Nr 178 : 1979 Statens väg- och trafikinstitut (VTl) - Fack - 58101 Linköping ISSN 0347-6030 National Road & Traffic Research Institute - Fack - S-58101 Linköping : Sweden
Trafikmiliö för barn. i förskola
1 78
av Peter W Arnberg, Gunilla Derefeldt
Trafikmiljö för barn i förskola
1
av Peter W Arnberg, Gunilla Derefeldt
FÖRORD
Denna rapport som utgör ett försök att beskriva trafik-miljön vid 296 förskolor i 30 kommuner i Sverige under
1977 och 1978 har utarbetats på uppdrag av socialsty-relsen och statens väg- och trafikinstitut (VTI). I
arbetet har förutom författarna även deltagit Brita Holm från socialstyrelsen samt Carl-Adolf Öström och Knut Råhs från VTI. De senare två har ansvarat för stansning och programmeringsarbete. En utmärkt hjälp har även er-hållits från personalen i många förskolor.
Projektet ingår i en serie vilken har som mål att ge
underlag för förbättringar av barns trafiksäkerhet. I serien har tidigare presenterats rapporter dels
rö-rande barn och cykelmanövrering respektive cykelutform-ning (VTI rapporterna 45, 149 och 150), dels rörande
skyddssystem för barn i bilar (VTI rapporterna 36, 37, 63, 66, 105, 106 och 122).
För närvarande pågår arbete med att konstruera en
barn-anpassad cykel med bl a en ny typ av brOmssystem liksom
arbete med att pröva och eventuellt vidareutveckla ett antal skyddssystem för barn som vuxit ur bilbarnstolar.
SAMMANFATTNING
SUMMARY
BAKGRUND
Lekskolevägar i östersund av Lars Gustafsson m fl
Trafikmiljön invid förskolor/skolor, en pilotundersökning av Stina Sandels
FÖRSKOLEVÄGAR OCH -MILJÖ I HELA SVERIGE BEARBETNING
METOD Förskolor
Enkätkonstruktion
Observationer och intervjuer
RESULTAT Svarsprocent
Institutionstyper för förskolan Ålder, handikapp och invandrare
Trafikolyckor och tillbud i samband med förskolegången
Bedömning av förskolemiljö och -väg från
trafiksäkerhetssynpunkt
Hur och tillsammans med vem färdas
bar-nen till/från förskolan?
Ökade risker under vinterhalvåret Föräldrarnas svar
Förskolemiljöns utformning från
trafik-säkerhetssynpunkt
Jämförelse mellan förskolor i
tättbe-byggda - icke tättbetättbe-byggda områden
Jämförelse mellan förskolor med avseende
på institutionstyp VTI RAPPORT 178 II IV ( D Q O N O N 10 10 11 14 18 21 22 27 33 36
5.12 Jämförelse mellan förskolOr i norra, mellersta och södra Sverige
5.12.1 Institutionstyp för förskola
5.12.2 Förskolepersonalens skattningar av för-skolemiljö, förskoleväg och färdsätt 5.13 Skolskjuts 5.14 Föräldrakommentarer 5.15 Trafiktekniska önskemål 5.16 Trafikundervisning 5.17 Allmänna kommentarer 6 DISKUSSION 6.1 Metoddiskussion 6.1.1 Enkätmetod
6.1.2 Urval och möjligheter att generalisera 6.2 Speciella grupper som är svåra att ge
trafikundervisning Olyckor och tillbud . Bedömning
Färd till/från förskolan Barnens Trafikklubb
Förskolemiljöns konkreta utformning totalt
6.8 Glesbygdsområde och norra Sverige
6.9 Skolskjuts 6.10 Trafikundervisning 7 SLUTORD REFERENSLISTA Bilaga 1 (2 sidor) Bilaga 2 (7 sidor) Bilaga 3 (4 sidor) Bilaga 4 (3 sidor) Bilaga 5 (3 sidor) VTI RAPPORT 178 Sid 39 39 40 44 45 45. 45 46 47 47 47 48 48 49 49 50 51 51 52 53 54 55 56
Fack
8-581 01 LINKÖPING Sweden
ABSTRACT
A survey of nearly 300 preschools in Sweden with more than 9 000 children has recently been carried out. Responses to questionnaires sent out to preschool
personnel (response rate of 95%) and the children's parents (response rate of 70%) have provided
informa-tion concerning, among other areas, the traffic
environment surrounding the preschools and the
children's mode of transportation and route to/from school. Time of the year as well as the effect of
where in Sweden the preschool was located were studied. Accidents and near accidents were also studied during the period January, 1977, to May, 1978.
II
Trafikmiljö för barn i förskola
av Peter W Arnberg, Gunilla Derefeldt och Stina Sandels
Statens väg- och
trafik-institut Fack
581 01 LINKÖPING
SAMMANFATTNING
Den allmänna förskolan harnyligen införts i Sverige
(1975) och en kraftig utbyggnad av hela förskoleverk-samheten har skett. Barns kontakt med vägtrafik har
därigenom ökat starkt, och som en följd av detta risken för olyckor. En kartläggning av den trafikmiljö
för-skolebarnen utsätts för har därför utförts för att underlag till realistiska och effektiva åtgärder skall
kunna ges.
Trettio kommuner från hela Sverige deltog i studien och från dessa slumpades 296 förskolor ut. Till dessa
förskolor sändes frågeformulär till personal, föräldrar och skolskjutsförare. Frågorna rörde i huvudsak för-skolornas miljö från trafiksäkerhetssynpunkt samt hur barnen tog sig till och från förskolan. Tre olika tider på året sändes formulär ut (september, februari och maj)
för att variationer under olika årstider skulle kunna
följas. En genomgång av hur formulären fyllts i och
intervjuer med personal, föräldrar och barn gjordes vid ett 50-tal förskolor. Svarsprocenten, dvs de skolor där personalen besvarat minst ett formulär, var över 95%. Svarsprocenten för föräldraformuläret var 70%. I 15% av förskolorna ansågs trafikmiljön farlig och i 25% vägen till förskolan. De faktorer som karakteriserade en farlig trafikmiljö var brist på eller dålig kvalitet på stängsel, brist på varningsskyltar, dåliga siktför-hållanden och för hög fart på vägarna runt förskolan. Problem för den stora grupp av barn som gick (närmare
40% varav över 60% ensamma på våren) och som åkte cykel
(närmare 10% på våren varav 25% ensamma) var brist på gång- och cykelbanor liksom säkra övergångsställen.
I de flesta förskolor (96%) gavs någon form av trafik-undervisning, men formen och mängden varierade mycket. Föräldrarna ansåg att den mesta undervisningen gavs
av dem ochcüJüü150% av dem använde material från
Bar-nens Trafikklubb.
IV
The traffic environment of preschool children
by Peter W Arnberg, Gunilla Derefeldt och Stina Sandels National Swedish Road and Traffic Research Institute Fack
S-581 01 LINKÖPING Sweden
SUMMARY
The past decade in Sweden has witnessed a social revolution in which, more and more frequently, both parents work outside the home, leaving the care of the child to others, e.g., in day nurseries of family
daycare homes. This has resulted in the child's being
exposed to traffic at a much earlier age than was
previously the case as a result of transportation to daycare facilities by car or bus or as a pedestrian or cyclist. Information concerning how young children get to their preeschools, as well as concerning the
traffic environment surrounding the preschool itself,
is thus necessary in order to: 1) study the
traffic-related accident risks for young children; 2) develop
programs for accident prevention; and 3) develop programs for the traffic education of children.
A survey of nearly 300 preschools in Sweden with more
than 9 000 children has recently been carried out.
Responses to questionnaires sent out to preschool personnel (response rate of 95%) and the children's parents (response rate of 70%) have provided
informa-tion concerning, among other areas, the traffic environment surrounding the preschools and the
children's mode of transportation and route to/from school. Time of the year as well as the effect of
where in Sweden the preschool was located were studied. Accidents and near accidents were also studied.
Accidents and near accidents were also studied during
the period January, 1977 to May, 1978.
dangerous traffic environment included a lack of or
poor quality of existing fences, lack of warning signs,
obstructed vision, and too high a speed on roads surrounding the preschool. Safety hindrances for the large group of children walking and bicycling to pre-school included, e.g., the lack or proper pedestrian
and bicycle paths.
In nearly all of the preschools (96%), at least some
traffic education was stated as being given, although the form and extent of this education varied greatly. Parents, however, felt that most of the children's
education in traffic was provided at home. Nearly
half of the parents used material from "The Children's
Traffic Club".
Sverige (1975) samtidigt som en utbyggnad av hela förskoleverksamheten skett. I och med detta har många
små barns kontakt med vägtrafik ändrats kraftigt.
Observations- och intervjuundersökningar visar att
förskolebarn förr lekte och vistades mycket nära hemmet.
