Herrgårdslekens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Herrgårdslekens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läsår

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Ansvariga för planen

Förskolechef: David Alm Herrgårdslekens likabehandlingsgrupp 2015: Ann-Marie Wiking, Ann-Catrin Iversen och Irena Bertilsson.

Vår vision

Herrgårdslekens förskola skall vara en trygg och lustfylld arbetsplats för såväl barn som personal. En arbetsplats där klimatet präglas av respekt för andra och där ingen diskriminering eller kränkande behandling förekommer.

Planen gäller från

Planen gäller till

Läsår

Barnens delaktighet

Arbetet med förskolans värdegrund pågår kontuerligt och är ett prioriterat område som går som en röd tråd i verksamheten.

Vi arbetar systematiskt med att hos såväl personal som barngrupp klargöra alla människors lika värde. Barnen diskuterar med oss och med varandra hur man är en bra kompis och tillsammans strävar vi efter att skapa en trygg och lustfylld arbetsplats. Vi eftersträvar att barnen lär sig att hantera sina konflikter. När barnen efterfrågar eller om vi uppmärksammar att de har behov av verktyg för att lösa sina meningsskiljaktligheter arbetar vi tillsammans med detta. Genom att bryta ner vårt likabehandlingsarbete till olika temaområden arbetar vi med dem i barngrupperna på ett sätt som är anpassat till barnens respektive ålder.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Frågor som rör likabehandlingsarbetet diskuteras på föräldramöten, i föräldradialogen (vårt föräldraråd) samt vid

utvecklingssamtalen. Föräldrarna uppmuntras även att komma med förslag och synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete.

Likabehandlingsplanen finns tillgänglig i tamburen och på vår hemsida för vårdnadshavarna att läsa och diskutera innehållet med oss och barnen.

Personalens delaktighet

En arbetsgrupp (likabehandlingsgruppen) har utsetts för att kontinuerligt utvärdera och förbättra vår likabehandlingsplan. All personal på förskolan kommer sedan att läsa igenom förslaget och föreslå eventuella ändringar. När vi gemensamt beslutat om eventuella ändringar fastställs planen. Därefter är det hela förskolans ansvar att planen förankras i verksamheten.

Likabehandlingsgruppen ansvarar sedan för att planen kontinuerligt följs upp.

Förankring av planen

Planen kommer att finnas tillgänglig på väl synlig plats på respektive avdelning och på förskolans webbplats.

Likabehandlingsarbetet kommer även att förankras bland personal och vårdnadshavare vid föräldra- och personalmöten. På planeringstid ska personalen tillsammans gå igenom planen. Alla som arbetar på Herrgårdslekens förskola ska veta hur de förväntas agera vid till exempel ett misstänkt fall av trakasserier. Det är viktigt att förskolechefen deltar vid dessa tillfällen och markerar att detta är en viktig fråga för hela förskolan. Likabehandlingsplanen ska genomsyra all verksamhet som bedrivs på Herrgårdslekens förskola. På så vis kommer den att bli en del av vårt systematiska kvalitetsarbete.

2/8

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Förskolechefen har tillsammans med personalen upprättat en årsplan där likabehandlingsplanens revidering finns inplanerad.

Likabehandlingsgruppen har gått igenom hela likabehandlingsplanen och reviderat den. Personalen har på arbetsplatsträff diskuterat innehållet i Likabehandlingsplanen. Barnens synpunkter fångades upp genom det kontinuerliga arbetet i barngruppen.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

-Vi har gjort ändringar på förskolans gård för att undvika oövervakade situationer. Ett staket avgränsar en skymd del av gården och kojorna som var svåra att övervaka har tagits bort.

-Vi har upprätthållit nolltolerans för nedvärderande språkbruk och agerar direkt i situationer där kränkningar förekommer.

-Empati-träning är ett pågående arbete på alla avdelningar. Vi tycker att det är viktigt att barnen tränas i detta i sin vardag: att sätta ord på sina känslor, förstå varandra och utifrån detta lösa konflikter. Vi har haft "Kamratskap" som en del i vårt tema på hela förskolan det här läsåret och arbetat extra mycket med empati, känslor och konfliktlösning.

