Inkvarteringsstatistik för
Innehåll
1 Sammanfattning ... 3
2 Blekinges utveckling under året ... 4
3 Tyskland störst utlandsmarknad, men Polen ökar mest ... 4
4 Hotell ökar medan camping backar ... 5
5 Utvecklingen för kommunerna i Blekinge ... 6
6 Fler disponibla rum och RevPAR ökar ... 7
7 Valutautveckling ... 8
8 Vädret 2016 ... 9
1 Sammanfattning
I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen på kommersiella anläggningar i Blekinge. Med gästnätter avses gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter. Statistiken tas fram av SCB på uppdrag av Tillväxtverket och i denna rapport redovisas slutgiltiga helårssiffror. Alla utvecklingssiffror i rapporten är jämförelser med föregående år om inget annat anges.
Sammanfattningsvis:
• Det totala antalet gästnätter i Blekinge var under år 2016 959 736 st vilket är en ökning med 2,4 % eller drygt 22 453 gästnätter jämfört med motsvarande period 2015.
• Antalet utländska gästnätter i Blekinge ökade något mer än de svenska och landade på 238 592 vilket motsvarar 24,8 % av det totala antalet gästnätter i Blekinge under året och en ökning med 1,4 % mot år 2015.
• Bland kommunerna i Blekinge hade Sölvesborg med 9,5 % den största procentuella ökningen under årets 12 månader.
Denna rapport har tagits fram av Tourism in Skåne för samarbetet BI SYD (Business Intelligence Syd). Detta är ett samarbete mellan de regionala turismorganisationerna Destination Småland AB, Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar Län, Region Halland, Smålandsturism AB och Tourism in Skåne AB. Som partners medverkar även kommunerna Malmö, Lund och Jönköping. Syftet med detta initiativ är att samverka för att kraftsamla resurser och uppnå synergier kring analys, statistik, omvärldsbevakning och kunskapsöverföring inom besöksnäringen.
Tourism in Skåne reserverar sig för eventuella felskrivningar i text och tabeller nedan. Ange alltid källa när information från denna rapport återges. Källa: SCB/Tillväxtverket bearbetat av Tourism in Skåne förutom där annan källa anges, t.ex. under rubriken Valutautveckling där källa är Riksbanken.
Genomgående i rapporten används följande förkortningar för de olika boendeformerna:
H=Hotell S=Stugby V=Vandrarhem C=Camping
SoL=Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter
Dessa kombineras också, t.ex. innebär HSVCSoL summan av de ingående boendeformerna.
Ytterligare information om inkvarteringsstatistiken finns i SCB:s dokument, Beskrivning av statistiken 2016, NV1701.
2 Blekinges utveckling under året
Under 2016 var antalet gästnätter i Blekinge 959 736 st vilket var en ökning med 2,4 % eller +22 453 gästnätter jämfört med år 2015. De svenska gästnätterna (+2,7 %) ökade bättre än de utländska gästnätterna (+1,4 %) i Blekinge län. Ökningen för Blekinge var procentuellt större än för Västra Götalands län men inte riktigt lika stor som för Kalmar län och Gotlands län. Totalt i Sverige ökade gästnätterna med 2,9 % under året och Blekinge utvecklades därmed något sämre än snittet i landet. Förmodligen beror den svagare utvecklingen på att flera anläggningar i länet använts för att möjliggöra migrationsboende.
Fig. 1. Antal gästnätter på HSVCSoL samt Blekinges utvalda jämförelselän.
3 Tyskland störst utlandsmarknad, men Polen ökar mest
Antalet utländska gästnätter i Blekinge under år 2016 var 238 592 st vilket motsvarar 24,8 % av det totala antalet gästnätter i Blekinge och är en ökning med 1,4 % mot år 2015.
Tyskland var den största utlandsmarknaden för Blekinge under 2016 följt av Danmark, Polen och Nederländerna.
Fyra av de åtta utlandsmarknaderna som redovisats backade medan fyra marknader ökade. Den polska marknaden utmärkte sig positivt med en ökning på 28,9 % vilket var snäppet mindre än snittet för länen i BI SYD‐
samarbetet där gästnätter från Polen ökade med 42,5 %. Tillväxten av gästnätter från Polen var särskilt påtaglig i boendeformerna SoL och hotell där de nästan fördubblades.
