Hunden som motivator
Hur hunden påverkar motivationen till motion hos medlemmar i hundsportklubbar
The dog as motivator
How the dog affects the motivation for exercise in members of dog sports clubs
Johanna Nygaard
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Idrottsvetenskap II,
Fördjupningsarbete, 7.5 hp Handledare: Martina Svensson Examinator: Gabriella Torell Palmquist
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 4
1.1.SYFTE ... 4
1.2SELF-DETERMINATION THEORY (SDT) ... 5
1.3FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5
2. BAKGRUND ... 6
2.1MOTIVATION ... 6
2.2FYSISK AKTIVITET, MOTION OCH TRÄNING ... 6
2.3REKOMMENDATIONER AV FYSISK AKTIVITET ... 7
2.4HÄLSA ... 8
2.4.1OLIKA DEFINITIONER AV HÄLSA ... 8
DEN MEDICINSKA MODELLEN AV HÄLSA ... 9
DEN HOLISTISKA MODELLEN AV HÄLSA ... 9
2.5HUNDSPORTKLUBB ... 9
2.6TIDIGARE FORSKNING ... 10
3. METOD ... 11
3.1DESIGN... 11
3.2URVAL ... 11
3.3MÄTINSTRUMENT ... 11
3.4GENOMFÖRANDE ... 11
3.5DATABEARBETNING ... 12
3.6RELIABILITET OCH VALIDITET ... 12
3.7ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 12
4. RESULTAT ... 13
4.1BAKRUNDSVARIABLER ... 13
4.2HUNDÄGANDE OCH HUNDSPORT ... 13
4.3FYSISK AKTIVITET, MOTION OCH TRÄNING ... 15
4.4MOTIVATION TILL MOTION ... 16
5. DISKUSSION ... 17
5.1METODDISKUSSION... 19
5.2VIDARE FORSKNING ... 20
5.2SLUTSATS ... 20
REFERENSER ... 21
BILAGOR ... 24
2 Sammanfattning
Tidigare forskning har visat att i en värld av ökad övervikt, fetma och stillasittande är hundägare mer fysiskt aktiva än de som inte har hund, och resultatet av aktiviteterna gynnar både människor och djur. Motivationen till fysisk aktivitet baseras på interaktionen mellan hunden och ägaren samt viljan att tillgodose hundens basala behov visar tidigare forskning.
Syftet med studien var att undersökta huruvida hunden påverkar motivationen till motion hos medlemmar i hundsportklubbar i Värmlands län. Undersökningen bestod av enkäter som skickades ut till 18 hundsportklubbar och en Distriktsklubb i Värmlands län. Resultatet visade att hunden/hundarna är en stor motivator för hundägarnas vardagliga fysiska aktivitet och deras behov av upplevd autonomi, kompetens och tillhörighet uppfylls av träning både med och utan hund. Hunden bekräftas som motivator till motion, men även till att prova nya motionsformer och delta i diverse tävlingar och lopp som respondenterna inte gjort utan hund.
3 Abstract
Previous research has shown that in a world of increased overweight, obesity and sedentary dog owners are more physically active than those who do not have a dog, and the results of the activities benefit both owner and dog. The motivation for physical activity is based on the interaction between the dog and the owner as well as the willingness to meet the dog's basic needs shows further research. The purpose of the study was to investigate whether the dog affects the motivation for exercise in members of dog sports clubs in Värmland County. The survey consisted of questionnaires that were sent out to 18 dog sports clubs and a district club in Värmland county. The result showed that the dog (s) is a great motivator for the dog owners' everyday physical activity and their need for perceived autonomy, competence and relatedness is met by training both with and without a dog. The dog is confirmed as a motivator for exercise, but also to try new forms of exercise and participate in various competitions and races that the respondents did not do without a dog
4
1. INLEDNING
Hunden har spelat en viktig roll i människors liv genom historien, men tanken att interaktion med hunden kan ha en positiv effekt på människors hälsa är relativt ny enligt Wohlfarth, Mutschler, Beetz, Kreuser och Korsten-Reck (2013). Det spekuleras i att hundägare är friskare
på grund av att de är fysiskt aktiva med sina hundar (Wohlfarth et al. 2013).
De relationer som människor upprättar med sina hundar kan påverka deras välbefinnande; både fysiskt, mentalt och socialt. Hundägare känner ett ansvar gentemot sin hund/hundar, och binder känslosamma band till dem och är måna om deras hälsa. Resultatet av detta band kan innebära att ett ökat engagemang i hälsosamma beteenden, som fysisk aktivitet, vilket gynnar både människan och hunden (Zeltzman & Johnson, 2011; Lim & Rhodes, 2015).
Hundpromenader ses numer som en erkänd faktor för att öka fysisk aktivitet, social interaktion och socialt kapital (Westgarth, Christley, Marvin & Perkins, 2017), men hälften av alla hundägare tar inte promenader med sina hundar menar Lim och Rhodes (2015). Hundars brist på motion och ökad inaktivitet är också förknippat med bland annat övervikt, diabetes och hjärt- kärlsjukdomar hos hundar (Courcier, Thomson, Mellor & Yam 2010). Fysisk aktivitet ger således dubbla fördelar med motion för människors och djurs välmående. Enligt Westgarth et al. (2017) är hundar en unik motivator för långvarig fysisk aktivitet då ägaren, trots psykiska och praktiska hinder som brist på tid och motivation, går ut på promenader eller motionerar med sin hund. En ägare som promenerar i rask takt med sin hund i minst 30 minuter varje dag möter enkelt de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet per vecka (FYSS, 2017). För att motivera och främja fysisk aktivitet med sin hund (som i sin tur förbättrar ägarens hälsa) är det av vikt att förstå vad som motiverar hundägare att göra det och varför (Westgarth et al., 2017;
Potter & Sartore-Baldwin, 2019). Denna kunskap kan leda till nya framgångsrika projekt inom hundsporten till att främja träning tillsammans med sin hund, samt öka kunskapen kring motivation, träning och hälsa för hundägare (Westgarth et al., 2017).
1.1. Syfte
Syftet med studien är att undersöka huruvida hunden påverkar motivationen till motion hos medlemmar i hundsportklubbar i Värmlands län.
5 1.2 Self-Determination Theory (SDT)
Self-Determination Theory (SDT), på svenska självbestämmandeteorin, är en övergripande makroteori om mänsklig motivation, emotion och personlighet enligt Lindwall, Stenling och Weman-Josefsson (2019). Självmedvetenhet har en stor påverkan på huruvida en person kan planera och sätta upp mål samt att kunna hålla upp motivationen till förändring över tid.