Sandels (1968) visade att 82,5% av förskolebarnen fanns
närmare än 100 m från dörren till huset där de bodde. Ju äldre barnen var ju större avstånd vistades de på, men trots det fanns ändå 72% av 5 - 6-åringarna inom
100 m-området. Genom att leka nära hemmet kan barnen få viss kunskap om trafiken och gradvis utöka det område de känner till i sin egen takt.
Spolander (1979) har efter en litteraturgenomgång även
kommit fram till att barnen vistas nära hemmet och att
de redan mycket tidigt får vara på egen hand. Spolander påpekar att det visserligen verkar finnas en skillnad mellan olika typer av bostadsområden men att den inte
är så stor.
I och med att förskolan byggts ut har många barns
för-hållanden ändrats mycket kraftigt i samband med att de måste ta sig till och från förskolan och därigenom även måste anpassa sig till en ny trafikmiljö. Det
är därför angeläget att en kartläggning sker av den
trafikmiljö förskolebarnen utsätts för så att eventuella onödiga risker och nya problem upptäcks så tidigt som möjligt för att underlag till effektiva motåtgärder skall kunna ges.
I ett par tidigare undersökningar av Sandels, 1973 och
Gustafsson, Olofson och Gustafsson, 1971 har en del problem klarlagts i samband med lekskolor och förskolor
i två områden, nämligeni Kalmar län och i Östersund.
Utifrån deras material och speciellt Sandels' utprovade
frågeformulär har i denna studie ett riksurval av
för-skolor från 30 kommuner
studerats-Lekskolevägar i Östersund av Lars Gustafsson m fl
I denna rapport som består av 5 delundersökningar studeras följande i 8 lekskolor: l. Barnens
trafik-kunskap 2. Barnens färdvägar 3. De aktuella färdsätten
under en dag i maj 4. Föräldrarnas upplevelse av bar-nens risk 5. Förskolelärarnas syn på barbar-nens trafik-utbildning. En rad allmänna slutsatser har
presente-rats av Gustafson m fl.
l. Lekskolevägarna i Östersund utgör en betydande risk-faktor, men stora skillnader finns mellan olika
lekskolor.
2. Lekskolevägens farlighet beror dels av lekskolans läge i förhållande till sitt upptagningsområde, dels av kvalitén på trafikplaneringen inom området.
3. Lekskolebarnens trafikkunskaper är genomgående yt-liga, och barnen har svårt att tillämpa dem i en praktisk trafiksituation.
4. På grund av brister i den egna utbildningen och
bristande resurser torde förskolelärarna i dagens läge inte vara rustade att ge barnen optimal
trafik-undervisning.
5. Många barn har bristande tillsyn på vägen till och från lekskolan. Främsta orsak till detta är vuxnas
överskattning av barnens förmåga att klara sig på egen hand i trafiken.
Gustafsson m fl betonar att statistiken rörande barn-olyckor är dålig och att det inte går att få fram hur många barn som skadar sig på vägen till och från
lek-skolor eller vid dessa. I undersökningen framhålls även
att förskolebarn har sämre synförmåga än vuxna (svårig-heter att växla mellan närsyn och fjärrsyn) (jfr
Sandels, 1968). De har även svårare att lokalisera
ljud och har problem med samtidiga skeenden (bristande
simultankapacitet). En rad konkreta åtgärder föreslås även i studien, bl a att trafikplaneringen i nya skol-delar utformas enligt SCAFT-gruppens riktlinjer med
separering av de olika trafikslagen och att man försöker undvika att förskolebarn skall behöva korsa gator av genomfartskaraktär.
Trafikmiljön invid förskolor/skolor, en pilotundersök-ning av Stina Sandels
Sandels' undersökning inleds med att betona och ge
referenser som visar att barn i förskole- och
låg-stadieåldern ofta råkar ut för trafikolyckor när de är på väg till/från förskola/skola och att barn t o m skadas av fordon inne på förskolan/skolans område. Undersökningen utfördes på 34 förskolor och 32 låg-stadieskolor i Kalmar län. Frågeformulär rörande
trafikmiljön besvarades av bilkårister sedan de genom-fört trafikobservationer under ett eller flera 5-minu-terspass. Resultaten visade att förskolorna nästan alltid låg i tättbebyggt område oftast vid allmän väg
(26 av 34) med hastighetsbegränsning 50 km/h. De flesta låg vid raksträckor (20 av 34) men tre- och
flervägs-korsningar förekom även (14 av 34). De flesta förskolor
hade en in-/utfartsväg, en del hade flera och en del
låg direkt vid en gata. Mer än hälften av in-/utfar-terna hade skymd sikt. Häckar, buskar, parkerade fordon, staket m m skymde sikten.
De flesta förskolor hade inte något övergångsställe
i närheten. Belysning vid övergångar samt signalreglerade
sådana saknades helt liksom gångbroar eller
gång-tunnlar under vägen. Gångbanor fanns på en eller båda sidor av vägen hos 29 av förskolorna, men endast i 2
fall fanns cykelbana.
Staket kring tomten förekom vid 21 förskolor. Endast 6 hade låsbar grind. Skyddsräcken vid in-/utgång fanns
bara vid 5 förskolor.
Bilar på gården förekom vid 12 förskolor. Under observa-tionstiden förekom körande bilarpå 6 av förskolorna. Fyra förskolor hade skolskjutshållplats invid väg,
30 hade det inte.
Vanligaste trafikintensiteten på vägarna invid försko-lorna var 10 - 30 fordon/ 5 minuter (22 förskolor),
endast 9 förskolor hade vägar med en trafikintensitet av fler än 30 fordon/ 5 minuter.
I jämförelse med lågstadieskolorna var bristen på
när-liggande övergångsställen, Skyddsräcken och staket
markant, likaså var skolskjutshållplatser invid skolan mycket vanligare än vid förskolorna. Sandels (1973) påpekar även att staketen ibland var så låga, att även små barn med lätthet kunde kliva över dem.
VTI RAPPORT 178 __ . . . A W -o -. . . i . -< v. _ _ - ° - v-_ h p o -. -p i a . . .
ett behov föreligger av en undersökning omfattande hela landet rörande förskolebarnens trafikmiljö. Mål-sättningen med följande studie är att undersöka om resultaten från de ovan beskrivna studierna från Öster-sund respektive Kalmar län är representativa för hela Sverige. För att öka jämförbarheten och minska kostna-derna har Stina Sandels' utprövade formulär (som här ifylls av personalen) i den del som täcker förskole-miljön använts utan större ändringar. För att studera barnens väg till förskolan har både ett formulär till personalen konstruerats och ett till förskolebarnens
föräldrar.
I undersökningen har olika årstiders effekt på hur barnen tar sig till förskolan även studerats genom att förutom det första formuläret som gick ut på hösten, konstruera och sända ut ett formulär på vintern och ett på våren. Omfattande uppföljningar av resultaten
har även utförts genom besök av förskolor i hela
Sverige liksom telefonkontakt med personal.
Syftet med undersökningen är att:
1. Samla information rörande trafikmiljörelaterade olycksrisker för förskolebarn.
2. Undersöka metoder och medel för att reducera dessa
risker.
3. Undersöka existensen av trafikundervisning och ev behovet av undervisningsprogram.
BEARBETNING
Utifrån den stora mängd av data som insamlats har en begränsad bearbetning skett som i så hög grad som
möj-ligt svarar mot undersökningens målsättning. Data finns
emellertid på kort och ytterligare bearbetningar kan
därför göras om det blir ekonomiskt motiverat. Den
stora mängden data gör att inte alla dessa kan presen-teras. Så har t ex skillnaderna mellan tätort - ej
tät-ort respektive daghem - deltidsgrupp - gemensam
för-skoleavdelning - fritidshenl inte kunnat presenteras
i alla variabler.
I stället för en omfattande och svårtillgänglig presen-tation av frågeformulären har personalens bedömningar
givits stor vikt. En kontroll av förhållandena och
per-sonalens bedömningar i alla förskolor med hjälp av
kar-tor, intervjuer och observationer har därför gjorts.
Detta bedömdes som nödvändigt då normerna för många
bedömningsfrågor om barnens säkerhet antogs vara olika i olika förskolor. Normerna visade sig emellertid vid
kontrollen vara överraskande lika i de förskolor som
ingick i studien.
METOD
Förskolor
Trettio kommuner utslumpades från alla kommuner i
Sverige. Ur deras register över institutioner som
används för förskoleverksamhet utslumpades därefter 10 förskolor i varje kommun. I de kommuner som hade
mindre än 10 förskolor togs alla de som fanns med i urvalet. I de stora kommunerna som hade betydligt mer än 10 förskolor medtogs ytterligare förskolor för att
erhålla ett representativt sampel från varje kommun. Totalt urval utgjordes av 296 förskolor.
VTI RAPPORT 178 _ §F 4 , _ _ _ . 4
l. Stina Sandels' utprövade formulär användes i huvudsak oförändrat för att belysa miljöfrågor vid förskolan.
