F A K T A R U T A F A K T A R U T A
Aktuell statistik våren 1999 Aktuell statistik våren 1999
FÖRSKOLEVERKSAMHET (Barn i åldern 1 – 5 år) Anta
Antal barn i förskola l barn i förskola Antal barn i familjedaghem Antal barn i enskild förskola
1200 1200 150
150
FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SKOLBARNSOMSORG Antal barn i förskoleklass
Antal barn i förskoleklass Antal elever i grundskolan
Antal barn i fritidshem Antal barn i familjedaghem Antal barn i enskilda fritidshem Antal skollovsplatser
450 450 3900
1400 100 70 80 SÄRSKOLA
Antal elever i den obl särskolan Antal elever i den obl särskolan Antal elever i gymnasiesärskolan
Antal studerande i särvux
65 65
25 5 FINNVEDENS UTBILDNINGSCENTRUM Finnvedens gymnasium
Antal elever
Antal elever 1200 1200
Vuxenutbildningen och Kunskapslyftet Antal helårsplatser vid den
Antal helårsplatser vid den reguljära vuxenutbildningen reguljära vuxenutbildningen Antal helårsplatser inom Kunskapslyftet Antal stud inom svenska för invandrare Antal stud vid Högskolan på Hemmaplan Antal stud inom Kvalificerad Yrkesutb
180 190 90 100 80 KULTURSKOLAN
Antal elever
Antal elever 1200 1200
DET DYRBARASTE VI HAR
DET DYRBARASTE VI HAR -- VÅRA BARN OCH VÅRA BARN OCH UNGDOMAR
UNGDOMAR
I denna skolplan redovisas huvuddragen i det utvecklingsarbete som kommer att bedrivas inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden under de närmaste åren. Det handlar om fostran, bildning, omtanke och livskvalitet. Stabilitet och utveckling präglar innehållet. Tydlighet och klarhet skall vara kännetecknande för tänkandet.
Fostran och utbildning skall kunna hantera den dubbla rollen att konservera och befria, att understödja mångfald och enhet, att överföra färdigheter och frigöra kreativitet! Det gäller också kompetensnivån hos de vuxna i vår kommun. Det handlar om framtiden.
All personal har därför en mycket ansvarsfull uppgift att utbilda och utveckla hela människan.
Inga tekniska förbättringar, nya organisationsstrukturer inom utbildningen eller uppfinningar, aldrig så kreativa, kommer att kunna ersätta den mänskliga och sociala relationen mellan barn – vuxen och elev – lärare.
Den pedagogiska kontinuiteten bygger på individens egen utveckling från tidig förskola vidare genom åren. All personal skall ha god kännedom om arbetet inom hela vårt pedagogiska verksamhetsområde liksom om barnens och elevernas olika utvecklingsfaser.
Inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde är de olika verksamheterna organiserade i tio områden. För varje område ansvarar en rektor. En ledarlagsmodell tillämpas, som innebär att varje rektor arbetar tillsammans med minst en biträdande rektor, undantaget Kulturskolan, som leds av en ensam rektor. Barn- och utbildningsnämnden har antagit en särskild ledarskapspolicy för ledarna inom nämndens ansvarsområde.
Varje område har stor frihet att utveckla och profilera sin verksamhet. I arbets- och kompetensutvecklingsplaner beskriver varje område hur detta kan ske. För varje budgetår fördelas de ekonomiska resurserna ut till varje område.
Under Barn- och utbildningsnämnden arbetar en särskilt tillsatt politisk grupp med mål- och utvärderingsfrågor, MUG. Gruppens uppgift är att initiera och följa upp utvärderingar och måldiskussioner. MUG är en förberedande instans till Barn- och utbildningsnämnden vad gäller mål- och utvärderingsfrågor. Flera av de frågor MUG arbetar med har aktualiserats av någon av de kontaktgrupper som nämnden organiserat för varje område. Kontaktgrupperna består av Barn- och utbildningsnämndens ledamöter, ordinarie som ersättare, och som bor inom respektive samverkansområde. Kontaktgruppen för Finnvedens Utbildningscentrum resp för Kultur skolan är sammansatt av en ledamot från respektive övrig kontaktgrupp. På gymnasiet finns särskilda programråd. I varje programråd finns förutom gymnasiets representanter, skolledning, personal och elev, också representanter från näringslivet och Barn- och utbildningsnämnden.
