Strategisk Samverkan Kalmar läns kommuner och regionförbundet

Strategisk Samverkan Kalmar läns kommuner och regionförbundet

Minnesanteckningar 29 april 2015

Närvarande:

PKN Kommunchefer

Ilko Corkovic

Ann-Marie Fagerström Anette Strömblad

Lars Rosander Lars-Erik Rönnlund

Stihna J Evertsson Anders Johansson

Roger Holmberg Anette Andersson

Bertil Dahl

Henrik Yngvesson Monica Högberg

Roland Åkesson Mats Johansson

Lars-Gunnar Hellström Jan Lagerqvist

Peter Wretlund Ann-Christine Vösu

Henrik Nilsson Bokor Jan Darrell

Helen Nilsson Carolina Leijonram

Tomas Kronståhl Carl-Magnus Mårheden

Harald Hjalmarsson

Regionförbundet Charlotte G Alidzanovic Karin Alkeberg

Ulf Nilsson Lennart Werner Bengt Falke

Carolina Gunnarsson Helena Nilsson Håkan Brynielsson

I minnesanteckningarna hittar Du följande;

1. Inledning

Uppföljning från strategisk samverkan den 26 februari 2015 Långtidsutredningen 2015- rapport om regionernas demografiska utmaningar

2. Kompetensförsörjning Bättre resultat i skolan Utökad samverkan för SFI

Övrigt arbete inom kompetensförsörjningen Diskussion

3. Regional digital agenda för Kalmar län Diskussion

4. Livsmedelsstrategin Diskussion

5. Regionkommun

Kommunernas inflytande i den kommande regionkommunen – ett diskussionsunderlag

Processen framåt Diskussion

6. Frågor för PKN att hantera utifrån strategisk samverkan 29 april

1. Inledning

Tomas Kronståhl, ordförande för primärkommunala nämnden (PKN) och Charlotte G Alidzanovic inleder dagen med att följa upp sammanträdet den 26 februari.

Uppföljning överläggningen om integration samt kollektivtrafiken 26 februari.

PKN beslutade den 26 februari att;

- Kommunchefsgruppen är ansvarig chefsgrupp för samverkan kring integrationsfrågorna i länet

- Uppdra till regionförbundet att undersöka och kartlägga eventuellt behov av samordning av SFI länet.

- Uppdra till länets socialchefer att utreda hur Hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande flyktingbarn fungerar i länet och hur en eventuell samverkan kring HVB skulle kunna se ut.

- Tillskriva Kalmar länstrafik om att en uppföljning av skatteväxlingen av länstrafiken ska göras enligt § 10 i Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Kalmar län

Besluten har resulterat i följande;

Skrivelser;

 ”Folkbildningens roll för integrationen” (Regionförbundet, PKN)

 ”Språkträning direkt på asylboenden”. (Regionförbundet, Landstinget, Länsstyrelsen)

 ”Tidig kompetensinventering på asylboenden”.( Regionförbundet, Landstinget, Länsstyrelsen)

 ”Hemställan om utvärdering av den regionala kollektivtrafiken” (PKN) Uppdrag;

 När det gäller eventuell samverkan i länet kring SFI, för

regionförbundet en dialog med länets SFI rektorer kring behov av samverkan och hur det i så fall skulle kunna se ut. Denna kartläggning förväntas vara klar i höst.

 Kalmar län har fått erbjudande om att delta som pilotregion i ett projekt för att mobilisera kring integration och språk tillsammans med Migrationsverket och den ideella föreningen ”Språkkraft”. Nu finns möjlighet för kommunerna att samverka med ideell sektor i ansökan om paragraf 37a medel från länsstyrelsen för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter. Sista

ansökningsdag är 15 maj och det finns totalt 51 miljoner för enskilda kommuner att söka eller i samverkan med ideell sektor.

 Socialcheferna kommer att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att se över boendekedjan och samverkan kring HVB hem. Detta arbete kommer att påbörjas i augusti.

Långtidsutredningen 2015

Föredragande: Charlotte G Alidzanovic

Arbetet med Långtidsutredningen 2015 inleddes under hösten 2013.

