FoU-studier kring nära vård
som delfinansieras av medel för vårdens medarbetare
Seminarium 11 december 2020 Theresa Larsen och Doris Lydahl
Delstudie 1: Coronastudien
Hur har patienter och anhöriga upplevt det att få vård i hemmet under coronapandemin?
- fokus på insatser från kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
Studiepopulationen
• 17 semistrukturerade telefonintervjuer (10 patienter + 7 anhöriga). Totalt rörde intervjuerna 13 patienter.
• Medelålder:
patienter 78 år (64-94), anhöriga 65 år (51-80)
• 9 kvinnor (6 anhöriga + 3 patienter) 8 män (1 anhörig + 7 patienter)
• Cancer, KOL, ALS, kraftig synnedsättning, trycksår, bensår, smärtproblematik, yrsel, gångsvårigheter, ryggmärgsskada, mild demens, oro, ångest,
depressiva symptom, Parkinson
• Tre av patienterna som intervjuerna rörde bodde
ensamma, övriga 10 tillsammans med annan vuxen.
Insatser från kommunen
• Flera hade hjälp med såromläggningar, provtagning, uppföljning av läkemedelsbehandling,
medicindelning i dosett, kateter- eller stomivård, träning och bedömning av hälsotillstånd.
• Enstaka patienter hade fått intravenös
läkemedelsbehandling, dropp, tappning av vätska från buken eller hade hjälp med skötsel av
trakeostomi och PEG.
• Hälften hade också omfattande insatser från hemtjänst och de flesta övriga mycket hjälp av anhöriga med hushållsarbete och personlig
omvårdnad, samordning av vårdkontakter m m.
Vi har avbokat nästa läkarbesök
eftersom vi inte vågar åka sjukresa till sjukhuset. (Chaufförerna har inte visir eller munskydd)
Det känns tryggt att få hjälp hemma så vi inte behöver åka så mycket till sjukhuset eller vårdcentralen nu under corona.
I början var det jättejobbigt. Vi köpte in munskydd och visir till personalen som kom hit, men de fick inte använda det för sina chefer. Min läkare kontaktade kommunen och sa att de måste använda skydd, men de fick ändå inte.
Patient, 74 år
Anhörig, 71 år
Anhörig, 73 år
Jag är nöjd med den hjälp jag får. Mycket nöjd. Jag kan inte tänka mig bättre än att få denna hjälp … Jag har känt mig trygg
[under pandemin].
Patient, 94 år
När det skulle gå över till vanlig hemtjänst så sa vi att vi ska nog inte ha det för vi kände att det ändå fanns risker. Då hade redan någon ändå varit hemma hos hen som hade fått corona sen på natten.
Anhörig, 51 år
Slutsatser om upplevd trygghet
• Majoriteten har upplevt det som tryggt att få vård i hemmet under coronapandemin – tryggare än att åka till sjukhus eller vårdcentral.
• Några uttrycker att de upplevde stor oro för att få vård i hemmet innan personalen började använda skyddsutrustning så som visir och munskydd.
• Flera har pausat, sagt upp eller minskar ner på hemtjänstinsatser pga rädsla för covidsmitta.
• Patienter och anhöriga beskriver att hemsjukvården präglas av personkännedom och kontinuitet vilket skapar trygghet.
När hen kom hem i alla fall så behövde hen väldigt mycket hjälp.
Då bor jag och min syster växelvis hos dem på soffan i vardagsrummet.
Hen kanske inte orkar lika
mycket som hen gjorde tidigare.
Då blir väl jag som får ta ett större lass här hemma. Det bekommer mig inte alls i och med att nu när man har så
mycket tid i och med att man är pensionär så spelar det inte så stor roll.
Anhörig, 68 år
Anhörig, 51 år
Anhörig, 65 år
Min anhöriga gör kolossalt mycket, till exempel, går hen till affären här vid halv nio, niotiden en dag i veckan för att slippa träffa så mycket folk.
Patient, 88 år
Hemtjänsten kommer hit och sätter mig på toalettstol, så rullar de in mig och då är min [partner] med och hjälper mig där. Sen brukar jag gå direkt till duschen efter det
också, då håller min [partner] på med mig i en och en halv timme där
inne. Patient, 71 år
Jag är både assistent och arbetsledare och anhörig. Så jag har tre roller här och hjälper i princip varje dag med något.
Slutsatser om anhörigstöd
• Flera anhöriga berättar att de hjälper sina närstående i högre utsträckning nu under pandemin.
• Anhöriga hjälper både till med vardagliga sysslor och med omvårdnad.
• Anhöriga sköter ofta kontakten med sjukvården. Nu under pandemin är det de som haft kontakt med hemsjukvård, hemtjänst och smittskydd om bristen på skyddsutrustning.
Det är flexibelt, även från deras håll om det visar sig att det kärvar till sig. Vi har lite dialog.
Vi försöker vara raka och [namn] är väldigt öppen och direkt, så när hen känner något så säger hen det. Då förstår mottagarna väldigt mycket bättre. Det är ett samspel.
