Trodde du att eleverna inte fuskade i skolan? Där trodde du fel!

Trodde du att eleverna inte fuskade i skolan? Där trodde du fel!

En studie om hur bedömning och betyg påverkar elever i år 7 och år 9 till att fuska i svenskundervisningen

Maria Fransson Marcin Sokolowski

Examensarbete 15 hp Höstterminen 2009

Handledare: Clas Lilja

Humanvetenskapliga Institutionen

LINNÉUNIVERSITETET

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet Titel: Trodde du att eleverna inte fuskade i skolan?

Där trodde du fel!

Författare: Maria Fransson

Marcin Sokolowski

Handledare: Clas Lilja

ABSTRACT

Uppsatsen behandlar omdömets och betygets inverkan på elevers fusk. Vi kommer i uppsatsen undersöka i vilken utsträckning fusket eventuellt ökar när elever i år 9 ställs inför antagning till gymnasiet till skillnad från elever i årskurs 7 där endast skriftliga omdömen värderar deras studieresultat. Vi kommer att synliggöra faktorer som påverkar fuskets ökade omfattning i samband med elevens stigande krav på prestation till gymnasiebehörighet. I vår bakgrund redogör vi för definitionen av omdömets och betygets innebörd samt preciseringen av fusk och plagiat. Vi redogör även för en del av dess historia. Vidare tar vi upp tidigare forskning inom

problemområdet. Denna forskning visar bland annat att fusk är vanligast i skolans språkundervisning. Av den orsaken valde vi i form av en kvantitativ undersökning att undersöka fuskandets omfattning i svenskundervisningen där elever besvarade frågor med garanterad anonymitet. Enkäten besvarades av elever från fyra klasser i år 7 respektive år 9 i två kommuner i Kalmar län. Resultaten av vår undersökning visar att elever i år 9 tar till fusk i större utsträckning än i elever i år 7. Vi redogör för att det fuskas i skolorna och att fusket tilltar i år 9, samt att fusket är utbrett.

Ämnesord: Fusk i grundskolan, Betyg och bedömning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1  INLEDNING ... 3 

1.1  Disposition ...4 

2  BAKGRUND... 5 

2.1  Omdöme och betyg ...5 

2.1.1  Varför betyg och bedömning? ...6 

2.2  De svenska betygens historia ...6 

2.3  Definition av fusk...8 

2.4  Fusk i skolan ...9 

2.4.1  Fuskmetoder ...9 

2.5  Vad säger tidigare forskning? ...10 

2.6  Fuskets metoder utvecklas...10 

2.7  Varför fuskas det? ...11 

2.7.1  Orsaker till att elever använder otillåtna medel...11 

2.7.2  Lärarens arbete och syn påverkar varför det fuskas...13 

3  SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 14 

3.1  Syfte ...14 

3.2  Hypotes ...14 

3.2.1  Underhypoteser...14 

4  METOD ... 15 

4.1  Undersökningsmetod...15 

4.1.1  Reliabilitet och validitet ...15 

4.2  Undersökningsgrupp ...16 

5  RESULTAT AV ENKÄTER ... 17 

5.1  Elevers attityd till fusk ...17 

6  DISKUSSION ... 27 

6.1  Varför skillnad mellan årskursernas resultat?...28 

6.2  Varför likheter mellan årskursernas resultat? ...29 

6.3  Fortsatt forskning ...30 

1 INLEDNING

Alla i vår klass fuskar […] Vi vet att vi ska producera texter själva, inte bara kopiera från Wikipedia. Vi lärde oss snabbt att ändra texten så den inte gick att spåra så lätt. Vi använde synonymer för vissa ord och kastade om textens meningsbyggnad. Det räckte.¹

Fusk och bedrägerier är något som alltid har funnits i skolans värld. Fusk är en felaktig och oärlig handling. Alla har fuskat någon gång och det ligger i människans mänskliga beteende att fuska i nödlägen. Det är ett problem som finns på alla skolor.

Det har ingen större betydelse var skolan ligger, det fuskas ungefär lika mycket överallt². Enligt en undersökning beträffande fusk, skrivet av Per-Ola Andersson och Kristoffer Trappe Svennevig, framkommer det att fusk är vanligt bland skolelever. I den anonyma enkätundersökningen som berörde 284 elever i årskurserna sju, åtta och nio på fyra skolor i sydvästra Skåne, uppgav 65 procent av dessa elever att de hade fuskat någon enstaka gång och därmed varit oärliga. Undersökningen visade också på att närmare 30 procent fuskade regelbundet och att fusket är mest utbrett i nionde klass, där de tillfrågade utgörs av en tredjedel regelbundet fuskande elever³. Det är möjligt att pressen inför antagningen till gymnasiet påverkar fuskandets omfattning. Undersökningen visar också på att de flesta fuskar i språkundervisningen⁴. Samhällsförändringen och dataåldern har också förändrat fusket, där mobiler, displayer och internet har bidragit till att det kan vara lättare att fuska sig fram i skolan i dag. Det blir lättare och lättare att ladda ner, skriva ut och återanvända och stjäla andras arbete. Många elever erkänner att de ”återanvänt”

andras arbete och gjort dem till sina eftersom det är en enkel och smidig lösning. I dag så kan eleverna använda sina mobiltelefoner där man sänder sms till varandra under provtillfällen. En annan vanlig metod är att skriva ner viktiga anteckningar på armar och ben. Andra klassiska metoder och hjälpmedel som otillåtna lappar, studieböcker och otillåten kommunikation mellan elever är också aktuella i dag.

Uppsatsen är ett försök att hitta anledningar till fusk bland elever i år 7 och år 9 i

1 Korpskog, M., Inlärning eller fusk, Pedagogiska magasinet, nr 4 november 2009

2 Andersson, P & Svennevig Trappe, K., Fusk!, 2000

3 Ibid

4 Ibid

svenskundervisningen. Betygets betydelse för antagningen till gymnasiet är av större vikt i jämförelse med det skriftliga omdöme som elever får i år 7.

Termen fusk användes i det svenska språket först år 1807. Sven – Eric Liedman skriver i sin bok Ett oändligt äventyr att fusk i skolan alltid har betraktats som en styggelse⁵. Andersson skriver i sin artikel i Dagens Nyheter att; ”Så länge det funnits skolor har också funnits fusk”⁶.

Fusk i skolan är något som vi finner intressant och aktuellt, ett problem som vi stötte på och uppmärksammade under vår verksamhetsförlagda utbildning. Det var också ett ämne som var väldigt aktuellt i lärarrummet och som återkom väldigt ofta i lärarnas diskussioner.

1.1 Disposition

Uppsatsen är fördelad i sex kapitel. Det första kapitlet ger en inledande förklaring över ämnesval, samt en presentation av teori kring ämnet. I det andra kapitlet redogörs för betyg och bedömning, dess historia samt definitionen av fusk och dess utveckling. Detta kapitel visar även på tidigare forskning om fusk och varför elever i skolan tar till otillåtna medel i provsammanhang. I det tredje kapitlet beskrivs uppsatsens syfte och de frågeställningar som uppsatsen utgår ifrån. Det fjärde kapitlet visar val av metod och tillvägagångssätt i undersökningen. Det femte kapitlet består av resultatet av undersökning. Det sjätte och sista kapitlet innehåller diskussion, analys och sammanfattning av arbetet.

