Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 27 augusti 2014
Konjunkturläget, augusti 2014
Sammanfattning
• Återhämtningen i ekonomin dröjer
• Trög export
• Bostadsbyggandet ökar starkt
• Påfallande stark sysselsättning i förhållande till den ekonomiska tillväxten
• Riksbankens sänkning av reporäntan bidrar till högre inflation närmare målet
• Finanspolitiken stramas åt efter valet
Prognosen i sammandrag (juni 2014 inom parentes)
Årlig procentuell förändring respektive procent
1
Procent av arbetskraften
2Vid årets slut
3Procent av BNP
-1,3 (-1,2) -2,2 (-2,1)
-1,2 (-1,2) Offentligt finansiellt
sparande
30,50 (0,75) 0,25 (0,50)
0,75 (0,75) Reporänta
21,5 (1,3) 0,6 (0,5)
0,9 (0,9) KPIF
7,6 (7,7) 7,9 (8,1)
8,0 (8,0) Arbetslöshet
13,1 (3,0) 1,8 (2,2)
1,6 (1,6) BNP
2015 2014
2013
Fördjupningar
• Makroekonomiska effekter av ett bostadsprisfall i Sverige
• Osäkra preliminära nationalräkenskapsdata försvårar prognosarbetet
• Nationalräkenskaperna byter regelverk till ENS 2010
• Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad
• Inflationsförväntningar uppdelade på kön, ålder och
utbildning
Tillväxten i OECD ökar igen efter svackan första halvåret, men risk för svagare utveckling
14 12
10 08
06 4
2
0
-2
-4
-6
4
2
0
-2
-4
-6 BNPHushållens konsumtion
Fasta bruttoinvesteringar
Procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin i USA, euroområdet och Storbritannien
14 12
10 08
06 2
1 0 -1 -2 -3 -4
2 1 0 -1 -2 -3
-4 Inköpschefsindex, USA
Konfidensindikator, euroområdet Konfidensindikator, Storbritannien
Standardiserade avvikelser från medelvärde,
säsongsrensade månadsvärden
Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Storbritannien
14 12
10 08
06 3
2 1 0 -1 -2 -3
3 2 1 0 -1 -2
-3 USAEuroområdet
Storbritannien
Standardiserade avvikelser från medelvärde,
säsongsrensade månadsvärden
Svag tillväxt första halvåret även i Sverige
14 12
10 08
06 04
02 00
120
110
100
90
80
70
3.0
1.5
0.0
-1.5
-3.0
-4.5 Barometerindikatorn
BNP (höger)
Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell
förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
Fortsatt svag efterfrågan på svensk export
15 13
11 09
07 05
03 01
480 450 420 390 360 330 300 270
6 4 2 0 -2 -4 -6 -8 Miljarder kronor
Procentuell förändring (höger)
Total export, miljarder kronor, fasta priser respektive
procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
Utvecklingen i omvärlden talar för högre export Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
14 12
10 08
06 04
02 00
15 10 5 0 -5 -10 -15 -20
15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 BNP, OECD
Svensk exportmarknad (världen) Export
Exportorderingång i industrin stiger enligt Konjunkturbarometern
13 11
09 07
05 03
01 60
40
20
0
-20
-40
-60
60
40
20
0
-20
-40
-60 Exportorderingång, industrin, utfall
Exportorderingång, industrin, förväntan
Nettotal, säsongsrensade månads- respektive
kvartalsvärden
Exportorderingång började öka i vintras enligt barometern, men inte enligt SCB:s statistik
Årlig procentuell förändring, 3-månaders glidande medel- värde respektive nettotal, säsongsrensade månadsvärden
14 12
10 08
06 30
20 10 0 -10 -20 -30 -40
60 40 20 0 -20 -40 -60 -80 Orderingång enligt SCB, årlig procentuell förändring
Orderingång enligt Konjunkturbarometern, nettotal
Bostadsbyggandet ökar kraftigt
15 13
11 09
07 05
03 01
99 97
35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0
35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Flerfamiljshus
Småhus
Antal påbörjade lägenheter
Men fortfarande på en historiskt sett ganska låg nivå
11 07
03 99
95 91
87 83
79 75
48000
40000
32000
24000
16000
8000
0
48000
40000
32000
24000
16000
8000
0 Flerfamiljshus
Småhus
Antal färdigställda lägenheter i flerfamiljs- och småhus
Skattesänkningar och låg inflation har givit
hushållen stark inkomstutveckling – konsumtionen viktig drivkraft i återhämtningen
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
7 6 5 4 3 2 1 0 -1
16 14 12 10 8 6 4 2 0 Hushållens konsumtion
Real disponibel inkomst Sparkvot (höger)
Procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst
Ännu starkare konsumtion i närtid möjlig, men dämpat stämningsläge bland hushållen nu
13 11
09 07
05 03
01 99
97 95
93 140
120
100
80
60
40
140
120
100
80
60
40
Hushållens konfidensindikator, index medelvärde=100,
månadsvärden
Sysselsättningen ökar jämförelsevis mycket och arbetslöshet är på väg att vända ner
15 13
11 09
07 05
03 01
1.2
0.6
0.0
-0.6
-1.2
9.0
8.0
7.0
6.0
5.0 Sysselsättning
Arbetslöshet (höger)
Procentuell förändring respektive procent,
säsongsrensade kvartalsvärden
Bekräftas av företagens anställningsplaner enligt barometern
13 11
09 07
05 03
01 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50