Utredningen ska ge en bred översikt över den svenska ekonomins utmaningar och möjligheter på lång sikt och föreslå åtgärder för ökad produktivitet och högre tillväxt. Utredningen innehåller nio delrapporter, de första

underlagsrapporterna presenterades sommaren och hösten 2014 och de sista väntas vara klara våren 2015. Därefter presenterar långtidsutredningen sina övergripande slutsatser och förslag i ett huvudbetänkande under sommaren 2015.

Charlotte G Alidzanovic presenterar utvalda delar av den delrapport om

”Regional demografisk utredning” som kommer inom kort.

Rapporten analyserar effekterna av den regionala demografiska utvecklingen med avseende på bl.a. arbetskraftsförsörjning, välfärd, skatteutjämning och offentliga finanser. En central utgångspunkt för analysen är frågan om hur en regionalt oönskad utveckling kan vändas eller mildras.

Förhandsinformationen ger några korta bilder kring;

 Kommunernas ekonomi och verksamhet

 Strategiska frågor, arbetskraft- och kompetensförsörjning

 Slutsatser och förslag

Region Kronoberg gjorde 2015 en socioekonomisk utredning för

Småland/Öland där vår regions utmaningar beskrivs. Du hittar utredningen på länken, Socioekonomisk analys över Småland och Öarna

2.

Kompetensförsörjning

Föredragande: Lennart Werner

Bättre resultat i skolan

Regionförbundets egen verksamhet fokuserar på tre områden för bättre resultat i skolan; läsinlärning/lässtimulans, utvecklad samverkan kring elevhälsa samt mindset/ökad motivation hos elever.

Drygt 80 % av en årskull i Kalmar län fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år. Det är allt för många som alltså inte fullföljer sina studier även om Kalmar län ligger över medel i landet.

Att minska antalet avhopp är ett mål också för hela EU och något som vi i Kalmar län har arbetat med i projektform sedan 2011. Då etablerades projektet Plug In som under perioden 2012-2014 har genomförts nationellt och där Kalmar län varit med. Ca.350 elever i Kalmar län har omfattats av insatser och det främsta resultatet är att ett medvetande, och en regional struktur för

samverkan, har etablerats. I enskilda fall ser vi tydliga resultatförbättringar men vi kan inte dra några slutsatser på regional nivå ännu.

Samordningsförbundet i Kalmar län har fortsatt att ge stöd till de plug-in- verkstäder som utvecklats och sammantaget har verksamheten gett ca 8 miljoner kronor under projektperioden till kommunernas basverksamhet inom området.

Under 2015 kommer en fortsättning att utvecklas – Plug In 2.0. Kalmar län är med i det nationella projektet som omfattar 100 miljoner kronor av ESF- medel. Målgrupp är elever på grundskolans sista år, årskurs 9 och 8 för att komma in med tidigare med insatser. Övergången från grundskola till gymnasieskola för elever med sämre resultat måste utvecklas. Ungefär 4 miljoner kronor kan projektet ge till lokal verksamhet på skolnivå under det första verksamhetsåret. Ingen medfinansiering för kommunerna tillkommer.

Inom området elevhälsa, med utvecklad samverkan mellan skolhälsovården, kommunernas socialtjänst och landstingets barn- och ungdomspsykiatri, pågår en rad processer. Regionförbundets roll kan vara att vara projektägare för ett gemensamt kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF-medel. Ett arbete har inletts som kan resultera i en ansökan om ESF-medel under 2015.

Arbetsnamnet är Elevhälsolyftet med målet att de kompetenser hos de olika huvudmännen som möter elever och deras föräldrar ska samarbeta bättre och har en högre kunskap och förståelse för varandras processer och uppdrag och med eleverna i centrum.