5 Liedman, S-E., Ett oändligt äventyr, 2001, s 244

6 Andersson, M., Fusk eller inspiration, Dagens Nyheter, 2000-04-26

2 BAKGRUND

Fusk i undervisningssammanhang har förmodligen förekommit så länge som det har funnits skolor. Skolverket skriver att elever i skolan någon gång har använt sig av otillåtna medel som hjälp för att klara prov och därmed uppnå betygskriterier. Trots att faran är stor för att bli påkommen av undervisande lärare är elever ändå beredda att ta den risken.⁷ Den svenska skolans mål är att eleverna skall uppnå kursplanernas och läroplanernas kriterier.

2.1 Omdöme och betyg

Enligt Nationalencyklopedin⁸ är betyg en bedömning av vad en person kan eller hur personen uppför sig. I den svenska skolan används mål och kunskapsrelaterade betyg. Det är den undervisande läraren som bedömer vad eleven har lärt sig i förhållande till målen för ämnet. Betygen ska tala om vad man lärt sig inom ett ämne. I grundskolan får eleverna betyg först varje termin i skolår 8 och 9. I Sverige används bedömningsskalan; IG (Icke Godkänd), G (Godkänd), VG (Väl Godkänd) och MVG (Mycket Väl Godkänd) för att bedöma hur eleven har uppnått kursplansmål och läroplansmål. Från år 1 till och med år 7 skriver undervisande lärare skriftliga omdömen minst en gång varje termin om hur det går för eleven. De skriftliga omdömena jämförs med kursplan och läroplan och vilka mål som eleven bör nå. Dessa visar också på hur eleven kan utvecklas och bli bättre inom ett visst ämne.

M. Nilsson⁹, författare till boken Bakom betygen tar upp att det råder en felaktig föreställning om vad betyg är och vad de står för. Många menar att i det nuvarande betygssystemet, kan man se eleven så som i en spegel och att man genom dem kan få en insikt i elevens psykologiska förmåga. Författaren menar vidare att betygen står för rättvisa och är en sorts spegel i vilken elevens intellektuella och viljemässiga egenskaper speglas. Nilsson förklarar att den här synen är falsk och att betygen inte alls ska fungera på detta abstrakta sätt i verkligheten. Betygen ska visa en helhetsbild av eleven, det ska ge beskrivande information om eleven och på alla

7 Skolverket, Digitala verktyg för plagiatkontroll, 2009

8 Nationalencyklopedin, NE. Sökord: »betyg« och »omdöme«

9 Nilsson, M., Bakom betygen, 1977, s 21

sätt vara speglande. Det bör vara motiverande, sporrande, på eleven samt verka som ett verktyg för urval till efterföljande skolor och arbeten i framtiden.

2.1.1 Varför betyg och bedömning?

Det är enligt Allard, Måhl och Sundblad¹⁰ riktigt att betyg kan uppfattas som ett personomdöme och förmodligen också att somliga lärare motiverar ett eller flera betyg på det sättet. Det kan leda till att en elev känner sig kränkt och nedvärderad.

Men det är däremot inte sant att elevernas självsäkerhet skulle bli bättre om lärare inte gav betyg. Att en elev inte blir sedd, att det som skapas ignoreras med tystnad eller inte tas på allvar är allmänt sett ett värre ont än ett lågt betyg.

Ett redovisat omdöme, även ett icke godkänt, är bättre än tystnad.¹¹

Betyg och bedömning kan kritiseras, diskuteras, medvetet bearbetas, tillsammans med andra eller enskilt. Om man hanterar betyg och bedömning på rätt sätt medverkar det till elevens utveckling. Om en lärare inte redogör för ett omdöme om elevens kompetens och kunnande skulle det vara pedagogiskt och psykologiskt oacceptabelt. Lärarens beröm till eleven speglar av sig i ett bra betyg¹².

Idag får elever med låga betyg en individrelaterad återkoppling när det gäller kunskapsutveckling. Läraren talar om att eleven har utvecklats efter sin egen förmåga, lärt sig så lite som läraren har förväntat sig. Vissa gör även en återkoppling till elevernas beteende. Synpunkter på elevens beteende bidrar idag till att många elever ser dagens betygssystem som personomdömen. Att sköta sig, komma i tid, läsa läxan och ändå få låga betyg ger inte någon personlig utveckling. Gör läraren däremot en återkoppling som är tydlig och saklig kan det främja elevens utveckling och förmåga till självvärdering¹³.

2.2 De svenska betygens historia

Mats Nilsson förklarar¹⁴ de svenska betygens historia i sin bok ”Bakom betygen”.

Han tar avstamp i medeltiden där kyrkan höll ett järngrepp om undervisningen.

10 Allard, B., Måhl, P., & Sundberg, B., Betyg och elevens rätt till kunskap. 1994, s 21

11 Ibid, s 22

12 Ibid, s 23

13 Ibid, s 24

14 Nilsson, M., Bakom betygen, 1977, s 9

Kunskaperna kontrollerades av prästen vid bikt. Betyg delades inte ut, bikt kan sägas vara de första betygen och proven. De första skrivna betygen utgjordes av husförhörslängder på 1600-talet, där präster gick runt och prickade in speciella längder, för att bedöma hur kunniga familjemedlemmarna var i den kristna läran.

Varje präst hade sitt eget bedömningssystem. På 1700-talet togs ett steg närmare dagens betyg, där prelaterna började använda centralt utgivna mallar för omdömen.

År 1842 utfärdades bestämmelser om allmän folkskola. Därmed var den svenska obligatoriska skolan född.¹⁵ Betygen utgjordes då av offentliga förhör med eleverna.

Ett enhetligt sätt att gradera betygen fick folkskolan först strax före år 1900. År 1927 bestämdes det att terminsbetyg skulle delas ut.

Tre år senare inleddes en ny epok i folkskolebygdens epok, nu började betyg användas som ett urvalsinstrument, från folkskola till realskola. Antalet som fortsatte till realskolan ökade under 1930- och 40 talen. Myndigheterna satsade på att stärka samhörigheten mellan alla medborgare i landet, där tanken var att alla barn, oavsett samhällsklass, skulle ha möjlighet att ta sig upp till realskolan.¹⁶ Ett grundligt kontrollinstrument efterspanades.¹⁷ Det infördes en betygssättning som baserades på en procentfördelning i olika ämnen. Alla landets elever skulle bedömas på detta sätt i en viss årskurs. Betygsskalan var sjugradig bokstavsskala från C till A. De följande betygen var; C, BC, B, Ba, AB, a, A . Andel elever som skulle ha betyget Ba, som var ett medelbetyg, utgjordes av 38 procent. Sedan fördelades de symmetriskt på ömse sidor. Denna betygsskala gällde alla elever i landet.