Har man något att säga till om så brukar de föra fram det till sina chefer. […] Men ibland måste man kanske pusha på lite grann [för att kunna påverka vården].
Patient, 71 år Anhörig, 72 år
Patient, 85 år
Man är i underläge när den gäller den medicinska biten. Jag har svårt att argumentera emot när det gäller
medicinska termer. Jag läser min journal på 1177 och tyvärr skriver läkarna på latin så man behöver en ordbok jämte sig för att fatta vad de skriver.
Patient, 64 år
Det är inte så mycket att bestämma när det i princip bara handlar om att göra iordning dosett […] Jag kan för lite om sjukvård [för att veta om hemsjukvården hade kunnat göra
något annorlunda. Patient, 88 år
Slutsatser om delaktighet
• Patienter och anhöriga anser inte att de kan påverka hemsjukvården i särskilt stor utsträckning, men
beskriver samtidigt att ”det påverkar mig inte”.
• Patienter och anhöriga beskriver att de inte alltid har tillräckliga kunskaper om sin sjukdom, behandling och om sjukvården för att alltid kunna vara verkligt
delaktiga.
• Hemsjukvårdens sjuksköterskor beskrivs som tillgängliga samtidigt som de har en
”gatekeeperfunktion” som upplevs minska tillgången till mer specialiserad vård för patienterna.
Rapport publiceras i februari
Theresa Larsen, analytiker Doris Lydahl, forskare
Göteborgsregionen FoU i Väst
theresa.larsen@goteborgsregionen.se doris.lydahl@goteborgsregionen.se
Delstudie 2:
Den kommunala vårdens och omsorgens kostnader och
kompetensbehov mot bakgrund av omställningen till när vård
- vad kostar vård och omsorg som ges av kommunen till patienter i ordinärt boende och vilken kompetens behövs för att bedriva denna vård och omsorg?
Genomförande
• 6 kommuner deltar i arbetsgruppen
(Göteborg, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Vara)
• Inledande intervjustudie med tio personer som arbetat länge i/med kommunal hälso- och
sjukvård
• Målsättning: beskrivning av 8 patientfall
• Kostnadsberäkningar baserade på patientfallen för en månad
Hur har den kommunala hälso- och sjukvården förändrats de senaste 10 åren?
• Patienter skrivs ut (flera dagar) tidigare från sjukhus, t ex efter en höftfraktur
• Patienter som får insatser från kommunal hälso- och sjukvård är sjukare idag än för 10 år sedan
• Patienterna har fler och mer omfattande insatser
• Patienter bor kvar i ordinärt boende längre
• Fler palliativa patienter vårdas hemma
Resultat från intervjustudien forts.
• Sjuksköterskor utför fler ”enkla” insatser idag som tidigare delegerades (pga bristande kompetens och språkkunskaper hos omsorgspersonalen)
• Fler patienter får avancerade behandlingar i hemmet (infusioner, dialys, blod, PEG, trakeostomi osv)
• At och ft upplever sig ha mindre tid att arbeta förebyggande
• Patienter beviljas fler men kortare besök från hemtjänsten
Typfall – vanligt förekommande i hemsjukvård
1. Patient med höftfraktur
2. Patient, demenssjukdom och läkemedelsövertag
3. Multisjuk patient, t ex hjärtsvikt, KOL, kognitiv svikt, diabetes 4. Patient som haft stroke, Waranbehandling
5. Multisjuk patient med Parkinsons sjukdom och läkemedelsövertag 6. Patient med cancer i palliativt skede
7. Patient med bensår och påtagliga fysiska funktionsnedsättningar 8. Patient med flera somatiska sjukdomar samt psykisk ohälsa och
tidigare missbruk
Några slutsatser så här långt
• Patienterna har oftast omfattande insatser från hemtjänsten
• Flera patienter hade inte kunnat bo kvar i ordinärt boende utan stöd från anhörig
• Många HSL-insatser utförs på delegation
• Rehabinsatser förutom hjälpmedel är begränsade
• Resor, dokumentation, teammöten och samordning tar mycket tid
• Det är svårt att kartlägga allt arbete som görs i kommunen relaterat till en patient
Rapport publiceras i juni
Theresa Larsen, analytiker Hilda Svensson, forskare
Göteborgsregionen FoU i Väst
theresa.larsen@goteborgsregionen.se hilda.svensson@hh.se
Läs mer
Rapporter:
Personcentrering i kommunal vård och omsorg
Omställningen till nära vård ur ett kommunalt perspektiv
GR:s arbete om nära vård:
Utvecklingsarbeten och FoU-studier, tex om nyckeltal nära vård
Fortsättning följer…
Omställningen till nära vård kommer att pågå under många år framöver.
GR fortsätter arbetet med FoU-studier, digitala plattformar och annat som
stödjer GR-kommunerna i det fortsatta omställningsarbetet.
Håll dig uppdaterad på
Hemsida projekt Vårdens medarbetare Tack och på återseende!
