Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 Sollentuna 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg
Effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom
ekonomiskt bistånd - redovisning av planerade och genomförda effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom ekonomiskt bistånd, effekter avser 2018.
Aktuell fråga
Socialnämnden har fått i uppdrag att redovisa planerade och genomförda effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom ekonomiskt bistånd som ska redovisas i samband med verksamhetsplanen för 2018. Effekterna ska avse 2018.
Bakgrund
Socialnämnden fick, 2016, i uppdrag att utreda effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom ekonomiskt bistånd. Åtgärderna skulle avse både 2017 och 2018 och redovisades till socialnämnden 2016-10-11.
Kommunfullmäktiges uppdrag – ”Fler i arbete”
Kommunfullmäktige gav hösten 2016 socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ett antal uppdrag i syfte att få fler i arbete. Fyra av dessa uppdrag är gemensamma för båda nämnderna. Dessa uppdrag är:
• I samverkan ta fram en plan för stärkt samverkan som ska leda till ”en väg in” för personer som ansöker om ekonomiskt bistånd
• I samverkan ta fram och redovisa en plan för hur stärkt
samverkan med arbetsförmedlingen ska etableras på lokal nivå
• I samverkan inventera det nuvarande utbudet av insatser och aktiviteter samt utifrån det bedömda behovet komplettera dessa för att bättre passa klienternas behov
• I samverkan med näringslivet bygga upp en praktikbank för att kunna erbjuda klienter extern praktik, exempelvis prova på- anställningar
Socialkontoret har också fått tre uppdrag som bara berör enheten för ekonomiskt bistånd. Dessa uppdrag är:
• Utreda och presentera förslag på effektiviseringar och förstärkningar av arbetet med boendesamordning och rehabhandläggning i syfte att reducera kostnaderna
• Utreda och presentera förslag på effektiviseringar och förstärkningar av arbetet med att utreda och förebygga felaktiga utbetalningar
• Genomföra benchmarking mot jämförbara kommuner gällande bedömning av ekonomiskt bistånd
Uppdraget redovisas vid tertialrapport, delårsrapporter och årsredovisningar.
Socialkontoret och utbildnings- och arbetsmarknadskontoret har en gemensam projektledare för de fyra gemensamma uppdragen. Projektets styrgrupp består av ansvariga avdelningschefer samt enhetschefer inom berörda kontor.
Redovisning av vidtagna åtgärder
De effektiviseringsåtgärder som socialnämnden vidtagit inryms i arbetet med kommunfullmäktiges uppdrag. Planerade åtgärder redovisas även i tjänsteutlåtande ”Uppdrag att utreda effektivisteringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom ekonomiskt bistånd 2017- 2018” dnr 2016/0130 SN-1.
1. I samverkan ta fram en plan för stärkt samverkan som ska leda till
”en väg in” för personer som ansöker om ekonomiskt bistånd I samverkan mellan berörda enheter inom förvaltningarna har en
samverkansmodell för ”en väg in tagits fram”. Processen fungerar bra och kontaktcenter hänvisar nu samtliga arbetssökande och de flesta sjukskrivna personer till arbetsmarknadsenheten för kartläggning. Sedan oktober 2016 för mottagningsgruppen på enheten för ekonomiskt bistånd statistik kring de som ringer kontaktcenter för att de vill ansöka om ekonomiskt bistånd.
Statistiken för hur många som hänvisas till arbetsmarknadsenheten (AME) via kontaktcenter följs kontinuerligt.
Personer som sökt ekonomiskt bistånd 221 st Personer som hänvisats till AME för
kartläggning av Kontaktcenter
137 st
Personer som hänvisats till AME för kartläggning av mottagningsgruppen
13 st
Personer som bedömts inte vara aktuella för AME (tillfälliga behov av bistånd, tandvård, begravningskostnader, missbruk m.m)
55 st
Arbetsmarknadsenheten har tagit fram ett informationsmaterial som snart är färdigställt. Informationsbroschyren ska kontaktcenter kunna skicka till personer som de hänvisat till arbetsmarknadsenheten.