Barn- och utbildningsnämnden ser gärna en utveckling av lokala styrelser (verksamhetsråd) bestående av föräldra-, personal-, och elevrepresentanter. Tillkomsten av lokala styrelser måste bygga på ett lokalt engagemang.
Vid varje sammanträde med Barn- och utbildningsnämnden står överst på dagordningen: Mål- och resultatuppföljning. Under den punkten ges information och diskuteras mål- och resultatfrågorna ur ett framtids- och kvalitetsperspektiv. På dagordningen finns också som fast punkt Rapporter, där tillfälle ges för kontaktgruppernas eller programrådens företrädare att lämna en rapport från de olika områden.
Skolplanen följs upp varje år. Respektive rektorsområde skall i sin årliga kvalitetsredovisning lämna uppgift om hur arbetet med intentionerna i skolplanen fortskrider. Slutsatser redovisas angående vidtagna åtgärder och en bedömning lämnas om behovet av fortsatta insatser. En sammanfattning lämnas i nämndens årsberättelse. Innan en ny skolplan fastställs skall fullmäktige erhålla en utvärdering av hur denna skolplan fungerat som styrinstrument.
Barn- och utbildningsnämnden arbetar med ett decentraliserat ekonomiskt ansvar. I verksamhetsplanen redovisas inför varje nytt budgetår de ekonomiska ramarna för rektorsområdena. I skolplanen redovisas de huvudsakliga prioriteringar som görs inom ramen för tillgängliga ekonomiska resurser.
Denna skolplan är till sin struktur uppbyggd på i huvudsak samma sätt som läroplanerna inom förskolan och det offentliga skolväsendet och uttrycker hur verksamheten skall gestaltas och utformas i Värnamo kommun.
NORMER OCH VÄRDEN
I ett mångkulturellt samhälle blir behovet av en värdebas allt tydligare. Grundläggande värden som gäller människosyn, demokrati, respekt för och omsorg om människor oavsett ras, religion och kön, varsamhet mot allt levande, särskilt den nära miljön är viktiga värden som hör till värdegrunden. Det betyder att alla ska utveckla solidaritet, empati och ansvarstagande.
En positiv och ljus människosyn, en grundläggande tillit och en tro på individens inneboende förmåga, är ingredienser i den anda vår bygd är präglad av. Det är viktigt att det arvet förs vidare och utvecklas.
Samhället präglas idag av ett enormt informationsflöde, inte minst genom informationstekniken.
Allt större krav ställs därför på förmågan att sovra och kritiskt granska bland all information.
Det är en prioriterad uppgift att öva denna förmåga utifrån den gemensamma värdebasen.
I arbetsplanerna skall närmare redovisas
- hur arbetet skall utvecklas för att den gemensamma värdebasen ska kunna befästas och bli meningsfull för alla barn och elever, där främst inlevelseförmåga, ansvars- och omsorgskänsla uppövas och självförtroendet stärks.
- hur arbetssätt och förhållningssätt skall utvecklas där barn och elever övar upp förmågan att kritiskt granska och sovra i informationsflödet utifrån den gemensamma värdebasen.
- hur goda och sunda levnadsregler skall kunna accepteras av alla berörda i verksamheten och därmed bidra till en god lärandemiljö för alla.
I den årliga kvalitetsredovisningen lämnar rektor uppgift om hur arbetet med normer och värden fortskrider. Slutsatser redovisas angående vidtagna åtgärder och en bedömning lämnas av behovet av fortsatta insatser.