-Vi har "Sluta-regeln" på alla avdelningarna för att stärka barnens integritet. På hela förskolan lär vi barnen att säga "sluta" när något inte känns bra och även innebörden av ordet, hur viktigt det är att vi lyssnar på varandra. Vi behöver arbeta med att stärka barnen att våga vända sig till oss vuxna när något känns fel.

-Vi har tryckt på hur viktigt det är att ha tid till en öppen dialog i arbetslagen och hela personalgruppen för att vår syn på likabehandlingsarbetet ska överensstämma och att vi strävar efter samma mål. Vi behöver mer tid till gemensam reflektion.

-Föräldrarna har haft möjlighet att läsa Likabehandlingsplanen och lämna synpunkter både muntligt och skriftligt, men inga synpunkter har inkommit.

Årets plan ska utvärderas senast

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Vår likabehandlingsgrupp ansvarar för att likabehandlingsplanen kontinuerligt utvärderas under läsåret 15/16. På ett APT i maj 2016 utvärderar vi den sedan gemensamt i personalgruppen. Vi anger vad vi kommer fram till när vi utvärderar de åtgärder som genomfördes enligt föregående års plan och anger även vilka slutsatser vi kan dra av detta. Likabehandlingsplanen uppdateras varje år.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Främjande insatser

Namn

Fördjupa kunskaperna kring arbetet med barns lika rättigheter.

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Genom att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten vill vi främja vårt likabehandlingsarbete. Eftersom vi utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag, att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, bedriver vi ett värdegrundsarbete som syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där alla barn känner sig trygga och utvecklas. Det främjande arbetet är en av

verksamhetens fortgående uppgifter och bedrivs följaktligen på ett kontinuerligt, systematiskt och målinriktat sätt.

Insats

Herrgårdslekens förskola skall främja arbetet med att förebygga kränkande behandling genom att vi:

•Tränar barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger dem redskap för att lösa konflikter.

•Låter barnen lära sig att hjälpa varandra; de mindre barnen kan få hjälp att lägga upp mat eller hjälp med påklädning av de äldre barnen.

•Samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar.

•Föregår med gott exempel och visar barnen hur man ska bete sig mot varandra. (Personalen ska alltså aldrig tala illa om andra anställda, barn eller föräldrar).

Herrgårdslekens förskola skall främja arbetet med diskrimineringsgrunden kön genom att vi:

•Tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i verksamheten.

•Ger personalen kompetensutveckling i genuspedagogik och för en fortlöpande diskussion kring en samsyn.

•Sträver efter att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten – och lika stort utrymme.

•Skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller.

•Stärker barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn.

Herrgårdslekens förskola skall främja arbetet med diskrimineringsgrunden könsidentitet/könsuttryck genom att vi:

•Får kompetensutveckling på detta område.

•Tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i vårt arbete och diskuterar normer och stereotypa förväntningar som finns kring kön. •Skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller.

• Bemöter varje familj förutsättningslöst.

Herrgårdslekens förskola skall främja arbetet med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet genom att vi:

•Reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar normer kring etnisk tillhörighet och fördomar om etniska grupper.

•Granskar vårt eget arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv och har kunskap om interkulturell pedagogik.

•Hjälper barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet.

•Skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper.

•Uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt, till exempel genom att ge utrymme och resurser till arbetet med att stödja utvecklingen av barnens modersmål.

•Arbetar aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar.

Herrgårdslekens förskola skall främja arbetet med diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning genom att vi:

•Reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar normer och värderingar kring olika religioner och granskar vårt eget arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv.

•Skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om människor som praktiserar en viss religion.

•Är medvetna om att inte alla föräldrar och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov och tar reda på vad som gäller för just den enskilda familjen.

4/8

•Bemöter barnens frågor kring religion, presenterar olika uppfattningar, lyfter fram likheterna och betonar rätten att välja fritt.

Herrgårdslekens förskola skall främja arbetet med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning genom att vi:

•Reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar normer kring funktionsförmåga och funktionsnedsättning och granskar vårt arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv.

•Skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på funktionsförmåga.

•Anpassar vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta i de olika aktiviteterna utifrån sina möjligheter.

•Har rutiner för hur vi tar emot barn med funktionsnedsättningar. Det kan handla om att etablera ett samarbete med exempelvis bvc och barnhabiliteringen. Det handlar också om att upprätta en god kontakt med barnets föräldrar.

•Fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar.

