den 7 oktober och köpte kro- nor mot utländsk Yaluta.

Under förutsättning att inflationsmålet inte är i farozonen kan det \"ara moti~·erat

för Riksbanken att '.-erka för en stabil växel- kursut,·eckling. Det primära för penning- politikens uppläggning är hur inflationsut- sikterna förhåller sig till målet och växel- kursen är en a\' flera indikatorer som är av betydelse för Riksbankens inflationsbe- dömning. Samtidigt är ,·äxelkursen viktig för den realekonomiska utvecklingen. En

IO

S\-ERIGF.S RIKSBANK 199B

volatil växelkurs med h-ära kast kan störa resursfördelningen i ekonomin.

Allt eftersom den internationella finan- siella krisen fön·ärrades stod det klart att den kunde antas få större reala konsekven- ser än tidigare förutsett. Framför allt bi- drog betalningsinställelsen i Ryssland i au- gusti till detta, men också kollapsen för den amerikanska hedgefonden Long Term Capital 11anagement. Ny statistik från 111F och OECD föranledde ytterligare nedjusteringar av tillväxt- och inflations- prognoserna för O ECD-området. De ef- fekter detta i sin tur skulle kunna få på svensk tillväxt och inflation bedömdes mot- verka den stimulerande effekten av kron- försYagningen. 1Iot bakgrund av detta be- slutade Riksbanken den 3 november att sänka reparäntan från 4,ro procent tills,85 procent. Sänkningen a,· reparäntan följdes av ett beslut den 12 nowmber att sänka in- och utlåningsräntorna i räntekorridaren med 0,5 procentenheter. De nya in- och ut- låningsräntorna sattes till 3,25 respekti\'e 4,75 procent. Beslutet trädde i kraft den r8 november.

När räntekorriden sänktes hade också Riksbankens inflationsbedömning tagit fas- tare former. Den samlade bedömningen pe- kade på att inflationen med \-iss marginal

skulle underskrida inflationsmålet på ett till t\'å års sikt. Riksbanken beslutade därför att sänka reparäntan den 24 november med }iterligare 0,25 procentenheter till 3,60 procent.

I inflationsrapporten som publicerades i december framstod tillYäxtutsikterna som något sämre än i den föregående inflations- rapporten. Ä\·en de internationella kon- junkturutsikterna framstod sonr mer däm- pade. Riksbanken bedömde att den lägre tillväxten skulle medföra att det kommer att finnas ledig kapacitet i ekonomin på ett till td års sikt. Riksbankens tidigare ränte- sänkningar och kronförsvagningen bedöm- des deh-is motverka effekterna av detta.

Den sammantagna bedömningen var dock att den underliggande inflationen skulle komma att underskrida målet och att tem- porära effekter skulle komma att dämpa in- flationen ytterligare. KPI bedömdes uppgå till r,2 procent i slutet av rggg och 1,4 pro- cent i slutet av 2000. 1Iot denna bakgrund beslutades att sänka reparäntan den r 5 de- cember med 0,20 procentenheter till 3.40 procent.

Osäkerhelen i inflationsbedömningen

Den konjunktur-och inflationsbedömning som redovi·

sas i inflationsrapporterna ar av olika orsaker förenad med osäkerhet. För att belysa denna osäkerhet publi- cerar Riksbanken sedan december 1997 ett osäker- hetsintervall för inflationsbedömningen. Från och med den inflationsrapport som publicerades i juni 1998 be·

räknades osäkerhetsintervallen, liksom sannolikhets·

fördelningen för den samlade inflationsbedömningen, på ett nytt sätt. Avsikten med förändringen var att för- tydliga den os~kerhet som finns i prognosen och huru- vida risken för prognosfel år större uppåt eller nedåt.

Diagram 8 visar den grafiska utformningen av osäker- hetsintervallen och representerar situationen i början på december 1998.

Själva beräkningen av osäkerhetsintervallen är delvis subjektiv men baseras även på historiska sam·

band. Subjektiva bedömningar görs på två egenskaper hos prognosfördelningen, om det finns skäl att vara mer eller mindre osäker än vanligt, och om risken för prog- nosfel är symmetrisk eller om det finns en obalans me l·

lan risken u p pM e l ler nedåt. l ntervallen i Il ustrerar det faktum att inflationsbedömningar är genuint osakra.

Det finns osäkerhet både om vilka störningar som eko- nomin utsätts för och själva transmissionsmekanismen.

Under våren blir det premiär för Riksbankens dataspel-rymdspelet Stargold- på Internet (www.riksbank.se). Spelet är i första hand avsett för skolungdomar och avsikten är att sprida kunskap om Riksbankens mål- prisstabilitet-och om penningpolitiken.

-Om du som spelare råkar i svårigheter kan du ta hjälp av roboten.

Ajaj. Du kommer att hamna utanför korridoren om du inte passar dig. Du måste bromsa hårdare.