Autonomi (självbestämmande), kompetens och tillhörighet är grundläggande psykologiska behov enligt SDT, där fokus i första hand ligger på kvaliteten av människans motivation och hur den kan påverkas av miljön samt hur detta kopplas samman med de grundläggande behoven. Att tillgodose dessa behov är avgörande för att underlätta optimal prestanda, social utveckling och välbefinnande (Lindwall et al., 2019; Hassmén, Kenttä & Gustafsson, 2009).
Autonomi, i motsats till kontroll från någon annan, strävar efter uppfattningen och tron på valmöjligheter och att valen sker av egen fri vilja, samt egenmakt över sina handlingar.
Kompetens hänvisar till behovet av att känna sig bra på det man gör och att uttalade mål uppnås över tid. Behovet av tillhörighet hänvisar till behovet av att upprätthålla en god relation med vänner, familj och instruktörer på till exempel hundklubben samt känna sig accepterad i ett sammanhang till exempel arbetsplats eller träningsgrupp (Hassmén, 2009).
För att utföra en beteendeförändring är upplevelser av både autonomi och kompetens nödvändiga menar Potter och Sartore-Baldwin (2019). Man måste värdesätta den beteendeförändring som ska genomföras och uppleva en egen vilja kring denna förändring, samt ha den kunskap och färdigheter som krävs för att genomföra önskad förändring som även är hållbar. Vidare betonar Potter och Sartore-Baldwin (2019) vikten av positiva upplevelser, vanor och identitet som nyckelfaktorer för hållbar och långsiktig beteendeförändring i fysisk aktivitet. Att uppfylla de grundläggande psykologiska behoven spelar även en huvudsaklig roll för att utveckla olika typerna av motivation menar Hassmén et al. (2010). Autonomi graderas utifrån en balans mellan inre och yttre motivation. Denna klassificering möjliggör en större förståelse för orsakerna som leder till att människor motionerar/tränar och senare skapar långsiktiga vanor (Potter & Saltore-Baldwin, 2019).
1.3 Frågeställningar
• Kan hunden motivera hundägare till att motionera mera?
• Har hunden motiverat hundägaren att prova några nya motionsformer?
6
2. BAKGRUND
De senaste 60 åren har människan blivit allt mer stillasittande på bekostnad av vår hälsa och den otillräckliga fysiska aktiviteten är nu ett globalt hälsoproblem menar Währborg (2009).
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) råder en fetmaepidemi världen över. Obalans mellan minskad energiförbrukning (på grund av ökad inaktivitet) och högt energiintag (överskott av kalorier oavsett socker, kolhydrater eller fett) sägs vara de viktigaste beståndsdelarna för övervikt och fetma (WHO, 2020). Genom studier utförda av bland annat US Department of Health and Human Service vet större delen av befolkningen att fysisk aktivitet är positivt för hälsan, men ungefär 40 procent av den vuxna befolkningen är ändå fysiskt inaktiv enligt Hassmén, Hassmén och Plate (2010). Tidigare forskning visar att brist på tid, energi och motivation är vanliga orsaker till att befolkningen blir allt mer stillasittande eller rör på sig så pass lite per dag att det inte ger några betydande hälsoeffekter (King, Castro, Wilcox, Eyler, Sallis & Brownson, 2000; Willis & Campbell 1992).
2.1 Motivation
Hassmén et al. (2010) beskriver motivation som inre eller yttre krafter som startar, föder och upprätthåller beteenden. ”Motivationen påverkas av individens egenskaper, tankar samt av situationen och individens värderingar av densamma” (Hassmén et al., 2010, s. 179).
Motivation kan delas in i olika grader; inre motivation, yttre motivation och amotivation. Inre motivation handlar om den inre tillfredställelsen, att göra något för sig själv som skapar inre glädje. Yttre motivation i sin tur förklaras som externa belöningar tex pengar, berömmelse eller priser, eller att aktiviteten/beteendet utförs för att tillfredsställa andra. Amotivation är avsaknad av motivation och frånvaro av intresse (Hassmén et al., 2010). Målen kan se olika ut och vara antingen processorienterade, där själva utvecklingen är av vikt, tex förbättra sitt löparsteg, eller så kan målen vara resultatorienterade, där målet är att vara bättre än sin omgivning, tex vinna ett lopp (Hassén et al., 2010).
2.2 Fysisk aktivitet, motion och träning
En definition av fysisk aktivitet är ”all typ av kroppsrörelse som ökar energiomsättningen”
(Hassmén et al., 2010, s. 256). Dessa aktiviteter behöver nödvändigtvis inte bedrivas med syfte att motionera. Definition av motion är ”kroppsrörelse vilken utförs regelbundet i syfte att uppnå fysisk och/eller mental hälsa” (Hassmén et al., 2010, s. 257).
7 Träning definieras av Hassmén et al. (2010) som ”aktivitet en människa utför i syfte att öka kroppens prestationsförmåga”. Människokroppen anpassar sig utefter vad den utsätts för vad
gäller aktivitet, stillasittande, hög belastning och så vidare. Träning är svårdefinierat men omfattar allt ifrån barnets motoriska lek till elitträning. Den kan omfatta konditions-, styrke-, rörlighetsträning och motoriska övningar men även mental träning. Allsidig och varierad träning leder till minskad risk för såväl belastningsskador i rörelseapparaten som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ II och andra välfärdssjukdomar relaterade till inaktivitet.
(Nationalencyklopedin, 2020)
2.3 Rekommendationer av fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet kan innefatta fritidsaktiviteter till exempel idrott, trädgårdsarbete, cykling, aktivitet i arbetet eller promenader (FYSS, 2017). För att aktiviteten skall främja hälsan, bevara eller förbättra fysisk prestationsförmåga, reducera risk för sjukdom samt förebygga för tidig död lyder följande rekommendationer:
• Alla över 18 år rekommenderas att vara fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka på (minst) en måttlig nivå. Är nivån på en hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter sammanlagt per vecka.
• Vid måttlig aerob intensitet ökas puls och andning något, medan vid hög aerob intensitet ses en markant ökning. Aerob innebär en process där energibehovet tillgodoses med hjälp av syre.
• Aktiviteterna bör spridas ut under flera dagar under veckan. Passen bör vara minst 10 minuter.
