Karin Sandberg Täpp Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 26 augusti 2014
Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl
E-post registrator-bun@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Barn- och utbildningsnämnden
Kompletterande rapport.
Tematisk uppföljning av förskolans verksamhet – Kvalitets- och utvecklingsavdelningens uppföljning av förskolornas systematiska kvalitetsarbete 2014.
Förslag till beslut
Nämnden godkänner rapporten.
Sammanfattning
Rapporten beskriver hur förskolorna arbetat utifrån kvalitetshjulets tre rapporter.
Bakgrund
Barn- och utbildningsnämnden följde i juni upp förskolans verksamhet.
Förvaltningen kompletterar nu denna uppföljning med rapport kopplat till kvalitetshjulet.
Bedömning
Förvaltningens bedömer att det bedrivs ett aktivt och systematiskt kvalitetsarbete vid våra förskolor, i övrigt hänvisa till rapporten.
Anders Jolby Skoldirektör
Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl
E-post registrator-bun@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Barn- och utbildningsnämnden
Kvalitets- och utvecklingsavdelningens uppföljning av förskolornas systematiska kvalitetsarbete 2014
Införandet av kvalitetshjulet med tre rapporter har givit ett gott resultat. Det går att följa förskolornas systematiska kvalitetsarbete med mål, resultat, analys och måluppfyllelse/fortsatta förbättringar. Vi ser en tydlig struktur och utveckling av förskolans uppdrag, läroplanen Lpfö 98 reviderad 2010.
I kvalitetsrapport 1: Mål och resultat – kvalitet i förskola, redovisar
förskolecheferna ett antal förbättringsområden som fastställts efter analys i respektive förskola alternativt förskoleområde. I denna rapport ingår även BUN:s prioriterade mål - främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt lust att lära och särskilt uppmärksamma förväntningar på pojkars resultat.
Den första rapporten lämnades in under hösten, senast 30 september 2013.
Kvalitetsrapport 2: Värdegrund och trivsel lämnades in under vårterminen, i mitten av mars. I den redovisar förskolecheferna ytterligare ett antal
förbättringsområden fastställda efter analys i verksamheten.
Arbetet med förskolornas kvalitetsarbete följdes upp under maj och juni månad med dialoger, norra respektive södra Gotland. I dessa dialoger deltog förskolecheferna, för- och grundskolechef, verksamhetsuppföljare och verksamhetsspecialist från Kvalitets- och utvecklingsavdelningen. Vid BUN:s sammanträde i juni redovisade Västerhejde förskolor sitt arbete med genus och utmärkelsen ”jämställd skola”. Förskolan Myran berättade om sitt arbete som pilotförskola med ljudmiljön i fokus. Kvalitetsrapport 3 – ”Så här går det”
lämnades in under sommaren och bearbetades därefter av Kvalitets- och utvecklingsavdelningen under augusti månad. Förskolornas kvalitetsarbete redovisades för BUN dels genom ”tema förskola” och denna skriftliga rapport.
”Så här går det”
Alla förskolechefer, förutom en, har lämnat in kvalitetsrapport 3. De flesta redovisar sitt förskoleområde i en rapport men några förskolechefer har en rapport per förskola. Det pågår ett aktivt och systematiskt utvecklingsarbete på många av våra förskolor och det är positivt att vi kan följa deras utveckling av verksamheten genom kvalitetshjulet. Att det skiljer i kvalité mellan våra
förskolor märks tydligt i förskolechefernas analyser. Vi har många förskolor av
Region Gotland
god kvalité och flertalet av dem har utvecklat sin verksamhet i positiv riktning sedan vår egen tillsyn 2011. Men det finns fortfarande mycket att arbeta med för att få en likvärdig förskola av god kvalité på Gotland och det är en process som måste få ta tid och följas upp regelbundet.
BUN:s prioriterade mål - främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt lust att lära och särskilt uppmärksamma förväntningar på pojkars resultat.
Det prioriterade målet har inneburit att alla förskoleområden uppmärksammat sitt arbete med genusfrågor. Många förskolor har genomfört kartläggningar och observationer av både vuxna och barns förhållningssätt och bemötande.