År 1962 ändrades bokstavsskalan till en femgradig sifferskala, det relativa betygssystemet. Betygen var nu från det lägsta, 1, till det högsta, 5. I likhet med bokstavsskalan så gällde den för alla elever i en viss årskurs och ämne.¹⁸ Samma år infördes också läroplanen för grundskolan Lgr 62. Betyg sattes på lågstadiet, mellanstadiet och på högstadiet. När läroplan för grundskolan Lgr 80 infördes så ändrades det att betyg sattes enbart från årskurs 8 och 9. Betygen sattes såväl höst och vårterminen.¹⁹ Under 1990-talet introducerades dagens mål- och

15 Ibid., s10

16 Ibid., s 11

17 Ibid., s 12

18 Ibid., s 14

19 Skolverket, http://www.skolverket.se/sb/d/208/a/6338

kunskapsrelaterade betygssystem som står sig kvar tills idag. I jämförelse med det relativa betygssystemet kan dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssystem ge bättre information angående elevers kunskapsutveckling och kunskapsprofil. Dagens betygssystem fungerar inte enligt det system att betyg sätts efter vissa procentsatser som i det relativa betygssystemet. Dagens system tillämpas på det sätt att elevernas kunskaper bedöms i relation till specificerade kunskapskvaliteter i form av mål och kriterier. De kunskaper eleverna ska utveckla finns angivna i kursplanernas mål för ett ämne. Det finns angivna kunskapskvaliteter för vilket betyg som eleverna kan nå.

Betygsstegen är IG (inte godkänt), G (godkänt), VG (väl godkänt), MVG (mycket väl godkänt). De olika betygsstegen bygger på att det råder olika kvalitativa olikheter, där exempelvis VG-kvaliteter är mer värda än G-kvaliteter. Det mest kvalificerade kunnandet representeras av betyget MVG. ²⁰

2.3 Definition av fusk

Att definiera fusk ter sig olika beroende på vilken ordbok som studeras. Flera ordböcker skriver att fusk är, ”utnyttjande av otillåtna metoder eller hjälpmedel i syfte att vinna fördel vid exempel prov, tävling eller dylikt omfattar även ibland olagligheter”.²¹

Nationalencyklopedin benämner plagiat som en del av fusk. Plagiat betyder ”stjäla människor” av senlatinets pla´gio och ”människorov” av latinets pla´gium. Plagiat är en konstnärlig efterbildning av stöld i fråga om böcker och skrifter. Det är ofta direkta avskrivningar, gjord av någon som uppger sig vara skaparen.²²

Enligt upphovsrättslagen är det otillåtet att använda sig av andras verk utan tillåtelse.

Personen som har skapat ett litterärt verk eller ett konstnärligt verk har upphovsrätt till sitt verk. Upphovsrätten gäller också om det är datorprogram, musikaliskt eller sceniskt verk, skönlitterärt eller beskrivande framställning i form av skrift eller tal, filmverk, fotografiskt eller annan form av bildkonst²³.

20 Skolverket

21 Nationalencyklopedin, NE. Sökord: »fusk«

22 Nationalencyklopedin, NE. Sökord: »plagiat«

23 Upphovsrättslagen, Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

2.4 Fusk i skolan

Den främsta anledningen är att eleverna vill ha bättre resultat eller att ämnet är för svårt. De som slarvar med läxläsning är också mer benägna att fuska än de som pluggar.²⁴

Centrum för undervisning och lärande (CUL) är en organisation, som är knuten till Linköpings universitet. Centrum för undervisning och lärande publicerade år 2003 en rapport angående fusk och plagiat skriven av författarna Åsa och Håkan Hult²⁵. Enligt Hult och Hult²⁶ som publicerade rapporten, är fusk en medveten handling där det finns uppsåt. Författarna förklarar närmare att det inte finns några bestämda kriterier på vad som är fusk och att det är istället sammanhanget som avgör, där det är lärarens instruktioner som avgör vad som bör räknas som fusk eller inte fusk.

Exempelvis kan hemuppgifter vara en form av examination som kan gå in i en gråzon där det är svårt att dra en klar gräns för vad som är fusk eller samarbete.

Birgitta Forsman²⁷ som skrivit Vetenskap och moral, skriver i sin bok att de tre återkommande komponenter för definieringen av fusk är fabricering, plagiat och förfalskning. Enligt Hult och Hult²⁸ så är plagiat det form av fusk som diskuteras i utbildningar samtidigt som det inte finns någon data angående förfalskning eller fabricering från grundskolan.

2.4.1 Fuskmetoder

Det finns de elever som använder avancerade hjälpmedel som t.ex. små bandspelare och ultravioletta pennor för att klara av ett prov skriver Per-Ola Ohlsson²⁹. Fusklappar, tittande över kamratens axel, skriva på bänken och viskningar mellan bänkarna är en del av fuskets vardag i skolan. De traditionella knepen är de som håller än. Ohlsson skriver att fuskmetoderna är många, att ha uppslagna böcker, skicka lappar till kompisen, skriva av och kopiera arbeten, skriva i handen och skriva på bänken är det som elever använder sig av mest³⁰.

24 Gatemark, Vanligt med fusk i skolan. Sydsvenskan, 2005-04-25

25 Hult, Å & Hult, H., Att fuska och plagiera, 2003

26 Hult, Å & Hult, H., Att fuska och plagiera, 2003, s 11-12

27 Ibid, s 12

28 Ibid, s 13

29 Ohlsson, O., Tre av tio elever fuskar regelbundet – och flickorna är värst, Aftonbladet, 2002-03-26

30 Ibid

Att titta på bänkkompisen är det mest lättillgängliga knepet. Hela 77 procent av eleverna uppger att de gör så. Anledningen menar Per-Ola Andersson³¹ är att det är enkelt, går snabbt och det känns oskyldigt. Han menar vidare att 39 procent av de elever som fuskar använder sig av fusklapp.

2.5 Vad säger tidigare forskning?

Åsa och Håkan Hult³² redovisar i sin rapport från Centrum för undervisning och lärande angående fusk och plagiat att där är ett antal forskare som försökt karaktärisera åsikter och värden som är vanliga bland studenter som fuskar/plagierar.

Resultat som de tar upp är att det visar på att fler män fuskar än kvinnor, medan andra forskare finner det rakt motsatta. Det kommer även fram i deras rapport att männen är mer toleranta mot fusk än kvinnor. Hult och Hult förklarar vidare att det inte går att uttala sig om vilka typer av fusk eller plagiering som är mest förekommande hos män och kvinnor ur den tillgängliga litteraturen som behandlar ämnet. Andra faktorer som kan ha betydelse för förekomsten av fusk kan vara enligt Hult och Hult, undervisningsform, examinationsform, kontakten med lärarna och att män och kvinnor brukar välja olika utbildningar. Kelly och Worell ur Hult och Hults³³ rapport visar sig kunna framlägga bevis på att studenter med lägre intelligens oftare fuskar. Auer och Krupar ur Hult och Hults³⁴ rapport menar att konsumtionssamhället påverkar studenterna på det sätt att drivkraften för studier finns utanför individen och att resultatet blir att man studerar mer för att få ett betyg istället för bildningen och kunskapen i sig. Fokus flyttas från kunskap i sig till yttre tecken på kunskap, detta i form av till exempel betyg. Betyget blir viktigare än bildningen i sig.

2.6 Fuskets metoder utvecklas

Liedman³⁵ skriver om att intågandet av datorn och internet har lett till att synen och inställningen till personliga kunskapen har förändrats bland yngre personer. Själva inställningen till kunskap och kunskapsredovisning håller också på att förändras.