• Styrketräning med avseende att träna upp skelettmuskulaturen bör utföras minst två dagar i veckan och innefatta hela kroppen (flertalet av de stora muskelgrupperna).
• Stillasittande bör i största möjliga mån undvikas under längre stunder. Regelbundna korta pauser, med någon form av muskelaktivitet, under en stillasittande arbetsdag till exempel är rekommendera.
• För bland annat gravida, äldre, barn och ungdomar samt personer med kroniska sjukdomstillstånd justeras rekommendationerna något (FYSS, 2017).
8 Rekommendationerna beskriver däremot ingenting om dygnets resterande timmar. Det är möjligt att fördubbla rekommendationerna om fysisk aktivitet för hälsa eller maximera sin styrka, men ändå vara stillasittande resten av tiden på dygnet. Enligt FYSS (2017) räknas då beteendet högaktivt och inaktivt samtidigt. Hur mycket en person ägnar sig åt fysisk aktivitet och hur mycket tid per dygn en person tillbringar i inaktivitet ses sålunda som två olika beteenden. Fysisk aktivitet kan bidra till en upplevelse av oberoende och självständighet hos bland annat äldre personer med nedsatt cirkulationsförmåga och muskelstyrka då en kombination av aerob aktivitet och styrketräning stärker upp dessa variabler (Hassmén et al.
2010). Dessa rekommendationer som getts är framtagna ur ett brett perspektiv och är inte individanpassat. Vissa individer behöver mer eller mindre mängd fysisk aktivitet för optimal hälsoeffekt utefter individuella utgångslägen (FYSS, 2017).
2.4 Hälsa
Hälsa säger något om människans fysiska och psykiska tillstånd men kan vara svår att beskriva i definitiva termer då den kan vara föränderlig och tolkas olika utifrån kulturella, professionella och individuella perspektiv menar Scriven (2013). Begreppet hälsa tillskrivs många definitioner och det finns också olika synsätt på vad hälsa är.
2.4.1 Olika definitioner av hälsa
Världshälsoorganisationens (WHO, 1948) definition: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och handikapp”.
Denna definition har kritiserats då den betonar fullständigt välbefinnande och Scriven (2013) menar att definitionen kan vara svår att mäta, då välbefinnande är ett flytande och högst individuellt känsloläge.
Hälsa kan också ses som ”Tillstånd av välbefinnande och fullgoda kroppsfunktioner hos människa (el. djur); såväl om det tillfälliga som det mer permanenta kroppstillståndet”
(Svenska akademiens ordböcker, 2020)
9 Den medicinska modellen av hälsa
Inom detta synsätt definieras hälsa som avsaknad av sjukdom och med hög funktionalitet.
Sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och psykisk ohälsa ligger inom det medicinska perspektivet men det finns också riskbeteenden som kan inkräkta på människans hälsa, tex inaktivitet, rökning, droger, energität och näringsfattig kost (Willman, 2014).
Den holistiska modellen av hälsa
Detta är en mer utvidgad modell av hälsa som även innefattar välbefinnande, både psykiskt, fysiskt och mentalt (Scriven, 2013). Willman (2014) menar att även den omgivande miljön kan hota hälsan såsom fattigdom, risk för bristande autonomi (självbestämmande) och utanförskap.
2.5 Hundsportklubb
Hundsport definieras av Willes (2020) som fritidsverksamhet med hund. I Sverige förekommer prov- och tävlingsverksamhet i olika former och på olika nivåer med drygt 160 000 starter årligen. Det uppskattas att ungefär 2 miljoner svenskar har hund i sitt hem. Hundsporten bedriver även en omfattande ungdomsverksamhet inom många grenar. I samtliga sportgrenar krävs ett intensivt träningsarbete mellan förare och hund innan eventuell tävling (Willes, 2020;
Svenska brukshundklubben, 2019).
Tävlingar och prov för hundar kräver stora insatser från arrangerande klubbar, organisationer och/eller myndigheter. Men för att vara medlem i en hundsportklubb behöver man inte ha ambitioner att tävla eller gå kurser enligt Svenska Brukshundklubben (SBK). De menar att alla hundar är välkomna, oavsett ras, ålder och ägarens ambitionsnivå. Svenska Brukshundklubben är en specialklubb i Svenska Kennelklubben (SKK) och en av 18 frivilliga försvarsorganisationer i Sverige vilket innebär att de har i uppgift att sprida totalförsvarsinformation samt att rekrytera och utbilda personal och hundar till Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (Svenska brukshundklubben, 2019).
Medlemmarna tränar, tävlar och anordnar aktiviteter som agility, rallylydnad, bruksprov, IGP (innehållande fyra olika provformer som syftar till att pröva arbetsförmågan hos hund och förare inom spår, lydnad och skyddsarbete). IPO-NS är en variant av svenskbruket där huvudmomenten för rapport-, spår- och sökhundar sker över två dagar och IPO-R är tävlingar inom räddningshundsport; spår, ytsök och rutinsök. Vidare finns även lydnad och specialsök, utbildning av patrullhundar och räddningshundar samt utställningar men även kurser för
10 hundägare och långsiktiga avelsarbeten. Deras huvudsakliga verksamhetsområden är utbildning, tävling, samhällsnyttiga hundar samt utveckling av psykiskt och fysiskt hälsosamma hundraser (Willes, 2020). Det finns även lokala klubbar som inte är anslutna till SBK men vars syfte fortfarande är att bedriva aktivitet och träning med hund i fokus.
2.6 Tidigare forskning
I och med det ökade intresset i förståelsen varför individer motionerar och hur man kan skapa långsiktiga hälsofrämjande beteenden gjorde Potter et al. (2019) en metaanalys över tidigare forskning i ämnet hundpromenader, motivation och hälsa. Författarna uppger att många projekt och interventioner som gjorts har ökat fysisk aktivitet, men endast kortsiktigt. I linje med SDT´s grundläggande behov ses en ökad förståelse för hur individer behöver känna tillhörighet, kompetens och ett självbestämmande för att uppnå en långvarig förändring som håller över tid.
Konklusionen av deras studie var att hundpromenader ses som en praktisk, lättillgänglig, mycket hållbar form av fysisk aktivitet med stor relevans i hälsofrämjande insatser på befolkningsnivå (Potter et al., 2019).
