Regelbunden tillsyn i Gudlav Bilderskolan

(1)

Regelbunden tillsyn i Gudlav Bilderskolan

Gymnasieskola

Inledning

Skolinspektionen har granskat verksamheten i gymnasieförbundet Ådalens gymnasie- skolor under våren 2009 och besökt Gudlav Bilderskolan den 21-22 april 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Led- ning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skol- väsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webb- plats (www.skolinspektionen.se/Regelbunden/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skol- inspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 9 december 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.

Tillsyn av verksamheten inom gymnasiesärskolan genomförs separat och beskrivs i en rapport för den samlade verksamheten inom gymnasiesärskolan vid Ådalens gymna- sieskolor.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från huvudmannen och Gudlav Bilderskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Gudlav Bilderskolan intervjuades verksamhetschefen tillika rektor, programrektorer, lärare, annan personal och elever. Även annan information om huvudmannen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

Beskrivning av Gudlav Bilderskolan

Tabell 1: Antal elever på Gudlav Bilderskolan

Skolan/verksamheten Antal elever

Gymnasieskola 722

Källa: Skolans uppgifter

Gudlav Bilderskolan tillhör från den 1 januari 2008 gymnasieförbundet Ådalens gym- nasieskolor. Förutom Gudlav Bilderskolan i Sollefteå består gymnasieförbundet av Ådalsskolan i Kramfors samt verksamheten inom gymnasiesärskolorna vid Gudlav Bilderskolan samt Ådalsskolan och Nordviksskolan i Kramfors kommun.

(2)

Verksamheten inom gymnasieskolan vid Gudlav Bilderskolan består av elva nationella program, individuella specialutformade program samt det individuella programmet. I verksamheten ingår även skidgymnasiet med två inriktningar (längskidor och skidskytte) med riksintag och en inriktning (alpint) med regional intagning. Inom gymnasieskolans verksamhet finns läsåret 2008/09 722 elever, medan skolans samlade utbild- ningsverksamhet omfattar cirka 900 elever. På det individuella programmet studerade höstterminen 2008 38 elever.

Verksamheten inom gymnasieskolan vid Gudlav Bilderskolan leds av en rektor och tre programrektorer med ansvar för olika program.

De program som erbjuds är följande:

Nationella program Antal elever*

Barn- och fritidsprogrammet 43

Byggprogrammet 49

Estetiska programmet 68

Fordonsprogrammet 102

Handels- och administrationsprogrammet 41

Hantverksprogrammet 19

Hotell- och restaurangprogrammet 39

Naturvetenskapsprogrammet 73

Omvårdnadsprogrammet 36

Samhällsvetenskapsprogrammet 74

Teknikprogrammet 59

Specialutformade program 47

*Antal elever enligt Skolverkets statistik gäller den 15 oktober 2008

I skolan bedrivs också verksamhet inom gymnasiesärskolan under ledning av en sär- skild rektor, som även ansvarar för övrig särskoleverksamhet inom Ådalens gymnasie- skolor. Verksamheterna inspekteras i särskild ordning och bedömningen redovisas i en särskild rapport för gymnasiesärskolan.

Skolan bedriver även vuxenutbildning inom omvårdnadsprogrammet på uppdrag av Sollefteå kommun. Vuxenutbildningen har granskats inom ramen för den regelbundna tillsynen i Sollefteå kommun.

(3)

Bedömningar

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för eleverna att nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre. Vid jämförelse med kommungrupp jämförs Gudlav Bilderskolan med Sollefteå kommuns kommungrupp.

Gudlav Bilderskolan Kom- mun- Grupp (Sollef- teå)¹

Riket

Fristående skolor

Kommu- nala sko-

lor

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 Barn- och fritids-

programmet (BF) Genomsnittlig be-

tygspoäng 13,4 12,3 12,8 12,1 13,0 13,4 14,4 12,7

Andel (%) med slut-

betyg inom 4 år .. 83,3 55 90,9 79,3 82,2 77 77

Andel (%) av dessa med grundläggande behörighet till universitets- och högskole- studier

94 100 91 83 92 88 93 84

Byggprogrammet (BP)

Genomsnittlig be-

tygspoäng .. .. 11,6 11,1 .. 12,8 11,7 12,3

Andel (%) med slut-

betyg inom 4 år .. 42,1 .. 83,3 70 86,8 79 85

Andel (%) med grundläggande behö- righet till universitets- och högskolestudier

.. .. 100 100 .. 96 85 92

1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen

(4)