Arbetet har främst påverkats av att pedagogerna blivit mer medvetna och diskuterar genus och jämställdhet mer. Många påtalar vikten av att vara medvetna i sina val av litteratur och att biblioteken hjälper till att plocka fram bra litteratur. Det är viktigt att fortsätta med detta mål ett år till så att alla satsar på att läsa aktuell litteratur i ämnet och går ut på genusspaningar som leder till resultat. I detta ämnesområde kan förskolorna verkligen lära av varandra, speciellt de som arbetar med utmärkelsen ”Jämställd skola” har mycket att lära ut. Eftersom genusområdet handlar mycket om att titta på sig själv, varandra och barnen med ett öppet sinne så är det en lång process framför oss. Men som några pedagoger uttrycker det i kvalitetrapporten - det tar tid men är så roligt!
Likabehandlingsplan
Aktuell likabehandlingsplan skall alltid bifogas som eget dokument i samband med inlämnande av kvalitetsrapporterna till Kvalitets- och
utvecklingsavdelningen. Det är mycket roligt att läsa om hur förskolecheferna tillsammans med pedagogerna har arbetat fram senaste
likabehandlingsplanerna. Under 2013 deltog många förskoleområden i
Skolverkets 7,5 hp kurs ”Värdegrund och likabehandling”. Denna kurs har gett ett mycket gott resultat vilket är mycket tydligt i deras planer. Flertalet
förskolechefer har skrivit ”skolledningens ställningstagande” i inledningen av likabehandlingsplanen. Ett exempel och utdrag ur ett ställningstagande, ”för mig som förskolechef är det viktigt att vi värnar om varje barn som kommer till oss. Varje barn är en unik individ som måste behandlas därefter. Det vill säga att vi arbetar för likabehandling men att det i praktiken kan innebära att vi behandlar barnen olika. Att se varje barn utvecklas till en stark och självständig individ som tror på sig själv är en av mina absolut största drivkrafter.” Ett fortsatt arbete med Värdegrunds- och likabehandlingsfrågor är mycket viktigt och att vi satsar på återkommande kompetensutveckling i ämnet.
Exempel på självvalda utvecklingsområden
Barns språkutveckling
Här pågår ett systematiskt arbete vid alla våra förskolor och i rapporterna beskrivs hur de arbetar för att stimulera barnens språkutveckling. Pedagogerna använder sig av olika sorters material, litteratur, sagoberättande, rim, ramsor osv. Många pedagoger delar in barnen i mindre grupper vid samlingar och andra aktiviteter för att alla barn ska komma till tals. En medveten
språksatsning resulterar i ett välutvecklat språk och flertalet av förskolecheferna berättar om barnens intresse av bokstäver och hur de knäcker läskoden vid yngre åldrar. Det är viktigt att förskolans pedagoger följer upp lässcreeningen i förskoleklasserna för att följa upp sitt eget arbete med språket. Det är också många som berättar om vikten av talpedagogernas arbete och även
”språkoteket” som de byggt upp. Pedagogerna har bra tillgång av
språkstimulerande material och det är enkelt att låna. Bokpåsarna som finns ute på förskolorna som föräldrarna uppmuntras till att låna är mycket uppskattade.
Det bidrar också till barns språkutveckling. Modersmålstränarna nämns också i vissa områden och de tar del av språkutvecklande material. Något som också nämns är vikten av barns tillgång av vuxna med kompetens att använda sig av teckenkommunikation och teckenspråk. Alla barn har rätt till att utveckla sitt språk.
Pedagogisk miljö
Under verksamhetsåret har det skett ett periodiskt underhåll av lokalerna vid flera förskolor. Några förskolor har fått flytta t från ordinarie lokal och in i en ersättningslokal. Både barn och personal har varit mycket tålmodiga under dessa perioder och resultatet har varit positivt då de fått ”nya” fina lokaler. Det har skett en naturlig utrensning av både material och möbler. Personalen har verkligen fått vara med och tänkt till, för vem är förskolan till för? Och hur gör vi miljön inspirerande, rolig och utmanande? I kvalitetsrapporterna går att utläsa vilka som arbetar med en flexibel miljö för barnen, där får barnen delta och komma med önskningar. En del förskolor genomför trygghetsvandringar med de äldsta barnen för att undanröja otäcka ställen på förskolan. Barnen får fotografera platser där de mår bra och platser där det är otäckt för att kartlägga inom- och utomhus miljön. Vi har ett flertal förskolor som har
utomhusgrupper eller avdelningar och för dem är utomhusmiljön extra viktig med olika stationer i närområdet. Fortsatt arbete med att uppmärksamma och åtgärda ljudmiljön i våra förskolor nämns i flera rapporter som ett
utvecklingsarbete. Det är viktigt att fortsätta prioritera ljudmiljön tillsammans med en giftfri miljö i under nästa verksamhetsår.