En tvärsnittsstudie med 276 hundar och ägare gjordes i Storbritannien med syfte att finna bevis på faktorer som är förknippade med regelbundna hundpromenader på daglig basis (Westgarth, Christian & Christley, 2015). Faktorer som var oberoende förknippade med dagliga promenader inkluderade: antal ägda hundar, storleken på hunden/hundarna, relationen till hunden och antal personer i hushållet. Förhållandet mellan människa och hund samt hundens beteende gentemot övriga familjemedlemmar sågs som beroende faktorer förknippade med dagliga promenader.
Studiens resultat visade att relationen mellan människa och hund stimulerar hundpromenader, och att beteendemässiga och demografiska faktorer kan påverka hundpromenader (Westgarth, Christian & Christley, 2015).
Sirard, Patnode, Hearst, & Laska (2011) utförde en kvantitativ studie där data från hundägare (n=618) samlades in under två års tid. Enkäter och accelerometrar stod för underlaget och slutresultatet visade att hundägare är associerade med högre grad av fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 12 hundägande hushåll (totalt 26 intervjuer) i Storbritannien av forskarna Westgarth et al. (2017), med syfte att undersöka varför hundägare promenerar eller inte med sin hund och vad som påverkar promenaderna. Resultat visade att huvudsyftet med promenader var att tillgodose hundens behov. Då hunden visade välmående och blev tillfredsställd ökade ägarens känsla av glädje och engagemang, vilket gav positiva hälsoeffekter
11 som slutresultat. Så hundpromenaderna skapar en spiral av positiva hälsoeffekter hos både hund och människa.
3. METOD
3.1 Design
Utifrån studiens syfte valdes kvantitativ metod som strävar efter att göra resultaten kvantifierbara och allmänna för den population som urvalet ämnar återge (Bryman, 2018).
Mätbara data, möjligheten att kunna förutse och förklara är typiskt för just det nomotetiska förhållningssättet. Dessa metoder är mer standardiserade och mätbara jämfört med kvalitativa metoder (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen (2018). Datainsamlingsmetoden i denna uppsats utgörs av en enkät. Vid diskussioner kring resultaten och för att kunna dra generella slutsatser krävs att respondenterna speglar populationen, och en enkät gör det praktiskt och tidsmässigt möjligt (Bryman, 2018).
3.2 Urval
Till studien söktes 70 medlemmar i olika hundsportklubbar i Värmlands län. En länk till enkäten, samt information om undersökningen, skickades via mail till 18 stycken lokala hundsportklubbar samt till en distriktsklubb i Värmlands län (Se bilaga 2). Då svarsantalet efter en vecka var lågt (n=3) lades (efter godkännande av administratör) även information om undersökningen och enkätlänken ut på klubbarnas facebooksidor. Totalt svarade 59 personer på enkäten (55 kvinnor och 4 män). Åldersspannet på respondenterna var mellan 20 – 74 år.
3.3 Mätinstrument
En enkät utformades med stöd av SDT som teoretiskt ramverk och författarens egen erfarenhet av hundsport, fysisk aktivitet och hälsa. Enkäten innehöll 13 frågor och några bakgrundsfrågor som berörde kön, ålder, civilstatus, högsta utbildningsnivå och antal hundar i hushållet.
Enkätfrågorna fokuserade på hundägarnas anledning till införskaffandet av hund, om respondenterna var aktiva inom någon hundsport, frågor som berör motion, motivation till motion och hundens påverkan på dessa variabler (se bilaga 3).
3.4 Genomförande
Data har samlats in med hjälp av en enkät som utformades i det webbaserade enkätverktyget Survey & Report. När en enkät besvarats rapporterades det direkt in i enkätverktyget och när enkäten sedan stängdes skapades en rapport. Respondenterna har kunnat fylla i enkäten på dator
12 eller mobiltelefon genom en länk och instruktioner kring enkäten, syftet och utförandet har givits i samband med utskick. För att hitta hundsportklubbar i Värmlands län användes Google som sökmotor och även SBK´s hemsida för distriktsklubbar. Då klubbarna registrerats skickades ett mail (se Bilaga 1) till klubbens kontaktperson eller styrelse där information kring uppsatsen gavs, bilaga till samtyckesformulär och informationsbrev samt en länk till enkäten bifogades. Författarens önskan framfördes att mailet skulle vidarebefordras till klubbens medlemmar eller att de på annat vis skulle bli varse om inbjudan till undersökningen.
3.5 Databearbetning
Enkäterna kodades in, analyserades och sammanställdes med hjälp av
databearbetningsprogrammet IBM SPSS Statistics Data Editor. Datamaterialet förvarats i en lösenordskyddad personlig dator och i programmen ovan nämnda.
3.6 Reliabilitet och validitet
Undersökningen kan anses ha god validitet (trovärdighet) eftersom frågor ställts relaterade till syftet och utmynnat i svar på frågeställningarna. Att endast 4 män av totalt 59 respondenter svarade på enkäten kan ha påverkat reliabiliteten (tillförlitligheten) på grund av ojämn könsfördelning. Det var även relativt få respondenter för att representera populationen (medlemmar i hundsportklubbar i Värmlands län) kan ha sänkt validiteten något (Bryman, 2018). Rådande pandemi kan även ha påverkat reliabiliteten, då resultatet eventuellt skulle kunna påverkats av att människor inte rör sig lika obegränsat i sociala sammanhang som tidigare.
Fråga nr. 5 i enkäten kan ha skapat förvirring hos respondenterna då valet av antal hundar i hemmet stod mellan 1, 2–3 och 3 eller fler. Vid jämförelser och korrelationsanalyser slogs alternativ ”2–3” och ”3 eller fler” alternativen ihop för att säkerställa högre reliabilitet.
Fråga nr. 6 blev en flervalsfråga vilket resulterade i att anledningen till varför respondenterna införskaffat hund tolkades med ”första- och andrahandsval”. På så sätt räddades även där reliabiliteten på bästa sätt trots misstag i författandet av enkätfråga.
3.7 Etiskt förhållningssätt
För att skydda deltagarna som deltog i studien har Vetenskapsrådets (2020) etiska riktlinjer följts under hela undersökningsprocessen. Enkätundersökningen som ligger till grund för denna uppsats är anonym, och det går inte att utläsa respondenternas identitet. I
13 informationsbrevet och samtyckesformuläret som skickades ut med enkäten (se bilaga 2) förklarades att respondenternas medverkan är helt frivillig och att de när som helst kan avbryta sin medverkan. Där förklarades även deras anonymitet och att inga obehöriga kan ta del av deras uppgifter. För att säkerställa att inga obehöriga har tillgång till materialet har enkät och rapport under hela processen varit separerade från det kodade materialet via två olika program (Survey & Report och IBM SPSS Statistics Data Editor). Uppgifter som inkommit raderas när studien är klar.
