Uppföljning
och prognos
1
VÅRUPPFÖLJNING
Bakgrund
Under året görs två centrala uppföljningar. En uppföljning och prognos görs i april som går till kommunstyrelsen och en delårsrapport görs i augusti som går till fullmäktige. Utöver det ska varje nämnd göra så täta uppföljningar som krävs, för att ha en god kontroll på ekonomi och verksamhet. I våra ekonomiska styrprinciper står det följande:
”Inom ramen ska nämnderna ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna måste själv upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll.
Vid befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser sig klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen.”
Arbetssätt
I år har vi tidigarelagt inlämningen till denna rapport som en effekt av att vi har infört en ny organisation från den 1 april. Underlaget är inlämnat före organisationsförändringen eftersom förändringen innebar en omflyttning av controllers och ekonomer som har flyttat ut till respektive nämnd och vi visste inte då vem som kom att arbeta med vilken nämnd.
Denna rapport är sedan uppdaterad med de viktiga händelser som skett efter den 1 april.
Uppföljningen är en sammanfattning av de prognoser som nämnderna gör samt en analys av det ekonomiska läget för kommunen.
Måluppföljning
I apriluppföljningen görs ingen uppföljning av målen utan endast en genomgång av att de är omhändertagna och att nämnderna brutit ner målen. Detta går att läsa om sist i denna rapport. Där finns även en redovisning av Kommentaren, vår synpunktshantering.
2
RESULTATRÄKNING
Miljoner Bokslut Budget Prognos Avvikelse
2015 2016 2016 2016
Verksamheternas nettokostnader -3 942 -4 239 -4 167 72
Skatteintäkter 3 923 4 149 4 160 11
Generella statsbidrag och utjämning 144 168 151 -17
Finansiella intäkter 8 9 11 2
Finansiella kostnader -29 -32 -28 4
Resultat efter skatter och finansnetto 104 55 127 72
Årets resultat 104 55 127 72
PROGNOSEN FÖR HELÅRET
Prognosen för året visar ett överskott på 127 miljoner vilket är 72 miljoner bättre resultat än budgeterat. Dock finns en osäkerhet på kostnaderna inom skolan för nyanlända.
Verksamhetens nettokostnader +72 miljoner
Nettokostnaderna avviker positivt från budget med 72 miljoner kronor. Av detta är 28 miljoner reavinster från exploatering och 57 miljoner avser medel som är avsatta för oförutsedda utgifter och för nya lokaler. Reavinsterna avser bland annat Särö Centrum och Tölö Ängar.
Detta innebär att nämnderna i sin prognos visar underskott med 13 miljoner.
Skatter och generella statsbidrag -6 miljoner
Prognosen bygger på uppgifter från SKL i cirkulär 17, 2016-05-02 och avviker från budget med -6 miljoner. Det engångsbidrag på 8 miljoner som vi fick för mottagande av flyktingar är inräknat.
Finansnetto +6 miljoner
Det låga ränteläget ger lägre intäkter och kostnader än budget. I prognosen beräknas att inga nya lån kommer att tas upp under året. Efter att vi förra året betalat in en extra insats till Kommuninvest får vi nu tillgodoräknas oss återbäringen i resultatet. Detta motsvarar 3 miljoner.
Diagram: Resultat i miljoner med linje som indikerar målet om ett resultat på 1,5 procent
-31 125
96 179
104 55
127
-50 0 50 100 150 200
Resultat
Diagram: Målet är att soliditeten ska vara bättre än vad den var tre år tidigare
23 23 23
27 28 29 31
0 5 10 15 20 25 30 35
2011 2012 2013 2014 2015 2016 Budget
2016 prognos
Soliditet
1
UPPFÖLJNING PER NÄMND
Miljoner Resultatfond Prognos
Avvikelse
KF, KS, Revision, Valnämnd 0,0
Kommunstyrelsen, kollektivtrafik mm 6,8
Överförmyndarnämnd -0,4
Byggnadsnämnden 3,7 0,0
Fritid & Folkhälsa 7,7 -1,0
Funktionsstöd 5,2 -7,7
Förskola & Grundskola 48,4 0,0
Gymnasie & Vuxenutbildning 28,6 -7,0
Individ & Familjeomsorg 0,0 -9,0
Kultur & Turism 5,9 -1,5
Miljö & Hälsoskydd 2,6 -0,8
Service 23,6 4,0
Service Fastighet 22,7 10,0
Teknik 8,4 0,0
Vård & Omsorg 49,3 -6,0
Reavinst exploatering 28,0
Övriga gemensamma poster 14,6 57,0
Summa 221 72
AVVIKELSER
Kostnader för integration påverkar flera nämnders prognoser
Vi har hittills i år per den sista april tagit emot 23 individer, av dessa är två stycken ensamkommande barn. Under 2015 tog vi emot totalt 267 individer varav 214 var ensamkommande barn.