Region Gotland
Pedagogisk dokumentation
Ett intensivt arbete med dokumentation pågår, men frågan som ofta ställs är – hur blir dokumentationen pedagogisk? Skolverkets stödmaterial ”Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan” är inköpt och används i flertalet förskoleområden som underlag och stöd i diskussioner. Viktigt att inta ett kritiskt förhållningssätt till vad vi dokumenterar och för vem? Några pedagoger uttalar att de har blivit medvetna om att pedagogisk dokumentation handlar om en process, som löpande ska finnas med för att få syn på barns lärande och därmed utveckla verksamheten. Många har börjat använda Ipads bl a för att dokumentera med både bild och text. Flera förskolechefer berättar om deras arbete med Lotusdiagram har gett en tydligare bild över både verksamhets- och läroplansmål. För att höja kvalitén i våra förskolor är det viktigt att
förskollärarna får tid till pedagogisk dokumentation, reflektion, planering, kartläggning/observation och inläsning av aktuell forskning/litteratur. En god lek och lärmiljö med professionella pedagoger som vet sitt uppdrag höjer alla barns resultat i framtiden.
Matematik
Matematiken börjar ta stor plats i förskolans miljö och vardag. 20-talet förskolor följer nu matematiklyftet för förskolan som pågår under drygt ett år och vi gör en liten satsning med hjälp av Fenomenalen för att utbilda några handledare. En förskolechef beskriver att matematiken tar ett stort kliv framåt och åldern har ingen betydelse för lärandet. Föräldrar uppmärksammar också att deras barn reflekterar över matematiska begrepp i hemmet.
Fortsatt arbete och behov av övergripande insatser från förvaltning med stöd av nämnd
Det är framförallt tre områden som utkristalliserat sig i uppföljningen av verksamhetsåret 2013/2014. Inom dessa områden finns ett stort behov av fortsatt kompetensutveckling som den centrala förvaltningen bör genomföra en långsiktig satsning på.
- Värdegrund och likabehandlning, barn- och kunskapssyn i fokus.
- Pedagogisk dokumentation, det systematiska kvalitetsarbetet.
- Pedagogiska miljöer, inom- och utomhus.
Det är förskolechefs ansvar att kompetensutbilda sina pedagoger men det skiljer i kvalitén mellan förskoleområdena och centrala satsningar kan då vara viktiga. Vi ser också att det är angeläget att ta upp diskussionen om
förskollärarens betydelse och uppdrag utifrån läroplanen. Många
förskolechefer påtalar att det saknas tid till planering, reflektion, pedagogisk dokumentation osv och här finns behov av en likvärdig satsning vad gäller arbetstiden som skiljer sig beroende på vilken förskola man arbetar i. Vi kan även se att det på en del förskolor arbetat många vikarier och då blir det svårt
att följa upp det systematiska kvalitetsatbetet. En satsning på viss
kompetensutveckling av vikarier skulle kunna stärka förskolornas verksamhet.
Här finns också ett lärande kring hur förskolechefer löser tid för det systematiska kvalitetsarbetet genom struktur och organisation. Här kan en utveckling av dialoger vara till hjälp att sprida goda exempel. Vi har under året gjort två sammanställningar på alla förskoleområdens utvecklingsområden för att alla enkelt ska kunna se varandras utvecklingsarbeten, detta som stöd till förskolecheferna. Vi kan också utläsa betydelsen av specialpedagogernas insatser vid de förskolor som har tillgång till det. En satsning på att säkerställa alla förskolors tillgång till en specialpedagog i framtiden skulle leda till ökad kvalité.
Kvalitets- och utvecklingsavdelningen avser att följa upp fem förskoleområden efter vår egen tillsyn 2011. Ny egen tillsyn av våra förskolor planeras in under 2015.
Avslutar med några ord som en förälder vid en av våra förskolor skrev när barnet avslutade sin tid i förskolan för att börja i förskoleklass:
”Tack för varje gång ni sett, hört henne, hjälpt henne, lyft henne, stärkt henne och hejat på henne”
Så önskar vi att alla föräldrar ska känna när de tillsammans med sitt barn avslutar sin tid i förskolan.
Karin Sandberg Täpp Verksamhetsspecialist