4. RESULTAT
4.1 Bakrundsvariabler
Resultatet visar att merparten av respondenterna (n= 59) är kvinnor (93%) och en mindre del är män (7%). Medelåldern var relativt hög (M= 45,7; Sd= 14,6; Md= 45) vilket tyder på att det är färre ungdomar och yngre vuxna (under 30år), och fler individer över 30 år som är medlemmar i hundsportklubbar. Resultatet visade också att 78 procent av respondenterna var i en relation och 22 procent var singlar. Majoriteten av respondenterna (70%) hade två eller flera hundar, och 30 procent hade en hund i hushållet. Med tanke på medlemskap i en hundsportklubb finns troligtvis ett intresse för hundar och hundsport vilket kan förklara det höga antalet respondenter som har flera hundar i hushållet. Vad gäller högsta utbildningsnivå visade det sig att majoriteten av respondenterna (69,5%) har en hög utbildningsnivå; universitet, högskola eller liknande. En mindre del (29%) har gymnasium, folkhögskola eller liknande som högsta utbildning, vilket tyder på att urvalet är högutbildade. Endast 1,5 procent har grundskola eller folkskola som högsta utbildning.
4.2 Hundägande och hundsport
Majoriteten av respondenterna hade skaffat hund som träningskompis, och den näst vanligaste anledningen att respondenterna skaffat hund var att ha hunden som sällskap. Av dem som vill ha hunden för sällskap är 60 procent singlar och 40 procent i en relation, vilket kan tyda på att hunden fyller en funktion av närhet och sällskap hos individer utan partner.
Utav respondenterna är större delen (85%) aktiva inom någon hundsport och några få (15%) är det inte. Kommentarer om vilken eller vilka sporter de var delaktiga i: ”IGP & lydnad”,
”Rallylydnad & Freestyle”, ”Rallylydnad, bruks, agillity, nosework, utställning”, ”IGP för tillfället”, ”Freestyle, rallylydnad och canicross”. Det framkommer även av resultatet att det inte är främmande att respondenterna är aktiva inom flera olika hundsporter. Utifrån
14 urvalsgruppen där respondenterna är medlemmar i en hundsportklubb vars huvudsyfte är att bedriva fritidsverksamhet med hund och aktivt sysslar med denna typ av sporter som nämns ovan, är resultaten inte oväntade.
Tabell 1. Vardagsmotion med sin hund/hundar per vecka
När man studerar tabell 1. visar det sig att huvuddelen (63%) av respondenterna ägnar sig åt vardagsmotion med sin hund/hundar 7 timmar eller mer en genomsnittlig vecka vilket täcker de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet för att främja hälsa (om intensiteten hålls medelhög till hög) enligt FYSS (2017). En liten skillnad sågs mellan singlars (M=1,78) och personer som uppgivit sig vara i en relation (M=1,22) vardagsmotionsvanor i genomsnitt per vecka. Det verkar således som att singlar motionerar något mer per vecka med sina hundar gentemot de som uppgivit sig vara i en relation.
Vid frågan om respondenterna hade rört på sig mindre om de inte hade en hund (Sd=0,87) svarade 30,5 procent att det stämmer delvis, medan 69,5 procent av urvalsgruppen uppger att påståendet stämmer mycket bra eller bra. I relation till påståendet att hunden/ hundarna inte påverkar respondenternas motionsvanor alls (Sd= 0,51), uppgav merparten (69,5%) att påståendet inte alls stämde, 29 procent tyckte att påståendet stämde bra och en liten del (1,5%) svarade stämmer mycket bra. Resultaten tyder på att hundar påverkar respondenternas aktivitetsnivå på ett positivt plan och att hundägare rör på sig mer, med hunden som motivator.
Dock ses inget samband med att hundar påverkar respondenterna att våga prova nya motionsformer då 64 procent uppger att påståendet stämmer vagt (delvis) och 36 procent att det
15 stämmer bra eller mycket bra. Således dras slutsatsen att endast hunden som yttre motivationsfaktor inte är tillräckligt stark för att prova nya motionsformer om den inre motivationen saknas eller är för svag.
4.3 Fysisk aktivitet, motion och träning
Vad gäller huruvida undersökningsgruppen ser på fysisk aktivitet som någonting lustfyllt (Sd=
0.86) svarade 3 procent stämmer inte alls och 34 procent uppger att det stämmer delvis. Större delen av respondenterna (63%) menar att påståendet stämmer bra eller mycket bra. Av resultaten att utläsa är respondenterna positivt inställda till fysisk aktivitet och finner glädje i att röra på sig.
Figur. 1 Träningsvanor per vecka. Procent
Vad gäller undersökningsgruppens genomsnittliga träningstid per vecka visade resultaten (se figur 1) att större delen (52,5%) av respondenterna tränar mindre än 1 timme - två timmar i veckan. En femtedel (22%) uppger att de aldrig tränar och en fjärdedel (25,5%) svarade att de tränar 3 timmar i veckan eller mer. Singlar tränade något mer per vecka (M= 1,78) än de som uppgivit sig vara i en relation (M= 1,22). Vilket kan betyda att singlar har mer tid att lägga på sin egen träning medan personer i en relation prioriterar annat före egen träning.
16 4.4 Motivation till motion
Vid frågan om hunden/hundarna ger respondenterna glädje i att motionera uppger merparten (93%) att påståendet stämmer mycket bra eller bra. Sju procent menar att påståendet stämmer delvis. Resultatet visar på att hunden skapar en samhörighet och sällskap som inbringar glädje till motion. Vid frågan om gemenskapen med hund/hundarna gör att respondenten finner mer nöje i motionsformer hen annars inte tycker om svarade drygt hälften (56%) att påståendet stämmer bra eller mycket bra och 44 procent anger att det inte stämmer alls. Det krävs således mer än en fyrbent kompanjon som sällskap under träningspasset för att tycka om den givna motionsformen.