Många unga anser idag att det är viktigare att hitta kunskap än att lära sig

31 Saving, M., Fler flickor än pojkar fuskar i skolan, Aftonbladet

32 Hult, Å & Hult, H., Att fuska och plagiera, 2003, s 14

33 Ibid, s 15

34 Ibid, s17

35 Liedman, S-E., Ett oändligt äventyr, 2001, s 248-250

ämneskunskaper som ändå hamnar ur huvudet. Nätets överflöd på många välskrivna artiklar frestar unga att hämta ner färdiga svar. Internet har bidragit till att ofoget har blivit fler, frestelserna större. Liedman³⁶ förklarar vidare att konkurrensen har ökat i samband med den elektroniska revolutionen, där datorn har förändrat synen på vad som är original och vad som är kopia. Det är också svårare att se skillnad på original och kopia idag. Detta resulterar i att uppfattningen om vad kunskap är förändras, och att dagens krav i samhället har betydelse för den nya kunskapsuppfattningen.

2.7 Varför fuskas det?

Det är svårt att ge någon entydig bild av varför man fuskar. Det är även svårt att kategorisera vilka det är som tar till fusk när situationen kräver det. Tidigare forskning talar dock om att ökad press inför antagningen till gymnasiet är en avgörande faktor.³⁷ Ofta handlar det om lösa situationer i nödlägen; eleverna kan ha flera omprov, riskerar att få icke godkänt, samt tidspress och hög arbetsbelastning.

Tillgängligheten kan också vara en orsak, exempelvis internet där frestelsen för plagiat kan påverka eleven till att fuska. Antal elever i en klass är också en avgörande faktor vad gäller att ta till fusk. Är elevantalet större, ökar anonymiteten och frestelsen till att ta till otillåtna medel. Även val av provformer påverkar fuskandets omfattning.³⁸

2.7.1 Orsaker till att elever använder otillåtna medel

Det finns många omständligheter som kan påverka förekomsten av fusk. Just förväntningar från föräldrar, lärare, klasskamrater och eleven själv ses som den främsta orsaken till att använda sig av otillåtna medel. Konsekvensen blir att eleven med alla metoder försöker uppnå förväntningarna från omgivningen och tar till fusk för att göra både sig själv och andra belåtna. Viktigt är att det inte enbart handlar om lärares och föräldrars ytliga och uttryckta krav på eleven, utan om den inre och ibland svårtillgängliga bild och grundläggande tron av vad eleven är och har potential till. Det är den grundläggande tron som avgör. Hur mycket lärare och föräldrar än anstränger sig för att dölja inställningar, fördomar och förutfattade

36 Ibid., 249-251

37 Gatemark, M., Vanligt med fusk i skolan. Sydsvenskan, 2005-04-25

38 Hult, Å & Hult, H., Att fuska och plagiera, 2003, s 18

meningar, visar de sig likväl i slutändan. Nilsson menar att förväntningar inte kan undvikas då det är mänskligt medfört.³⁹

Hult och Hult tar⁴⁰ upp exempel i sin rapport på att det finns en rad lika exempel på omständigheter som kan bidra till fusk. Ett sådant exempel är hämtat från Tyskland, där eleverna hade tre försök på sig att klara en tentamen. De fick sluta om de inte klarade av tentamen inom dessa ramar. Den hårda pressen visar på en möjlig förklaring till fusk i de intervjuer som gjordes med eleverna.

Hult och Hult⁴¹ nämner även att om student och lärare har en personlig relation till varandra så tenderar det vara svårare att vara oärlig och fuska.

Lärarna Per-Ola Andersson och Kristoffer Trappe Svenning⁴², som granskat de svenska elevernas fuskande, finner att det råder ett samband mellan hur mycket tid eleven lägger ner på läxläsning och deras benägenhet till att fuska. Andersson förklarar att det häpnadsväckande var att resultatet visade att fler flickor än pojkar fuskar.

Examinationsformer påverkar också fuskets omfattning. Elever och studenter ägnar sig idag åt mer projekt, uppsatser och hemtentor. Sannolikheten är större att det förekommer fusk i sammanhang som dessa, det är lättare att fuska på den typ av examination. Fusket ökar också om examinationsformen består av kunskaper, där det gäller att komma ihåg så mycket som möjligt.⁴³

Larsson uppmärksammar att samhällets syn på betyg är att de ger en assistans vid urval till högre studier. Därmed upplevs betyg som självklara och ideala.

Författaren förklarar vidare att denna syn på betyg har funnits så länge så att vi människor inte längre funderar över det. De är med andra ord ett slags urvalsinstrument.⁴⁴ Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 beskriver under ett avsnitt om bedömning och betyg att;

Betygen uttrycker i vad mån den enskilde eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen i respektive ämnen. Som stöd för betygsättning finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg.⁴⁵

39 Nilsson, M., Bakom betygen, 1977, s 61

40 Hult, Å & Hult, H., Att fuska och plagiera, 2003, s 21

41 Hult, Å & Hult, H., Att fuska och plagiera, 2003, s 21

42 Ohlsson, O., Tre av tio elever fuskar regelbundet – och flickorna är värst, Aftonbladet, 2002-03-26

43 Ibid, s 20

44 Larsson, M., Bakom betygen, 1977, s 19

45 Lpo 94

2.7.2 Lärarens arbete och syn påverkar varför det fuskas

I Pedagogiska magasinet berättar Jens Rudälv⁴⁶ att elever måste få misslyckas, där fusk ingår, utan att få en stämpel. Bemötandet av eleven blir avgörande, vilket kommer att speglas i andra elever. Att få en stämpel som talar om att eleven är en fuskare kommer ingen bli hjälpt av. Läraren berättar vidare, att fusk är en viktig samhällsdebatt eftersom det förekommer överallt i det vardagliga livet, inte enbart i skolans värld. Han jämför fusket med fiffel och piratkopiering, som är moraliskt tveksamt men som är av mänskligt beteende.

Om en elev har fuskat på ett prov eller ett inlämnat arbete är det rimligt att det provet eller arbetet inte räknas som en del i bedömningsunderlaget. Däremot ska läraren låta eleven visa sina kunskaper på ett annat sätt, genom att göra ett nytt prov, en ny inlämningsuppgift, en muntlig redovisning o.s.v. Vid en ny bedömning har eleven rätt att bedömas utifrån alla betygssteg⁴⁷.

Rawwas och Isakson ur Hult och Hults⁴⁸ rapport visar en splittrad bild av hur universitetslärare resonerar angående fusk och vad som ska göras för att förebygga det. De refererar till McCabes undersökning, där 70 procent av 1800 studenter som blev tillfrågade hade uppgett att de fuskat och där 40 procent av lärarna aldrig hade rapporterat någon för fusk. Skälen till att många lärare avstod från att vidta några åtgärder var att, det kunde förstöra för studenten, läraren inte hade tillräckligt med bevis och att det tar tid att anmäla och bevisa fusk.

Det gäller att som lärare alltid vara medveten om att det förekommer fusk.

Det bästa sättet att förhindra fusk enligt elever är, att läraren vid provtillfällen går runt i lokalen.

46 Korpskog, M., Inlärning eller fusk, Pedagogiska magasinet, nr 4 november 2009.

47 Skolverket

48 Hult, Å & Hult, H., Att fuska och plagiera, 2003, s 22,23

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 3.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka fusk i svenskundervisningen bland elever i år 7 och år 9 vid två skolor i två skilda kommuner i Kalmar län. Vi kommer att undersöka om det finns någon skillnad i vilken utsträckning elevernas fuskar beroende på om de får omdöme eller betyg.