Minskningen av de danska gästnätterna var påtaglig men kan inte direkt härledas till en minskning i en specifik
Andra övrigt utmärkande marknader som ej redovisas i diagrammet nedan är Kanada (+276,3 %, från 346 gästnätter år 2015 till 1 302 gästnätter år 2016) och Italien (52,2 %, från 3 213 gästnätter år 2015 till 4 889 gästnätter år 2016). De kanadensiska gästnätterna var till antalet fler under hela 2016 jämfört med föregående år men särskilt många under juni, september och oktober och i princip samtliga förlagda på boendeformen hotell.
De italienska gästnätterna var även de till antalet fler under samtliga månader jämfört med föregående år med flest gästnätter under januari, augusti och september. De italienska gästnätterna i Blekinge är i regel förlagda på hotell. En signifikant ökning av de italienska gästnätterna påbörjades redan under sommaren 2015 och man får gå tillbaka till 2010 för att finna motsvarande nivåer.
Fig. 2. Antal gästnätter och utveckling per marknad på HSVCSoL
4 Hotell ökar medan camping backar
Fig. 3. Antal gästnätter per boendetyp
Camping står för den största andelen av gästnätter i Blekinge län följt av hotell, SoL och vandrarhem. Den största
SoL är den absoluta majoriteten av gästnätterna utländska, 94,4 % och ökningen tillkommer också ifrån utlandsmarknaderna.
5 Utvecklingen för kommunerna i Blekinge
I fyra av Blekinges fem kommuner var utvecklingen positiv. I Karlskrona, kommunen med flest gästnätter, ökade både de svenska (+4,7 %) och de utländska gästnätterna (+10,7 %) och totalt med +5,8 %. I Sölvesborg var det de svenska gästnätterna som ökade (+14,3 %) medan de utländska backade (‐21,6 %) men ökade totalt mest av kommunerna i länet med +9,5 %.
I Blekinge var utvecklingen negativ i Karlshamn som backar både i svenska (‐9,3 %) och utländska (‐21,6 %) gästnätter, totalt ‐11,1 %.
Fig. 4. Procentuell utveckling av antal gästnätter på HSVC i Blekinge läns kommuner.
6 Fler disponibla rum och RevPAR ökar
Det varierar lite mellan de redovisade kommunerna i Blekinge men totalt sett har ökningen av disponibla rum motsvarat 1 %. Både beläggningsgraden (+2 % ‐enheter) och RevPAR* (+9 %) har ökat för Blekinge län.
Disponibla rum totalt 2016
Förändring i
%
Total beläggning
2016
Förändring i procentenheter
Logiintäkt per belagt rum SEK
Förändring i %
RevPAR 2016
Förändring
%
Jönköpings län 1 258 597 1% 52% 3 863 4% 473 10%
Gislaved 26 978 54% 1035 554
Jönköping 696 950 5% 57% 1 862 5% 494 8%
Värnamo 85 618 ‐1% 48% 2 915 ‐2% 440 4%
Vetlanda 57 752 ‐22% 35% 4 854 15% 297 29%
Eksjö 53 489 3% 47% 1 908 5% 427 7%
Kronobergs län 669 866 ‐1% 51% 6 836 3% 431 18%
Alvesta 12 284 44% 822 360
Älmhult 77 286 14% 52% 0 777 10% 403 10%
Växjö 368 167 ‐2% 54% 6 817 3% 441 15%
Ljungby 93 655 ‐1% 39% 4 866 2% 341 16%
Kalmar län 992 028 ‐2% 50% 0 836 4% 459 5%
Mörbylånga 36 752 1% 52% 3 1124 8% 584 17%
Kalmar 316 365 ‐3% 60% 4 897 3% 538 11%
Oskarshamn 129 551 0% 54% ‐8 827 ‐2% 446 ‐14%
Västervik 99 955 5% 44% ‐1 940 2% 411 0%
Vimmerby 77 067 54% 52% ‐4 1029 2% 531 ‐7%
Borgholm 105 224 1% 49% 2 974 3% 478 8%
Blekinge län 515 887 1% 50% 2 835 3% 421 9%
Karlskrona 233 283 0% 58% 4 826 5% 477 12%
Ronneby 110 914 ‐5% 46% 5 881 1% 409 16%
Karlshamn 108 379 5% 44% 2 866 ‐3% 377 0%
Skåne län 4 445 280 4% 60% 3 875 3% 531 8%
Vellinge 83 543 ‐3% 43% 2 851 6% 367 11%
Skurup 20 361 27% 63% 5 1887 12% 1 180 21%
Höör 34 202 ‐54% 29% 6 794 ‐4% 230 22%
Tomelilla 37 056 ‐5% 43% 2 1020 1% 444 7%