Broschyren ger information om vad den enskilde kan få för hjälp via arbetsmarknadsenheten och hur kartläggningsprocessen samt fortsatta insatser fungerar. Förhoppningen är att det ska bli tydligare för den enskilda vad hen kan förvänta sig när hen kommer till
arbetsmarknadsenheten. Arbetsmarknadsenheten har också tagit fram ett utkast till en strukturerad introduktionsperiod (två veckor), där
grundläggande IT-kunskaper, praktik, information om arbetsmarknaden, CV-skrivning och intervjuträning samt hälsa och motion ingår.
Under arbetets gång med uppdraget har det konstaterats, i likhet med tidigare rapport från kommunledningskontoret, att det finns behov av att se över den statistik och uppföljning som görs på enheten för
ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsenheten. Då enheterna följer upp det som är relevant för respektive enhet är det delvis olika saker som följs upp. Kunskapen om utfallet för de individer som uppbär
ekonomiskt bistånd och får insatser på arbetsmarknadsenheten behöver utvecklas. Ett arbete med att ta fram gemensamma siffror pågår.
2. I samverkan ta fram och redovisa en plan för hur stärkt
samverkan med arbetsförmedlingen ska etableras på lokal nivå Redan etablerad samverkan har fortsatt mellan arbetsförmedlingen, socialkontoret och arbetsmarknadskontoret på både chefs- och handläggarnivå.
Hänvisade till AME vid nyansökan om ekonomiskt bistånd september 2016-2017 (totalt
221 St)
Personer som hänvisats till AME
Personer som hänvisats till AME av mottagningen Personer som inte är aktuella för AME
Framgår ej om hänvisning till AME skett
Under vårens möten på handläggarnivå har 43 ärenden diskuterats på samverkansträffarna. Projektledaren arbetar med att ta fram förslag på hur samverkan ska följas upp på individnivå. Då arbetsförmedlingen, enheten för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsenheten har olika verksamhetssystem är frågan hur uppföljningen ska göras rent
praktiskt/tekniskt så att den blir ändamålsenlig och inte allt för tidskrävande. Dock är det viktigt att kunna se om samverkan rent faktiskt gör skillnad för de individer som diskuteras på samverkan.
3. I samverkan inventera det nuvarande utbudet av insatser och aktiviteter samt utifrån det bedömda behovet komplettera dessa för att bättre passa klienternas behov
Nuvarande utbud av insatser och aktiviteter behöver kompletteras, något som tidigare redan konstaterats. Insatser som saknas är främst för de som är långtidsarbetslösa och står långt från arbetsmarknaden,
sjukskrivna utan sjukpenninggrundande inkomst (SIG), sk nollklassade liksom personer som är språksvaga i det svenska språket. Ytterligare prioriterat utvecklingsområde är att utveckla arbetsträning och bedömningar på arbetsmarknadsenheten som kan bli godkända som underlag hos andra huvudmän.
Enheten för ekonomiskt bistånd har ett utvecklingsarbete när det gäller arbetet med sjukskrivna personer som saknar sjukpenning. Som ett led i detta används nu arbetsmarknadsenheten i en mycket större utsträckning för dessa personer som ett led i rehabiliteringen. De flesta personer som söker ekonomiskt bistånd för första gången och är sjukskrivna hänvisas till arbetsmarknadsenheten. Alla personer, där socialsekreterarna tillsammans med sjukvården bedömt att det är lämpligt med
rehabilitering, och som haft ekonomiskt bistånd under en längre period hänvisas till arbetsmarknadsenheten. I dagsläget saknas resurser och kompetens på arbetsmarknadsenheten för att kunna utveckla arbetet när det gäller språksvaga personer.
4. I samverkan med näringslivet bygga upp en praktikbank för att kunna erbjuda klienter extern praktik, exempelvis prova på- anställningar
Detta uppdrag ansvarar utbildning- och arbetsmarknadskontoret för.
5. Utreda och presentera förslag på effektiviseringar och förstärkningar av arbetet med boendesamordning och rehabhandläggning i syfte att reducera kostnaderna
Boendesamordning
En extra resurs för att arbeta med boendesamordning har tillskapats inom ram, tjänsten tillsattes våren 2017. Arbetssättet för tillfälliga boenden har fortsatt att utvecklas. De tillfälliga boendeinsatserna följs nu upp mer noggrant vilket innebär att kraven på att söka ett mer permanent boende på egen hand (andra hand, inneboende m.m.) har förtydligats och följs upp. Då boendehandläggaren kan fokusera på hur individen söker bostad blir det tydligare om individen gör det hen ska för att ordna med boende på egen hand. Detta har lett till att insatsen ”tillfälliga boenden” nu avslutas om handläggarna bedömt att individen inte söker boende tillräckligt aktivt.