Personalen uppmanades emellertid att även rita en karta över förskolan och dess närmaste omgivningar. En ny
del gjordes som täckte barnens väg till och från försko-lan och hur de färdades. Ytterligare en del gjordes för
att få reda på om barnen undervisades i trafik och hur
personalen upplevde olika trafiksäkerhetsproblem. En grafisk skala användes även med ändpunkterna "Helt säker" respektive "Mycket farlig", där personalen med
ett kryss markerade sin bedömning av t ex förskolans
trafikmiljö. Dessutom ställdes frågor rörande olyckor
runder föregående skolår. Formuläret prövades i 5
för-skolor och personalen där uppgav att det gått bra att fylla i.
2. Ett formulär delades ut till 10 föräldrar (om det
fanns så många) i varje förskola, dvs 296 st. Detta
innehöll frågor om barnens väg till/från förskolan, föräldrarnas åsikter om den samt barnens
trafiksitua-tion.
3. Ett frågeformulär delades ut till de taxi- och
skol-bussförare som skjutsade förskolebarn. Frågorna rörde t ex säkerhet i fordonen. Två formulär sändes till varje förskola.
4. Ett frågeformulär som täckte förskolornas vinter-förhållanden konstruerades med bl a frågor rörande hur
barnen tog sig till/från skolan och om reflexer.
c5. På våren sändes det sista formuläret ut och i det var huvudfrågan hur barnen tog sig till/från förskolan efter ett års erfarenhet. Frågor rörande trafikolyckor
i samband med förskolegång fanns även med.
Observationer och intervjuer
över 50 förskolor besöktes dels för att kontrollera hur formulären var ifyllda och dels för att direkt från
personal, föräldrar och barn få upplysningar om
trafik-problem i samband med förskolan.
Typiska förskolemiljöer VTI RAPPORT 178 -4 -* n i a -* _ 1 q u . \. h . . -._ . _ _ _ . . . W _ á-H M M A J M * n a m -' -_ * ü l _ _ _ . r i _ r uv' i * ww-_ W
-Den totala svarsprocenten, dvs det antal förskolor som besvarat minst ett formulär, var 95,3% (282/296).
Orsaker till bortfall bland dem som inte besvarat någon enkät vid något av de tre undersökningstillfällena fram-går av tabell 1.
Tabell 1 Orsaker till bortfall
Antal
Förskolan nedlagt l
" förstörd vid brand l
" belägen på ö med lite trafik 5 " vill ej deltaga p 9 a tidsbrist, 3
personalbrist, ändrade lokaler etc
" har ej svarat 4
14 Svarsprocenten för ett givet undersökningstillfälle
är givetvis lägre än den totala. Hur svarsprocenten
varierar för de olika undersökningstillfällena framgår
av tabell 2.
Tabell 2 Svarsprocenten för personal och föräldrar
för de olika undersökningstillfällena.
Svars-procenten för föräldrarna är beräknad med avseende på det antal skolor, där personalen
besvarat och sänt i septemberformulären.
Siffrorna inom parentes anger frekvenser av antalet möjliga
September -77 Februari -78 Maj -78
%
%
%
Personal
83,4 (248/296) 88,2 (261/296) 88,9 (263/296)
Föräldrar 69,8 (1731/2480)
10
Som framgår av tabell 2 stiger svarsprocenten för
per-sonalen under året. En stor del av perper-sonalen uppgav
också spontant att de under årets lopp, kanske efter många påminnelser, alltmer insåg betydelsen av en dylik undersökning. Anledningar till bortfall förutom
de i tabell 1 angivna var förutom glömska eller
oföre-tagsamhet oftast föreståndare-eüdfnrlokalitetsbyte under året. En inte helt ovanlig anledning var också att personalen ansåg sin förskola som icke representativ från trafiksäkerhetssynpunkt och därför, till en början,
inte tyckte att denna undersökning gällde den egna
för-skolan. De underlät således att sända in svaren för det första och/eller andra undersökningstillfället.
Bort-fallet bland föräldrarna berodde enligt lärarna huvud-sakligen på glömska eller ovilja att deltaga, men även
på språksvårigheter bland invandrarföräldrar. I
föräldrar-nas svarsbortfall ingår förutom egentligt bortfall även annat bortfall från de glesbygdsförskolor, som inte har
10 barn inskrivna i förskolan och bortfall från försko-lor där många barn varit sjuka i september och där
så-ledes lärarna inte kunnat sända in svar från 10 föräldrar.
Institutionstyper för förskolan
De institutionstyper av förskolor som ingår i
under-sökningen är deltidsförskola, daghem, gemensam för-skoleavdelning och fritidshem. Härav utgörs nästan
alla av deltidsförskola (60,9%) och daghem (28,7%).
Gemensam förskoleavdelning och fritidshem utgör
till-sammans endast något över 10% (6,5% respektive 3,8%) av de undersökta förskolorna.
Ålder, handikapp och invandrare
Totala antalet inskrivna förskolebarn, som ingår i
undersökningen uppskattas till ca 9 200 barn. Svar från
VTI RAPPORT 178 i . y* -** _ 0 -_ F M . W W - »-0 -W -1' >
248 förskolor (septemberenkäten) med totalt 7 736 in-skrivna barn visade att 174 st eller ca 2,3% har någon form av fysiskt handikapp. Antalet barn som är invand-rare är 545 eller ca 7%. Invandrarbarnen får betraktas som en riskgrupp, då de bl a p g a språksvårigheter
kan ha svårigheter att tillgodogöra sig undervisning
om trafik, Undersökningen visar alltså att ett icke
oansenligt antal barn, ca 700 eller närmare en tiondel, kan tänkas ha någon form av handikapp, som just i sam-band med trafik erbjuder extra svårigheter, antingen
då det gäller att få information om trafiken eller
att röra sig i den. Hur dessa barn fördelar sig med
avseende på invandrare och olika fysiska handikapp framgår av tabell 3.
Tabell 3. Procentuell fördelning av 719 barn från 248 förskolor med totalt 7 736 barn med avseende på grupperna invandrare och barn med fysiskt handikapp. Grupperna är beroende, dvs i
gruppen fysiskthandikappade kan invandrare
ingå och vice versa. Procenttalen kan därför ej adderas. o\ ° Invandrare 41 Synskadade 10 Hörselskadade 7 Rörelsehindrade 12 Utvecklingsstörda 19 Annat handikapp 10
Svar från föräldraformuläret ger en uppfattning om åldrarna på barnen. De flesta var 6 år (63%), 5 år
(20%) och 4 år (7%), % var under 4 år och 3% var över 6 år. 2% uppgav ingen ålder.
Trafikolyckor och tillbud i samband med förskolegången Under tiden januari 1977 till maj 1978 inträffade
sammanlagt 19 tillbud och olyckor bland barn på väg
12
till/från eller invid förskolan. Härvid dödades 1 och skadades 1 barn svårt. Tillbudens och olyckornas
för-delning bland fotgängare, cyklister, passagerare, dvs
barn som färdas med skolskjuts, bil eller buss samt lekande barn på förskolans uteplats framgår av tabell4. Tabell 4. Antal tillbud och olyckor under tiden
för-delade på fotgängare, cyklister, passagerare och lekande förskolebarn.
I __ __ A _ _ . -. -øM
Antal till- Antal olyckor med Antal olyckor med Dödsfall bud utan lindrig skada svår skada
(sjuk-personskada (från skrubbsår husvistelse) till skador som
krävt sjukhusbesök)
?otgängare l l l
Zyklister l
Passagerare 8
;ekande barn 1
Intervjuer med berörda förskolor angående tillbudens och
olyckornas art visade att variationen var mycket stor. Bland fotgängare skedde dödsfallet i samband med att ett förskolebarn korsade en bred och livligt trafikerad gata. Barnet blev vid övergången påkört av en bilist. På samma gata skedde även ett tillbud. Ett förskole-barn tappade vid övergången vanten på övergångsstället, sprang tillbaka ut i gatan för att hämta vanten och var mycket nära att köras på av kommande bilar.
Den svåra olyckan (se tabell 4) skedde i samband med
att ett barn blev omkullcyklat på en gångväg.
För-skolebarnet blev allvarligt skadat och fick tillbringa
en tid på sjukhus. Av de tre lindriga olycksfallen skedde även ett på en gångväg. Ett förskolebarn blev under promenad till förskolan tillsammans med en för-älder påkört av en mopedist. De två andra lindriga
VTI RAPPORT 178 r' . . . P h -_ --F -r <0 » »m m -m m . . -u_ ø_ l , _ °. _ wøm W -. . , _ * ww«« W
olyckorna blev ej beskrivna och lärarna kan vid telefon-samtal, ca sju månader efter formulärets ifyllande, inte
längre exakt erinra sig.
