Lärarutbildningsnämnden 2007-11-22
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i
franska med didaktisk inriktning
Studieplanen har föreslagits av Institutionen för humaniora genom beslut 2007-10-25.
Studieplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2007-11-22, dnr 157/2008-641.
Som grund för all utbildning på forskarnivå vid Växjö universitet ligger regleringen i högskolelag och högskoleförordning samt de lokala föreskrifter för utbildning på forskarnivå som
universitetets fakultetsnämnder har fastställt.
Utbildning på forskarnivå i franska med didaktisk inriktning sker inom ramen för
forskarutbildningsmiljön Språk och litteratur där även ämnena engelska, tyska, nordiska språk och litteraturvetenskap ingår.
Utbildningens omfattning
Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 45 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig avhandling om 75 högskolepoäng
Licentiatexamen kan även utgöra etappmål av utbildning som skall avslutas med doktorsexamen.
Doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 högskolepoäng omfattande en kursdel om 90 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om 150 högskolepoäng.
Utbildningens mål
Licentiatexamen Doktoranden skall Kunskap och förståelse
- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i
allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt
klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
(HF, Bilaga 2 - Examensordningen)
Doktorsexamen Doktoranden skall Kunskap och förståelse
- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet
identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra tillsamhällets utveckling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
(HF, Bilaga 2 - Examensordningen)
Behörighet och antagning
För att bli antagen till utbildning på forskarnivå i franska med didaktisk inriktning krävs följande:
• Grundläggande behörighet i form av 1. avlagd examen på avancerad nivå,
2. fullgjorda kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
3. i huvudsak motsvarande kunskaper förvärvade på något annat sätt inom eller utom landet.
Om det finns särskilda skäl, får för en enskild sökande medges undantag från kravet på grundläggande behörighet.
(HF 7 kap.39§) Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015. (HF, Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till SFS 2006:1053)
• Särskild behörighet Den sökande skall ha:
1. minst 120 högskolepoäng i ämnet franska, varav minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå, eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet,
2. två uppsatser i ämnet franska om vardera minst 15 högskolepoäng eller en uppsats om minst 30 högskolepoäng; minst 15 högskolepoäng skall avse en uppsats på avancerad nivå,
3. fullgjord lärarutbildning för undervisning i franska i grundskolan, gymnasieskolan eller vuxenutbildningen, eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet,
4. goda kunskaper i svenska och engelska.
(HF 7 kap 40§) I dokumentet Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Växjö universitet återfinns universitetsgemensamma föreskrifter för antagning till utbildning på forskarnivå.
Ansökan
Ansökan till utbildning på forskarnivå skall göras inom den tid och i den ordning som har bestämts av institutionen. Vid ansökan används den blankett som finns tillgänglig på
universitetets webbsidor för forskning. I ansökan skall ingå en kortfattad redovisning av idéer för avhandlingsarbetet. Den sökande uppmanas att i samband med ansökan orientera sig om
forskningsverksamhet och kurser inom forskningsmiljön för att bedöma om dessa svarar mot den sökandes intresseinriktning.
Urval
De sökande rangordnas av det berörda forskarämneskollegiet. Urval görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för
utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande. Inom ämnet franska baserar sig bedömningen i första hand på den vetenskapliga skickligheten sådan den dokumenterats i skriftliga arbeten och i den idéskiss för avhandlingsarbetet som obligatoriskt skall åtfölja ansökan. Erfarenhet av undervisning är meriterande.
Antagning
Till utbildning på forskarnivå får antas bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Till utbildningen får även antas sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om denna kan bedömas säkrad under hela utbildningen och den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år
Prefekten skall garantera att det finns finansiering, minst två handledare och arbetsplats. Beslut om antagning fattas av prefekt efter förslag från forskarämneskollegiet, med undantag för egenfinansierade forskarstuderande (se Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Växjö universitet).
Organisation av utbildning på forskarnivå
Forskarämneskollegiets sammansättning
Forskarämneskollegiet består av samtliga handledare (även biträdande) och examinatorer i utbildning på forskarnivå med didaktisk inriktning i forskarutbildningsmiljön Språk och litteratur med anställning vid universitetet samt två doktorandrepresentanter.