Mer än hälften av respondenterna (54%) uppger att hundägandet har medfört att de utmanat sig mer inom motion och träning för att nå specifika mål. Det kan bero på att syftet med motion och träning är högst individuell då vissa är mer tävlingsinriktade i sin personlighet och tränar hårt inför olika satsningar inom en viss sport medan andra har ambitionen att förbättra sin hälsa utan några högre prestationsmål. Fyrtiofyra procent menar att hundägandet inte påverkat dem i det avseende ovan nämnt. Respondenterna hade möjlighet att lämna kommentarer kring frågeställningen i enkätens fritextsvar:
”Hundarna får mig att komma ut och bli mer fysisk aktiv. Det behöver jag för minskad påverkan av depression och stressrelaterad ohälsa. Jag når mål inom min
sjukdomsproblematik och mår bättre tackvare att jag har hundarna som kan följa med mig när jag är fysisk aktiv.” Denna kommentar visar på att hunden fyller en funktion av inre motivation och tillhörighet genom att stärka upp hälsan ur ett medicinskt perspektiv.
”Friskvård och muskelbyggande träning. Det motiverar oerhört att ha en fyrbent som
uppnår goda resultat, jag vill ju vara minst lika bra.” Kommentaren visar på en mer tävlingsinriktad individ som verkar ambitiös med sin hund och vill därför matcha den med egna goda prestationer. Tillhörighet, autonomi och kompetens uppfylls om målen uppnås.
”Behöver vara i hyfsad kondition för att orka göra ett bra jobb i sök/spårskogen. Det ska inte hänga på min kondis om vi inte lyckas.” Denna kommentar visar på ett prestationsinriktat beteende. Hunden ska prestera bra och då upplever ägaren en yttre motivation att träna upp sin egen kondition, för att i sin tur inte påverka hundens prestation till det sämre.
17 Respondenterna fick frågan om deras hund/hundar påverkat intresset för tävlingar där de är fysisk aktiv tillsammans med sin hund (tex. hinderbanelopp, triathlon, agility, drag, löpning osv.). Mer än hälften (66%) svarade att så var fallet medan 34 procent menade att hunden/hundarna inte påverkat tävlingsintresset. Att ha en yttre motivation (hunden) kan sålunda påverka intresset för grenar där man tävlar tillsammans. Att ha en gemenskap med en annan individ i träning- och tävlingssammanhang kan således leda till långsiktig målsättning (tävling) och delmål (träning). Som avslut på enkäten fanns möjlighet att lämna en kommentar kring motivation till motion och hundsport:
”Att motionera är ett måste med hund. Det är synd att inte fler tar tillfället i akt och tränar ordentligt ihop med sin hund - det är kul!”
”Jag tror hunden gör att man motionerar mer oavsett om det är vardagliga promenader eller fysisk träning.”
”Vardagsmotionen/fysisk aktivitet som bara höjer pulsen lite (tänker då främst på promenade rna), skulle inte ha varit lika ofta förekommande utan hundarna. Inte heller lika långa. Den motionen som är mer pulshöjande (löpning) hade förekommit lika ofta även om jag inte hade haft hundar. Däremot är det ett stort plus och en glädje att ha med hund även i den träningen.”
Hunden bekräftas som en motivator till motion oavsett typ av aktivitet samt att träningen med hund bringar glädje hos ägaren. Hos respondenter som redan tränar mer intensiv aerob träning påverkas inte frekvensen av hundens närvaro, däremot visar resultaten att vardagsmotion inte varit lika förekommande utan hund.
5. DISKUSSION
Det har visat sig genom tidigare forskning (Westgarth et al., 2017; Lim & Rhodes, 2016;
Westgarth et al., 2015; Courcier et al., 2010) och genom resultatet i denna undersökning att hundägare är måna om sin hund/hundar och att de är medvetna om vikten av motion. Även relationen mellan hund och människa som Westgarth et al. (2015) och Lim och Rhodes (2016) nämner blir bekräftad som viktig i hundägarskapet och som motivationsfaktor till motion.
Respondenterna ser sin hund/hundar både som träningskompis och som sällskap och där uppfylls behovet av tillhörighet. Detta kan tolkas som att det är interaktionen med hunden/hundarna som motiverar respondenterna att träna på vardaglig basis, vilket här uttrycks
18 i följande citat ”Hon är den bästa kompisen som hänger med i alla väder!”. De praktiska hindren som exempelvis regnväder påverkar inte huruvida motionen blir av eller inte, hunden måste få sina behov tillgodosedda oavsett väder. Vidare är singlar gruppen som i något större utsträckning skaffar hund för sällskap. Hunden fyller sedermera det basala behovet tillhörighet utifrån SDT.
Merparten av respondenterna är aktiva inom någon form av hundsport, inte sällan flera, där gemenskap och kompetens även hämtas från hundsportklubben. Enligt SBK (2019) skall hundsportklubbarna vara öppna för alla, oavsett ambitionsnivå, ras på hunden eller ålder. Även i ungdomssektionerna får ungdomarna tidigt lära sig föreningsarbete, att hjälpas åt och växa som individer menar SBK (2019). Av författarens egen erfarenhet är det ofta förekommande att par med intresse för hundsport utför hundrelaterade aktiviteter tillsammans och då med varsin (eller fler) hundar.
Att individer kan sätt upp mål, delmål och strategier för att nå dit med sin hund uppfyller behovet av kompetens och autonomi (Hassmén et al., 2010). Flera av respondenterna uppger att hundarna ger dem glädje till motion och att de hade motionerat mindre utan hund samt att en stor anledning till införskaffandet av hund var på grund av sällskap. Precis som i SDT styrs motivationen av både inre och yttre faktorer förknippade med belöningar och intresse (Hassmén et al., 2009; Lim & Rhodes, 2015). Att hunden/hundarna utvecklas, mår bra och ska prestera utvecklar ett starkt samarbete (både fysiskt och psykiskt) mellan hund och ägare. Detta skapar i sin tur en inre motivation hos ägaren att fortsätta motionera och träna tillsammans med sin hund visar resultatet i denna studie.
Litteratur (FYSS, 2017) och studier påvisar ökningen av välfärdssjukdomar. Om hälsoarbetare skulle lägga större fokus på de psykologiska effekterna kanske fler människor skulle uppmuntras till att vara fysiskt aktiva i högre grad. Sprids kunskapen om hundens påverkan på motivation till motion hos hundägare kan intressanta interventioner skapas på och genom hundsportklubbar för att minska stillasittandet, öka den fysiska aktiviteten hos hundägare. För att minska den ökade övervikten i samhället kan hunden användas som motivator genom att påvisa hälsofördelarna för dem, och med det nås ägaren som ett resultat av relationen till hunden. Huruvida rekommendationerna kring fysisk aktivitet på vecka (FYSS, 2017) uppnås går inte helt att säkerställas genom undersökningen. Det går inte att utläsa hur stillasittande respondenterna är per dygn eller om intensiteten hålls på minst måttlig nivå under deras
19 motionspass. Flera av respondenterna verkar uppnå rekommendationerna (två dagar i veckan) av styrketräning i syfte att stärka skelettmuskulaturen, men då frågan i enkäten nämnde antalet timmar per vecka och inte dagar per vecka kan resultaten endast tolkas utifrån antalet timmar och därigenom uppskatta dagsantalet. Huruvida respondenterna involverar flertalet av de stora muskelgrupperna går inte att utläsa av resultatet.