Bland cyklister skedde en av de lindriga skadorna då ett barn på väg hem från ett fritidshem cyklade rakt ut på gatan från skolans provisoriska infart, med mycket dålig sikt ut mot gatan, och var nära att
kol-lidera med en mötande bil. Bilisten hann bromsa och skolbarnet väja åt sidan. Barnet körde emellertid omkull, fick skrubbsår, men undvek att bli påkört. De två andra lindriga skadorna liksom tillbudet skedde under färd till skolan. Barnen cyklade själva men i sällskap med en av sina föräldrar och körde omkull. Bland passagerare hände ett tillbud så att ett fyra-års barn under färd till daghemmet ramlade ur bakdörren på föräldrarnas bil. Barnet trillade i en snödriva och slog sig knappt alls. Tillbudet skedde tidigt på
morgonen på en liten väg med lite trafik. Ett annat av
tillbuden skedde i samband med sväng. En mamma med två barn i bilen blev vid sväng och infart till förskolan
påkörd av en bakomvarande bilist, som inte observerat
blinkningen inför svängen.
Två av tillbuden hänfördes till halt väglag. Detta
an-gavs som huvudorsak till två singelolyckor med
skol-skjutsar som hamnade i diket. Ytterligare två av
till-buden skedde i samband med dålig sikt. I ett fall
kroc-kade två privatbilar, båda med förskolebarn i, på väg
utanför förskolan, där sikten var skymd på grund av både kurva och backkrön. Det andra skedde i snöigt
vinter-väglag. En taxi med förskolebarn mötte på huvudled en omkörande bil. För att undvika frontalkrock körde taxi-föraren ut i snömodden och i diket med barnen. Ett av
tillbuden hände efter hemfärden. Ett barn släpptes vid
hemkomsten av vid en stor väg, sprang framför taxin han
åkt med ut på vägen och var nära att bli överkörd av
en mötande bilist.
14
Bland lekande barn på förskolans gård hände vid pulka-åkning att barnen p g a trasigt stängsel och mycket snö åkte under stängslet rakt ut på en näraliggande huvudled. Kommande bilar hann emellertid att bromsa i tid. På fråga om orsaker till att inga olyckor förekom i en del förskolor under året uppger ca 42% av skolorna att barnen haft tur och därmed undgått olyckor. Ca 38% uppger att det beror på säker skolväg eller -miljö.
Bedömning av förskolemiljö och -väg från trafiksäker-hetssynpunkt
Utifrån personalens bedömningar av förskolemiljön och -vägen, av de kartor personalen ombads rita över för-skoleområdet, av svaren från enkätformulären samt från våra besök vid förskolor framgår, att i undersökningen ingår förskolor, som vad gäller trafikmiljö och trafik-säkerhet är väldigt olika. Undersökningen spänner över trafiksäkra förskolor belägna i helt bilfria områden till sådana som är farligt belägna, i närheten av vägar
med livlig och.tung trafik, med höga hastigheter, med
flera korsningar, med skymd sikt och/eller backkrön.
Som exempel kan anges att i undersökningen ingår
nybyggda, moderna förskolor i bilfria områden med huvud-sakligen gång- och cykelbanor, förskolor belägna i
villor eller i lägenheter i bostadsområden, förskolor belägna i provisoriska lokaliteter i centrala delar av samhällen, nära körbanor och utan skyddade uteområden,
förskolor i glesbygd med ytterst ringa trafik eller förskolor nära riksvägar.
Trots att en bedömning med avseende på trafiksäker
miljö kan var svår att göra p g a detsüxnxiantal
fakto-rer som måste vägas in vid en sådan bedömning visade en jämförelse mellan personalens bedömningar och våra
gjorda utifrån enkätformulär, kartor och besök god överensstämmelse. Jämförelsen visade att förskolor med
VTI RAPPORT 178
_ _ _ _ ' v _ _ * 0 _ . A -, . V . §f . __ __ __ .. __
ett poängvärde mellan 0 och 40 på den grafiska
skatt-ningsskalan i allmänhet var säkra. De var antingen
belägna i bilfria områden, icke tättbebyggda områden,
i villa- eller hyresområden med huvudsakligen gång
och/eller cykelbanor eller enstaka körbanor. Var de belägna i samhällen så var de väl skyddade med bra staket runt hela gården samt hade bilfria gårdar. Förskolor med ett poängvärde mellan 40-80 var att
be-trakta som icke ofarliga. I allmänhet var de belägna
i samhällen med 50 km/h-trafik, belägna nära körbanor,
saknade fullständiga och bra staket runt skolan eller
uteområdet, samt tillät trafik på gården.
Förskolor med ett poängvärde över 80 poäng var att betrakta som farligt belägna. Ofta var de belägna nära
livligt trafikerade vägar, t ex genomfartsleder eller
andra stora Vägar med tung och farlig trafik. De kunde
också vara belägna i backkrön med skymd sikt eller i flervägskorsningar och då bedöms de som farligt belägna
även om trafiken inte var så intensiv.
Exempel på olika typer av förskolor såsom de framgår av personalkartor finns i bilaga 5.
En jämförelse av personalens bedömningar av förskol-vägens säkerhet och våra gjordautifrån enkätformulär,
föräldraformulär och kartor gav god överensstämmelse.
Vägledande principer vid bedömningen av säkerheten var
i vilken mån förskolebarnen åtföljdes av vuxna samt i
vilken mån de kunde gå på enbart gångvägar till/från
förskolan.
Jämförelsen Visade att vägar med ett poängvärde 0-40 på den grafiska skattningsskalan i allmänhet var säkra
Vägar. Barnet behövde härvid endast gå på gångbanor eller liknande på väg till/från förskolan, barnen fär-dades i bil, skolskjuts under färden från/till hemmet
16
och förskolan, eller barnet åtföljdes alltid av vuxen
till förskolan.
Farliga vägar med många korsningar eller höga hastigheter
kunde ofta bedömas som tämligen säkra, eftersom förskola
och föräldrar, just p g a vägens farlighet, sörjt för en
säker transport av barnen. Förskolevägarna i glesbygd bedömdes därför i allmänhet som säkra eftersom barnen
p g a den långa skolvägen oftasthade skolskjuts.
Vägar med poängvärde 41-80 var icke ofarliga vägar.
Barnen hade på sin väg flera körbanor att korsa, oftast med bilar som körde i 50 km/h.
Gavs vägen ett poängvärde över 80 poäng var barnet i allmänhet tvunget att gå på vägar med livlig eller
has-tig trafik, korsa genomfartsleder eller riksvägar, gå på trånga gator i städer med dåliga eller inga trottoa-rer. Att bedöma vägen är svårare än att bedöma förskole-miljön, då barnen vid en och samma förskola ofta hade mycket varierande vägar.
Personalens bedömningar av förskolemiljön och -vägen framgår av tabell 5 och 6. Personalens bedömningar vi-sade som tidigare nämnts god överensstämmelse med våra. Endast i sju fall avvek personalens bedömningar från våra med mer än 1 steg i den tregradiga poängskalan i
tabell 6.
Tabell 5 Medelvärde av personalens skattningar av
för-skolemiljön och -vägen från trafiksäkerhets-synpunkt vid olika årstider. Skattningarna är
gjorda på en grafisk skattningsskala från 0-125, där 0 betecknar helt säkert och 125
mycket farligt.
sep 1977 feb 1978 maj 1978
Förskolemiljön 38.3 40.2 45.1 Förskolevägen 49.4 51.9 56.6 VTI RAPPORT 17 8 .__ ,_ ,_ _ ___ -Q . 4 o . . . ? 0 , . , r _ _ _ -_ wvm ww-v -. . m -_ . F -* ç ... , l 1 5 . _ 1 4 -_ ÅM V -C r -s -v
Tabell 6 Procent- samt frekvensfördelning av persona-lens skattningar av förskolemiljön och -vägen
från trafiksäkerhetssynpunkt vid olika
års-tider. Skattningarna är gjorda på grafisk
skattningsskala från 0-125, där 0 betecknar helt säkert och 125 mycket farligt.
Frekvens-fördelningen är gjord med avseende på poäng-kategorierna O-40, 41-80 och 81-125, där
0-40 betecknar säker förskola eller väg, 41-80 icke ofarlig förskola eller Väg och 81-125 farligt belägen förskola eller väg.
Inom parentes anges frekvenser
sept 1977 feb 1978 maj 1978
Förskole-
0-40 (152) 61.3
(158) 60.5
(150) 57.0
m113°n
4l-80
(63) 25.4
(66) 25.3
(58) 22.1
81-125 (33) 13.3
(37) 14.2
(55) 20.9
Förskole-
0-40
(111) 44.6
(115) 44.1
(103) 39.2
Vägen
41-80
(78) 31.5
(86) 33.
(88) 33.5
81-125
(59) 23.8
(60) 23.