Estetiska pro- grammet (ES) Genomsnittlig be-

tygspoäng .. .. 13,8 13,9 .. 14,6 15,1 14,9

Andel (%) med slut-

betyg inom 4 år 77,8 100 .. 93,3 82,6 80,4 82 80

.. .. 93 100 .. 90 91 91

Fordonsprogram- met (FP)

Genomsnittlig be-

tygspoäng 12,1 11,6 11,4 11,2 11,3 11,6 11,7 11,6

Andel (%) med slut-

betyg inom 4 år 56,5 75,8 78,6 90,6 59,3 73,3 75 74

85 100 90 80 76 82 85 83

Handels- och admi- nistrationspro- grammet (HP) Genomsnittlig be-

tygspoäng 12,6 .. .. .. 12,2 13,2 12,9 12,8

Andel (%) med slut-

betyg inom 4 år .. 62,5 81,8 .. 50 81,8 80 75

.. .. .. .. 100 86 84 82

Hantverkspro- grammet (HV) Genomsnittlig be-

tygspoäng .. 11,9 .. .. .. 12,6 14,2 14,1

Andel (%) med slut-

betyg inom 4 år .. 81,8 80 80 .. 91,9 83 84

.. .. .. .. .. 79 95 92

(5)

Hotell- och restau- rangprogrammet (HR)

Genomsnittlig be-

tygspoäng .. 13,6 13,6 14,2 14,4 13,1 12,9 12,8

Andel (%) med slut-

betyg inom 4 år . 80 90,9 71,4 69,2. 78,6 79 76

.. 100 92 100 100 88 88 84

Industriprogrammet (IP)

Genomsnittlig be-

tygspoäng . . .. .. .. 11,7 14,7 11,7

Andel (%) med slut-

betyg inom 4 år .. 50 .. 50 .. 72,4 90 68

.. . .. .. .. 74 93 78

Naturvetenskaps- programmet (NV) Genomsnittlig be-

tygspoäng 17,1 .. 16,1 16,2 14,9 16,2 16,6 16,2

Andel (%) med slut-

betyg inom 4 år 88,5 96 96,7 87,2 94,1 92,3 87 91

100 .. 96 100 100 97 95 96

Omvårdnadspro- grammet (OP) Genomsnittlig be-

tygspoäng 14,2 .. 14,2 .. .. 13,5 13,5 13,1

Andel (%) med slut-

betyg inom 4 år 38,5 78,6 54,5 70,6 .. 78,3 74 74

100 .. 92 .. .. 93 89 86

(6)

Samhällsveten- skapsprogrammet (SP)

Genomsnittlig be-

tygspoäng 15,1 .. .. .. 13,7 14,8 15,1 14,7

Andel (%) med slut-

betyg inom 4 år 79,6 88,7 97,7 82,9 94,6 87,8 82 85

96 .. .. .. .. 94 91 92

Teknikprogrammet (TE)

Genomsnittlig be-

tygspoäng 14,3 .. 13,0 13,5 14,3 14,2 13,7 14,0

Andel (%) med slut-

betyg inom 4 år 62,5 57,1 50 81,8 71,9 90,0 65 85

92 .. 93 94 100 92 89 90

Specialutformade program

Genomsnittlig be-

tygspoäng 14,8 13,7 15,2 14,8 16,3 . 14,4

Andel (%) med slut-

betyg inom 4 år .. 88,8 . 85

96,4 90,6 92,2 94,7 96,9. . 91

Totalt

Genomsnittlig be-

tygspoäng 14,3 14,2 13,4 13,8 13,8 13,6 14,2 14,0

Andel (%) med slut-

betyg inom 4 år 64,9 72,2 76,4 79,4 72,4 77,1 79 76,4 Andel (%) med

grundläggande behö- righet till universitets- och högskolestudier

93,2 94,6 94,4 93,3 93,6 88,6 88 88,9

Källa: Skolverkets statistik . = Uppgift saknas

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer

(7)

Kommentar och bedömning:

Resultaten för Gudlav Bilderskolan mätt som genomsnittlig betygspoäng var läsåret 2007/08 likvärdigt med närmast föregående läsår men sämre än riksgenomsnittet. Där- emot ligger resultatet något över resultatet för gymnasieskolan inom kommungruppen som Sollefteå kommun tillhör. Resultatet är dock sämre än skolans resultat under läs- åren 2003/04 och 2004/05.