•Är medvetna om att vi i förskolan har goda möjligheter att påverka barnens syn på funktionsnedsättning, genom en öppen dialog med barnen.

Herrgårdslekens förskola skall främja arbetet med diskrimineringsgrunden sexuell läggning genom att vi:

•Reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar normer och värderingar kring homo-, hetero, och bisexualitet och granskar vårt eget arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv.

•Skapar förutsättningar för barnen att utveckla sin medvetenhet om att alla människor är olika.

•Bemöter alla familjer förutsättningslöst.

Herrrgårdslekens förskola skall främja arbetet med diskrimineringsgrunden ålder genom att vi:

•Skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av ålder.

•Anpassar vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta i de olika aktiviteterna utifrån sina möjligheter.

•Fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar.

Ansvarig

Varje anställd ansvarar för sitt eget bemötande. Tillfälle skall ges att utveckla en samsyn i personalgruppen.

Arbetslagen planerar ett upplägg för arbetet på den egna avdelningen.

Datum när det ska vara klart

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

-Planerade samtal En del av vår kartläggning utgörs av regelbundna planerade samtal med barn, enskilt och i grupp. Syftet är att få information om stämningen i barngrupperna och på förskolan och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling. Vi strävar även efter att fånga upp barns upplevelse av diskriminering, dvs. om de känner sig orättvist behandlade i verksamheten och om det i så fall finns ett samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder.

-Incidentrapporter En incidentrapport ska upprättas vid enstaka allvarligare händelser som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller ett kortare samtal med barnen för att reda upp situationen. Det kan också handla om att personalen börjar se ett mönster i barns beteende. Det ska anges i incidentrapporten om den rapporterade händelsen rör en viss diskrimineringsgrund.

Rapporterna kan ge vägledning i samband med kartläggningen av de aktuella behoven.

-Genomgång av rutiner och regler För att förebygga diskriminering måste vi kritiskt granska de rutiner och bestämmelser som redan finns, på såväl individ-, grupp- som verksamhetsnivå. Finns det diskriminerande inslag? Kan förskolan göra sig skyldig till indirekt diskriminering? Vi behöver se över rutinerna för spridning av information, kontakten med vårdnadshavare, användningen av tolk med mera.

-Indirekt diskriminering En kan diskriminera genom att behandla alla lika. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. På Herrgårdslekens förskola är vi mycket nogranna med att, i samråd med föräldrar och kostenhet, säkerställa att alla barn får den mat de har rätt till och behov av. Vi förebygger att det inträffar felaktigheter i hanteringen av denna specialkost. Sådana incidenter rapporteras omgående och följs sedan mycket noga upp av personalen.

-Skyddsrond På förskolan genomförs skyddsronder för att kartlägga förskolans inom- och utomhusmiljö utifrån ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Vi ska vidareutveckla undersökningen för att identifiera platser och situationer där trakasserier och kränkande behandling kan förekomma utan att personalen får kännedom om det.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen

En del av kartläggningen utgörs av samtal med barn, enskilt och i grupp. Syftet är att få information om stämningen i

barngrupperna och på förskolan och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling. Vi strävar även efter att fånga upp barns upplevelse av diskriminering. Dessutom efterfrågas föräldrarnas synpunkter på och funderingar kring förskolans likabehandlingsarbete vid utvecklingssamtal, föräldradialoger och föräldramöten. Därutöver involveras vid behov alltid föräldrarna om det inträffar incidenter och föräldrarnas funderingar och farhågor tas alltid på allvar när eventuella situationer uppstår.

Genom en god kommunikation med föräldrarna upplever vi att vi har en kontinuerlig, öppen dialog om ämnet.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Personalen har gemensamt genomfört diskussioner med barnen. Vi diskuterar även vid behov inträffade incidenter i arbetslagen samt i den stora personalgruppen. På ett gemensamt APT ska likabehandlingsplanen läsas igenom och de funderingar som uppstår kommer gemensamt att diskuteras i personalgruppen. Tillsammans kommer vi även att analysera eventuella kvarvarande frågor och vid behov utveckla likabehandlingsplanen ytterligare. Dessa frågor finns alltid närvarande i de pedagogiska diskussioner som ständigt förs på avdelningarna och vid gemensamma möten.

Resultat och analys

Frågor som används till grund för resultat och analys:

-Trakasserier och kränkande behandling Är alla barn inkluderade i barngruppen eller finns det enstaka barn som står utanför?