ANSVAR OCH INFLYTANDE
För den som får vara med och planera blir arbetet mer stimulerande. Den som får vara med och bestämma känner större delaktighet. Om målet är nåbart sporrar och inspirerar det till ökade ansträngningar. Den elev som har inflytande över sin egen studiesituation är motiverad att lära sig och att fortsätta söka kunskap. Hos det barn som upplever att det tas på allvar stärks självförtroendet och ett förtroende för de vuxna utvecklas. Ökat ansvar och inflytande i takt med mognad och ålder tjänar som en inskolning i ett demokratiskt mönster.
Att låta barn, elever och föräldrar ha inflytande över verksamheten betyder att ge förtroende.
Med förtroende växer också ansvarstagandet i det lilla till det större. Vår verksamhet, oavsett om det gäller de minsta barnen eller de vuxna eleverna, ska bygga på ömsesidigt förtroende.
Inflytandet ska inte inskränka sig till det organiserade och formella planet. Det är minst lika viktigt, om inte viktigare, att barnet/eleven får inflytande över sin egen situation, och kan påverka uppläggningen och organiserandet av arbetet.
I arbetsplanerna skall närmare redovisas
- hur modeller för personligt ansvarstagande för och inflytande över både lärande och arbetsmiljö kan utvecklas på alla stadier i takt med mognad och ålder.
- hur former för samverkan med hemmen utvecklas till meningsfulla kontakter och samtal som leder till inflytande, grundat på kunskap och ömsesidig förståelse och respekt.
I den årliga kvalitetsredovisningen lämnar rektor uppgift om hur arbetet med ansvar och inflytande fortskrider. Slutsatser redovisas angående vidtagna åtgärder och en bedömning lämnas av behovet av fortsatta insatser.
UTVECKLING OCH LÄRANDE
Grunden till ett livslångt lärande läggs redan i tidig ålder. Den sociala och kulturella miljön liksom den pedagogiska och språkliga stimulans som barn möter från tidiga år, påverkar på ett avgörande sätt deras förutsättningar för utveckling och lärande.
Förskolan skall därför erbjuda en god pedagogisk verksamhet där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande integreras. Verksamheten skall främja leken, språket, kreativiteten och ett lustfyllt lärande.
Skolan skall vidmakthålla barns nyfikenhet och lust att lära och vidareutveckla grundläggande kompetenser som, samarbetsförmåga, självförtroende, självständighet, förmåga att kommunicera, att tänka själv, att lösa problem. Därför måste skolans inre arbete utvecklas.
Det skall vara roligt att gå i skolan! Skolan och de vuxna har inte längre den auktoritet som kan förmå elever att lydigt gör sådant de inte finner någon mening och glädje i. Barn och ungdomar måste därför känna sig berörda av det som sker i skolarbetet, känna sig sedda och hörda, finna glädje i undervisningen och uppleva att de gör något meningsfullt.
För att verksamheten i förskola och skola skall ligga till grunden för ett livslångt lärande är det viktigt att skapa miljöer, där barn och ungdomar inspireras till olika typer av verksamheter och handlingar, till utforskande och upptäckande.
För Värnamo kommun och omgivande bygder är företagsamhet och uppfinningsrikedom ett viktigt särdrag. I profileringen av kommunens skolväsende bör detta komma till klart uttryck. Naturvetenskap och teknik skall på ett naturligt och intresseväckande sätt utgöra inslag redan i förskolan och i skolans tidiga årskurser.
I verksamhetsplanen reserveras särskilda medel för att stimulera intresset för naturvetenskap och teknik.
I arbetsplanerna skall närmare redovisas
- hur verksamheten i förskola och skola skall utvecklas för att skapa en trygg miljö och ge de bästa förutsättningarna för ett livslångt och lustfyllt lärande.
- hur arbetet med språk och språkutveckling bedrivs.
- hur elevaktiva arbetssätt utvecklas och tillämpas.
- hur företagsamhet och uppfinningsrikedom präglar det dagliga arbetet.
- hur intresset för naturvetenskap och teknik stimuleras från tidiga barnaår och upp genom ungdomsåren.
I den årliga kvalitetsredovisningen lämnar rektor uppgift om hur arbetet med utveckling och lärande fortskrider. Slutsatser redovisas angående vidtagna åtgärder och en bedömning lämnas om behovet av fortsatta insatser.
