Utvärdering Plug Innan
Avslutningskonferens 200907
Gunilla Bergström, forskare, GR/FoU i Väst
Utvärderingens syfte
Ge en bild av vad som gjorts i de olika
delprojekten, vilka resultat som uppnåtts, och hur Plug Innan/GR-stödet har fungerat.
Belysa hållbarheten i utvecklingsarbetet, dvs om kunskap/metoder/arbetssätt implementerats i ordinarie verksamhet.
Bidra med fördjupad kunskap inom två områden: EWS, samverkan med
vårdnadshavare.
Early Warning System: rutin för att upptäcka och agera på riskindikatorer, men också följa upp om åtgärderna får effekt. Frånvaro viktig pusselbit. Nästan alltid symptom på andra problem.
Forskningen uppgift generellt:
Beskriva, förstå, förklara med utgångspunkt i tidigare forskning och teori.
• EWS/skolanknytning
• Samverkan med vårdnadshavare
• Hållbart utvecklingsarbete
Förutsättningar
Totalt 22 delprojekt (delprojekt/lokala projekt vs
”projektet Plug Innan”)
Uppstart vid 3 tillfällen/cykler.
Cykel 1= 4 delprojekt, ingår inte i enkäten.
Intervjuer med cykel 1 vid avslut
Fördjupningsstudien bygger primärt på intervjuer med delprojektledare och chefer i fyra delprojekt
Metoder
• Enkät i samband med avslut
• Intervjuer
• Observationer och samtal, bla i samband med gruppträffar
• Dokumentation (läges- och
slutrapporter som projekten
lämnar till GR)
Idag
• Vad har de lokala projekten jobbat med?
• Vilka resultat har uppnåtts?
• Reflektioner kring fördjupad studie EWS och samverkan vårdnadshavare
Urval av resultat
I huvudsak deskriptivt – analysarbete kvarstår
Viss data saknas fortfarande, 15 av 22 svarat på enkät
Slutrapport 30 oktober 2020, uppföljning april 2021
Vad har de lokala projekten arbetat med?
Samverkan: elevhälsa/pedagoger, vårdnadshavare, socialtjänst….
Strukturer och rutiner för uppföljning: frånvaro, skolresultat, mående.
Ökad trygghet, trivsel och hälsa: rastaktiviteter, fysiska miljön, frukostservering….
Nya funktioner: socialpedagog, trivselledare, ökat mentorsstöd…
Arbetssätt och metoder: relationsskapande, bemötande, språkutvecklande….
Organisering av undervisningen: särskild undervisningsgrupp, schemaläggning.
Samverkan 100%
Ökad trygghet…
Arbets-
80%
sätt 70%
Organisering av undervisning
60%
Rutiner för uppföljning
100%
Nya funktioner
80%
Resultat elever
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Förbättrade skolresultat
Ökad närvaro
Ökad delaktighet
Ökat välbefinnande
Ökad framtidstro
Förbättrade relationer mellan elever
Förbättrade relationer elev och personal
I vilken utsträckning bedömer du att eleverna gjort framsteg avseende:
Stora framsteg Vissa framsteg Inga framsteg
”Vissa framsteg” dominerar. Förändring tar tid.
Skolresultat och närvaro mäts även ”objektivt”, men viktigt att inte enbart fokusera på det synliga
”Skolanknytning” det centrala
• Akademiskt (skolprestationer)
• Beteendemässigt (tex närvaro)
• Kognitivt (tex inlärningsstrategier)
• Psykologiskt (känsla av meningsfullhet)
”Mjuka” värde föregår vanligtvis de ”hårda”
Varje stapel summerar inte upp till 100% eftersom alla inte besvarat alla frågor, alla har inte jobbat medsamtliga målindikatorer.
Resultat organisation
Mer av ”betydande resultat” (jmfrt elevresultat)
Konkreta förändringar, observerbara på kort sikt.
Varje stapel summerar inte upp till 100% eftersom alla inte besvarat alla frågor, alla har inte jobbat medsamtliga målindikatorer.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Bättre
samverkan Bättre
strukturer och rutiner för uppföljning
Fler/bättre funktionet som
ger stöd till målgruppen
Förbättrade arbetsätt och
metoder
Tryggare
skolmiljö Förbättrad organisering av undervisningen
Vilka resultat bedömer du att Plug Innan bidragit till på organisationsnivå?
Inga resultat Vissa resultat Betydande resultat
Implementering i ordinarie verksamhet
I huvudsak har (de fungerande) förändringarna implementerats i ordinarie organisation.