Utvecklad samverkan för SFI

Medverkande: Joachim Håkansson, Kalmarsunds gymnasieförbund

Vid PKN sammanträde den 26 februari uppdrogs till Regionförbundets kansli att kartlägga och inventera länets SFI samt lyfta om det finns behov av

samverkan inom några områden. Det som man kan konstatera så långt är att SFI står inför stora utmaningar och att det finns kreativa idéer om hur verksamheten kan utvecklas både hos de enskilda huvudmännen och inom regional samverkan. Bedömningen är att regionala samverkan måste bygga på ett underifrån och upp perspektiv. En proposition har lagts till Sveriges riksdag under mars månad som kommer att påverka SFI-verksamheten.

Regionförbundet har ett regionalt nätverk för Komvux-ansvariga där de flesta SFI-rektorer också finns med. Vi kommer under 2015 att utveckla och

fördjupa samarbetet som ett resultat av kartläggning och SFI-verksamhetens aktualitet.

Övrigt arbete med kompetensförsörjning

- Etablering av regional struktur för kompetensmatchning - OECD-studie – Job Creation Kalmar län

- Övriga insatser för att stärka matchning (Teknikcollege, vård- och omsorgscollege, branschråd inom trä, IKT finns och förslag finns att ta fram ett branschråd för mat).

- Utveckla fördjupat samarbete inom Studie- och yrkesvägledning.

- Universitets och högskoleutveckling i Kalmar län Se bifogade bilder

Diskussion:

 Det är viktigt att goda erfarenheter sprids i länet och att regionförbundet fungerar som spridare av detta.

 Länet behöver diskutera samordning för tidiga insatser i asylprocessen, idag finns ingen regional samordning kring detta.

 Synpunkter som lyfts är att Migrationsverket i upphandling av

boenden kan/bör ställa krav på aktiviteter under anläggningstiden. Att undersöka möjligheten att använda ”Ung Företagsamhet” i

integrationsarbetet samt att betona vikten av att Arbetsförmedlingen har lokal närvaro ute i kommunerna.

 Idrottsrörelsen och folkbildningen är viktiga aktörer för tidig

integration och nu finns möjligheten att ta med dessa i kommunernas ansökan av § 37a medel med sista ansökningsdag den 15 maj. Vidare är det viktigt att kommunerna påtalar vikten av tidig SFI för den nationella nivån.

3. Regional digital agenda för Kalmar län

Föredragande: Bengt Falke

Regionförbundets styrelse antog förslaget till en regional digital agenda för åren 2015 – 2020 den 17 december 2014. Syftet med den digitala agendan är att få en helhetsbild av alla pågående aktiviteter för att kunna prioritera nya insatser i en sammanhållen strategi. Ytterst handlar det om att ta till vara alla de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag.

Den digitala agendan är uppställd utifrån fem teman; kompetens, näringsliv, eHälsa, infrastruktur och kommunal e-utveckling.

De kommunala delarna av de fem temaområdena är:

• Lärande och kompetens: AV-Media och Regionbiblioteket

• Hälsa, vård och omsorg: ”Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård”

• Infrastruktur: Kommunerna och Regionförbundet

• Näringsliv: Delar oklara

• Kommunal e-utveckling: Kommunchefsgruppen och LänsITrådet?

2017 kommer flera av kommunerna ha klarat delmålen kring infrastruktur.

Inom områdena lärande och kompetens, hälsa, vård och omsorg samt infrastruktur har arbetet kommit i gång bra medan rollfördelning och ansvar inom områden näringsliv och kommunal e-utveckling behöver förtydligas. I den digitala agendan för Kalmar län finns fyra övergripande förslag:

1. Tillsätt en ledningsgrupp/digitaliseringsråd.

Det behövs en kommunal ledningsgrupp på hög tjänstepersonsnivå som kan fungera som ett kitt mellan de olika parterna.

2. Ge tydliga uppdrag och mandat till de som förväntas genomföra initiativen

Ex. IT-chefer eller motsvarande i LänsITrådet. Socialchefer i

”Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård”.

3. Följ upp, utvärdera och prioritera om regelbundet

En regional digital agenda för Kalmar län omfattar perioden 2015-2020.

Detta kan ske under år 2017, 2019 och efter agendans slutpunkt.