KONTAKTER MED OMVÄRLDEN
Förskolan och skolan skall - ur barnens och elevernas synvinkel - vara meningsfull, utmanande, spännande och icke förutsägbar. Nya vägar måste skapas för att skaffa kunskaper och förmedla värderingar. Att föra in omvärlden, dvs lokalt näringsliv, institutioner,
intresseföreningar liksom internationella kontakter är att föra in ytterligare meningsskapande dimensioner.
Ett annat sätt att öka kontakterna med omvärlden är att i högre grad basera undervisningen på projekt och temaarbeten. Många kunskapsområden kan integreras och det omgivande samhället utgör en viktig kunskapskälla. Men det gäller att barn och elever får möjlighet att sätta sig in i det projektorienterade sättet att arbeta. Lagarbete både bland barn/elever och personal är en viktig förutsättning för framgång.
Ett väl utvecklat samarbete mellan förskola/skola och det lokala kulturlivet underlättar närmandet till det omgivande samhället. Kultur är ett viktigt medel för att nå omvärlden.
Kulturella språk som musik, bild, dans mm är en naturlig del av barns och ungdomars behov att uttrycka sig. Den ökade integreringen mellan kulturskola, förskola, skola och fritidshem öppnar möjlighet till en breddning av skolan som kulturbärare och kulturförmedlare.
I verksamhetsplanen redovisas de resurser som bör avsättas för kontakter med omvärlden.
Det gäller särskilt internationella kontakter och kultursatsningar.
I arbetsplanerna skall närmare redovisas
- hur lokalt näringsliv, organisationer, intresseföreningar och internationella kontakter kan dels ges möjlighet att påverka undervisningens innehåll och uppläggning dels tillföra verksamheten ytterligare utmanande och spännande dimensioner.
- hur projekt- och temaarbeten kan ges en ännu mer framträdande position i det vardagliga arbetet.
- hur kulturella inslag kan utvecklas för att skapa nära kontakter med det omgivande samhället.
I den årliga kvalitetsredovisningen lämnar rektor uppgift om hur arbetet med omvärldskontakterna utvecklats. Slutsatser redovisas angående vidtagna åtgärder och en bedömning lämnas om behovet av fortsatta insatser.
BEDÖMNING OCH BETYG
Personalen skall genom regelbundna samtal med barn/elever och föräldrar hålla dem informerade om den kunskapsmässiga och sociala utvecklingen. I grundskolan och särskolan kan föräldrarna få ett skriftligt omdöme som komplement till utvecklingssamtalen.
Betygssättning är formellt sett en myndighetsutövning och i den bemärkelsen en rättsäkerhetsfråga. Grundskolan skall använda de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i slutet av årskurs 9 som stöd för betygssättningen. I Värnamo kommun skall liknande prov användas också i årskurs 5. På motsvarande sätt skall de nationella kursproven
inom gymnasieskolan och kommunala vuxenutbildningen användas. Rektor ansvarar för att de nationella betygskriterierna tolkas och tillämpas på ett likvärdigt sätt.
För elever som i sitt slutbetyg från grundskolan riskerar att inte nå upp till nivån för godkänt i svenska, engelska och matematik tillämpas ett särskilt åtgärdsprogram.
För barn/elever i behov av särskilt stöd skall individuella åtgärdsprogram upprättas. Inom varje rektorsområde skall finnas specialpedagogisk kompetens som medverkar i bl a elevvårdskonferenser eller motsvarande och som ansvarar för erforderlig dokumentation och uppföljning.
Screeningtester för kontroll av läsförståelse, ordkunskap och stavning genomförs varje år fr o m förskoleklass till sista klass i grundskolan. Motsvarande tester i matematik skall utvecklas.
I verksamhetsplanen redovisas de resurser som disponeras för elever i behov av särskilt stöd.
I arbetsplanerna skall närmare redovisas
- hur föräldrar och/eller barn/ungdomar hålls informerade om den kunskapsmässiga och sociala utvecklingen.