3.2 Hypotes

Vi utgår ifrån hypotesen; att elever i år 9 fuskar i större utsträckning än vad elever i år 7 gör. Vi tror att anledningen är betydelsen av ett godkänt betyg inför antagningen till sitt programval på gymnasiet.

Vi förankrar vår hypotes⁴⁹ i det som Kristoffer Trappe Svennevig och Per-Ola Andersson skriver i sitt examensarbete Fusk!⁵⁰. I examensarbetet framkommer det att det fuskas ungefär lika mycket på alla skolor, men att det är mest utbrett i nionde klass. Trappe anar att detta beror på att eleverna känner en ökad press inför antagningen till gymnasiet. Det framkommer även i undersökningen att det fuskas allra mest i skolans språkundervisning. Vi har valt att göra en undersökning beträffande hur bedömning och betyg påverkar elever i år 7 och år 9 till att fuska i svenskundervisningen. Stämmer det att elever i år 9 i större utsträckning använder otillåtna medel i svenskundervisningen än vad elever i år 7 gör?

3.2.1 Underhypoteser

Vi vill undersöka om elever i år 7 och år 9 fuskar. Vi vill även ta reda på om elever i år 9 fuskar i större utsträckning än elever i år 7. Vidare vill vi ta reda på vad det är som motiverar elever till att använda sig av fusk. Vi utgår från ovannämnda hypotesen att fusk förekommer oftare bland elever i år 9 jämfört med elever i år 7.

49 Nationalencyklopedin, NE. Sökord: »hypotes«

50 Andersson, P & Svennevig Trappe, K., Fusk!, 2000

4 METOD

Det är ju vad vetenskap går ut på: att ta reda på hur det kan förhålla sig i verkligheten.⁵¹

Uppsatsen bygger på en undersökning i form av enkät. Vi utför enkätundersökningen i två klasser i respektive årskurs; år 7 och år 9. Anledningen till valet av enkät som undersökningsmetod var att vi ville ha en generell och så trovärdig bild som möjligt av elevers fusk och dess omfattning. En alternativ metod kunde ha varit intervju för att samla in data. Risken för att få felaktiga svar i form av oärlighet var betydligt större när det gäller intervju. Vi är båda kända ute på de skolor där undersökningarna har gjorts i och med bland annat vikariat. Vi tror även att detta skulle leda till oärliga svar från eleverna, med rädsla för att de skall bli avslöjade.

4.1 Undersökningsmetod

För att angripa frågeställningen, använde vi oss av en kvantitativ metod och en positivistisk vetenskapssyn. Den kvantitativa metoden/analysen förutsätter en precis skattning som är nödvändig för denna undersökning och dess resultat. Den utgår från representativa urval i en folkmängd eller samling och undersöker dessa med olika beskaffenheter av mätinstrument som skall fånga samband, fördelning och variation i det som studeras. Kvantitativa metoder och kopplade metoder, såsom postenkät, är något av en förutsättning vid undersökning av stora populationer.⁵² Studien av frågeställningarna angreps genom en kvantitativ undersökning, eftersom den fokuserar på studier av mängder av ett fenomen. En kvalitativ studie och analys av frågeställningarna hade lett istället till subjektiva varseblivningar, vilka inte är önskevärda för att angripa problemet. Vi eftersöker en analys som visar på ett samband mellan två olika årskurser, från del till helhet.⁵³

4.1.1 Reliabilitet och validitet

Vid kvantitativa undersökningar måste vi se upp med två viktiga ting: reliabilitet och validitet.⁵⁴ Reliabilitet mäter tillförlitlighet inom beteendevetenskap och är mått på

51 Thurén, T., Vetenskapsteori för nybörjare, 2007, s 9

52 Nationalencyklopedin, NE. Sökord: »kvantitativ metod«

53 Starrin, B & Svensson, P-G., Kvalitativ metod och vetenskapsteori, 1994, s 19-21

54 Thurén, T., Vetenskapsteori för nybörjare, 2007, s 26

hur starka och pålitliga uppmätta värden i undersökningen är. Reliabiliteten är viktig att ta hänsyn till då det beskriver hur väl testet mäter det som ska mätas;⁵⁵ om mätningarna är korrekt gjorda. Validitet innebär att man har undersökt det som man ska undersöka och ingenting annat.⁵⁶ Skillnaden mellan dessa två är att validitet kan betecknas som frånvaro av systematiska mätfel, medan reliabilitet innebär frånvaro av slumpmässiga mätfel.⁵⁷

4.2 Undersökningsgrupp

Till undersökningen utformade vi en enkät som delades ut på två skolor inom två kommuner i Kalmar län, Vimmerby och Kalmar. Studien avgränsades på så sätt att fyra klasser i år 7 och fyra klasser i år 9 fick svara på enkäterna. 60 elever svarade på enkäten i år 7 och 60 elever i år 9. Avgränsningen berörde även ämne, där ämnet svenska valdes till undersökningen. Under enkätundersökningen skickades lärarna ut från klassrummet. Vi tror att lärarens närvaro påverkar resultatet då eleverna känner press då undervisande lärare vistas i samma sal. Vi hade inget bortfall i vår undersökning.

Tidigare forskning visar att fusket är mest utbrett i skolans språkundervisning, därför valdes svenskämnet som grund i undersökningen. Vi valde att undersöka fuskets omfattning i år 7 och år 9 utifrån vår hypotes som talar om att elever i år 9 fuskar i större utsträckning än elever i år 7. Orsaken till det är att betygens värde ökar inför antagningen till gymnasiet.

55 Nationalencyklopedin, NE. Sökord: »reliabititet«

56 Thurén, T., Vetenskapsteori för nybörjare, 2007, s 26

57 Nationalencyklopedin, NE. Sökord: »validitet«

5 RESULTAT AV ENKÄTER

Under denna rubrik har vi sammanfattat resultatet av enkäterna. Informanterna är elever från två skolor i Kalmar län. De utgör två grupper som består av 60 elever ur årskurs 7 och 9. Resultatet kommer att redovisas i kategorier som har sin utgångspunkt i enkätfrågorna.

5.1 Elevers attityd till fusk

Fråga 1: Har du någon gång fuskat under svenskundervisningen?

Fig 1.

Diagrammet visar en jämförelse mellan de resultat vi fick fram på frågan: Har du någon gång fuskat under svenskundervisningen? Y – axel anger hur många procent som svarat ja på frågan. X – axeln visar de två årskurserna i de två staplarna; år 7 och år 9.

Figur 1 visar att 16 elever i år 7 någon gång under sin skoltid har fuskat i

svenskundervisningen. På samma fråga svarar 37 elever år 9 ja. Det visar att 27 % av eleverna i år 7 någon gång har fuskat under svenskundervisningen, medan 62 % i år 9 har gjort det samma.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

År 7 År 9

År 7 År 9

Fråga 2: Har du fuskat under svenskundervisningen denna termin?

Fig 2.

Diagrammet visar en jämförelse mellan de resultat vi fick fram på frågan: Har du fuskat under svenskundervisningen denna termin? Y - axeln anger hur många procent som svarat ja på frågan.

X – axeln visar de två årskurserna i de två staplarna; år 7 och år 9.