I de fall alla eller vissa ”aktiviteter”
inte kommer att fortsätta anges
bristande ekonomiska resurser som skäl.
0 2 4 6 8 10 12 14
Förändringarna drivs vidare med nya projektmedel Förädnringsarbetet är inte längre aktuellt Förändringarna är helt eller delvis en del av ordinarie
verksamhet
Lever förändringarna som genererades genom Plug Innan kvar?
Enkät och intervjuer visar att:
• 9 av 15 uppger att ledningen varit direkt involverad i utvecklingsarbetet
• 10 av 15 uppger att personalen uppfattade Plug Innan som något positivt
• 6 av 15 uppger att Plug Innan låg i linje med pågående utvecklingsarbete
• 10 projekt av 15 uppger byte av projektledare el medarbetare i arbetsgrupp
• 8 projekt av 15 uppger byte av chef, tex rektor
• 9 av 15 uppger att projektet var dåligt förankrat i den egna verksamheten vid uppstart
Hållbart utvecklingsarbete
• Stabilitet, kontinuitet
• Ledningens engagemang
• Förankring, delaktighet
• Likhet med/integrering i ordinarie verksamhet
Vilken betydelse har det haft i de lokala Plug Innan-projekten? Har projekt med mer
gynnsamma förutsättningar lyckats bättre?
Kommande analys.
Å andra sidan………….
• Återkommande byten av processledaren – svårt att få kontinuitet, stödprocesser stannar upp
• Osäkerhet kring vilket individuellt stöd man kunde förvänta sig av GR. Vad är GR:s erbjudande?
• Meningsfullt erfarenhetsutbyte hindras av :
a) olikheterna mellan delprojekten i grupperna:
utvecklingsarbetets inriktning, organisationsnivå (SU/kommun),
b) ”omgrupperingar” = omstart, lära känna nya.
• Meningsfullt erfarenhetsutbyte hindrades även av delprojektens olika interna förutsättningar, tex byte av projektledare, erfarenhet av utvecklingsarbete, olika utvecklingstakt.
Plug Innans övergripande struktur och stödprocesser
Å ena sidan………
• Projektet möjliggör resurser att arbeta fokuserat med frågan
• Nulägesanalys/kartläggning – synliggjort den faktiska problembilden; ”från att tro till att veta”.
• Frihet att anpassa efter lokala förutsättningar
• Välorganiserade och intressanta gruppträffar och konferenser.
• Erfarenhetsutbyte i samband med gruppträffarna
• Kunniga och engagerade processledare
Slutsatser
Hittills mer av reflektioner, analysarbetet kvarstår. Med det sagt:
• På det stora hela positiva resultat på elev- och organisationsnivå, om än modesta. Förändring tar tid.
Viktigt väga in helhetsperspektiv, subjektiva bedömningar, skolanknytning. Inte ”pinnstatistik” och fokus på det objektivt.
• Goda förhoppningar att de förändringar som genomförts kommer att bestå, men oroväckande med instabila lokala förutsättningar.
• Bredden i Plug Innan både styrka och svaghet. Avvägning mellan a) de fördelar som olikheter, anpassning till lokala förutsättningar osv innebär och b)de fördelar som gemensamma frågor, gemensamma förutsättningar, gemensam utvecklingstakt innebär.
• Att GR:s projektorganisation präglades av personalomsättning har sannolikt påverkat vissa delprojekt mer än andra (cykel 1, instabila lokala projektorganisationer/förutsättningar).
2. Samverkan vårdnadshavare
Fördjupad studie
1. EWS – Early Warning System
Rutin som syftar till att tidigt uppmärksamma risk för skoldistansering/bristande
skolanknytning. Innebär i att löpande notera relevant information.
• Akademiska (slutför uppgifter, klarar skolarbetet)
• Beteendemässiga(närvaro, delaktighet)
• Kognitiva (inlärningsstrategier, uppfattning om skolans betydelse för framtida mål)
• Psykologiska (känsla av meningsfullhet, tillhörighet, gemenskap)
Vad vet vi om EWS?
Tillförlitlig frånvaroupptäckt – system, rutiner
All frånvaro behöver uppmärksammas och analyseras. Ströfrånvaro ofta inkörsport.
Ingen given definition av problematisk frånvaro. Problematisk om den innebär en risk för att man inte når utbildningsmålen. Individuell bedömning.
Ta reda på orsaken till frånvaron. Viktigt att skolan vågar ”peta” på frånvaron, men med ett nyfiket och intresserat förhållningssätt. Eleven ska känna sig saknad.