Handledare och examinator
Huvudhandledare, bihandledare och examinator utses i samband med antagning. Ansvars- och arbetsfördelning mellan huvudhandledare, bihandledare och examinator skall framgå av den individuella studieplanen. Doktorand och handledare har rätt att begära byte av handledare.
Tillgodoräknande och avräkning
Beslut om tillgodoräknande fattas av examinator. Tillgodoräknandet skall bygga på ett underlag, i form av exempelvis kursintyg. Underlaget skall arkiveras.
I samband med nyantagning och överföring av forskarstuderande skall kurs- och
avhandlingspoäng som tillgodoräknas vid utbildning på forskarnivå i Växjö leda till beslut om avräkning i finansieringstid. Beslut om tidavräkning fattas av prefekt på förslag från
forskarämneskollegiet. Avräkning skall ske med den forskarstuderandes bästa i fokus utan att mer forskningsmedel än nödvändigt förbrukas. Avräkningen dokumenteras i den individuella
studieplanen.
Kursplaner
Obligatoriska kurser på forskarnivå inom forskarutbildningsmiljön Språk och litteratur dokumenteras genom kursplaner som fastställs av forskarämneskollegiet.
Individuell studieplan
Ett centralt dokument för den forskarstuderande är den individuella studieplanen. Den är en arbetsplan för studiegång, avhandlingsarbete och handledning fram till licentiat- respektive doktorsexamen. Planen upprättas av huvudhandledare och forskarstuderande i samråd med examinator och skall revideras minst en gång varje år. I uppföljningen av studieplanen ingår en översiktlig redovisning av uppnådda resultat.
Huvudhandledaren ansvarar för att studieplaner och uppföljningar kommer till stånd.
Dokumenten upprättas av den forskarstuderande och huvudhandledaren i samråd med examinator. De godkänns av forskarämneskollegiet för att slutligen fastställas av prefekt.
Om någon av aktörerna berörda av studieplanen (forskarstuderande, huvudhandledare,
examinator, forskarämneskollegium eller prefekt) så begär, lyfts fastställandet av plan och/eller uppföljning till aktuellt fakultetsorgan.
Utbildningens uppläggning och innehåll
Kurser och andra moment
Kursdelen omfattar 45 högskolepoäng för licentiatexamen och 90 högskolepoäng för doktorsexamen.
Kursdelen består av obligatoriska och valbara kurser. Syftet med kurserna är dels att ge stöd för avhandlingsarbetet genom att ge teoretiska och metodologiska fundament, dels att ge en viss allmänbildning inom forskningsområdet.
Kursläsningen bedrivs i huvudsak parallellt med avhandlingsarbetet, med de mera allmänt inriktade teori- och metodkurserna förlagda till utbildningstidens tidigare del, och de mera specifikt avhandlingsorienterade kurserna till dess senare.
Undervisningen ges i form av individuell handledning, kurser och seminarier. Den studerande ska under hela utbildningstiden delta aktivt i forskningsseminarier inom ämnet och miljön.
Vilka kurser som ska ingå i examen bestäms av examinator i samråd med den forskarstuderande och huvudhandledare. Externa kurser som ges av andra institutioner eller universitet kan
tillgodoräknas. Valbara kurser inom ämnet läses på franska.
Den forskarstuderande rekommenderas att läsa några kurser vid utländskt universitet.
Doktorsexamen Obligatoriska kurser:
Vetenskapsteori 7,5 hp
Didaktisk teori 7,5 hp
Forskningsmetodik 7,5 hp
Tolkningsteori 7,5 hp
Litteraturdidaktik 7,5 hp
Språkinlärningsteori 7,5 hp
Valbara kurser inom ämnet 30 hp
Valbara kurser inom eller utanför ämnet 15 hp Licentiatexamen
Obligatoriska kurser:
Vetenskapsteori 7,5 hp
Didaktisk teori 7,5 hp
Forskningsmetodik 7,5 hp
Litteraturdidaktik eller Språkinlärningsteori 7,5 hp
Valbara kurser inom ämnet 15 hp
Examination av kurser
Kurserna examineras genom muntligt eller skriftligt prov, i det senare fallet vanligtvis genom paper. Examinationsform beslutas av kursexaminator. Kunskapsprovet bedöms av
kursexaminator med något av betygen godkänd eller underkänd.