Ledningsgruppen ovan är viktig som beställare och mottagare.

4. Arbeta in den regionala digitala agendan i RUS vid nästa revidering Ska digitaliseringen bli en naturlig del i den regionala utvecklingen bör strategiska delar av den bli en del av RUS istället för ett parallellt dokument.

Se bifogade bilder

Diskussion:

 Det är viktigt att klargöra vad som är kommunernas ansvar och det behövs ytterligare fokusering och tydliga uppdrag. När det gäller eHälsa så behöver arbetet påskyndas och en tidsplan bör upprättas.

 E-tjänster och infrastruktur är viktigast för kommunerna och här finns en stor potential genom samverkan. Det är viktigt att dra lärdom av varandra i länet men också med andra regioner.

 Västervik berättar att de går ihop med Östergötland när det gäller e- tjänster och får därmed tillgång till ca 50 tjänster. I Östergötland har man valt att upphandla en färdig lösning som kallas Abou. Den är möjlig för andra län att köpa om det beslutas.

4. Livsmedelsstrategin

Föredragande: Carolina Gunnarsson

I september ska Livmedelsstrategin för Kalmar län vara klar. Det är en strategi med mål och handlingsplan för 5-10 år framåt.

Livsmedelsstrategin tas fram i samverkan mellan Länsstyrelsen, LRF, Regionförbundet och hela branschen och är den första strategin i landet.

Utgångspunkten för strategin är att den ska ha regional nytta och inbegripa mat från Kalmar län – från skog, åker, äng, trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang.

I Kalmar län finns ca.3 000 företag inom livsmedelssektorn som omsätter 14,5 miljarder per år där det totala antalet sysselsatta är ca.9 000 personer.

Den största omsättningen sker i förädlings- och slutkonsumtionsledet och det är även där flest nya företag startas. I primär- och förädlingsleden är fågel (kyckling och ägg), kött och mjölk störst. Tillväxten i löpande priser var 28 procent under perioden 2011-2014 och drivs främst av

köttbranschen.

Kairos Future´s framtidsspaning av livsmedelsbranschen visar att många små steg inte är nog, här krävs samverkan och radikal innovation för att utveckla branschen. Det krävs nytänkande, innovation, produktutveckling och vidareförädling av såväl produkter som tjänster.

Se bifogade bilder

Diskussion

 Det är viktigt med samverkan i hela kedjan och att kommunerna tar ansvar och gör upphandlingar med krav på närodlat.

 Man poängterar vikten av att även fiskerinäringen synliggörs i livsmedelsstrategin.

 Vidare bör arbetet med aktörer inom livsmedelsstrategin synliggöras nationellt. Första tillfället blir den 23 september i samband med Ölands skördefest.

 Regionförbundet behöver också påverka den nationella nivån om vilket regelverk som gäller för företagscheckar för att möjliggöra stöd till livsmedelsbranschen.

5.

Regionkommun

Kommunernas inflytande i den kommande regionkommunen – ett diskussionsunderlag

Föredragande: Håkan Brynielsson

Samtliga politiska partier har kommit överens om att bilda en så kallad regionkommun i länet år 2019. Med en regionkommun avses bland annat en direktvald fullmäktigeförsamling med egen beskattningsrätt.

Idag är länets kommuner och landstinget gemensamt medlemmar i

Regionförbundet i Kalmar län som är ett indirekt valt samverkansorgan utan egen beskattningsrätt. I regionkommunen kommer relationerna mellan regionen och kommunerna med andra ord vara annorlunda än idag. I

underlaget lyfts de frågor som rör gränssnittet mellan länets kommuner och den kommande regionkommunen. Frågan rymmer två olika infallsvinklar:

- den som rör regional utvecklingspolitik

- primärkommunal samverkan och intressebevakning

I den kommande processen är det några frågor som bör diskuteras i god tid före beslut om den kommande organisationen för regionkommunen fastställs - Hur kommer kommunernas inflytande och delaktighet att utformas i en

regionkommun där fullmäktiges mandat kommer direkt från väljarna?