Figur 2 visar att 4 elever i år 7 svarat att de har fuskat under svenskundervisningen denna termin, 23 elever i år 9. Det innebär att 7 % av eleverna i år 7 har fuskat under svenskundervisningen under denna termin medan 38 % i år 9 har gjort det samma.

Fråga 3: Hur ofta brukar du fuska under svenskundervisningen?

Fig 3.

Diagrammet visar en jämförelse mellan de resultat vi fick fram på frågan: Hur ofta brukar du fuska under svenskundervisningen? Y - axeln anger hur många procent som svarat på frågan. X – axeln är indelad i de svarsalternativ som eleverna fick och visar hur svaren fördelades mellan alternativen och årskurserna; år 7 och år 9.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

År 7 År 9

År 7 År 9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Aldrig/termin Någon enstaka gång/termin

Flera ggr/termin

År 7 År 9

I figur 3 framkommer det att 39 elever i år 7 aldrig har fuskat i

svenskundervisningen, medan 21 elever har fuskat någon enstaka gång. På frågan om någon har fuskat flera gånger per termin svarade 0 elever på denna fråga i år 7. I år 9 har 21 elever aldrig fuskat, medan 36 elever medger att de har fuskat någon enstaka gång. 3 elever i år 9 medger att de har fuskat flera gånger per termin. Det visar att 65

% i år 7 aldrig har fuskat under svenskundervisningen i jämförelse med 35 % i år 9.

35 % i år 7 uppger att de har fuskat någon enstaka gång samtidigt som 60 % i år 9. 0

% i år 7 har fuskat flera gånger per termin och 5 % i år 9.

Fråga 4: Om du skulle skriva ett arbete i svenska, du hittar ett bra arbete på internet om just det ämne som du ska skriva om. Skulle du kopiera arbetet och lämna in det som ditt eget?

Fig 4.

Diagrammet visar en jämförelse mellan de resultat vi fick fram på frågan: Om du skulle skriva ett arbete i svenska, du hittar ett bra arbete på internet om just det ämne som du ska skriva om. Skulle du kopiera arbetet och lämna in det som ditt eget? Y – axeln anger hur många procent som svarat ja på frågan. X - axeln visar de två årskurserna i de två staplarna; år 7 och år 9.

Figur 4 visar att 9 elever i år 7 svarar ja, medan 16 elever i år 9. Det visar att 15 % i år 7 skulle kopiera ett arbete och lämna in det i sitt eget namn, medan 27 % i år 9 skulle gjort samma sak.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

År 7 År 9

År 7 År 9

Fråga 5: Om du skulle lämna in ett arbete i svenska och du vet att en kompis på en annan skola har gjort ett mycket bra arbete om just det ämne du tänkt skriva om. Skulle du kunna tänka dig att med kompisens tillåtelse lämna in arbetet med ditt namn på?

Fig 5.

Diagrammet visar en jämförelse mellan de resultat vi fick fram på frågan: Om du skulle lämna in ett arbete i svenska och du vet att en kompis på en annan skola har gjort ett mycket bra arbete om just det ämne du tänkt skriva om. Skulle du kunna tänka dig att med kompisens tillåtelse lämna in arbetet med ditt namn på? Y - axeln anger hur många procent som svarat ja på frågan. X - axeln visar de två årskurserna i de två staplarna; år 7 och år 9.

Figur 5 visar att 7 elever i år 7 kan tänka sig att lämna in sin kompis arbete med sitt eget namn på samtidigt som 25 elever i år 9 skulle kunna tänka sig samma sak. Det innebär att 12 % i år 7 kan tänka sig att använda sin kompis arbete med sitt eget namn på och 42 % i år 9 kan tänka sig att göra samma sak.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

År 7 År 9

År 7 År 9

Fråga 6: Dagen innan du ska skriva ett prov i svenska berättar din kompis att hon/han redan gjort samma prov innan dig och skrivit ner alla frågorna på ett papper. Hon/han erbjuder dig att få titta på frågorna. Skulle du göra det?

Fig 6.

Diagrammet visar en jämförelse mellan de resultat vi fick fram på frågan: Dagen innan du ska skriva ett prov i svenska berättar din kompis att hon/han redan gjort samma prov innan dig och skrivit ner alla frågorna på ett papper. Hon/han erbjuder dig att få titta på frågorna. Skulle du göra det? Y - axeln anger hur många procent som svarat ja på frågan. X - axeln visar de två årskurserna i de två staplarna; år 7 och år 9.

Figur 6 visar att 25 elever i år 7 kan tänka sig att titta på provfrågorna som kompisen har. På samma fråga svarar 49 elever i år 9 att de kan tänka sig göra samma sak. Det visar att 42 % av eleverna i år 7 och 82 % i år 9 kan tänka sig att titta på frågorna till ett prov dagen innan provtillfället om möjlighet ges.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

År 7 År 9

År 7 År 9

Fråga 7: Inför det sista provet i svenska ligger du på gränsen mellan ett IG och ett G. Du vet att din lärare flertalet gånger lämnar klassrummet under tiden som ni skriver prov och risken för att du ska bli upptäckt med en fusklapp är ytterst liten. Skulle du chansa att skriva en fusklapp och använda den under provet?

Fig 7.

Diagrammet visar en jämförelse mellan de resultat vi fick fram på frågan: Inför det sista provet i svenska ligger du på gränsen mellan ett IG och ett G. Du vet att din lärare flertalet gånger lämnar klassrummet under tiden som ni skriver prov och risken för att du ska bli upptäckt med en fusklapp är ytterst liten. Skulle du chansa att skriva en fusklapp och använda den under provet? Y – axeln anger hur många procent som svarat ja på frågan. X - axeln visar de två årskurserna i de två staplarna; år 7 och år 9.

Figur 7 visar att 12 elever i år 7 kan tänka sig att skriva en fusklapp och använda den under ett prov i svenska, samtidigt som 34 elever i år 9 kan tänka sig samma sak. Det visar att 20 % av eleverna i år 7 och 57 % av eleverna i år 9 skulle använda en

fusklapp under ett provtillfälle i svenska när de vet att läraren under tillfället lämnat klassrummet.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

År 7 År 9

År 7 År 9

Fråga 8: Du och din bästa kompis sitter allra längst bak i klassrummet under ett prov svenska. Du kan inte svaret på en av frågorna men du vet att din kompis kan. Skulle du kunna tänka dig att fråga din kompis om svaret?

Fig 8.

Diagrammet visar en jämförelse mellan de resultat vi fick fram på frågan: Du och din bästa kompis sitter allra längst bak i klassrummet under ett prov svenska. Du kan inte svaret på en av frågorna men du vet att din kompis kan. Skulle du kunna tänka dig att fråga din kompis om svaret? Y - axeln anger hur många procent som svarat ja på frågan. X - axeln visar de två årskurserna i de två staplarna; år 7 och år 9.

Figur 8 visar att 35 elever i år 7 kan tänka sig att fråga sin kompis om svaret på en fråga under ett prov i svenska. I år 9 svarar eleverna att de kan tänka sig att göra samma sak. Det visar att 58 % i år 7 och 68 % av eleverna i år 9 skulle viska till sin kompis på ett prov för att få svaret på en fråga.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

År 7 År 9

År 7 År 9

Fråga 9: Under ett prov i svenska frågar din bästa kompis dig om svaret på en fråga. Du kan svaret, skulle du ge det till henne/honom?

Fig 9.