Enligt senaste prognos för året är att vi ska ta emot 318 nyanlända vuxna och familjer samt mellan 29 – 99 ensamkommande barn. Att göra en prognos på hur detta påverkar vår ekonomi är svårt då vi inte vet när de kommer, om de kommer eller i vilken ålder de är. Vi vet inte heller vilken utbildningsnivå de har.
Totalt har vi 254 ensamkommande barn som vi tar hand om. Av dessa är cirka 90 stycken placerade utanför kommunen.
Fritid & Folkhälsa samt Kultur & Turism -2,5 miljoner som tas ur resultatfonderna
Kultur & Turism prognosticerar en avvikelse om – 1 500 tkr. Det avser ett utvecklingsprojekt -1 000 tkr samt extra bidrag för inkluderade verksamhet– 500 tkr
Fritid & Folkhälsa prognosticerar ett underskott som avser extra bidrag för inkluderade verksamhet – 1 000 tkr.
Dessa avvikelser finansieras ur nämndernas resultatfonder.
Förskola & Grundskola samt Gymnasie- & Vuxenutbildning
I dagsläget är kostnaderna inom rimliga nivåer för de elever som kommit till oss. Gymnasie- &
Vuxenutbildningen ser dock att etableringsenheten har problem med att hålla sig inom budget. För både Förskola & Grundskola och Gymnasie- & Vuxenutbildning kommer kostnaderna att öka med tillsammans ca 9 miljoner. Vi har då räknat på att det kommer nyanlända i den omfattning som våra
2
avtal säger. Vi har räknat på att vi totalt kommer att ha drygt 260 elever inom Förskola & Grundskola och drygt 250 elever inom Gymnasie- & Vuxenutbildning och för de som kommer under året beräknar vi att det blir delårseffekt från augusti. Detta belopp är inte inlagt i vår prognos då vi ser att det är extremt svårt att bedöma om och när vi får individerna till vår kommun.
Individ & Familjeomsorg, enheten för ensamkommande barn -10 miljoner
Trots en tilldelning i budget med 6 miljoner kronor klarar sig inte enheten utan gör en avvikelse med 10 miljoner.
Utredning för ensamkommande barn fortsätter att växa, och täcks inte av bidragen från Migrationsverket. Boende i egen regi har öppnat upp flertal nya boendeenheter som täcks av dygnsersättningen från Migrationsverket, men två gamla boendeenheter kvarstår som har en mycket högre dygnskostnad är dygnsersättningen. Underskottet för boende i form av köpta platser beror på placeringar utanför kommunen som är dyrare än dygnsersättningen. Förvaltningen har jobbat för att få ner denna kostnad genom att teckna entreprenadavtal med externa aktörer, men trots detta kvarstår en avvikelse. Det finns risk för att denna budgetavvikelse ökar för 2017, då regeringen har aviserat differentieringar inom dygnsersättningarna. Kostnader för särskild förordnad vårdnadshavare kommer stiga kraftigt under de kommande åren. Kommunen får ingen ersättning för denna insats från Migrationsverket.
Överförmyndarnämnden -0,4 miljoner
För Överförmyndarnämnden kommer vi att få en avvikelse för 2016 på 400 tkr. Det beror på ökade kostnader för verksamheten inom Överförmyndare i samverkan, ÖFS med främst utökning av personal men även vissa OH-kostnader. Utökningen beror på fler som är i behov av god man eller förvaltare.