0(72) 27.4
0Som framgår av tabellerna 5 och 6 bedöms förskolebarnen
ha en generellt sett ganska säker trafikmiljö, även om farligheten i viss mån bedöms tilltaga under årets lopp. Förskolevägen bedöms vara något farligare än
förskole-miljön och farligheten tilltar även här under årets
lopp. Av tabell 6 framgår att ca 60% av förskolemiljö-erna bedöms som säkra, ca 25% som icke ofarliga och ca
15% som farliga. Att förskolemiljön bedöms som farligare i maj än i september är svårt att förklara men beror kanske på en ökad medvetenhet om trafikfaror hos
perso-nalen när barnen efter nästan ett års skolgång börjar
bli modigare och rör sig mer utanför förskoleområdet. Att förskolevägens farlighet ökar under årets lopp torde bero på att sättet att ta sig till förskolan förändras under året. Som framgår av tabell 8 går eller cyklar fler
barn ensamma till förskolan under våren.
18
Hur och tillsammans med vem färdas barnen till/från
förskolan?
Att förskolemiljön och förskolevägen bedöms vara farli-gare i februari än i september men farligast i slutet
av vårterminen (se tabell 5 och 6) torde samvariera med
faktorer som sättet att färdas till förskolan och
till-sammans med vem barnen färdas dit. Personalens
uppgif-ter om hur barnen och tillsammans med vem barnen färdas
till förskolan framgår av tabellerna 7 och 8.
Tabell 7 Sättet att färdas till/från förskolan vid olika årstider. Antalet barn som färdas på
de olika sätten är angivet i procent av samt-liga barn som färdas till förskolan.
Medel-. avstånd
septgl977 feb91978 majgl978 till
° ° förskola till fots 34 37 36 1.3 km
privat bil
33 \
34
32
i
2.6 km
skolbuss 11 *57.7 14 ?59.5 11 ?54.9 -skoltaxi 13 11 11.3 -kommunaltfärdmedel
O°7J
O'SJ
0°6*
cykel 2.5 1.3 km
spark o skidor 0 1 0.1
-Tabell 8 Procentuell andel gående eller cyklande barn,
som färdas ensamma eller tillsammans med
kam-rater under september och maj. september maj till fots
ååâaiuååråååir
29
62
på cykel ensamma eller 20 25 med kamrater VTI RAPPORT 178 . -0 4 i m _ _ _ . . . _ _ _ ø\ _ _ _ _ _ w_ W w. _ -_ -5 4 . . . n ä-. 1 _ _ . _ _ _ _ _ _ _ _ . . _ _ _ _ . _ u ,.. .. I . www -f s ø -w -* < -q . -. 4 -' - v-* A -A O * A v* _ * -* F O r _ H ø -_ ev_ -" 4 .. J . A. . m _ -AAv tabell 7 framgår att sättet att färdas till
försko-lan inte varierar nämnvärt under årets lopp, förutom vad gäller cykling. Oavsett årstid färdas majoriteten
av barnen, ca 55-60%, med bil eller buss, antingen i privatbil eller med skolskjuts. Det näst vanligaste
sättet att färdas till/från förskolan är till fots, som ungefär 35% av barnen gör. 8-9% av barnen åker cykel till förskolan under september och maj, Cirka
hälften av de cykelåkande skjutsas dock av vuxen på cykel. Cykelåkning förekommer knappast under vintern. Av tabell 8 framgår att av de cyklande, men framför
allt gående barnen, färdas fler barn ensamma till för-skolan utan vuxens övervakning i slutet av vårtermi-nen än i början av hösttermivårtermi-nen. Drygt hälften av
för-skolorna uppger att cykelåkning dit/därifrån endast får ske i sällskap med vuxen. I cirka 11% av
försko-lorna är cykelåkning tillåten utan vuxens Sällskap.
Svår trafiksituation för pojke som cyklar till förskola.
|u 20 L ' .. I . . |, ( a i r s f e t o zt i c i z ... I n , i. . ? ' 1 . VTI RAPPORT 178 i :
ökade risker under vinterhalvåret
Under vinterhalvåret ökar riskerna för barnen p g a
snö och mörker. Framför allt är det förskolevägen som y blir osäkrare. 46% av förskolorna uppger att snö och snöröjning har ökat riskerna för barnen på vägen, ca
16% uppger ökade risker på parkeringsplatsen och ca
10% uppger ökade risker på skolgården och busshåll-platsen. Mörker är en annan riskfaktor under
vinter-halvåret. Många förskolor har sådana tider, att barnen
antingen färdas i mörker på dit- eller hemvägen. Det kan då vara mycket svårt för barnen att gå av vid rätt hållplats om de åker skolbuss eller kommunalt. När
barnen går eller cyklar är synbarheten viktig. Reflexer
(retroreflexer) är något alla barn ännu inte är
för-sedda med. Som framgår av tabell 9 är det endast 10%
av förskolorna som uppger att alla barn alltid har
reflexer på sig. Andelen förskolor ökar dock till 55% när frågan gäller merparten av barnen (se tabell 9). Tabell 9 Andelen förskolor i procent av samtliga som
uppger hur många av barnen, som alltid bär
reflexer.
Hur många av barnen har alltid reflexer på sig?
Antal förskolor
i % av samtliga
alla barnen (100%) 11.5
tre fjärdedelar av barnen (75%) 43.3 hälften av barnen (50%9 27.2 en fjärdedel av barnen (25%) 8.8 mindre än en fjärdedel av 6.5 barnen (under 20%) bortfall 2.7 VTI RAPPORT 178
22
Föräldrarnas svar
Föräldraformulären delades in i sju kategorier med
av-seende på barnets vanligaste färdsätt till/från
för-skolan. Kategorierna var:
Föräldrar till procentuell andel
gående barn 36.3
barn som åker privat bil 26.9
barn som åker taxi 13.9
barn som åker skolbuss 15.7
barn som åker cykel 3.2
barn som skjutsas av 2.6
vuxen pa cyekl
barn som åker kommunalt' 1.0
färdmedel
totala antalet barn 1731
En jämförelse med tabell 7 visar att personalens
upp-gifter angående barnens färdsätt till/från förskolan visar god överensstämmelse med föräldrarnas svar. På frågan tillsammans med vem de gående och cyklande barnen
färdas, uppger föräldrarna att ca 53% av de gående och
ca 20% av de cykelåkande barnen färdas ensamma eller
tillsammans med kamrater, (jämför tabell 8). Lärarnas
uppgifter är 29% respektive 20%). Ca 45% av föräldrarna
uppger att barnen kan gå på väg med trottoar och ca 70% uppger att barnen måste korsa någon väg till/från
förskolan. Antalet körbanor som måste korsas per barn är i genomsnitt l.4. Av föräldrar till cykelåkande barn uppger ca 22% att det finns cykelbanor hela vägen till/ från förskolan. Föräldrarnas skattningar på grafisk
skala redovisas i tabell 10 för tre grupper av föräldrar;
föräldrar till gående, cykelåkande eller bil/bussburna
barn. VTI RAPPORT 178 w-r -A -n -^ . n * A v-_ _ -W -»wm H -g wa wwr * vv-. vw- v-âv 4 ' .
Exempel på mor som följer barnet till förskolan,
Två små flickor som själva cyklartill förskolan.
24
Mor som kör ett av sina barn till förskolan. Observera
att förskolebarnet ej har något skyddssystem utan
hänger över baksätet.
Far som cyklar tillsammans med sitt barn till förskolan
VTI RAPPORT 178 * c a -_ M _
* w v-w w-.. w-q _ , _ w* _ w. _ l . ø-< _ _ _ . a V M -. -»
Tabell lO Föräldrarnas skattningar av respektive barns
transport till/från förskolan, av deras oro
över att något skall hända barnet i trafiken i samband med förskolan, av barnets trafik-undervisning i olika sammanhang samt av för-bättringar av barnens säkerhet i samband med förskolan. Tabellen anger medelvärde av
deras skattningar på grafisk skattningsskala från O-125, där 0 betecknar helt säker,
ingen eller inte alls och 125 mycket farlig,
väldigt mycket eller mycket nöjd.
Skattning-arna redovisas för föräldrar till tre grupper
barn; gående (36.3%, 628 st), cyklister
(5.8%, 100 st) och bilburna (57.9%, 1003 st).
gående cyklister bilburna
barnets transport 41.5 50.4 31.4
oroliga l samband med 39.3 36.7 32.0
forskolan undervisning avföräldrar 67.9 75.6 58.8
Edeersnlng av
30.0
35.3
26.3
larare undervisning i trafiklekskola 8'4 10'6 5'5 undervisning genomBarnens Trafikklubb 44'2 39°O 34'7
EderVisning av
12.6
11.7
10.8
nagon annan
nöjda med undervisning 47.3 55.8 42.3 önskar mer undervisning 30.3 39.3 27.6
kan mycket förbättras vad gäller barnets
säkerhet i samband 4O°7 35°O 32°2
med förskolan
Som framgår av tabell lO skattar föräldrar till cykel-åkande barn förskolevägen som farligast av
perna. Föräldrar till gående bedömer vägen
Alla föräldrar
Vad
än föräldrar till bilburna.
förskolemiljön lika, som ganska säker.
de tre grup-som farligare bedömer dock gäller trafik-undervisning är de vanligaste formerna trafik-undervisning av
26
föräldrar, genom Barnens Trafikklubb och av lärare i
förskola. Den dominerande undervisningen anses dock vara
den som ges av föräldrarna själva.