Boendehandläggaren blir också en resurs för personer som på grund av t.ex.
språk har svårt att söka bostad på egen hand. Boendehandläggaren arbetar också mycket med information om bostadsmarknaden samt med
motivationsarbete kring val av bostadsort.
Nedanstående graf fisar antalet tillfälliga boenden under perioden augusti 2016 till augusti 2017 inklusive placeringar på kommunens egna
korttidsboende Åkerbo.
Jämfört med 2016 kan vi nu se en minskning av antalet tillfälliga boenden.
Under 2016 ökade antalet tillfälliga boenden, för att under första halvåret 2017 minska och en stabilisering av de tillfälliga boendeinsatserna skedde.
Under 2017 (januari-augusti) har antalet tillfälliga boenden pendlat mellan 52-57 stycken per månad, jämfört med samma period 2016 då antalet pendlade mellan 59-66 stycken. Jämförs antal insatser under period 2016 med 2017 är antalet tillfälliga boenden allt mellan 5-11 insatser färre per månad (en minskning på 7-17 procent). Antalet avslutade tillfälliga boenden är under perioden januari-juli 2017 34 stycken och under samma period har
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Antal tillfälliga boenden augusti
2016-2017 (inkl Åkerbo)
lika många ärenden som har tillfälligt boende tillkommit. Arbetet med tillfälliga boenden kommer att under hösten pågå dels genom fortsatt metodutveckling och dels genom uppföljning av arbetet.
En kartläggning av de personer som har tillfälligt boende har genomförts och arbetet med att sammanställa denna pågår under hösten 2017, utifrån resultatet fortsätter arbetet med att få ner antalet tillfälliga boenden.
Rehabiliteringshandläggning Intern metodutveckling
Genom omfördelning av resurser har administrativt stöd skapats för socialsekreterarna som arbetar i team, dvs de som handlägger ärenden där sökande har behov av ekonomiskt bistånd längre än fyra månader. I och med det har handläggarna bättre förutsättning för att träffa och följa upp klienternas planeringar oftare.
Även en särskild tjänst med särskilt fokus på sjukskrivna har tillskapas inom ram.
Arbetet med en rådgivande läkare fortgår. Denne har möjlighet att gå igenom sjukintyg, träffa klienter tillsammans med handläggarna, sammanställa underlag och skriva ansökningar om annan ersättning till försäkringskassan då detta är aktuellt.
Handläggarna har också utvecklat sin kompetens när det gäller läkarintyg och begär in kompletterande uppgifter från sjukvården om det inte tydligt framgår på vilket sätt personens arbetsförmåga är nedsatt eller om
sjukskrivningstiden överskrider socialstyrelsens medicinska beslutsstöd.
Cirka 40 ärenden har föredragits för enhetens rådgivande läkare sedan starten, under hösten 2017 kommer dessa ärenden att följas upp för att se resultatet av den rådgivande läkarens arbete. Samverkansmöte med psykiatrin har genomförts gällande samverkan främst kring personer där rådgivande läkare misstänker en utvecklingsstörning. Detta är en grupp som utkristalliserats i och med arbetet tillsammans med den rådgivande läkaren.
Prognosen är att vi har ett tiotal personer med denna problematik, ofta har dessa personer varit aktuella för ekonomiskt bistånd under mycket lång tid enligt bedömning bör ha ersättning via försäkringskassan och eventuella insatser via LSS och/eller habiliteringen.
Antalet sjukskrivna personer som saknar rätt till sjukpenning har legat ungefär på samma antal, med viss fluktuation mellan månaderna sedan 2016. Dock kan man se en liten minskning under 2017. Det går inte i dagsläget att avgöra om detta är en effekt av enhetens utvecklingsarbete eller om detta ligger inom normalvariationen. Att antalet ärenden inte ökar får ses som ett gott resultat då försäkringskassan ändrat sin tillämpning av
sjukförsäkringen vilket gör att fler personer får sin sjukpenning indragen.