Övriga avvikelser
Kommunstyrelsen +7 miljoner
Kollektivtrafik och Färdtjänst prognostiserar en positiv budgetavvikelse om 7 miljoner beroende på lägre kostnader för fria bussresor åt främst gymnasieelever, men även åt pensionärer.
Funktionsstöd -8 miljoner
Prognosen pekar på ett underskott på nästan 8 miljoner kronor. Största delen av det beror på ökade kostnader för köpta platser. Nämnden aviserade redan hösten 2015 om underskottet för köpta tjänster. Kommunstyrelsen beslutade att avvakta till arbetet med ramtilldelningen för 2017 påbörjas och därefter besluta om ytterligare tilldelning för 2016 ska beviljas.
Gymnasie- & Vuxenutbildning -7 miljoner
Förvaltningens prognostiserar ett underskott för verksamhetsåret på ca – 7 miljoner kronor.
Underskotten finns både i gymnasieverksamheten och i vuxenutbildningen. Vissa av gymnasieverksamhetens program har för få sökande vilket gör att det är svårt att få en ekonomi i balans. Ett arbete pågår med hur vi ska arbeta med dessa program framåt.
För vuxenutbildningen beror underskottet främst på att Yrkeshögskolan under 2013-2014 inte tilldelades mer än en (1) utbildning, samtidigt som tidigare utbildningar fasades ut. 2015 tilldelades man 7 utbildningar, dessa ger inte effekt under 2016, då de startar först höstterminen. Den positiva effekten ses först 2017-2018. En treårsplan arbetas fram för verksamheten.
Uppföljning och prognos våren 2015
3
Individ & Familjeomsorg (exklusive ensamkommande barn) +1 miljon
Överskottet beror på främst på att ny mottagningsenhet inte startar upp i full drift förrän från och med hösten 2016. Till avvikelsen bidrar också vakanser inom förvaltningen och att fler vuxna missbrukare behandlas genom öppenvårdsinsatser istället för institutionsvård.
Miljö & Hälsoskydd -1 miljon
Underskottet beror huvudsakligen på att Hälsoskydd Inne är underfinansierad med ca en tjänst som går åt för service till allmänheten, överklagade ärenden, information mm som inte kan debiteras.
Det prognosticerade resultatet är förväntat och ligger helt i linje med det resonemang som förts inför budget 2017. Det finns dock flera osäkerheter. Prognosen bygger på att tillsynsskulden inte ökar. I dagsläget så har tillsynen god fart och håller tidplanen, men arbetet är händelsestyrt och mycket kan hända.
Service +4 miljoner
Hälften av överskottet beror på att ersättning har erhållits för en rättstvist som kommunen haft med Göteborgs Buss. I bokslut 2014 kompenserades Service för de kostnader man haft för rättstvisten.
Vård och omsorg -6 miljoner
Underskottet avser beräknat uttag ur resultatfond för att täcka stora projekt som är igång. De största avser nytt verksamhetssystem och ny ekonomimodell.
Exploateringsverksamheten +28 miljoner
Exploateringsverksamheten prognostiserar nettointäkter om 28 mkr för försäljning av tomter i Särö Centrum, Tölö Ängar 2, Kolla och Björkris.
Övriga gemensamma kostnader +57 miljoner
En del av överskottet är 10 miljoner kronor som avser hyror nya lokaler och verksamhetskostnader.
För medel avsatta för oförutsedda händelser redovisas ett överskott på 47 miljoner kronor.
Lönerörelsen inte avslutad och därför rapporteras ingen avvikelse vid denna prognos.
Komponentavskrivning införs under året
Rådet för kommunal redovisning RKR har förtydligat kravet på komponentavskrivning. Vi kommer att införa förändringen etappvis. Från och med 2016 införs komponentavskrivning för lokaler och fritidsanläggningar och från och med 2017 för infrastruktur.
Detta innebär komponentavskrivning
Viktiga delar, komponenter, i anläggningstillgångar behöver bytas ut med olika tidsintervall i takt med att de förbrukas. Tillgångarna behöver därför delas upp på dessa komponenter som skrivs av separat.
Återanskaffning av komponent redovisas som anskaffning av ny anläggningstillgång, vilket innebär en förflyttning i redovisningen mellan underhåll och investering. På kort sikt blir det en resultatförbättring eftersom man skriver av på flera år, det som tidigare bokförts på ett år.