Cyklister och gående barn bedöms överlag få mer
under-visning än bilburna barn. Den föräldragrupp som tycks
ge mest trafikundervisning är föräldrar till cyklister.
De föräldragrupper (cyklister och gående) som ger mest
trafikundervisning anser också att andra ger undervis-ning i högre grad. Detêü:oökså de som önskar mer under-visning, är mest nöjda med den undervisning barnen fått samt anser att mycket mer kan förbättras när det gäller barnens säkerhet i samband med förskolan.
När det gäller sättet att undervisa barnen tycks munt-liga varningar, praktisk träning i riktig trafik samt diskussioner och förklaringar vara de vanligaste sätten.
En indelning av föräldraformulären gjordes även med avseende på om barnet var med i Barnens Trafikklubb eller inte. I allmänhet var skillnaderna mellan dem som
var med i Barnens Trafikklubb (830 st, 48%) och dem som inte var med (901 st, 52%) desamma som mellan
för-äldrar till cyklister och gående kontra bilburna (se
tabell 10). Föräldrar till barn med i Barnens Trafik-klubb är mer oroliga för barnets transport till/från,
samt i samband med förskolan, ger själva mer men anser
också att andra ger undervisning i högre grad än för-äldrar till barn icke med i Barnens Trafikklubb. De
är också mer nöjda med förekommande undervisning, önskar
mer undervisning samt anser att mycket kan förbättras när det gäller barnens säkerhet.
I praktiskt taget alla förskolor gavs trafikundervis-ning (96%) enligt personalen. I 25% av förskolorna
fanns det personal som genomgått någon kurs i trafikut-bildning. Material av typ flanellograf och dylikt, fanns
emellertid i praktiskt taget alla förskolor. En hel del
VTI RAPPORT 178 _ H a w_ -a -. . n g . . . _ , I 4_ .. _ _ _ _ ,r _ _ -! w. -w_ -m a n _ A v-u -øw _ _ w-«A - v-o -q -_ < -_ -< -C > - ø-_ á_ -ç
undervisningsmaterial från NTF, TSV, TBV, Rädda Barnen,
Motormännens Riksförbund m m användes även i förskolorna.
Förskolemiljöns utformning från trafiksäkerhetssynpunkt (Hur är trafikmiljön kring förskolan utformad?)
Som framgår av bedömningar (se 5 och 6) och kartor (se bilaga 5) varierar närmiljön kring förskolan mycket från trafiksäkerhetssynpunkt. Även om merparten av förskolorna bedöms som ganska säkra av både personal och föräldrar framgår att ett icke ringa antal förskolor är farligt belägna. Vad gäller trafikmiljöns konkreta utformning
visar undersökningen vad gäller
förskolan§_belägenhet: Huvudparten av förskolorna, ca 80% ligger i tättbebyggda områden. Merparten av alla försko-lor, ca 74% är belägna vid raksträckor. Av de ca 26%
förskolor som är placerade vid vägkorsning ligger ca % vid 4-vägskorsning.
;algtêêrtêyägêz_yié_âêrêkelêg= Huvudparten av
försko-lorna, 75%, har en in/utfartsväg. Knappt var femte för-skola har 2 in/utfarter. Resten, ca 3%, har 3 ellerflera in/utfarter. Skymd sikt vid in/utfart förekommer
i närmare hälften av förskolorna, ca 43%. Vanligast förekommande siktskymmande föremål uppges vara häckar, hus, parkerade fordon samt kurva och backkrön.
EE§QEEåQê_l_êêêlEEElES_Eill-§§§§59lê2= Ca 95% av
för-skolorna har någon form av uteområde i direkt anslutning
till skolan. De som ej har uteområde i direkt anslutning till förskolan är oftast inrymda i för verksamheten ej byggda lokaler och belägna i centrala delar i tättbe-byggda områden. Här finns förskolor där barnen måste
passera körbanor för att komma till grönområde eller
annat uteområde.
28
Exempel på uteområde
staket_kring_gte9mrådez Staket kring uteområde
före-kommer vid knappt hälften av alla förskolor (ca 45%). Trettiosex procent av förskolorna har uteområdet delvis inhägnat, men 19% av dem har inget staket alls runt
uteområdet. I de fall där staket delvis förekommer är det oftast uppsatt mot mest utsatta delar, mot körbanor
eller liknande. Låsbara grindar saknas vid de flesta förskolor. Dock har ca 9% av förskolorna genomgående
låsbana grindar och 12% partiella låsmöjligheter. De
förskolor som inte har något staket alls kring uteom-rådet bedömer emellertid förskolemiljö och -väg som säker, med en medelpoäng av 28.7 respektive 37.0, vil-ket är lägre än totalgenomsnittet.
VTI RAPPORT 178 * . , p -A u . . . F -. . . Å -o -»_ : > _ _ _ _ _ . _ . A -w_ -äg -»i _ . P < -_ ,_ ø_ _ _ r -W . q 4 . M
. P å-_ -_ A vs n -A _ -m ' -A . . -a -M -Q -_ _ . _ -_ -_ _ »uv-N n -h wá N \ -< . . -p -r a w --c -a
-2 Åa i I .'a a
Några exempel på lås och grindar som är mer eller mindre
svåra att Öppna för barn, föräldrar och lärare.
30
Några exempel på lås och g
svåra att öppna för barn,
VTI RAPPORT 178
rindar som är mer eller mindre föräldrar och lärare.
-e -v . I i -_ ur _ _
'-.
"'"' vs. 5 4""*-- *113.045'
*hä
dNågra exempel på lås och grindar som är mer eller mindre svåra att öppna för barn, föräldrar och lärare.
32
fårekemêt_sy_ällêr_eå_§59lgårêea= Vid ungefär hälften
av förskolorna förekommer aldrig någon biltrafik inne på området under den tid barnen vistas där. Nybyggdaförskolor rmai bilparkeringen belägen utanför
försko-lans inhägnadsområde tillhör oftast denna kategori.
Ca 20% av förskolorna uppger att parkerade eller kö-rande bilar dagligen förekommer på gården under den tid barnen vistas där. Ca 30% av förskolorna uppger att
bilar förekommer vid enstaka tillfällen. I de fall bilar uppges förekomma på gården tillhör de mestadels
förskolepersonal, föräldrar, leverantörer eller
hyres-gäster. Med leverantörer avses varu- och sopbilar eller
liknande.
§ê§§59m§§_ê2_yêrglagêmêrkeal_âkylEêr-§§§=
Förvarnings-märken för "skola" och/eller "barn på vägen" förekommer
sparsamt. 85% av förskolorna har inte något
märke för "skola" och 68% har inte något förvarnings-märke för "barn i trafiken" uppsatt i samband med in/
utfart. Skyltbelysning förekommer endast vid 7 försko-lor, ljusreglerad korsning vid ll st, refug vid 10 och vakt vid 7 st förskolor.
bas:isbe:§ê§92ê9§9229_9å_yä9ê5_299:_fêrêkglê2= Ca 84%
av alla förskolor uppger att gällande hastighetsbegräns-ning på vägen runt förskolan är 50 km/h. Ca 9% av
för-skolorna har en hastighetsbegränsning mellan 20-40 km/h. Ca 7% av förskolorna är belägna nära vägar med tillåtna hastigheter över 50 km/h. Oavsett hastighetsbegränsning
på vägar invid förskolan uppger var fjärde av dem att den tillåtna hastigheten ofta överskrids.
gångbana: Gångbana vid förskolorna förekom inte så ofta, endast 24% hade det på båda sidor om vägen och 55%
på någon sida.
cykelbana: Cykelbanor förekom ännu mer sällan än
gång-banor. På båda sidorna om vägen 4% och ena sidan 13%.
VTI RAPPORT 178 ) a -O W b -C * W ' N * ^ *V ' . _ _ _ . _ _ A W -. q : m . _ _ vøm -H P -g
jämäêrêl§§_m§llêa_2fârl29:_Qslêgaê_fꧧ5919:2_99h_§92§l§
antalet_för§k9lgr: Svaren från de förskolor som bedömde miljön som "farlig" från trafiksäkerhetssynpunkt, dvs gav den ett poängvärde över 80, jämfördes med svaren från totala antalet förskolor. Jämförelsen visade att "farligt belägna förskolor" i något högre grad ligger i tättbebyggda områden, att de något oftare ligger vid
vägkorsningar och att sikten oftast är skymd. Vanligaste
siktskymmande föremål uppges vara kurva och backkrön. En större del av dessa "farligt belägna" förskolor har emellertid uteområdet helt eller delvis inhägnat. An-delen "farligt belägna" förskolor som ligger vid vägar
med över 50 km/h är ungefär densamma som i normalmate-rialet, ca 7%.
Exempel på kiosk på andra sidan en gata från förskolan.