Resultaten varierar tydligt över åren och mellan olika program. De nationella program som har högst genomsnittligt betygspoäng läsåret 2007/08 är naturvetenskapsprogrammet (14,9) följt av hotell- och restaurangprogrammet (14,4) och teknikprogrammet (14,3). För naturvetenskapsprogrammet är detta resultat dock betydligt lägre än tidigare, medan resultatet för hotell- och restaurangprogrammet är det bästa under femårs- perioden 2004-2008. Allra högst genomsnittlig betygspoäng har dock eleverna på de specialutformade programmen med 16,3, vilket innebär en kraftig förbättring av resultaten på dessa program. Lägst genomsnittlig betygspoäng av de nationella program där resultatredovisning finns tillgänglig för läsåret 2007/08 hade fordonsprogrammet (11,3).

Det finns även tydliga skillnader i genomsnittlig betygspoäng för program mellan olika läsår.

Totalt sett finns det i skolans resultat även tydliga skillnader mellan män och kvinnor.

Vid en jämförelse av genomsnittlig betygspoäng har kvinnor under den senaste fem- årsperioden varje år högre betygspoäng än män, även om skillnaden det senaste läsåret 2007/08 var ovanligt liten. Även när det gäller övriga resultatvariabler framgår att resultaten för kvinnor varje år är bättre än för män.

Andelen elever med slutbetyg inom fyra år har varierat över åren. Senaste läsåret 2007/08 hade dock Gudlav Bilderskolan en lägre andel (72,4 procent) än riksgenomsnittet för kommunala skolor (76,4 procent). Andelen elever med slutbetyg inom fyra år visade en kraftig nedgång detta läsår efter att ha uppvisat en uppåtgående trend i öv- rigt sedan 2003/04. Även andelen elever med slutbetyg inom fyra år varierar kraftigt över åren och mellan olika program. Naturvetenskapsprogrammet och samhällsveten- skapsprogrammet har båda en andel över 94 procent läsåret 2007/08, medan program som fordonsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet har mycket låga andelar, nämligen 59 respektive 50 procent.

Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola har på Gudlav Bilderskolan legat ganska stabil inom intervallet 93-95 procent, medan riksgenomsnittet ligger betydligt lägre.

Även skolledningen anser att resultaten är relativt svaga, särskilt på vissa program.

Eleverna upplever det, enligt skolledningen, inte alltid så viktigt med godkänt betyg i alla ämnen. Skolan lyckas heller inte fullt ut med att motivera eleverna för utbildningen. Skolan försöker få eleverna att nå 2500 poäng men lyckas inte alltid. Skolavbrott rapporteras däremot alltid av skolan till kommunen så att kommunen kan ta sitt upp- följningsansvar.

För läsåret 2007/08 framgår också att eleverna på Gudlav Bilderskolan i något mindre utsträckning har utökade program än i riket som helhet. Eftersom Gudlav Bilderskolan är den till storleken dominerande gymnasieskolan i kommunen bör man av kommun- statistiken även kunna dra slutsatsen att eleverna på skolan i större utsträckning än i

(8)

riket har reducerade program. Detta framgår också av statistiken för skolan för de år där officiell statistik finns tillgänglig.

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att alla elever ges förut- sättningar att nå målen för utbildningen. De skillnader som framkommer i resultat mellan män och kvinnor samt mellan program och mellan olika läsår är något som skolan närmare behöver analysera för att kunna förbättra resultaten ytterligare.

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla kurser i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation.

X

Motivering

Enligt 7 kap. 19 § gymnasieförordningen ska rektorn se till att eleven minst en gång per termin ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation i ett utvecklingssamtal. Samtalet ska genomföras med den individuella studieplanen som grund. I fråga om elever som inte fyllt 18 år ska även vårdnadshavarna få sådan information.

Vid inspektionen framkommer att alla elever inte har fått utvecklingssamtal enligt författningarnas krav. Inom vissa program sker informationen om elevernas studiesituation istället fortlöpande i samband med undervisningens genom- förande eller frivilligt.

Skolinspektionen bedömer att skolan måste se till att utvecklingssamtal genom- förs i enlighet med författningarnas krav minst en gång per termin och på ett sådant sätt att eleverna är medvetna om att de haft utvecklingssamtal. Detta gäller särskilt eleverna på skidgymnasiet.

(9)

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

X

1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna.

X

Motivering

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.5 Bedömning och betygssättning, ska betyget uttrycka i vad mån den enskilde eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterier. Skolverkets allmänna råd om bedömning och be- tygssättning säger också att de lokala tolkningarna av betygskriterierna bör jäm- föras med tolkningar som görs av andra lärare och analyseras utifrån bland annat resultaten på nationella prov. Här poängteras också vikten av att det förs diskussioner om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av elever i skolan och i olika skolor.