- hur likvärdigheten i betygssättningen kan förstärkas.
- hur den specialpedagogiska kompetensen säkerställs och används för barn/elever i behov av särskilt stöd.
I den årliga kvalitetsredovisningen lämnar rektor uppgift om hur arbetet med bedömning och betyg utvecklas liksom resultatet från de nationella proven. Slutsatser redovisas angående vidtagna åtgärder och en bedömning lämnas om behovet av fortsatta insatser.
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
En kvalitetsmedveten organisation sörjer för att få en god kunskap om hur verksamheten uppfattas av de som är brukare i verksamheten. Detta kräver att verksamheten kontinuerligt följs upp och utvärderas.
Begreppet utvärdering avser en värdering av en process mot de uppställda målen. Med begreppet uppföljning menas en avstämning under processens gång.
Ett kvalitetssystem ska säkerställa att resurser som ges används på ett optimalt sätt så att de uppsatta nationella målen uppfylls.
Utvärdering och uppföljning ska ge kunskap om hur verksamheten fungerar och ge nödvändig information för förändring och utveckling av verksamheten.
Olika metoder kan användas för utvärdering och uppföljning t.ex. nationella prov, screeningtest, enkäter, observationer och utvecklingssamtal. Ett viktigt instrument för egenkontroll är dokumenterad ”vardagsreflektion”. Genom lämplig dokumentation och kollegiala samtal sker en kontinuerlig uppföljning av arbetet.
Det är vars och ens ansvar att göra insatser i tid. Detta innebär för den enskilde medarbetaren ett ansvar att upptäcka t.ex. barn i behov av särskilt stöd och att föreslå lämpliga åtgärder.
I arbetsplanerna skall närmare redovisas
- vilka instrument som används för uppföljning och utvärdering.
- hur dessa instrument används och utvecklas.
I den årliga kvalitetsredovisningen lämnar rektor uppgift om hur arbetet med uppföljning och utvärdering fortskrider. Slutsatser redovisas angående vidtagna åtgärder och en bedömning lämnas om behovet av fortsatta insatser.
FORTSATT UTVECKLING
Förutom tidigare redovisade särskilda satsningar avser Barn- och utbildningsnämnden stimulera fortsatt utveckling inom områden som under längre eller kortare tid varit föremål för särskilt intresse.
Exempel på sådana områden är
v Särskolan och integreringen av dess elever i grundskolan i en strävan att försöka förverkliga tanken kring en SKOLA FÖR ALLA.
v Miljöarbetet särskilt med inriktning mot regeringens förordning kring MILJÖSKOLA.
v Skolmåltidsverksamheten med ambitionen att tillhandahålla en tredjedel av elevernas dagsbehov samt att på sikt tillreda maten med KRAV-märkta produkter.
v Kompetensutvecklingen där arbetet fortsätter med en inriktning mot lärarnas forskning kring elevernas lärande.
v Språklänken, en arbetsgrupp bestående av representanter från Barn- och utbildningsförvaltningen, Kulturförvaltningen samt från Landstinget, med uppgift att stimulera språklig utveckling hos barn, ungdomar och vuxna.
v Utvecklingsteamet - en grupp bestående av tjänstemän inom BU-förvaltningen med syfte att se till att de resurser som avsätts för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd används så att barn och ungdomar utvecklas på bästa sätt.
v Vuxenutbildningen i ett helhetsperspektiv hos alla utbildare inom vår kommun, samt en utveckling av pedagogiken för att kunna tillmötesgå de vuxnas utbildningsbehov och intressen.
v FN:s barnkonvention, vars innehåll i allt väsentligt bör genomsyra all vår verksamhet enligt vårt lokala policydokument.
v Kommunens olika program bör i tillämpliga delar aktualiseras i vår verksamhet. Exempel på sådana program är
ü Drogpolitiska programmet ü Handikappolitiska programmet ü Invandrarpolitiska programmet ü Kretsloppsprogrammet
ü Målsättningen för barnkulturen