I enkätens fritextsvar uttrycker respondenterna att motivation och motion går hand i hand.
Resultaten bekräftar att hundägare är mer aktiva än om de inte haft hund, vilket skiljer sig mot Westgarth et al´s. (2015) studie där hundägarna till trots inte promenerar med sina hundar regelbundet. Denna undersökning visar en relativt hög (7 timmar eller mer i veckan) grad av vardagsmotion med sin hund/hundar. Huruvida dessa resultat skiljer sig åt beroende på demografi eller medlemskap i hundsportklubb står oviss.
Hundägare verkar av resultaten att utläsa, till största delen vara drivna av den inre motivationen för att motionera. Men det synes vara en balans mellan inre och yttre motivation (som hunden kan tillföra) som inbringar en glädje och en hållbarhet till den dagliga motionen. Även om hunden är en god motivator till just den fysiska aktiviteten på daglig basis och för att främja hälsa verkar det inte vara en tillräcklig som enskild faktor till att prova nya motionsformer.
Där ses den inre motivationen och autonomin ha större kraft.
Hur påverkas motivationen till motion av yttre omständigheter som den rådande pandemin?
Motionerar människor mer nu än innan, då många sociala tillställningar satts på paus? Eller blir det tvärt om, att rädslan för smitta gör att man motionerar mindre? Har inställda tävlingar, kurser och event på hundsportklubbarna orsakat en sänkt motivation hos hundägarna då de inte har några mål att uppnå med sin hund/hundar? Detta skulle kunna påverkat reliabiliteten i undersökningen.
5.1 Metoddiskussion
Enkäten utformades så att det i bearbetningen fanns möjlighet att indexera, göra korrelationanalyser och skapa ett så tillförlitligt resultat som möjligt för att svara på studiens syfte. När svaren bearbetades upptäcktes två förändringar i enkätens svarsalternativ som skiljde sig från grundtanken och kunde hota reliabiliteten (läs mer under 3.6 Reliabilitet och validitet).
Detta påverkade inte reliabiliteten i slutändan då svarsalternativen bearbetades för att kunna analyseras, utan att påverka svaret i sig, och på så sätt säkerställa högre reliabilitet.
20 Valet av kvantitativ metod med ett nomotetiskt förhållningssätt visade sig vara ett bra metodval för detta arbete. Enkäten besvarades av 59 respondenter, där flertalet även kommenterade sina svar där tillfälle gavs, vilket ger en mer förståelse och djup kring svaren. Valet att använda enkät gjorde att bilden av hur det ser ut för medlemmar i hundsportklubbar i Värmland blev ganska bred, dock synes deltagarantalet för lågt för att generalisera resultaten och dra slutsatser för någon större population (Bryman, 2018).
5.2 Vidare forskning
Ämnet motivation och motion är utvecklat och vida undersökt med en betydande mängd forskningsartiklar och litteratur. Även ämnet hundägarskap och hundpromenader har under de senaste två årtiondena undersökts allt mer. Det hade varit intressant att fördjupa ämnet och undersöka huruvida hunden påverkar motivationen till motion i hela Sverige. Mer intressant hade varit att koppla till experiment med fysiska tester som mäter olika fysiska variabler kopplade till hälsa, träning och prestation både på respondenterna men även deras hundar.
Vidare hade det varit intressant med en liknande studie som författats, men där fokus ligger på olika åldersgrupper, till exempel barn eller äldre.
5.2 Slutsats
Slutsatsen av undersökningen är att hundägare är mer motiverade till motion på grund av hunden som sällskap. Hunden bekräftas som motivator till motion, men även till att prova nya motionsformer och delta i diverse tävlingar och lopp som respondenterna inte gjort utan hund.
Undersökningen befäster även tidigare studiers resultat att relationen mellan människa och hund är viktig i hundägarskapet och som motivationsfaktor till motion.
21
REFERENSER
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.
Courcier, E.A.,Thomson, R.M., Mellor, D.J., & Yam, P.S. (2010). An epidemiological study of environmental factors associated with canine obesity. Journal of Small Animal Practice, 51, 362–367; doi:10.1111/j.1748-5827.2010.00933.x
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda. Lund:
Studentlitteratur AB.
FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. ([3., rev. uppl.]).
Stockholm: Läkartidningen förlag AB.
Hassmén, P., Hassmén, N., & Plate, J. (2010). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
Hassmén, P., Kenttä, G., & Gustafsson, H. (2009). Praktisk idrottspsykologi. Stockholm:
SISU Idrottsböcker
King, A. C., Castro, C., Wilcox, S., Eyler, A. A., Sallis, J. F. & Brownson, R. C. (2000).
Personal and environmental factors associated with physical inactivity among different racial- ethnic groups of U.S. mioddle-aged and older-aged women. Health Psychology, 19, 354-364.
doi: 10.1037//0278-6133.19.4.354
Lim, C., & Rhodes, R. (2015). Sizing up physical activity: The relationships between dog characteristics, dogowners´ motivations, and dog walking. Psychology of Sport and Exercise, 24, 65-71. doi:10.1016/j.psychsport.2016.01.004
Lindwall, M., Stenling, A., & Weman-Josefsson, K. (2019). Motivation inom träning, hälsa och idrott. Ett självbestämmande perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Medin, J., & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande - en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur AB.