Det finns nästan alltid rutiner, problemet är att de inte följs. Man måste leva sina rutiner, alla ska vara införstådda (även vårdnadshavare och elever). Rutinerna ska följas på samma sätt och de ska utvärderas – får åtgärderna någon effekt?
Malin Gren Landell (2018) Främja närvaro
Centrala framgångsfaktorer
Fokus på styrkor snarare än brister (salutogent) Tillit
• Bygga förtroendefulla långsiktiga relationer
• Positionera föräldern som intresserad och ansvarstagande
• Placera barnet i centrum
Prioritet från ledning, delat ansvar mellan aktörer, att bygga långsiktiga hållbara strukturer/strategier
• Stöd till personal – kompetensutveckling
Erikson, L (2004): Föräldrar och skola.; Erikson, Lars (2009): Lärares kontakter och samverkan med föräldrar.
Vad vet vi om samverkan med vårdnadshavare?
Begränsat med kunskap från det svenska sammanhanget
Primärt amerikanska studier, ”utsatta områden”
Ofta fokus på insatser som syftar till att vårdnadshavare ska värdera skolans arbete, känna tillit till lärare och de aktiviteter som genomförs där.
Generellt rekommenderas
”partnerskap” mellan föräldrar och
skola.
EWS och samverkan vårdnadshavare i Plug Innan
4 verksamheter med olika förutsättningar och problembilder
• F-9, låg/medelinkomsttagarområde, Göteborg
• F-6, höginkomsttagarområde, Göteborg
• F-6, landsbygdskommun
• Kommunövergripande SU (åk4-9)
• närvarorutin inte på plats………..fördjupning/utveckling, ”mjuka värden”
• vårdnadshavare med ”skolskav”…….akademisk & ekonomiskt ”kapitalstarka” vårdnadshavare
Intervjuer med delprojektledare och chefer visar:
• - ansvars- och rollfördelning pedagoger och elevhälsa en kärnfråga. I
utvecklingsarbetet tycks gynnas av att undervisande personal är tydligt involverade i arbetet. Tenderar annars att fastna hos elevhälsan.
• - gynnsamt bygga in koll och uppföljning i en befintlig rutin (tex arbetslagsmöten)
• - gynnsamt involvera flera funktioner i analys (SYV, Fritids……). Helhetsperspektiv.
• - bra att tydliggöra mönster, visualisera frånvaromönster. Bra både internt och i kommunikation med vårdnadshavare.
• - ”mjuka värden” (mående, känsla av meningsfullhet osv) svårt att
registrera/mäta, men regelbunden, systematisk diskussion kring närvaro/frånvaro, analys av mönster osv, leder till resonemang om dessa värden.
SKOLANKNYTNING
.
Reflektioner EWS
De lokala projekten arbetat utifrån befintlig kunskap.
Kunskapsförmedling via Plug Innan uppfattas betydelsefull.
Trots det trög process i vissa fall. I huvudsak kopplad till interna, organisatoriska förhållanden: tex hög
personalomsättning, ”EHT- funktioner” saknas…
Skillnader f-6/7-9
Delprojektledare och chefer lyfter betydelsen av:
• Salutogent arbetssätt – fokusera på det som är bra,
• Allians/partnerskap - gemensamt företräda barnet och hjälpa det med bättre strategier.
• Systematiken (samverkan med
vårdnadshavare, en del i ett fungerande EWS)
Reflektioner samverkan med vårdnadshavare
Inte lika tydligt fokus i Plug Innan som EWS I utvärderingen – primärt samverkan
vårdnadshavare med ”skolskav Vårdnadshavares upplevelse av
-problemfokus i tidigare kontakt med skolan
”nu har ditt barn gjort det här”.
-att bli ifrågasatt ”helt plötsligt var
socialtjänstens inkopplad
Ex 1: ”skolan gör inte tillräckligt, kommunicerar inte”.
• ”Vi behöver bjuda in till det här ”vi ska jobba
tillsammans” och lyssna in. Det hjälper ju inte att vi tycker att vi har situationen under kontroll om inte föräldrarna tycker det.”
Ex 2: ”skolan vill sätta dit mig”.
• ”Vi kommer ha mycket kontakt med dig, ….ibland kommer vi behöva tala om saker som vi behöver jobba med tillsammans. Men vi kommer inte ringa och tala om att nu har han sagt att ”du är en
gubbjävel” eller ”du är dum i huvet”. Det ringer inte vi om. Det tar vi hand om i skolan