Diagrammet visar en jämförelse mellan de resultat vi fick fram på frågan: Under ett prov i svenska frågar din bästa kompis dig om svaret på en fråga. Du kan svaret, skulle du ge det till henne/honom?

Y - axeln anger hur många procent som svarat ja på frågan. X - axeln visar de två årskurserna i de två staplarna; år 7 och år 9.

Figur 9 visar att 32 elever i år 7 kan tänka sig att ge sin bästa vän svaret på en fråga under ett prov, 45 elever i år 9 kan tänka sig samma sak. Det visar att 53 % av eleverna i år 7 kan tänka sig att hjälpa sin bästa kompis med en fråga och 75 % av eleverna i år 9.

Fråga 10: Tror du att fusket skulle upphöra om det inte fanns något betygssystem?

Fig10.

Diagrammet visar en jämförelse mellan de resultat vi fick fram på frågan: Tror du att fusket skulle upphöra om det inte fanns något betygssystem? Y – axeln anger hur många procent som svarat ja på frågan. X - axeln visar de två årskurserna i de två staplarna; år 7 och år 9.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

År 7 År 9

År 7 År 9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

År 7 År 9

År 7 År 9

Figur 10 visar att 18 elever i år 7 och 30 elever i år 9 tror att fusket skulle upphöra om det inte fanns något betygssystem. Det visar att 30 % i år 7 och 50 % i år 9 av eleverna tror att betygssystemet påverkar fuskandet.

Fråga 11: Varför tror du att man fuskar?

Fig 11.

Diagrammet visar en jämförelse mellan de resultat vi fick fram på frågan: Varför tror du att man fuskar? Y-axeln anger hur många procent som svarat på varje enskild delfråga. X-axeln talar om delfrågorna och är indelad i de två staplarna åk 7 och åk 9.

Gällande Lathet har 40 % av eleverna i år 7 svarat att det fuskas på grund av att eleverna är lata. 33 % av eleverna i år 9 har svarat också att lathet är den främsta faktorn till fuskets omfattning i skolan. Gällande Egna krav på höga betyg har 20 % av eleverna i år 7 svarat att de egna kraven på höga betyg ligger till grund för fuskets omfattning. 33 % i år 9 svarade lika på denna fråga. På frågan om Press från

föräldrar på höga betyg svarade 22 % i år 7 att det är press från föräldrar som gör att det fuskas i skolan. 20 % av eleverna i år 9 anser också att det är press hemifrån som bidrar till fusket i skolan. På frågan om det är Press från läraren svarade 5 % i år 7 och 5% i år 9 att de anser att det är pressen från undervisande lärare i svenska som ligger till grund för att eleverna fuskar. Huruvida det är Konkurrens med kompisar och jämnåriga som leder till fusk svarade 5 % i år 7 och 5 % i år 9 att det är

konkurrens med kompisar och jämnåring som är en direkt orsak till att det fuskas. På

frågan om att Ämnet inte är intressant svarade 8 % i år 7 att det är ointresset inför ämnet som bidrar till fusket i svenskundervisningen. I år 9 är det 3 % som svarar lika.

6 DISKUSSION

Det förefaller som att vi kan förkasta nollhypotesen som vi ställde upp. Resultatet av vår undersökning talar om att elever i årskurs 9 fuskar i större omfattning än elever i årskurs 7, där endast bedömning ligger till grund för deras bedömning. För att angripa våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ undersökning eftersom denna var mest relevant för undersökningen och dess resultat. Den kvantitativa undersökningen visar på hårddata där vi kan studera mängder av ett eller flera fenomen. Vi tog hänsyn till reliabiliteten och validiteten under förberedelserna och genomförandet av undersökningen i uppsatsen. Enkäten formulerades på så sätt för att kunna förkasta eller försvara vår frågeställning. Tidigare forskning talar om att det fuskas mest i språkundervisning, därför valde vi att avgränsa undersökningen till enbart svenskämnet⁵⁸. Informanterna var fyra klasser i år 7 samt fyra klasser i år 9, där 60 elever från respektive årskurs svarade på enkäten. Den litteratur, de artiklar och uppsatser vi studerat som behandlar fusk i skolans värld kan inte visa på någon entydig bild av varför elever fuskar. Det går däremot att finna omständigheter samt situationer som leder eller tros leda till fuskande bland människor. Gatemark⁵⁹ skriver i sin artikel i Sydsvenskan att tidigare forskning talar om att en ökad press inför antagningen till gymnasiet är en avgörande faktor för att det förekommer fusk.

Hult och Hult⁶⁰ tar upp i sin rapport Att fuska och plagiera, att ett sådant exempel på hur press påverkar fuskandets omfattning, finns redovisat från en undersökning i Tyskland, som gör tydligt hur pressade studenter i trängda situationer tenderar att fuska oftare. Ofta handlar det om trånglösning i nödläge där elever känner press i form av krav, omtentamen, betyg och förväntningar från omgivningen och sig själv.

Auer och Krupar ur Hults och Hults⁶¹ rapport menar att konsumtionssamhället inverkar på studenterna på sådant sätt att studenternas drivkraft finns utanför individen, vilket leder till att studenterna studerar mer för att få ett betyg istället för bildningen och kunskapen i sig. Resultatet blir att betyget blir viktigare än bildningen i sig. Larsson⁶² uppmärksammar samhällets syn på betyg i sin bok ”Bakom betygen”, där författaren reder ut att betyg upplevs som självklara och ideala. Denna syn har

58 Gatemark, M., Vanligt med fusk i skolan, Sydsvenskan, 2001-03-26

59 Ibid

60 Hult, Å & Hult, H., Att fuska och plagiera, 2003, s 21

61 Ibid, s 17

62 Larsson, M., Bakom betygen, 1977, s 19

enligt Larsson funnits så länge så att vi människor inte längre funderar över det.

Betyg blir ett slags urvalsinstrument. Påståendet; att Internet frestar och kan påverka så att fuskandet ökar, finner vi hos flera av författarna som undersöker fenomenet.

Examinationsform som hemtentamen kan också leda till att det fuskas mer bland elever, där det idag är mycket lättare att hämta färdiga uppsatser och arbeten direkt från Internet och skriva dit sitt eget namn på dessa. Liedman⁶³ nämner i sin bok ”Ett oändligt äventyr” att datorn har förändrat synen på vad som är original och vad som är kopia. Det är svårare att se skillnad på original och kopia idag, vilket vi tror är ytterligare en frestelse till att fuska.

6.1 Varför skillnad mellan årskursernas resultat?

Enkätsvaren visar på olika resultat gällande fusket i de båda årskurserna. Betydligt fler elever svarade i år 9 att de någon gång fuskat under svenskundervisningen, i jämförelse med elever i år 7. Hela 62 % i år 9 har fuskat någon gång under svenskundervisningen, jämfört med 27 % i sjunde klass. På frågan om eleverna har fuskat under denna termin svarar 38 % ja i år 9, medan endast 7 % i år 7 svarar lika på den frågan. Skillnaden mellan årskursernas olika resultat beträffande fusk, gissar vi har att göra med betygens påverkan och antagningen till önskat gymnasieprogram.