Jämförelse mellan förskolor i tättbebyggda - icke
tätt-bebyggda områden
Huvudparten av förskolorna, ca 80%, är som tidigare nämnts belägna i tättbebyggda områden och huvudparten
34
av barnen, ca 85%, är inskrivna vid förskolor i
tätt-bebyggda områden. I förskolor belägna i icke tättbe-byggda områden ingår dels sådana som är belägna i
gles-bygd dels sådana belägna i samhällen eller städer men
då i utkanterna av dessa eller i grönområden. Vissa förhållanden i förskolemiljön och förskolegång skiljer sig åt beroende på om förskolan är belägen i tättbe-byggt eller icke tättbetättbe-byggt område. Förskolemiljö och
förskoleväg bedöms i allmänhet vara något säkrare i
icke tättbebyggda områden jämfört med tättbebyggda. Hur personalen bedömer miljö och väg i dessa två områden framgår av tabell ll.
Tabell ll Förskolepersonalens bedömning av förskole-miljö och förskoleväg från
trafiksäkerhets-synpunkt av förskolor belägna i tättbebyggda
eller icke tättbegyggda områden. Tabellen
anger medelvärde av personalens skattningar
på en grafisk skattningsskala från 0-125, där 0 betecknar helt säkert och 125 mycket
farligt belägen.
Tättbebyggt Icke tättbebyggt
förskolemiljön 40.4 30.8
förskolevägen 50.7 43.3
Att både förskolemiljö och förskoleväg bedöms som
säk-rare i icke tättbebyggda områden är ju rimligt med tanke på den lägre trafikintensiteten. Förskolevägen
för barnen i glesbygd bedöms ofta somsäker, då barnen
p g a stora avstånd oftare har skolskjuts än barnen i tättbebyggda områden. Barnen i glesbygd kan dock vara utsatta för stora risker i samband med Väntan på eller
färd till skolskjuts. Det är inte alltför ovanligt att
barn på väg till förskolan eller till skolskjutsens upphämtning går ensamma utmed stora vägar med höga has-tigheter. Hur barnen, enligt personalens bedömning, fär-das till förskolan i tättbebyggda och icke tättbebyggda
områden framgår av tabell 12.
VTI RAPPORT 178 O A_ _ _ ÄA A .. .r -. -. _ .4 _ W _ , n ä-v v. -v. -_ -_ _ _ . . . 7 -_ -_ -_ _ o ur -N F _ _ ' -_ _ -A
-Tabell 12 Färdsätt till/från förskola för barn i
för-skola belägen i tättbebyggt eller icke
tätt-bebyggt område. Antalet barn är angivet i
procent av samtliga barn inom respektive
om-råde. Färdsättet gäller för färd under sep-tember 1977.
tättbebyggt icke tättbebyggt
område i % område i % Till fots 37 18 Privat bil 35 22 Skolbuss 8 25 Taxi 10 32 Cykel 9 * 3 Kommunalt färdmedel 0.8 0.5
Av tabell 12 framgår att större delen av barnen, ca 79%, i icke tättbebyggda områden färdas i bil/buss till förskolan. Motsvarande andel barn i tättbebyggda områden
är drygt hälften, ca 53%. Av de barn som går till fots
eller åker cykel till skolan är det procentuellt fler barn i icke tättbebyggda områden som färdas ensamma eller utan vuxens skydd. Detta framgår av tabell 13.
Tabell 13 Andelen barn som går eller cyklar ensamma
till förskolan i tättbebyggda och icke tätt-bebyggda områden (angivet i procent av
samt-liga som färdas på respektive sätt inom respektive område).
Tättbebyggt Icke tättbebyggt
område i % område i %
Till fots 11 37
Cykel 12 21
.11
36
Även om trafikintensiteten är lägre i icke tättbebyggda
områden förekommer här som faromoment att förskolor oftare är placerade nära vägar, t ex genomfartsleder, riksvägar etc, som tillåter högre hastigheter.
Jämförelse mellan förskolor med avseende på
institu-tionstyp
Deltidsförskola är den vanligaste förskoletypen. I icke tättbebyggda områden utgörs ca 78% av förskolorna av deltidsförskola och ca 10% av daghem. I tättbebyggda om-råden är siffrorna ca 57% respektive 35%. Hur personalen i olika förskoletyper bedömer förskolemiljö och förskole-väg från trafiksäkerhetssynpunkt framgår av tabell 14. Tabell 14 Personalens bedömning av förskolemiljö och
-väg från trafiksäkerhetssynpunkt angiven med avseende på institutionstyp. Tabellen
anger medelvärde av personalens skattningar
(vinterformuläret) på en grafisk skattnings-skala från 0-125, där 0 betecknar helt
säkert och 125 mycket farligt belägen.
Förskolemiljön Förskolevägen
deltidsgrupp 40.4 50.5
daghem 37.3 52.6
gem. förskoleavd. 53.0 59.7
fritidshem 37.8 56.2
Förutom genensam förskoleavdelning skiljer sig de olika
institutionstyperna praktiskt taget inte åt i sina be-dömningar av förskolemiljö och -väg.
Hur färdsättet till/från förskolan varierar med insti-tutionstyp framgår av tabell 15.
VTI RAPPORT 178 . i M vh -* w» w M _ - wvw-u
Tabell 15 Sättet att färdas till/från förskolan angivet med avseende på institutionstyp för
försko-lan. Antalet barn som färdas på de olika
sätten är angivet i procent av samtliga barn
inom respektive institutionstyp. (Vinter-formuläret).
Deltids- Daghem Gemensam Fritids-föräkola % försäoleavd hem%
till fots 42 29 30 48 privat bil 16 61 44 40 skolbuss 22 0.3 12 6 skoltaxi 18 1.5 10 1.8 kommunalt 0.6 0.7 0 0.6 cykel 0.8 5 3.3 4.3 spark/skidor 0.9 1.7 0.6 0
AV tabell 15 framgår att färdsättet för
deltidsgrupps-barnen i allmänhet skiljer sig något från de andra
bar-nens färdsätt. Barnen i deltidsgrupp åker i högre grad
skolskjuts och de andra i högre grad privat bil till
skolan. Daghemsbarnen är den grupp som går minst tillskolan och åker mest privat bil. Reflexbärandet bland barnen skiljer sig också åt vad beträffar institutions-typ. Detta framgår av tabell 16.
38
Tabell 16 Andelen förskolor, i procent av samtliga inom varje institutionstyp, som uppger hur många av barnen, som alltid bär reflexer.
(Vinterformuläret).
Hur många av barnen har alltid reflexer på sig?
. Gemensam . .
Deltids- Daghem förskole_ Fritids
forskola avd hem
alla barnen(100%) 11.9 8.0 23.5 10.0
tre fjärdedelår
48;4
38.7
23.5
30.0
av barnen (756)hälften av bar'
24.5
28.0
41.2
40.0
nen (50%) . en fjärdedel av barnen (25%) 5.0 17.3 5.9 10.0 mindre än en fjardedel av 6.9 5.3 5.9 10.0 barnen (under 25%) bortfall 3.1 2.7 0.0 0.0Av tabell 16 framgår att barnen i gemensam förskoleav-delning i högre grad bär reflexer än barn i övriga för-skoleformer. VTI RAPPORT 178 q v w 0 -_ _ w* _ _ -. áp ø-n m . W A -J F -. W D F
5.12 Jämförelse mellan förskolor i norra, mellersta och södra Sverige
5.12-1 Inêêl§2§;9§§229_§êr_§§:§591§
Hur institutionstypen för förskola varierar med
regio-)
nalt läge (indelade efter klimatzoner)l framgår av
tabell 17.
Tabell 17 Antal förskolor inom de förekommande
insti-tutionstyperna i södra, mellersta och norra
Sverige. Antalet angivet i procent av
samt-liga förskolor inom regionen.
(Vinterformu-1äret). Längst ner i tabellen totala antalet förskolor och antalet inskrivna barn inom de olika regionerna angivet i absoluta
tal-Södra Mellersta Norra
daghem 30.9 32.2 18.3 deltidsgrupp 56.4 56.8 75.0 gem. förskoleavd. 5.5 ' 6.8 6.7 fritidshem 7.3 4.1 0.0 antal förskolor 55 146 60 totalt
antal barn totalt 1595 4473 1265
Som framgår av tabell 17 motsvarar fördelningen
för-skolor inom de olika institutionstyperna i södra och mellersta Sverige i stort den som finns för hela riket
(jfr med institutionstyper för förskolan). I norra
1) Se bilaga 1 över kommuner.
5.12.2
40
Sverige är visserligen rangordningen mellan de olika
institutionstyperna densamma som i övriga Sverige men proportionen deltidsförskola är där ännu större.
Förskolepersonalens skattningarenrförskolemiljö,
för-§591§2ä9_99ä_§äréêê22 _____________________________ __ Att förskolepersonalen 1 Olika regioner bedömer för-skolemiljön och förskolevägen något olika framgår av
tabell 18.