Tillsynen visar att betyg sätts och dokumenteras i enlighet med författningarnas krav. Däremot förs samtal i personalgruppen för att säkerställa en likvärdig betygsättning endast i begränsad omfattning.

Skolinspektionen bedömer att skolan bör sträva efter att utöka bedömningsdis- kussionerna på skolan mellan lärare i samma ämnen och med lärare i andra ämnen för att säkerställa att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt sätt.

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav.

X

(10)

1.4 Genomförande av utbildningen Bedömningspunkter

1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning.

X

1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar.

X

Motivering

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, ska de demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetsformer ska vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Vid varje gymnasieskola ska det finnas en skolkonferens och för varje klass eller motsvarande ska det finnas ett klassråd. Den närmare utformningen av elevinflytande genom klassråd ska dessutom anges i skolans arbetsplan.

På Gudlav Bilderskolan har eleverna ett visst mått av inflytande både i under- visningssituationen och över skolans verksamhet. Vid skolan finns klassråd, elevråd och skolkonferens som forum för elevernas inflytande på skolans verksamhet. Även elevskyddsombud finns på skolan. Genomförandet av klassråd och dess funktion varierar dock mellan olika program. Elevrådets verksamhet är begränsad och dess koppling till klassrådsverksamheten svag. Kunskapen hos övriga elever om elevrådets verksamhet är också dålig. Intresset för elevinflytande särskilt i form av klassråd, elevråd och skolkonferens är som helhet svagt på skolan.

Skolinspektionen bedömer att skolan måste arbeta för att öka intresset hos eleverna för inflytandefrågor och stärka organisationen för elevernas inflytande.

1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande.

X

(11)

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

X

Motivering

Enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.1 Kunskaper ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande. Läraren ska vidare samverka med andra lärare i arbetet att nå utbild- ningsmålen. Enligt läroplanens avsnitt 2.6 Rektors ansvar, sägs också att rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen skall bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleverna.

Skolan samverkar inom skolan genom programarbetslag och ämnesarbetslag.

Dessutom finns möten för hela skolans verksamhet och viss samverkan med gymnasieförbundets andra gymnasieskola Ådalsskolan. Enligt personalen finns behov av närmare samverkan mellan olika delar av verksamheten till exempel mellan skidgymnasiet och övrig verksamhet samt mellan personal och skolledning. Personalen efterfrågar dessutom ytterligare tid för samverkan inom äm- nesarbetslagen. Trots att skolan upplever att eleverna ofta har brister i kunskaper när de kommer från grundskolan finns ingen systematiskt upparbetad samverkan med avlämnande grundskolor. Tillsynen visar även att lärarna upplever det problematiskt att på ett bra sätt få en samverkan mellan undervisningen i kärnämnen och karaktärsämnen eftersom undervisningen ofta ges samtidigt till elever från flera program. Intrycket är också att denna samverkan har minskat över tid.

Skolinspektionen bedömer att samverkan inom skolan kan utvecklas ytterligare, både mellan skolledning och personal och mellan personalen inom skolans olika verksamheter. Samverkan med avlämnande grundskolor bör också utvecklas ytterligare. Skolinspektionen bedömer även att skolan bör sträva efter att utöka samverkan mellan undervisningen i kärnämnen och karaktärsämnen.

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Bedömningspunkter

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

X

(12)

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

X

Motivering

Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan hjälpa elever som har behov av särskilt stöd. Läraren ska stimulera, handleda, och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever med svårigheter. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.

Elever med annat modersmål än svenska ska också få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. En elev ska, enligt Gymnasieförordningen 8 kap., ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. För elever som har behov av särskilt stöd får specialundervisning anordnas inom klassen.

Eleverna på Gudlav Bilderskolan ges möjlighet till särskilt stöd, bland annat i den så kallade ”Kärnpunkten” där personal finns tillgänglig för att vid behov ge eleverna stöd. Stödet handlar i huvudsak om ämnena matematik, svenska och engelska. Resurserna för särskilt stöd är begränsade. Tillsynen visar att det är tveksamt om alla elever som behöver särskilt stöd kan få detta i den omfattning som behövs för att de skall ges möjlighet att nå målen för utbildningen.

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver se över utformningen av det sär- skilda stödet så att fler elever ges möjlighet att nå målen för utbildningen.

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.

X

Motivering

Enligt 8 kap. 1a § gymnasieförordningen ska rektor om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas och elever och vårdnadshavare erbjudas möjlighet att delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogram- met ska det framgå vilka behov eleven har, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

Åtgärdsprogram utarbetas i allmänhet för elever i behov av särskilda stödåtgär- der. Åtgärdsprogram utarbetas i samverkan mellan specialpedagog och lärare.