22 Nationalencyklopedin (NE). Träning. Hämtad 2020-05-26 från:: https://www-ne-
se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tr%C3%A4ning
Potter, K., & Sartore-Baldwin, M. (2019). Dogs as support and motivation for physical activity. Current Sports Medicine Reports, 18(7), 275-280. doi:
10.1249/JSR.0000000000000611
Sirard, J. R., Patnode, C. D., Hearst, M. O., & Laska, M. N. (2011). Dog ownership and adolescent physical activity. American Journal of Preventive Medecine, 40, 334–337. doi:
10.1016/j.amepre.2010.11.007
Svenska akademiens ordbok (SO). Hälsa. Hämtad 2020-05-22 från:
http://www.saob.se/artikel/?unik=H_1803-0155.P6W2
Svenska Brukshundklubben. (2019). Bli medlem. Hämtad 2020-05-22 från:
https://www.brukshundklubben.se/klubbar-medlemskap/bli-medlem/
Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken (5., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2020). Regler och riktlinjer vid forskning. Hämtad 2020-05-15 från:
http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml
Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg (3., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Willes, R. (2020). Hundsport. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-05-19 från:
http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hundsport
Willis, J. H., & Campbell, L. F. (1992) Physiology of sport and exercise (2., [rev.] uppl.).
Champaign, IL: Human Kinetics.
Wohlfarth, R., Mutschler, B., Beetz, A., Kreuser, F., & Korten-Reck, U. (2013). Dogs motivate obese children for physical activity: key elements of a motivational theory of
animal-assisted interventions. Frontiers in psychology, 4, 796; doi:10.3389/fpsyg.2013.00796
23 Westgarth, C., Christley, R. M., Marvin, G., & Perkins, E. (2017). I walk my dog because it makes me happy: a qualitative study to understand why dogs motivate walking and improved health. International Journal of Environmental Research and Public Health, 14, 936;
doi:10.3390/ijerph14080936
Westgarth, C., Christian, H. E., & Christley. R. M. (2015).Factors associated with daily walking of dogs. BMC Veterinary Research, 116; doi: 10.1186/s12917-015-0434-5
World Health Organisation (2020). Nutrition topics. Hämtad 2020-05-14 från:
https://www.who.int/nutrition/topics/obesity/en/
Währborg, P. (2009). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och Kultur.
Zeltzman, P., & Johnson, R. A. (2011). Walk a Hound, Lose a Pound: How You and Your Dog Can Lose Weight, Stay Fit, and Have Fun Together. Purdue University Press.
BILAGOR Bilaga 1.
Hej.
Jag gör en studie på huruvida hunden påverkar motivationen till motion hos medlemmar i hundsportklubbar i Värmlands län. Jag skulle vara väldigt tacksam om ni ville skicka ut enkäten till era medlemmar. I mailet bifogas en informationstext om syftet med enkäten. Jag önskar ha in svaren på enkäten senast Fredagen den 15/5. Allt sker digitalt vi en länk (bifogad nedan) så det är länken som behöver mailas ut, sedan skickas svaren in via den.
Länk till enkäten: https://sunet.artologik.net/kau/Survey/12862
Tack för hjälpen
MVH Johanna Nygaard
Idrottsvetenskapsprogrammet, Karlstad Universitet
Bilaga. 2
Till dig som är medlem i en hundsportklubb i Värmland - Information och förfrågan om deltagande i enkätstudie.
Syftet med enkäten är att undersöka huruvida hunden påverkar motivationen till motion hos medlemmar i hundsportklubbar i Värmlands län.
Din medverkan är helt frivillig och du kan när som helst avbryta din medverkan. Uppskattad tidsåtgång för att besvara enkäten är 5–10 minuter. Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer mig till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem.
Personuppgifterna kommer att behandlas och lagras tills undersökningen är klar, dock högst 4 månader. Enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Survey&Report som är en molntjänst utanför Karlstads universitet.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt dataskyddsförordningen har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till
Datainspektionen. Kontaktuppgifter till Karlstads universitets dataskyddsombud
är dpo@kau.se. För mer information om hur Karlstads universitet behandlar personuppgifter, se https://www.kau.se/gdpr
Svaren från enkäten kommer sammanställas och redovisas som en B-uppsats i Idrottsvetenskap, vid Karlstads universitet.
Med vänliga hälsningar Johanna Nygaard
Idrottsvetenskapsprogrammet, Karlstads universitet
Bilaga. 3
1. Vad anser du dig ha för könsidentitet?
Kvinna Man Ickebinär Annat Osäker
2. När är du född? Ange med fyra siffror (Tex 1978)
3. Civilstatus Singel
I en relation/Sambo/Gift
4. Vilken är din högsta utbildningsnivå?
Mindre än Grundskolenivå
Grundskola, realskola, folkskola eller liknande Gymnasium, folkhögskola, eller motsvarande Universitet, högskola eller liknande
Annat
5. Hur många hundar finns det i hushållet?
1 2–3 3 eller fler
6. Vad är anledningen till att du skaffade hund?
Sällskap
Som en sporre att komma ut och röra på mig mer Som träningskompis
Annat
7. Är du aktiv inom någon speciell hundsport? Om ja, vilken?
Här följer några frågor angående din fysiska aktivitetsnivå.
KRYSSA I DET ALTERNATIV SOM STÄMMER BÄST IN FÖR DIG.
8. Hur mycket tid ägnar du dig åt vardagsmotion med din hund/hundar (t.ex.
promenader, cykling) under en genomsnittlig vecka?
Nästan aldrig 1–2 timmar 3–4 timmar 5–6 timmar 7 timmar eller mer
9. Jag motionerar eller tränar regelbundet (t.ex. går på gym, joggar, spelar i lagsport, rider)
Aldrig
Mindre än 1 timme i veckan 1–2 timmar i veckan
3–4 timmar i veckan
5 timmar i veckan eller mer Ja
Nej Kommentar
Här följer några frågor angående din motivation till fysisk aktivitet.
KRYSSA I DET ALTERNATIV SOM STÄMMER BÄST IN FÖR DIG.
10.
Stämmer inte alls
Stämmer delvis
Stämmer bra
Stämmer mycket
bra Jag ser fysisk aktivitet som
något lustfullt
Min hund/hundar ger mig glädje att motionera
Utan hund hade jag rört mig mindre
Min hund/hundar har gjort att jag vågar prova nya motionsformer
Gemenskapen med hund/hundar gör att jag finner mer nöje i motionsformer jag annars inte tycker om
Hunden/hundarna påverkar inte mina motionsvanor alls
11. Har hundägandet gjort att du utmanat dig mer inom motion och träning för att nå specifika mål? Om Ja, berätta gärna hur.
Ja Nej Kommentar
12. Har din hund/hundar påverkat ditt intresse för tävlingar där du också är fysisk aktivtillsammans med din hund? (tex. hinderbanelopp, triathlon, agility, drag, löpning osv.)
Ja Nej
13. Finns det någonting du vill tillägga kring motivation till motion och hundsport?