Tabell 18 Hur personalen i södra, mellersta och norra Sverige bedömer förskolemiljö och
förskole-väg. Medelvärde av personalens skattningar
av förskolemiljö och förskoleväg flån tra-fiksäkerhetssynpunkt vid olika årstider. Skattningarna är gjorda på en grafisk skatt-ningsskala från O-125, där 0 betecknar helt
säkert och 125 mycket farligt belägen.
Febr 1978 Maj 1978 Förskolemiljön norra 44.3 55.4 mellersta 36.1 40.1 södra 46.8 47.0 Förskolevägen norra 55.5 60.3 mellersta 48.2 53.0 södra 57.6 62.1
Som framgår av tabell 18 bedömer personalen i norra och
södra Sverige både under vinter och vår i allmänhet både förskolemiljö och förskoleväg som något farligare
än vad personalen i mellersta Sverige gör. Färdsättet varierar även med regionalt läge, vilket framgår av
tabell 19. VTI RAPPORT 178 . . . _ -. ' 0 -vn - ø-4
Tabell 19 Sättet att färdas till/från förskOlan i
norra, mellersta och södra Sverige under
vinter och vår. Antalet barn som färdas på de olika sätten är angivet i procent av
samtliga inom respektive region.
Februari 1978 Maj 1978
norra. mellersta södra norra mellersta södra
till fots 20.6 42.3 35.2 24.2 39.6 34.5 privat bil 28.0 35.1 34.8 28.6 33.6 30.2 skolbuss 20.0 11.1 15.5 11.0 9.8 15.1 skoltaxi 25.9 8.6 7.7 26.0 8.8 7.6 kommunaltfärdmedel 1.0 ^ 0.5 0.6 0.9 0.6 0.3 cykel 0.6 1.8 6.0 9.4 7.6 11.7 spark/ skidor 4.0 0.6 0.2 0.0 0.0 0.6
Av tabell 19 framgår att regionala skillnader förekommer
vad gäller färdsätt såväl vinter som vår. I norra Sverige färdas barnen i högre grad i bil, framför allt i skol-skjuts till förskolan. Att åka skolskol-skjuts till försko-lan är ungefär dubbelt så vanligt i norra Sverige som i
sydligare delar av Sverige. I mellersta och södra Sve-rige är det vanligast att man går eller åker privat bil
till förskolan.
Andra skillnader mellan regionerna är att spark/skid-åkning förekommer vintertid i norra Sverige men knappast
undernågommårstid i de sydligare delarna. Man åker cykel till förskolan i södra Sverige även under vintern. Under
våren förekommer cykelåkning till/från förskolan i alla
regioner även om det mest förekommer i södra Sverige. Personalens skattningar av tillsammans med vem barnen
färdas framgår av tabell 20. Även här förekommer vissa
regionala skillnader.
42
Tabell 20 Procentuell andel gående eller cyklande för-. skolebarn i norra, mellersta och södra
Sve-rige som färdas ensamma eller tillsammans med
kamrater under maj. (Andelar angivet i
pro-cent av samtliga barn som färdas på respek-tive sätt inom de olika regionerna).
norra mellersta södra
Till fots ensamma eller med kamrater 54 67 6305 På cykel ensamma eller 27 20 31 med kamrater
_Av tabell 20 framgår att relativt de andra regionerna
är det en mindre andel av de gående barnen i norra
Sverige som går till fots ensamma och i mellersta
Sve-rige en mindre andel av de cyklande barnen som cyklar
ensamma eller tillsammans med kamrater. De klimatolo-giska skillnaderna mellan de olika regionerna är mest
markanta under vinterhalvåret.
Förskolepersonalen i norra Sverige anser att snö och snö-röjning ökat riskerna för barnen i högre grad än vad
personalen i sydligare delar av Sverige anser (se
ta-bell 21). Likaså är reflexbärandet vanligare i norra
(se tabell 22) än i mellersta och södra Sverige. För-delningen lösa och påsydda märken är ungefär densamma i norra som mellersta Sverige, ca hälften alternativt en fjärdedel av barnen här här lösa respektive påsydda mär-ken. I södra Sverige bär de flesta barn lösa märken (se
tabell 23). VTI RAPPORT 178 \ . . . . _ _ -d a s u. . . u_ V A W ' - u-s -t väv_ -a -q p âm -v _ _ -_1 -_ 0-* -p å. , _. -4 -v . C k . . _ - --. . a v-W -. .. . -. _. . . W . . . , ä h . . * . _ a ø-w. . , _ _ . _ _ 7 _ d .
-Tabell 21 Procentuell andel förskolor i norra, mellersta
och södra Sverige somsvarat ja på frågan om
snö och snöröjning ökat riskerna för barnen. (Vinterformuläret).
norra mellersta södra
på vägentill förskolan 57.6 46.2 27.3
förskolegården 23.3 7.6 1 (5.5
parkeringen 23.3 15.1 9.1
busshållplatsen 15.0 6.2 9.1
annat ställe 5.0 6.2 5.5
Tabell 22 Andelen förskolor i procent av samtliga inom
' varje region, som uppger hur många av barnen, som alltid bär reflexer. (Vinterformuläret). Hur många av barnen har alltid reflexer på sig?
norra mellersta södra
alla barnen (100%) 21.7 8.9 7.3
tre fjärdedelar av barnen (75%) 48.3 41.8 41.8 hälften av barnen (50%) ' 21.7 29.5 27.3 en fjärdedel av barnen (25%) > 1.7 10.3 12.7 mindre än en fjärdedel av 3.3 6.8 9.1
barnen (under 25%)
bortfall ej svar 3.3 2.7 1.8
Tabell 23. Vanligaste typ av reflexer bland barnen i
- norra, mellersta och södra Sverige, angivet
i procent av antalet förskolor inom regionen.
norra mellersta södra
9 9 9
lösa märken 53.3 52.7 '74.5 påsydda märken 23.3 24.7 12.7
ej svar 23.2 22.6 12.7
3.13
44
Skolskjuts
I september månad åkte ca 11% av förskolebarnen skolbuss och ca 13% taxi till de undersökta förskolorna. För att barnet skulle få åka krävdes att det bodde ett antal kilometer från förskolan (medelvärde 2,3 km). Två till
tre km var det vanligaste kravet eller att barnet var
handikappat (ca 60 förskolor). Barnets möjligheter att klara sig själv till förskolan på ett något så när sä-kert sätt togs praktiskt taget aldrig hänsyn till (en-dast 28 skolor tog hänsyn till detta av de 266 som
sva-rat).
Förarna till taxi och bussar som skjutsade barnen var
i stort sett nöjda med säkerhet och komfort för sig och barnen. De problem som ändå kom upp var:
1. Bilister tar inte tillräcklig hänsyn till dessa
transporter och förskolebarn kan komma utrusande
efter att de har stigit ur.
2. Avstigning utan speciella fickor innebär extra risker och problem.
3. Svårigheter att kontrollera barnen, t ex så att de ej kan komma ut under färd.
Dessutom upplevdes problem med vibrationer och buller från dåliga vägar liksom av damm. Den största risken upplevde förarna i samband med barnens i- och urstigande
samt vid dålig sikt vid hållplatsen.
Ett problem som lärare och föräldrar tog upp i samband
med skolskjuts var att det var vanligt med mycket långa
och riskfyllda Väntetider på både bussar och taxi. Ofta
förekommande byte av förare och detta liksom ovänliga förare gjorde barnen osäkra. En liten flicka blev så rädd för den förare som körde henne att hon fick ont i
5.16
magen och stannade hemma tills man upptäckte varför.
Föräldrakommentarer
I slutet av föräldraformuläret fanns en öppen fråga där
föräldrarna hade möjlighet till egna kommentarer rö-rande sitt barns förskolegång. Drygt<Hñåav föräldrarna
gav sådana kommentarer och dessa har sammanställs nedan.
Trafiktekniska önskemål
Högsta tillåtna hastigheten förbi en förskola tyckte
11% av föräldrarna borde vara högst 30 km/h (som skulle
kontrolleras) och tydliga varningsmärken (6%) borde
finnas en bra bit före förskolan. Många (12%) ville ha fler bevakade, markerade eller ljusreglerade
över-gångsställen eller om möjligt planskilda korsningar. Gång- och cykelinfart bör enligt flera föräldrar ej
vara på samma ställe som bilinfart och parkering. Ordna säkra gång- och cykelvägar till förskolan för alla barn och placera förskolorna där barnen bor (4% av föräld-rarna). Någon föreslog att förskolorna kanske borde vara
flyttbara så att de kan sättas upp där flest barn bor.
Trafikundervisning
Ett krav som spontant framfördes av många (15%) var att
man i förskolan skulle öka barnens praktiska
undervis-ning och träundervis-ning i trafiken. önskemål om att själva få information om hur de kunde undervisa sina barn
fram-fördes inte av någon förälder trots att de flesta skri-vit att de nöjt sig med muntliga varningar,
diskussio-ner och förklaringar. Flera föräldrar tyckte att polisen
skulle hjälpa till mer. En tyckte t ex att polisen skulle