(13)

mer att de flesta åtgärdsprogram är en följd av elevvårdskonferenser där rektorerna deltar. Enligt personalen arbetar skolan med att göra åtgärdsprogrammen tydligare än vad som hittills varit fallet.

Skolinspektionen bedömer att rektors roll vid utarbetandet av åtgärdsprogram behöver tydliggöras och att skolan måste säkerställa att alla elever som enligt författningarna skall ha utarbetade åtgärdsprogram också har sådana i enlighet med författningarnas krav.

1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan.

X

Motivering

Varje kommun är enligt Skollagen 5 kap. 13§ skyldig att erbjuda gymnasieut- bildning i form av specialutformade program eller individuella program för de ungdomar i kommunen som inte har tagits in på något nationellt program i gymnasieskolan eller en likvärdig utbildning. Ett individuellt program ska först och främst förbereda eleven för studier på ett nationellt program eller ett specialutformat program.

Gudlav Bilderskolan erbjuder både ett individuellt program och ett individuellt program, introduktionskurs IVIK. Majoriteten av eleverna på det individuella programmet når godkänt i de ämnen där godkänt saknas från grundskolan under det första året och går över till ett nationellt program. Endast i undantagsfall förekommer att elever tillbringar tre år på det individuella programmet. Elever- na på IVIK är indelade i två grupper efter kunskapsnivå i det svenska språket.

De flesta elever är asylsökande. Målet för verksamheten är att eleverna skall gå till ett nationellt program innan de fyllt 20 år eller inom fyra år. För de elever som ej når detta mål ges stöd att komma över till vuxenutbildning.

Skolinspektionen bedömer att skolan måste öka sina ansträngningar att få eleverna på individuellt program att komma till nationella program i ett tidigare skede av utbildningen.

2 Normer och värden

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö..

(14)

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

X

Motivering

En viktig förutsättning för att utbildningen skall kunna ge eleverna kunskaper i enlighet med målen för utbildningen och för att utbildningen skall kunna anses vara inriktad på lärande är att elevernas närvaro är hög och att skolan arbetar för att ogiltig frånvaro förekommer i så liten utsträckning som möjligt. En annan viktig förutsättning för en god lärandemiljö är att den fysiska miljön på skolan är sådan att den underlättar lärande. Ansvaret för detta ligger på skolledningen.

Tillsynen visar att skolk eller ogiltig frånvaro är ett problem på skolan. Både skolans elevundersökningar och intervjuer inom tillsynen visar tydligt på detta.

Personalen anser att man arbetar för att minska problemet och skolan anmäler elever med mycket ogiltig frånvaro till CSN för bedömning av åtgärder gällande studiemedlen.

Vid elevintervjuerna framkommer även att eleverna ser den fysiska arbetsmiljön som ett hinder för effektiva studier. Problemen handlar om ventilation som inte fungerar tillfredsställande och inomhustemperatur som är för låg. Dessa problem leder till huvudvärk och trötthet samt problem att koncentrera sig på lä- randet. Problemen har, enligt eleverna, lyfts till skolledningen utan att förbätt- ring kunnat noteras.

Skolinspektionen bedömer att skolan ytterligare måste intensifiera sitt arbete mot ogiltig frånvaro i syfte att förbättra resultaten hos eleverna. Skolledningen bör också ta elevernas synpunkter om brister i den fysiska arbetsmiljön på allvar och undersöka vilka åtgärder som kan behövas för att förbättra denna.

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

(15)

I skollagen 1 kap. 2 § ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställd- het mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling. I 5

§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målin- riktat arbete för att främja de ändamålen. Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 säger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Vid Gudlav Bilderskolan bedrivs ett förebyggande värdegrundsarbetet i syfte att skapa samhörighet och en god arbetsmiljö för eleverna. Bland annat genomförs diskussioner om värdegrundsfrågor inom klasserna. Dock bedrivs inget mer systematiskt förebyggande värdegrundsarbete vid skolan. Vid utarbetandet av skolans likabehandlingsplan har man inte heller tagit tillfället i akt att tillsam- mans med elever och personal diskutera värdegrundsfrågor.

Även om det bedrivs ett visst förebyggande värdegrundsarbete på Gudlav Bil- der skolan är det Skolinspektionens bedömning att skolan ändå måste förbättra arbetet ytterligare och skapa en systematik i sitt förebyggande värdegrundsarbe- te.

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författning- arna.