Elever i år 9 fuskar i högre grad än vad sjundeklassare gör, därför att betygen är av större vikt i anslutning till val av gymnasieprogram. Våra resultat visar tydligt på att niondeklassare tar till fusk i större omfattning än vad sjundeklassare gör. Elever i år 9 är också i högre grad benägna att ta risken att fuska inför ett sista prov än vad sjundeklassare är. Fråga 7 i vår enkät indikerar på att 57 % i år 9 kan tänka sig att fuska, jämfört med endast 20 % i år 7, om situationen är sådan att eleven ligger på gränsen mellan IG och G inför sista provet i svenska under rådande termin. Detta tolkar vi som att niondeklassares förståelse för betygets värde är mycket större än vad sjundeklassares förståelse är. Resultatet av studien visar att betyget och antagning till gymnasiet leder till att fusket ökar under det nionde skolåret.

40 % av eleverna i år 7 svarar att de tror att man fuskar för att man är lat. Kan denna höga procentsats bero på att elever i år 7 inte har vant sig vid den omställning som sker mellan år 6 och år 7? Kursplanen i svenska ändras radikalt mellan dessa årskurser och kan med sitt innehåll sätta press på eleverna både på tempo och

63 Liedman, S-E., Ett oändligt äventyr, 2001, s 249-251

prestationskrav. Vi tror att eleverna tar till fusk för att lösa situationen för tillfället och inte hamna efter i ämnet.

Det som även skiljer årskurserna åt är att elever i år 9 har högre krav på sig själva än vad elever i år 7 har. Vi tror att detta har sin grund i att elever i år 9 gärna vill bli antagna till sitt första val till gymnasiet.

Vi ser även en stor skillnad mellan elevernas svar vad gäller att svenskämnet inte är intressant, och att det är orsaken till att man tar till fusk. Fler elever i år 7 svarar att ämnet inte är intressant och detta tror vi bottnar i att klyftan mellan år 6 och år 9 för svenskämnet är för stor. Eleverna har inte hunnit vänja sig vid innehåll och nivå på kursplanen ställer helt andra krav än vad de är vana vid.

6.2 Varför likheter mellan årskursernas resultat?

Snarlika siffror i vårt resultat pekar på att det finns liknande uppfattning i de båda årskurserna om varför man tros sig fuska och vad det kan bero på. På frågan om vad elever tror det kan bero på, svarar de flesta i båda årskurser att det beror främst på lathet. 33 % i år 9 tyckte lathet var den främsta orsaken till att det fuskas, medan 40% i år 7 tycker likadant. Egna krav på höga betyg är också en stor anledning enligt enkätundersökningen till att man tar till fusk. Detta ansåg 33 % av elever i år 9 vara anledningen, medan 20 % i år 7 tycker samma företeelse tror sig leda till fusk.

Press från föräldrar är också vanligt förekommande då elever tar till fusk för att nå högre betyg. Resultatet i vår undersökning visar att i år 7 och i år 9 är svaret på denna fråga jämnt fördelad. Detta tror vi beror på att elever som valt föräldrar som orsak till sitt fusk har redan från år 1 haft krav på sig hemifrån. Press från dessa föräldrar följer dessa elever genom hela deras skolgång.

Press från undervisande läraren, konkurrens med kompisar och att ämnet inte är intressant visar sig jämnt fördelad när det gäller varför elever fuskar.

På frågan om eleverna kan tänka sig att viska till sin kompis om svaret på en fråga, visar undersökningen att elever i år 7 och i år 9 svarar likartat. Vi tror att det beror på att denna fuskmetod; att viska är den första som elever tar till redan i grundskolans tidigare åldrar. Denna metod är också den mest enkla att ta till och den mest förekommande när elever inte kan svaren.

6.3 Fortsatt forskning

Tidigare forskning angående fusk tas upp i Hult och Hults⁶⁴ rapport från Centrum för undervisande lärare (CUL), där författarna talar om att forskningen har försökt finna karaktäriserande åsikter och värden som är vanliga bland studenter som fuskar och plagierar. Resultatet författarna belyser är att det är svårt att karaktärisera vilka som fuskar och att resultaten är motstridiga. Frånvaron av artiklar och studier som i samband med fusk som diskuterar varför och om det fuskas mer under det nionde skolåret i jämförelse med tidigare åren, ledde till att vi kom att intressera oss för detta problemområde. Det är ett område som behöver studeras mer och som borde tas upp på allvar inför det nya betygssystemet som är på väg in i morgondagens nya betygssättning inom skolvärlden. Om fusk sätts in i ett större sammanhang, så är det ett beteende som inte accepteras i samhället. Tänk om banker och sjukvård skulle fuska, det skulle vara ett hot mot demokratin. Därför kan inte fusk accepteras i skolans värld.

64 Hult, Å & Hult, H., Att fuska och plagiera, 2003, s 14

REFERENSLISTA

Allard, B & Måhl, P & Sundblad, B. (1994). Betyg och elevers rätt till kunskap.

Stockholm: Liber Utbildning

Andersson, P & Svennevig Trappe, K. (2000). Fusk, Examensarbete: Malmö

Andersson, M. (2000). Fusk eller inspiration. Dagens Nyheter, 26/4. Sökdatum:

2009-11-09

Gatemark, M., (2001). Vanligt med fusk i skolan. Sydsvenskan, 26/3. Sökdatum:

2009-11-09

Hult, Å & Hult, H., (2005). Att fuska och plagiera – ett sätt att leva eller ett sätt att överleva? CUL - rapport nr 6- Centrum för undervisning och lärande.

Linköpings universitet

Korpskog, M., Inlärning eller fusk. Pedagogiska magasinet nr 4. November 2009.

Liedman, S-E., (2001). Ett oändligt äventyr. Stockholm: Albert Bonniers förlag

Nilsson, M., (1977). Bakom betygen. Malmö: Rabén och Sjögren

Ohlsson, O., (2002). Tre av tio elever fuskar regelbundet – och flickorna är värst, Aftonbladet. Avläst den 16/11-2009

Saving, M. Fler flickor än pojkar fuskar i skolan. Aftonbladet.

Starrin, B & Svensson, P-G., (1994). Kvantitativ metod och vetenskapsteori.

Thurén, T., (2007) Vetenskapsteori för nybörjare.

Internetkällor

Nationalencyklopedin, NE. Sökord: »hypotes«. Avläst den 12/11- 2009

Nationalencyklopedin, NE. Sökord: »betyg och omdöme«. Avläst den 14/11- 2009

Nationalencyklopedin, NE. Sökord: »fusk och plagiat«. Avläst den 14/11- 2009

Nationalencyklopedin, NE. Sökord: »kvantitativ metod«. Avläst den 14/11- 2009

Nationalencyklopedin, NE. Sökord: »reliabilitet«. Avläst den 14/11- 2009

Nationalencyklopedin, NE. Sökord: »validitet«. Avläst den 14/11- 2009

Upphovsrättslagen (1960:729)., Upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19600729.HTM. Avläst den 17/11- 2009

Skolverket. (2001). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94.AB Danagårds grafiska, Ödeshög. Avläst den 12/11- 2009

Skolverket. (2009). Artiklar om fusk och plagiat. Digitala verktyg för plagiatkontroll- ett effektivt medel mot fusk i skolan? Avläst den 9/11 2009

Sydsvenskan. (2005). Vanligt med fusk i skolan.

http://sydsvenskan.se/malmo/article4370/Vanligt-med-fusk-i-skolan.html. Avläst den 9/11 2009