Vetenskapligt seminarium
Syftet med deltagandet i det vetenskapliga seminariet är att den studerande ska träna sin förmåga att delta i den vetenskapliga debatten inom ämnet samt förmågan att diskutera sitt arbete i ett vetenskapligt forum. Den studerande förväntas delta aktivt och regelbundet i relevanta seminarier inom forskarutbildningsmiljön Språk och litteratur.
Avhandling för doktorsexamen
Avhandlingsdelen omfattar 150 högskolepoäng.
För doktorsexamen skall den studerande författa en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling).
Avhandlingen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda ämnesområdet. Kravet på självständighet utesluter inte att avhandlingsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt. Preliminärt ämne för
doktorsavhandlingen skall väljas i samråd med handledaren redan vid antagningen till utbildning på forskarnivå. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under
forskarstudierna.
Plan för doktorsavhandlingen med utförliga uppgifter om avhandlingsämne och syfte samt preliminära uppgifter om teori, metod, sekundärlitteratur och disposition skall framläggas på ett seminarium. Vid heltidsstudier sker detta normalt under den första terminen.
Avhandlingen kan antingen utformas som ett sammanhängande vetenskapligt arbete, en monografiavhandling, eller som en sammanläggningsavhandling.
En sammanläggningsavhandling bör i normalfallet innehålla minst fyra uppsatser samt en sammanläggningsdel (kappa). Uppsatserna bör ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de skall kunna antas för publicering. Två av dem bör vara antagna för publicering i refereebedömd tidskrift eller i en antologi av hög kvalitet. Sammanläggningsdelen kan förutom en
sammanfattning innehålla en diskussion av arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning. Sambandet mellan uppsatserna bör också diskuteras i sammanläggningsdelen. I det fall någon av uppsatserna är samförfattad med andra personer skall avhandlingsförfattarens insats anges i förordet.
Avhandlingen skall författas på franska.
Slutseminarium
Slutseminarium, motsvarande en ”intern disputation”, skall hållas när avhandlingsarbetet bedömts som nära nog fullbordat.
Examination av doktorsavhandling
Doktorsavhandlingen skall försvaras på franska vid en offentlig disputation.
Betyg för doktorsavhandlingen bestäms av en betygsnämnd. Betygsnämnden skall bestå av tre ledamöter varav minst en skall komma från annat universitet. Högst en av de tre ledamöterna får komma från samma forskningsmiljö som respondenten. Minst en av betygsnämndens ledamöter ska ha didaktisk/utbildningsvetenskaplig kompetens.
Doktorsavhandlingen skall bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen.
Avhandling för licentiatexamen
För licentiatexamen skall den studerande författa en vetenskaplig avhandling om 75 poäng som kan ingå som del i en doktorsavhandling. Avhandlingen skall vara grundad på självständigt forskningsarbete och hålla god vetenskaplig standard.
Plan för licentiatavhandlingen med utförliga uppgifter om avhandlingsämne och syfte samt preliminära uppgifter om teori, metod, sekundärlitteratur och disposition skall framläggas på ett seminarium. Vid heltidsstudier sker detta normalt under den första terminen.
Avhandlingen skall författas på franska.
Slutseminarium
Slutseminarium, motsvarande en ”intern disputation”, kan hållas när avhandlingsarbetet bedömts som nära nog fullbordat.
Examination av licentiatavhandling
Licentiatavhandling ska försvaras på franska vid ett offentligt seminarium.
Opponent och betygsnämnd utses av forskarämneskollegiet. Betygsnämnden skall bestå av tre ledamöter. Minst en av ledamöterna skall komma från annat universitet. Minst en av
betygsnämndens ledamöter ska ha didaktisk/utbildningsvetenskaplig kompetens.
Licentiatavhandlingen skall bedömas med något av betygen underkänd och godkänd. Vid betygssättning skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen.
Examensbenämningens förled
För forskarexamina inom ämnet franska används förledet filosofie.