Förekommer det att ett barn blir utfryst av andra barn? Finns det någon hierarki vad gäller barns popularitet? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?

-Trygghet Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser (inne- och utemiljö) upplever barnen som otrygga? Finns anställda närvarande när barnen har fri lek? Är tillräckligt många vuxna ute på gården?

-Förtroende Har alla barn förtroende för förskolans personal? Vänder de sig spontant till de vuxna för att få hjälp vid konflikter och bråk? -Diskrimineringsgrunderna Förekommer det återkommande konflikter och bråk bland vissa barn? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Förekommer det att ett barn upplever sig kränkt eller orättvist behandlat av någon anställd? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?

-Språkbruk Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande eller respektlös?

-Attityder och värderingar Vilka värderingar har vi på förskolan? Relationen och interaktionen mellan personalen och barnen spelar en central roll för likabehandlingsarbetet i förskoleverksamheten. Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas. Det är därför viktigt att reflektera över vilka värderingar och föreställningar som finns hos personalen och i barngruppen angående kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionsnedsättning och ålder. I vår professionella roll måste vi kunna lägga våra personliga värderingar åt sidan och arbeta för den värdegrund som förmedlas i Lpfö.

6/8

Förebyggande åtgärder

Namn

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

De mål som Herrgårdslekens förskola kommer att sträva mot under läsåret 2015-2016 är framför allt att göra förskolan till en trygg arbetsplats för såväl barn som vuxna.

-Personalen skall alltid omedelbart agera när det uppstår bråk som barnen inte själva kan hantera och i situationer där kränkningar förekommer.

-Personalen skall ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och ha en bra kontakt med föräldrarna när ett barn återkommande använder ett nedvärderande språkbruk.

-Personalen skall bidra till att träna barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Barnen ska även få hjälp att lära sig hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.

-Personalen skall bidra till att stärka barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn.

-Föräldrarna skall genom exempelvis föräldramöten involveras i arbetet med alla människors lika värde. Det är viktigt att föräldrarna informeras om det förekommer kränkande behandling eller diskriminering på förskolan.

-Varje anställd skall ta ansvar för sitt eget bemötande. Tillfällen skall ges att utveckla en samsyn i personalgruppen.

Åtgärd

-Agera direkt Vi ska alltid agera direkt när det uppstår bråk och i situationer där kränkningar förekommer. Små barns förmåga att överblicka en situation och att inse konsekvensen av det egna beteende är begränsad och de behöver ofta de vuxnas stöd för att reda ut situationer.

-Nolltolerans Vi ska ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och vi ska sträva efter att ha en bra kontakt med föräldrarna när ett barn återkommande talar nedsättande i relation till exempelvis sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning.

-Empatiträning och konflikthantering Vi ska träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Det är också viktigt att barn lär sig att föra dialog om känslor, både med jämnåriga och med vuxna. Det ger möjlighet till

självreflektion, stärker barnets möjligheter att värna om sin integritet och att känna empati för andra människors behov.

Vi ska ge personal och barn konkreta redskap för att lösa konflikter.

-Stärka barns integritet Vi ska stärka barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn och att stärka deras självkännedom. Personalen behöver ha kunskap, genom till exempel kompetensutveckling, om små barns sexuella utveckling för att kunna bedöma vad som är åldersadekvat beteende i barnens lekar. Vi ska använda "Sluta-regeln" på alla avdelningar och sprida information om vad regeln innebär.

-Vi ska föra pedagogiska samtal i personalgruppen om värderingar och bemötande för att uppmärksamma allas gemensamma ansvar.

Motivera åtgärd

För att uppnå målet i vår vision måste vi kontinuerligt bedriva ett främjande arbete för att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter samt vad som framkommit vid kartläggningsarbetet. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten.

Ansvarig

Samtliga anställda medverkar aktivt för att genomföra samtliga åtgärder.

Datum när det ska vara klart

Rutiner för akuta situationer

Policy

Det ska råda nolltolerans mot alla former av trakasserier och kränkande behandling på vår förskola.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

-Gemensam uppfattning Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i förskolan ska reagera på.

-Uppmärksamma kännetecken Personalen är uppmärksam på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar. Förskolan skall agera om information kommer från barn, föräldrar, anonymt eller om någon personal blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn.