Samverkan
Handläggarna använder sig nu i högre grad av arbetsmarknadsenheten för rehabiliterande insatser och söker mer aktivt samarbete med sjukvården kring gemensamma patienter/klienter.
Finansiellt samordningsförbund – Finsam
Den 1 juni 2017 startade finansiella samordningsförbundet Sollentuna, Sigtuna och Upplands Väsby. Samtidigt fattades beslut om ett projekt målgruppen ”nollklassade”. Projektet kommer att syfta till samverkan och framtagande av en arbetsmetod kring personer som har ekonomiskt bistånd och är sjukskrivna utan rätt till ersättning. Projektet startade i september 2017.
6. Utreda och presentera förslag på effektiviseringar och
förstärkningar av arbetet med att utreda och förebygga felaktiga utbetalningar
Enheten har fokuserat på att arbeta med att förebygga felaktiga utbetalningar genom täta ärendegenomgångar med gruppledare. Då uppmärksammas det tidigare om individen saknar bidrag från
försäkringskassan som den borde ha rätt till, för höga hyreskostnader etc. De täta ärendegenomgångarna och det faktum att socialsekreterarna nu har mer tid att träffa sina klienter gör att även andra eventuella felaktigheter
uppmärksammas.
För att kunna arbeta ännu mer effektivt med att utreda och förebygga felaktiga utbetalningar görs bedömningen att det behöver finnas en tjänst som arbetar med detta mer fokuserat. De kommuner som har ett
framgångsrikt arbete inom detta område har så kallade FUT-handläggare (felaktiga utbetalningar). Omvärldsbevakningen visar att en sådan tjänst i längden finansierar sig själv genom att det i FUT-handläggarens
arbetsuppgifter ingår att återkräva felaktigt utbetalt bistånd från klienter och följa upp att biståndet återbetalas. Den största vinsten är att individer ofta slutar söka ekonomiskt bistånd om de blir föremål för en utredning om felaktigt utbetalt bistånd.
Att tillskapa en FUT-handläggare inom befintlig ram bedöms inte möjligt.
Inom ramen för internkontrollen planeras kontroll av felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd med fokus på hushållssammansättning och
bostadssituation 2018.
7. Genomföra benchmarking mot jämförbara kommuner gällande bedömning av ekonomiskt bistånd
FoU Nordväst (Forsknings och utvecklingsenheten) involveras i arbetet med att genomföra benchmarking. Av den anledningen kommer jämförelsen att göras med nordvästkommunerna. Arbetet kommer att påbörjas under hösten 2017.
Nedanstående graf visar biståndsmottagare i procent av befolkningen 2016.
3,4
1,0 1,9
3,2
2,2
1,0 3,0
1,1 2,3
3,1
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0
Biståndsmottagare i % av
befolkningen (2016)
Nedanstående graf visar biståndsbelopp per hushåll 2016.
Snittbidragstid, genomsnittskostnaden per hushåll och månad, andelen personer i behov av långvarig och mycket långvarigt ekonomiskt bistånd.
Det genomsnittliga biståndsbeloppet per hushåll är relativt högt i Sollentuna (62 491 kr). Att Sollentuna har ett högt belopp beror delvis på att en stor andel av Sollentunas biståndsmottagare får långvarigt bistånd, en ytterligare andel kan vara att Sollentuna har få ungdomar som har behov av bistånd och dessa hushåll har ofta behov under kortare tid. Det påverkar det
genomsnittsliga biståndsbeloppet.
Som ett led i att fördjupa analysen av genomsnittsliga biståndsbeloppen per hushåll övervägs extern konsultresurs.
Sammanfattning
Socialnämnden har, i enlighet med uppdraget från 2016, vidtagit ett antal effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara
kommuner inom ekonomiskt bistånd. Flera åtgärder genomförs tillsammans med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.
Då redovisningen av den nationella statistiken släpar efter kan jämförelse i nuläget endast ske med 2016 års siffror. Sollentuna kommuns egna statistik pekar på en förflyttning åt rätt håll, om det beror på genomförda åtgärder går inte att bedöma.
Britta Åkerlund Avdelningschef
52 087 55 607 58 190 50 762
62 491
40 746 61 732
51 644
46 081 50 410
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000