30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 Anställningsplaner
Genomsnitt 2001-2014
Nettotal, säsongsrensade månadsvärden
Långtidsarbetslösheten har stigit efter finanskrisen, men inte så mycket som man kunde befara
13 11 09 07 05 03 01 99 97 95 93 91 89 87 12 10 8 6 4 2 0
12 10 8 6 4 2
0 Totalt
Korttidsarbetslösa Långtidsarbetslösa
Procent av arbetskraften, 16-64 år, säsongsrensade
kvartalsvärden
Andelen långtidsarbetslösa av alla arbetslösa faller svagt trots oförändrad total arbetslöshet
13 11 09 07 05 03 01 99 97 95 93 91 89 87 12
9
6
3
0
50
40
30
20
10 Arbetslöshet
Långtidsarbetslösa/alla arbetslösa (höger) Genomsnittlig andel (höger)
Procent av arbetskraften respektive procent av alla
arbetslösa, säsongsrensade kvartalsvärden, 16-64 år
Sysselsatta och sysselsättningsgrad
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
5.00
4.80
4.60
4.40
4.20
4.00
68
67
66
65
64
63 Sysselsatta
Sysselsättningsgrad (höger)
Miljoner respektive procent av befolkningen 15–74 år,
säsongsrensade kvartalsvärden
Sverige har högst sysselsättningsgrad i EU
Andel sysselsatta i procent av befolkningen, 20–64 år, säsongsrensade kvartalsvärden
14 12
10 08
06 04
02 00
98 82 80 78 76 74 72 70 68 66 64
82 80 78 76 74 72 70 68 66 64 Sverige Tyskland
Finland Nederländerna Danmark Storbritannien EU15
Snart 4 år med inflation under målet
14 12
10 08
06 04
02 00
5 4 3 2 1 0 -1 -2
5 4 3 2 1 0 -1 -2 KPIKPIF
KPIF exkl. energi
Konsumentpriser, årlig procentuell förändring,
kvartalsvärden
Perioden med exceptionellt låg prisökningstakt sannolikt redan över
14 13
12 11
10 0.60
0.40
0.20
0.00
-0.20
-0.40
0.60
0.40
0.20
0.00
-0.20
-0.40 Livsmedel
Tjänster
Procentuell förändring, säsongsrensade månadsvärden, 3 månaders glidande medelvärde
Anm.: Livsmedel väger 13 procent och tjänster 28 procent i KPI.
Gradvis högre pris- och löneökningstakt när konjunkturläget förstärks
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
5
4
3
2
1
0
5
4
3
2
1
0 Timlön
KPIF
Procentuell förändring
Lågt resursutnyttjande både i OECD och Sverige
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
4
2
0
-2
-4
-6
-8
4
2
0
-2
-4
-6
-8 OECDSverige
BNP-gap, procent av potentiell BNP
Fed och Bank of England börjar höja styrräntan 2015 –ECB avvaktar till 2017
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
7 6 5 4 3 2 1 0
7 6 5 4 3 2 1 0 Euroområdet
USA
Procent, dagsvärden
Oförändrad reporänta till slutet av 2015
18 17
16 15
14 13
12 11
10 09
08 07
5 4 3 2 1 0 -1
5 4 3 2 1 0
-1 Konjunkturinstitutets prognos
RIBA-terminer 20/8 2014
Riksbanken, juli 2014, kvartalsmedelvärde
Procent, dags- respektive kvartalsvärden
Förutsättningar för finanspolitiken framöver
• Det makroekonomiska huvudscenariot
– Konjunkturläget förbättras fr.o.m. 2015 och blir balanserat 2017 – Ökad sysselsättning och stigande reallöner
• Expansiv finanspolitik sedan finanskrisen
– Konjunkturjusterat sparande -1,2 procent av potentiell BNP i år, långt under överskottsmålet på 1 procent
– Har mildrat konjunkturnedgången, men kräver åtstramning när konjunkturen stärks
• Demografiska försörjningsbördan har vänt upp
– Skapar mindre automatisk budgetförstärkning än under perioden
fram till 2005
Konjunkturinstitutets beräkningsmetod
• Antaganden:
– Makroekonomisk utveckling (potentiell BNP) → skatteintäkter – Överskottsmålet ligger fast
– Oförändrad personaltäthet i välfärdstjänster och ersättningsgrad i sociala transfereringar (bibehållet offentligt åtagande)
=> Skatteförändringar som krävs för att få kalkylen att gå ihop
• Med oförändrade regler i finanspolitiken ökar sparandet
(automatisk budgetförstärkning), men det saknas 58 mdkr 2018 för att nå överskottsmålet
– Budgetutrymmet är minus 58 mdkr
• Ett bibehållet åtagande innebär 53 mdkr utgiftsökningar för staten 2018
• Skattehöjningar i staten på 58+53=111 mdkr 2018
• Dessutom höjer kommunerna skatten så att totala skatter höjs
med 120 mdkr 2018
Åtstramande finanspolitik väntar efter valet
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
4 3 2 1 0 -1 -2 -3
4 3 2 1 0 -1 -2 -3 Finansiellt sparande
Konjunkturjusterat sparande
Förändring i konjunkturjusterat sparande
Finansiellt sparande och konjunkturjusterat sparande i
offentlig sektor, procent av BNP respektive potentiell BNP
Stramare finanspolitik är naturligt vid konjunkturuppgång
Procent av potentiell BNP
15 10
05 00
95 90
85 4
2
0
-2
-4
-6
-8
4
2
0
-2
-4
-6
-8 BNP-gap
Konjunkturjusterat sparande
I scenariot höjs skattekvoten 2018 till ungefär samma nivå som 2009-2010
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
52
50
48
46
44
42
52
50
48
46
44
42
Skatteintäkter, procent av BNP
Prognosen i sammandrag (juni 2014 inom parentes)
Årlig procentuell förändring respektive procent
1