-Uppsikt och närvaro Personal har god uppsikt över barnen och är redo att ge barnen stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter.

-Någon att prata med Alla barn och föräldrar ska känna sig trygga med personalen på förskolan så att de med förtroende kan vända sig till oss när de själva eller något annat barn blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

På Herrgårdslekens förskola tilldelas alla barn en ansvarspedagog som har en närmare kontakt med det barnet och dess föräldrar.

Vi har samtidigt ett kollektivt ansvar och alla barn och föräldrar skall därför vid behov kunna vända sig till all personal.

Vid ytterligare behov ska föräldrar känna sig trygga med att kontakta förskolechef.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

All personal har ett gemensamt ansvar för att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling men förskolechefen har det övergripande ansvaret. Varje misstanke om diskriminering och/eller kränkande behandling som förekommer mellan barn skall uppmärksammas av närvarande pedagog. Vid allvarliga incidenter skrivs en incidentrapport av närvarande pedagog som även ansvarar för eventuell utredning. En utredning skall allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Det är viktigt att alla berörda kommer till tals för att personalen ska kunna objektivt bedöma situationen och planera lämpliga

stödåtgärder. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan fler åtgärder behövas, till exempel samtal med föräldrar. Vid misstanke om förekomst av diskriminering och/eller kränkande behandling gäller följande förfarande:

1. Uppmärksamma, visa att beteendet inte är acceptabelt.

2. Genom samtal med alla inblandade ta reda på vad som hänt.

3. Vid upprepade tillfällen skall en incidentrapport skrivas. Förskolechef och föräldrar skall även informeras.

4. Om en incidentrapport skrivs påbörjas också en utredning. Arbetslaget ansvarar gemensamt för att utredningen genomförs och följs upp. Om ytterligare behov av hjälp föreligger informeras ansvarig förskolechef återigen och med föräldrarnas tillstånd kopplas barnhälsoteamet in.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkbara former av kränkningar. Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att förskolan skyndsamt agerar när det finns misstanke om att ett barn kan ha blivit kränkt av någon anställd. Förskolechefen ansvarar för en sådan utredning. Om vi ser att någon anställd begår en handling som kan betraktas som diskriminerande och/eller upplevas som kränkande skall vi ha modet och vara så raka att vi kan säga till varandra!

Diskussioner mellan personal ska dock ske utan att barnen är närvarande. Om ett barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av någon i personalen inom förskolans verksamhet ska personen i fråga efter att detta har uppmärksammats kallas till samtal med sin närmaste arbetsledare. Företrädare för den anställdes fackliga organisation inbjuds om den anställde så önskar till samtalet, under vilket incidenten utreds så att alla inblandade får komma till tals och om behov så föreligger genomförs även en förhandling om disciplinära åtgärder. Samtalet dokumenteras genom protokoll och arkiveras hos förskolechefen som också ansvarar för uppföljningssamtal.

Rutiner för uppföljning

När barn diskrimineras och/eller kränks av andra barn är det arbetslaget i samråd med förskolechefen och eventuellt

elevhälsoteamet som ansvarar för att utredningen och åtgärderna kring diskriminering och/eller kränkande behandling följs upp och utvärderas. När barn diskrimineras och/eller kränks av personal är det förskolechefen som ansvarar för att utredningen och åtgärderna följs upp och utvärderas samt att eventuella disciplinära åtgärder genomförs i samråd med den anställdes fackliga organisation.

Rutiner för dokumentation

När en incident betraktas som så allvarlig att en incidentrapport skrivs påbörjas också en utredning. Vid incidenter mellan barn bär arbetslaget ett gemensamt ansvar för att händelsen utreds och dokumenteras. Vid vidare utredning involveras såväl förskolechef som elevhälsoteam om behov så föreligger. Vid incidenter mellan personal och barn är det förskolechefen som bär ansvar för utredningen. Allt utredningsmaterial ska förvaras hos förskolechefen.

Ansvarsförhållande

När barn diskrimineras och/eller kränks av andra barn är det arbetslaget i samrådan med förskolechefen och eventuellt elevhälsoteamet som ansvarar för att utreda och genomföra eventuella åtgärder. När barn diskrimineras och/eller kränks av personal är det förskolechefen som ansvarar för att utreda och genomföra eventuella åtgärder.

8/8