Klippan 42 690 ‐28% 38% 7 948 0% 360 22%
Båstad 189 653 15% 51% 2 1145 ‐1% 583 2%
Malmö 1 700 579 9% 69% 3 832 5% 576 10%
Lund 534 525 0% 60% 3 862 0% 518 6%
Landskrona 97 938 8% 47% ‐1 1015 ‐2% 478 ‐3%
Helsingborg 600 597 11% 65% ‐2 854 0% 554 ‐3%
Höganäs 69 425 17% 40% ‐2 1077 5% 433 ‐1%
Ystad 106 749 ‐5% 72% 5 1270 7% 911 15%
Trelleborg 51 155 ‐9% 47% 2 943 4% 445 8%
Kristianstad 217 757 0% 50% 2 854 5% 424 8%
Simrishamn 128 668 2% 45% 5 991 ‐1% 446 12%
Ängelholm 121 701 ‐4% 45% 1 840 3% 377 5%
Hässleholm 81 141 ‐9% 46% 9 895 1% 414 27%
Hallands län 940 353 0% 59% 3 1038 4% 623 10%
Halmstad 366 916 0% 55% 1 1105 1% 611 5%
Laholm 46 412 ‐11% 41% 2 1007 6% 411 11%
Falkenberg 178 739 ‐2% 66% 3 1025 9% 679 15%
Varberg 229 773 1% 67% 4 1014 2% 681 9%
7 Valutautveckling
Det brittiska pundet var svagt efter beslutet om att utträda ur EU även om den nedåtgående trenden bröts efter årsskiftet. Den ryska rubeln var även den fortsatt svag mot den svenska kronan och påverkades med allra största sannolikhet av de globalt låga priserna på olja och gas i kombination med inhemsk lågkonjunktur. Den danska kronan, euron, den amerikanska dollarn och den norska kronan hade haft en trend av att stärka sitt värde gentemot den svenska kronan men samtliga backade något framåt årsskiftet. Den polska zlotyn låg stabilt sen en tid tillbaka.
Fig. 7. Valutakurser över tid. Källa: Riksbanken. Y‐axeln redovisar priset i svenska kronor och X‐axeln period.
8 Vädret 2016
Väderåret 2016 var globalt det varmaste året hittills, men inte i Sverige där det har varit svalare än rekordåren 2015 och 2014. Anledningen till den lägre årsmedeltemperaturen än de två tidigare åren har främst berott på den kalla januarimånaden 2016 som sänkte årsmedeltemperaturen.
I södra Sverige började vintern i december 2015 med ett milt och blåsigt klimat. I takt med årsskiftet övergick det milda klimatet till en utbredd molnighet och låga temperaturer.
Påsken utmärktes av sin milda temperatur med ett molnigt väder och regn i södra Sverige. Totalt sett var dock mars månad varmare och torrare än normalt i hela södra Sverige.
April och maj bjöd på högre temperaturer och fler soliga dagar.
Sommaren inleddes med junimånad som bjöd på höga temperaturförhållanden med hetta och torka i södra Sverige.
Det torra och varma vädret bidrog till att vattenflödena i söder var under det normala. Under midsommar bröts dock det torra vädret av ett kraftigt regnväder i samband med åska över flera delar av södra Sverige. Trenden fortsatte in i juli med regnskurar, åskväder och kyliga nätter. Dock bröts denna trend i slutet på juli med en högtrycksrygg som medförde en högsommarvärme i södra delen av Sverige. I vissa områden uppmättes temperaturen till 30° och de höga temperaturförhållandena gjorde att juli medeltemperatur blev lite högre än normalt. Augusti inleddes dock med regnskurar och låga temperaturer i södra Sverige, men avslutades med sensommarvärme på upp till 30° temperatur.
Generellt har medeltemperaturen under sommaren i södra delen av Sverige legat på 1‐1,5° över det normala vilket har gjort att sommaren 2016 var varmare än sommaren 2015.
Hösten inleddes med en varm och torr septembermånad i södra delen av Sverige. Medeltemperaturen under denna månad låg på ca 3° över den normala. Oktober och november fick en mer varierande temperatur med mycket nederbörd i södra delen av landet.
Fig. 8. Medeltemperaturens avvikelse från den normala, sommaren 2016. Källa: SMHI