X

Motivering

Från och med 1 januari 2009 regleras skyldigheten att utarbeta årliga planer mot kränkande behandling och diskriminering i 14a kapitlet skollagen samt i diskri- mineringslagen. Enligt dessa båda lagar ska planerna upprättas årligen och in- nehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. I efterföljande års planer ska också redo- göras för hur de planerade åtgärderna har genomförts. Det finns inget som hindrar att skolan för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.

Den likabehandlingsplan som Skolinspektionen granskat har skolan utarbetat utifrån tidigare lagstiftning om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. Skolans likabehandlingsplan innehåller i många avseenden de om- råden som krävs i nuvarande författningar från den 1 januari 2009. Planen inne- håller dock mycket litet av åtgärder kopplade till en analys av läget på skolan.

Inte heller framgår hur skolans elever gjorts delaktiga vid framtagandet av pla-

(16)

nen. Kunskapen hos eleverna om planen är också dålig. Eftersom skolan inte har en kvalitetsredovisning för läsåret 2007/08 har heller inte planen utvärderats i enlighet med kraven.

Skolinspektionen bedömer att Gudlav Bilderskolan måste förbättra arbetet med att ta fram en plan mot kränkande behandling i enlighet med lagstiftningen från den 1 januari 2009. Elevernas delaktighet i framtagandet och kunskap om planen måste stärkas. Dessutom måste planen bygga på en kartläggning av situationen på skolan och utvärderas i kvalitetsredovisningen.

3 Ledning och kvalitetsarbete

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och för- bättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Bedömningspunkter

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas.

X

Motivering

Enligt förordningen om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn mfl framgår att de elever i gymnasieskolan som omfattas av denna förordning skall erbjudas utbildning i gymnasieskolan på samma vill- kor som ungdomar bosatta i Sverige. Ungdomarna ska tas emot i det offentliga skolväsendet så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhål- landen. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten till Sverige. Under- visningen ska bedrivas med hänsyn till den enskilda elevens behov och förut- sättningar. Utbildningen inom det individuella programmet ska med de in- skränkningar som beskrivs ovan bedrivas i en omfattning som motsvarar hel- tidsstudier.

Arbetsplatsförlagd utbildning skall enligt Gymnasieförordningen 5 kap. 15-16§

förekomma på alla nationella program utom det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall uppgå till minst 15 veckor. Varje sådan vecka skall anses motsvara garanterad undervisningstid om 24 timmar.

Om styrelsen för utbildningen inte kan anskaffa platser för den arbetsplatsför- lagda utbildningen i den omfattning som anges i gymnasieförordningen får den utbildningen i stället bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan.

(17)

möjligt åter kan arbetsplatsförläggas.

Sollefteå kommun tar sedan något år tillbaka emot ensamkommande flykting- barn och ungdomar. Ungdomar i gymnasieåldern tas då emot vid Gudlav Bil- derskolan. Inledningsvis placeras eleverna i individuella programmet, introduktionskurs (IVIK). Inom IVIK finns två grupper indelade efter färdighetsnivå i det svenska språket. Inledningsvis får eleverna inom IVIK endast undervisning i svenska och idrott- och hälsa motsvarande 8 timmar per vecka. Ingen individuell prövning av omfattningen görs. Motiveringen från skolan till denna omfattning är att eleven inledningsvis har behov av att lägga sin tid på andra delar som sociala kontakter, boende mm.

De flesta eleverna vid Gudlav Bilderskolan får tillgång till arbetsplatsförlagd utbildning. Särskilt inom några program har det dock varit svårt att hitta till- räckligt antal platser vilket inneburit att elever inte fått den arbetsplatsförlagda utbildning de har rätt till.

Skolinspektionen bedömer att verksamheten för eleverna med utländsk bak- grund behöver utvecklas till omfattning och innehåll för att säkerställa att eleverna får den utbildning de har rätt till. Omfattningen av utbildningen måste också grundas på en tydlig individuell prövning. Skolinspektionen bedömer vidare att skolan måste intensifiera sina ansträngningar att finna arbetsplatser så att alla elever får den arbetsplatsförlagda utbildning de har rätt till.

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna.

X

Motivering

I 5 kap. 1 § gymnasieförordningen framgår att ett nationellt program inom gymnasieskolan består av

- kärnämneskurser,

- för programmet gemensamma karaktärsämneskurser,

- i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskur- ser,

- valbara karaktärsämneskurser, - kurser inom det individuella valet, - projektarbete.

Om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket beslu- tar Statens skolverk om vilka ämnen och kurser som skall ingå i respektive program och i de nationellt fastställda inriktningarna.