Service Fastighet + 10 miljoner
Service Fastighet har i sin uppföljning bedömt att åtgärder som tidigare redovisats som planerat underhåll kommer att tolkas som utbyte av komponent och överföras från drift till investering. Detta påverkar resultatet i år positivt med ca 10 miljoner.
4
AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET
Kommunen driver tre verksamhetsområden som är finansierade via avgifter. Det är vatten och avlopp, renhållning och bredband. Normalt ska avgifterna täcka kostnaderna och det ska vara balans över tid.
Miljoner Tidigare
över/underskott skuld eller fordran på
abonnenterna
Prognos 2016 Ackumulerat resultat
Vatten och avlopp 2,9 -1,5 1,4
Renhållning 2 -6,5 -4,5
Bredband 0,3 0 0,3
Taxejusteringar
Nämnden för Teknik har lämnat in ett förslag till ökade avgifter inom Renhållning. Ärendet ska beslutas i Kommunfullmäktige under året.
Uppföljning och prognos våren 2015
5
INVESTERINGAR OCH EXPLOATERINGAR
Kungsbacka har de senaste åren haft en expansiv utbyggnad av lokaler och infrastruktur. Under 2015 var dock investeringsnivån relativt låg främst på grund av ovanligt få pågående investeringsprojekt i egen regi. I kommande planeringsperiod har kommunen en fortsatt hög investeringsvolym och det planeras för stora utbyggnader i lokaler och infrastruktur.
För 2016 har Kungsbacka en investeringsbudget på 538 miljoner kronor. Prognosen för helåret 2016 är att vi investerar för 494 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott på 44 miljoner kronor.
Avvikelsen beror främst på förseningar inom infrastrukturprojekt.
Under året startar projektering och utbyggnad av ett antal större lokalprojekt - bland annat nya Furulidskolan och två nya förskolor i Tölö Ängar och Kolla Parkstad. I Gällinge pågår utbyggnad av en ny typ av gruppbostad med kombinerad lokal för daglig verksamhet (BoDa). Utbyggnaden planeras vara klar för inflyttning i augusti 2016.
Inom Tekniks verksamhetsområden pågår under året bland annat utbyggnad av en överföringsledning i Gällinge samt en reservvattenförbindelse mellan Anneberg och Mölndal. Utbyggnad av kommunalt vatten och avloppsnät pågår i bland annat Lerkil, Älvsåker och Onsala. Det pågår även omläggningar av ledningar och arbeten med gator och vägar i området kring Kungsgatan och Varlavägen i centrala Kungsbacka.
Stora exploateringsprojekt som pågår under året är Björkris, Kolla Parkstad, Valand och Tölö Ängar II.
Under året prognostiseras reavinster för markförsäljning inom bland annat Kolla, Särö Centrum och Tölö Ängar II.
487
286
614
239
494 44
488
909
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Miljoner kronor
Utfall/Prognos Budget
6
MÅLUPPFÖLJNING
I uppföljning per april är det för tidigt på året att göra en prognos om hur målen kommer att nås under 2016. Vid delårsbokslutet per augusti görs däremot en fullständig prognos. Vi kan nu efter april månads utgång konstatera att kommunens prioriterade mål är omhändertagna av respektive
adresserad nämnd.
De kommunövergripande prioriterade målen bryts ner på olika sätt hos nämnderna. Vissa nämnder bryter ner målen genom att upprepa den kommungemensamma formuleringen medan en del formulerar mål som i det närmaste är aktiviteter som ska genomföras för att uppfylla de prioriterade målen. Ett fåtal har inte på ett tydligt sätt brutit ner eller beskrivit hur de arbetar med det
prioriterade målet som är adresserat till dem.
En del nämnder konkretiserar de prioriterade målen genom att ha resultatmål som visar på de effekter, ofta utifrån ett kundperspektiv, som nämnden vill uppnå för att bidra till det övergripande målet och som är vidare nedbrutet till aktiviteter. Det har visat sig att det främst är det senare sättet som skapar förutsättningar för att styra, planera och följa upp verksamheter på ett effektivt sätt. Det pågår ett utvecklingsarbete så att fler nämnder bryter ner mål på det sättet, i syfte att förbättra styreffekten och måluppfyllelse i kommunen.