S\"ER[GE:S KIKSHANK 1911!3

•

I l

•

DET FINANSIELLA SYSTEMET

stabiliteten är tillfredsställande

Den goda konkurrensk:rqften

i

svenska banker stärker stabiliteten och den sammantagna be- db"mningen

i

den senaste finansmarknadsrap- porten u ar att det svenska finansiella systemet for närvarande är stabilt.

En av Riksbankens huvuduppgifter är att med riksbankslagens formulering "främja ett säkert och effektivt betalningsväsende".

I Sverige am·änds i allt väsentligt r;å typer av betalningsmedel: kontotillgodohavanden samt sedlar och mynt. Uppskattningsvis go å 95 procent m· värdet av alla de betalning- ar som görs i ekonomin baseras på tillgodo- havanden på olika slag av inlåningskonton.

Betalningssystemet är det system som gör det möjligt att genomföra betalningar via konton i stället för att enbart am·ända sed- lar och mynt.

BETALNINGSSYSTEJI.lET

Behovet av överTakning av betalningssyste- met följer av att ett väl fungerande betal- ningssystem fungerar som smörjmedel för hela ekonomin. Det leder tilllägre kostna- der och mindre risker i produktionen av

\"aror och tjänster och främjar därigenom tillväxt och sysselsättning. På motsvarande sätt kan en störning i betalningssystemets

funktioner

ra

negativa konsekvenser för hela samhällsekonomin. Riksbanken redovi- sar sedan hösten 1997 halvårsvis sin bedöm- ning a\· stabiliteten i det finansiella systemet i en rapport, finansmarknadsrapporten.

Riksbankens arbete med att övervaka den finansiella stabiliteten är uppdelat i två områden. Detta hänger samman med att betalningssystemet kan sägas bestå ay två delar: infrastruktur och finansiella företag.

Infrastrukturen är de tekniska och admi- nistrativa system som gör det möjligt att ge-

1

nomföra transaktioner mellan finansiella företag och övriga aktörer i ekonomin, samt även mellan finansiella företag. Till infrastrukturen räknas också de system, som gör det möjligt att ingå och genomföra affarer med finansiella tillgångar. Infra- strukturen omfattar marknadsplatser där finansiella tillgångar handlas, clearingsys- tem där betalningsuppdrag sammanställs, samt avvecklingssystem där ägande- och panträtter avseende finansiella tillgångar registreras och slutgiltigt överförs.

N ormalt är det enbart vissa finansiella jo"retag som har tillträde till betalningssys-

temets infrastruktur och därmed behöver privatpersoner och företagvända sig till dessa när de ska använda sig av systemet. Bankerna

Diagram l. Priser på kom mersie Ila och bostadsfastigheter i storstadsområdena, index: 1987=100

w ---- ____ ^{, L _ _ _ _ L _ _ _ _} L _ _ _ _ L _ _ _ _ L _ ____ L -__ -L--~----~---_1 ____ _

87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98-06

· -- Kommersiella fastigheter - - -Bostadsfastigheter Kallor: Riksbanken och Catella lflformation.

12

S\"ERIGES Rn:.SHANK 191)!1

är de centrala företagen i betalningssystemet och det är därmed bankerna, och i synnerhet de fYTa stora bankkoncernerna, som står i fokus för Riksbankens analys aY det finansiel- la systemet. Systemkriser kan utlösas om en bank a\' något skäl inte kan fullgöra sina be- talningsåligganden och finansiella problem spridas genom betalningssystemet. Det är ris- ken för detta som Riksbanken behöver analy- sera och försöka mot\·erka.

BANKERNA

Analysramen

En '~tig del i Riksbankens öYervakning av stabiliteten i betalningssystemet är att lö- pande följa och ut\·ärdera riskerna i bank- sektorn. Denna analys är uppdelad i mark- nadsanal)·s och riskanalys.

}vfarknadsanalysen är inriktad på konkur- renskraften i banksektorn. Utgångspunkten är att ett konkurrenskraftigt banksystem med tillfredsställande lönsamhet är en av grunderna for ett finansiellt system. S\'ag in~äningsförmåga i bankerna riskerar att leda till ökat risktagande, som i sin tur kan leda till betydande förluster och ökad risk för betalningsinställelser. En viktig bestånds- del av marknadsanalysen är kostnadsut\·eck- lingen i banksektorn. Marknadsanalysen dis- kuterades i den jo"rsta finansmarknadsrapporten som utkom i november 1997.

Riskanalysen tar sikte på de finansiella risker som bankerna tar i sin ,-erksamhet.

Den andra finansmarknadsrapporterr., som ut- kom i maj rgg8, innehöll en genomgång av de risker som banker utsätts för i sin ,-erk- samhet. Särskild uppmärksamhet ga\·s åt kreditrisker i bankernas utlåning till hushåll och företag, eftersom dessa historiskt har visat sig kunna vara betydande. HU\-udsyf- tet med analysen var att visa sambandet mellan kreditrisken i bankerna och den mak- roekonomiska utvecklingen. Analysen av kreditriskerna visade att stabilitetsläget i

Q