Vid Gudlav Bilderskolan erbjuds inte alla kurser som ska erbjudas inom utrym-

(18)

met för valbara kurser till eleverna på ett tydligt sätt. Av de nationella pro- grammens poängplaner framgår inte att dessa kurser erbjuds. Enligt skolledningen finns denna information i andra dokument på skolan.

Skolinspektionen bedömer att Gudlav Bilderskolan måste tydliggöra att de kurser som ska erbjudas inom utrymmet för valbara kurser verkligen erbjuds eleverna. Det är särskilt viktigt med anledning av de nya tillträdesreglerna för hög- skolestudier som innebär att sökande till högskolan kan tillgodoräkna sig merit- poäng för vissa kurser som de läst i gymnasieskolan .

3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav.

X

Motivering

Enligt 5 kap. 3§ skollagen får styrelsen för utbildningen besluta att utbildningen på nationella och specialutformade program får fördelas på en längre tid än tre år. En förutsättning för att bedriva utbildningen vid skolan på ett bra sätt för eleverna är dock att eleverna tidigt får en överblick över hur utbildningen förde- las över de olika åren på skolan samt för hur lång tid eleverna har på sig för att uppnå godkända betyg i alla kurser som ingår i den individuella studieplanen.

Eleverna som läser enligt individuella specialutformade program på Gudlav Bilderskolan tillhör i huvudsak skidgymnasiet. Samverkan mellan idrottsverk- samheten och skolan för dessa elever innebär att det är vanligt att elever behöver fyra år på sig för att avsluta studierna. Eleverna ansöker till år 4 redan under år 1 men får i allmänhet inte besked om man beviljas ett fjärde år förrän i slutet av utbildningen. Detta upplevs av eleverna som en stor stressfaktor. Enligt eleverna har detta problem lösts på ett bättre sätt på övriga skidgymnasier.

Skolinspektionen bedömer att skolan bör sträva efter att planera elevernas utbildning i ett så tidigt skede att eleverna kan få en överblick över sin totala utbildning.

3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav.

X

(19)

I 2 kap. 14 § gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om att inrätta lokala kurser. Dessa kurser ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs kan före- komma på nationella, specialutformade och individuella program. En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd inriktning. Enligt 15 § är det styrelsen för utbildningen som fastställer det antal gymnasiepoäng som en lokal kurs omfattar och även de betygskriterier som gäller för lokala kurser.

Vid Gudlav Bilderskolan erbjuds ett antal lokala kurser som individuellt val aktiekunskap, bilkörning, matlagning, släktforskning och styrketräning. Dessut- om erbjuds lokala kurser i friidrott, fotboll och ishockey till elever för elever som

”utövar sport på hög nivå.”

Skolinspektionen bedömer att det inte är i enlighet med författningarna att ställa upp krav för att eleverna skall erbjudas kurser inom det individuella valet. Kur- ser som erbjuds inom det individuella valet måste erbjudas alla elever. Skolan bör därför tydliggöra i informationen om kurserna att dessa är öppna för alla elever. Skolinspektionen bedömer vidare att ett antal av de lokala kurser som erbjuds mycket väl kan rymmas inom de nationella kurser som erbjuds. Gudlav Bilderskolan måste därför se över sitt utbud av lokala kurser för att säkerställa att dessa uppfyller författningarnas krav för att få inrättas. Kurser inom ämnet specialidrott bör också benämnas specialidrott.

3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav.

X

3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.

X

3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

X

(20)

Motivering

Enligt Skollagen 5 kap. 21§ ska utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälp- medel som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får ock- så förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Vid Gudlav Bilderskolan finns även ett skidgymnasium med inriktningarna längd, skidskytte och alpint. Inriktningarna längd och skidskytte är riksrekryte- rande medan den alpina inriktningen är regional. Vid samtliga inriktningar har eleverna kostnader för utrustning och resor, t ex träningsläger inom Sverige och utomlands. Dessa kostnader för eleverna är av sådan storleksordning att de inte ryms inom lagstiftningens krav om obetydlig kostnad. Som exempel kan näm- nas att ett enda träningsläger i Alperna inom den alpina inriktningen kan kosta upp emot 15 000 kronor som antingen eleven måste betala eller måste skaffa en sponsor som kan finansiera hela eller delar av kostnaden.

Skolinspektionen bedömer att skolan måste se över kostnader för undervisningen som belastar eleverna så att sådana kostnader inte står i strid mot författning- arnas bestämmelser.

3.2 Personalens utbildning Bedömningspunkter

3.2.1 Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.

X

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

X

3.3 Rektors ansvar Bedömningspunkter

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen.