- Hur ska regionen och kommunerna samarbeta?

- Hur ska kommunerna involveras i det regionala tillväxtarbetet?

- Vilka är framgångsfaktorerna för en effektiv samverkan?

- Vilka erfarenheter har vunnits i de regioner som finns idag?

- Vilka erfarenheter kan man ta med sig från den nuvarande verksamheten i regionförbundet?

Det är landstingsfullmäktige som fattar beslut om att överta det regionala utvecklingsansvaret och om att bilda en regionkommun. Länets kommuner ska dessförinnan höras i frågan. Begäran om att bilda en regionkommun bereds därefter i finansdepartementet. Berörda kommuner, myndigheter etc. ska därefter höras om förslaget via en så kallad Departementsskrivelse (Ds), som följs av en proposition som ska behandlas i Sveriges Riksdag.

De primärkommunala frågorna är bland annat kommunal intressebevakning, att företräda kommunerna i olika förhandlingar, samordning av olika

primärkommunala frågor och samarbeten mellan kommunerna.

Se bilaga: ”Kommunernas inflytande i den kommande regionkommunen – ett diskussionsunderlag”

Processen framåt

Föredragande: Helena Nilsson

Det kommer att tillsättas en utredare med uppdrag att belysa:

• den nya regionkommunens uppdrag utifrån lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län,

• förslag till hur frågor som Regionförbundet i Kalmar län handhaft ska hanteras fortsatt.

Utanför lag om samverkansorgan ska utredaren även ta fram:

• förslag på beslutsprocesser och organisation för ansvaret av det nya regionala utvecklingsuppdraget,

• förslag till genomförandeplan för hur förändringen av ansvaret för det regionala utvecklingsansvaret i Kalmar län kan genomföras samt

• förslag till tidsplan för genomförande.

Kopplat till processen föreslår man att det ska finnas en mindre politiskt grupp bestående av presidierna i landstinget och regionförbundet som kopplas till utredaren. Därtill bildas en bred politiskt referensgrupp bestående av politiker från regionförbundet, landstinget och kommunerna. Förankring ska ske i de politiska partierna.

Preliminär tidplan för utredarens uppdrag:

v 24-27 Dialog med kommuner, ideella organisationer, fackförbund, näringsliv m.fl.

v 34-36 Avstämning med referensgrupp

v 37-38 Bearbetning av inkomna synpunkter o framtagande av alternativa förslag

v 39 Avstämning alternativa förslag med referensgrupp v 42-44 Återkoppling och samråd med kommuner m.fl.

v 47 Avstämning med referensgrupp v 48 Slutlig bearbetning

?? Presentation av förslag enligt överenskommen tid med uppdragsgivarna

Diskussion:

 En viktig aspekt att ha med sig tidigt i processen är hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut. Det bör finnas med i den första tidplanen.

 Gruppen påtalar att det är bra om vi tänker lite okonventionellt i formandet av styrgrupp för processen för att skapa möjlighet till en bred diskussion.

 Styrgruppen bör vara representativ och att både små och stora kommuner finnas representerade. Vid sidan av det arbete som sker i styrgruppen behöver länets kommunstyrelseordföranden ha en dialog kring regionkommunsprocessen ur ett kommunalt perspektiv.

 PKNs presidium vill vara med i den mindre politiska gruppen för regionkommunsbildningen.

 Vidare menar man att det är av vikt att inte bestämma för mycket i förväg utan ge utredaren möjlighet att fånga in kommunernas synpunkter via dialog samt samla erfarenheter från grannlänen.

6. Frågor för PKN att hantera utifrån strategisk samverkan 29 april

Sammanfattningsvis identifieras fyra frågor för primärkommunala nämnden att ta ställning till:

 Ta fram ett underlag till kommunernas ansökan till länsstyrelsen av paragraf 37a medel.

 Tillsätta en kommunal ledningsgrupp på hög tjänstepersonsnivå för digitala agendan

 Livsmedelsstrategin och offentlig upphandling

 Hur fortsätter kommunernas dialog kring regionkommunsprocessen?