SYNPUNKTSHANTERINGEN
Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service.
Kommentaren är vårt kommungemensamma arbetssätt som ska förenkla för våra invånare, brukare och andra intressenter att felanmäla, lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm.
Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar.
Analys
Antalet inkomna synpunkter har ökat med 67 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år. Ökningen hänförs främst till Fritid och Folkhälsa som arbetar mer aktivt och som bland annat lägger in synpunkter som framförs till personal inom organisationen i Kommentaren. Deras synpunkter handlar främst om behov av nya idrottshallar, multisportanläggning, belysta, längre och fler motionsspår med utegym och om simhall.
Andelen klagomål, beröm och förbättringsförslag är totalt för kommunen i samma storleksordning som tidigare år och ungefär hälften av synpunkterna är förbättringsförslag. Teknik och Fritid & Folkhälsa står fortsatt för överlägset flest synpunkter ca 40 procent. Flera av de övriga nämnderna pekar på att verksamhetens natur gör att synpunkter kommer in via andra kanaler än Kommentaren: exempelvis i mötet med invånare på bibliotek, elever i skolor eller genom direktkontakt med klienter i socialtjänsten. Dessa synpunkter registreras för närvarande inte inom ramen för kommunens gemensamma arbete med synpunktshanteringen, utan behandlas olika beroende på respektive förvaltnings arbetsrutiner.
Andelen obesvarade synpunkter ligger fortfarande på en hög nivå, 22 procent vilket ändå är en förbättring mot föregående år som präglades av problem efter byte av system då andelen var 36 procent. De flesta nämnder ligger på en hög andel förutom Teknik som förbättrar genomsnittet genom ligga på 10 procent vilket för deras del är en markant förbättring i jämförelse med föregående år.
Orsaken till den höga andelen obesvarade synpunkter och till att vi inte har fler synpunkter som borde vara rimligt i en kommun av den här storleksordningen, är troligen att synpunktshanteringen upplevs
Uppföljning och prognos våren 2015
7
som okänd och att det finns snarlika kanaler, som funktionsbrevlådor, där synpunkter också kommer in. Synpunktshanteringen upplevs av många i organisationen som okänd och det finns snarlika kanaler, som funktionsbrevlådor, där synpunkter också kommer in. Synpunkterna behandlas delvis i olika verksamhetssystem. Resultatet är en bitvis fragmenterad helhetsbild där alla processer inte är på plats än och synpunkter faller oftare mellan stolarna än tidigare. Utifrån detta har en översyn av synpunktshanteringen påbörjats.
Det är viktigt att arbetet med synpunktshantering bibehålls som en del av vårt förbättringsarbete och att vi svarar på de synpunkter vi får in är en förutsättning för att ha en bra dialog med de invånare som hör av sig. Utvecklingspotential finns även i kommunens arbete med sociala medier och hur inkomna synpunkter tas om hand där.
Nämnd Klagomål Beröm Förslag till förbättring
Varav anonyma
Varav politiska
Varav
obesvarade Totalt
Fritid & Folkhälsa 17 22 43 64 0 10 82
Förskola &
Grundskola 8 2 7 1 0 1 17
Gymnasie &
Vuxenutbildning 4 0 6 0 0 3 10
Individ &
Familjeomsorg 1 1 2 0 0 2 4
Kommunstyrelsen 11 1 22 3 2 6 34
Kultur & Turism 1 0 10 6 0 4 11
Miljö & Hälsoskydd 3 0 2 0 0 1 5
Plan & Bygg 11 0 2 4 0 2 13
Service 10 0 5 3 0 4 15
Teknik 55 13 64 7 1 11 132
Äldreomsorgen 14 4 10 10 0 3 28
Totalt 135 43 173 98 3 47 351
Antalet felanmälningar och ställda frågor som inkommit via vår webb kungsbacka.se för perioden januari till och med april för de tre senaste åren framgår av följande tabell. Utifrån den kan vi konstatera ett relativt jämnt flöde.
Kommungemensamma felanmälningar och frågor till och med april Inkommit via kungsbacka.se 2014 2015 2016
Ställ en fråga 102 96 101
Felanmälan 16 21 21