X

(21)

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas rektorer. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.6 Rektors ansvar, ska rektorn som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.

Gudlav Bilderskolans ledning består av en verksamhetschef tillika programrek- tor samt tre ytterligare programrektorer. Fram till hösten 2008 kallades dessa rektor respektive biträdande rektorer. Verksamhetsutvecklingen bedrivs i huvudsak inom arbetslagen. Rektorerna har enligt Skolinspektionens uppfattning inte någon tydlig roll i detta arbete. Det är också personalens uppfattning att skolledningen inte i någon större omfattning fungerar som pedagogiska ledare för verksamheten. De arbetsplaner som finns inom de olika programmen är mycket begränsade och har ingen tydlig styrförmåga på verksamheten.

Skolinspektionen bedömer att skolledningen måste ta ett större ansvar för det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan och se till att arbetsplaner utarbetas som har en verklig styrförmåga på verksamheten.

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

X

Motivering

I gymnasieförordningens 8 kap, 1a § framgår att rektor ska se till att en elevs eventuella behov av särskilt stöd ska utredas. Om utredningen visar att eleven behöver särkskilt stöd är det rektorns ansvar att se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Enligt läroplanen ansvarar också rektorn bland annat för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i för- hållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.

I denna rapport påpekas ett antal fall där skollagstiftningens krav inte följs. Ex- empel på detta är utformandet av lokala kurser, avgifter för elever i verksamheten, brister i likabehandlingsplan, avsaknad av kvalitetsredovisning och genom- förande av utvecklingssamtal.

Skolinspektionen bedömer därför att rektors beslutsfattande behöver stärkas för att säkerställa att skolan bedriver verksamhet i överensstämmelse med skolför- fattningarna.

(22)

3.4 Kvalitetsarbete Bedömningspunkter

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åt- gärder för att förbättra måluppfyllelsen.

X

Motivering

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 1.2 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Enligt avsnitt 2.6 är det rektorn som har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Därför ska en lokal arbetsplan upprättas och skolans resultat följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvar för skolans resultat.

Det finns ett kontinuerligt kvalitetsarbete vid Gudlav Bilderskolan. Särkilt följs resultaten upp i verksamheten. Den efterföljande analysen av resultaten som underlag för förbättringsåtgärder är dock för begränsad. Brukarenkäter har ge- nomförts på skolan i en treårscykel där de undersökta områdena regelbundet återkommer. Detta har dock inte genomförts kontinuerligt och resultaten har inte heller här analyserats i tillräcklig omfattning för att resultera i tydlig föränd- ring i verksamhetens genomförande. I personalgruppen har heller inte resultaten i tillräcklig omfattning diskuterats. Inspektionen visar att kvalitetsarbetet fått mindre utrymme vid skolan under senare år. Tidigare fanns en tydligare struk- tur och organisation av kvalitetsarbetet. Underlag för kvalitetsarbetet efterfrågas inte heller längre i samma omfattning från skolledningen.

Skolledningen anser att kvalitetsarbetet är en levande process på skolan där varje program tar fram mål för varje läsår. Hur arbetet bedrivs varierar dock mellan programmen. Detta arbete har inte styrts upp från skolledningen.

Skolinspektionen bedömer att kvalitetsarbetet måste utvecklas så att det blir mer systematiskt för att utgöra grund för skolans utvecklingsarbete och skolans kvalitetsredovisning.

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordning- ens krav.

X

(23)

Motivering

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m skall varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den konti- nuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovis- ningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella må- len för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsätt- ningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. En- ligt 3 a § ska uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan/handlingsplan mot kränkande behandling redovisas.

Gudlav Bilderskolan har en utarbetad kvalitetsredovisning för läsåret 2006/07.

Den uppfyller i huvudsak de krav som ställs på en kvalitetsredovisning enligt förordningen. Den innehåller dock inte någon uppföljning eller utvärdering av likabehandlingsplanen. Inte heller beskrivs hur kvalitetsredovisningen tagits fram, och hur lärare, övrig personal och elever varit delaktiga i detta arbete.

Underlag för en kvalitetsredovisning av läsåret 2007/08 finns enligt skolledningen, men kvalitetsredovisningen har inte kunnat utarbetas.

Skolinspektionen bedömer att en kvalitetsredovisning för 2007/08 snarast måste utarbetas och att kvalitetsredovisningen måste utvecklas så att den innehåller en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Det måste också tydlig- göras hur den tagits fram och hur lärare, övrig personal och elever varit delaktiga.

2009-09-09 Umeå

Stefan Persson Håkan Sandström