1. Inledning Bakgrund och problemområde Forskningsfrågor, syfte, målgrupper och avgränsningar Forskningsfrågor...

(1)

(2)

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund och problemområde ... 1

1.2 Forskningsfrågor, syfte, målgrupper och avgränsningar... 2

1.2.1 Forskningsfrågor ... 2

1.2.2 Syfte och målgrupper för forskningsrapporten... 2

1.2.3 Avgränsningar... 3

2. Översiktlig beskrivning av handdatorprototypen ... 3

2.1 Inledning ... 3

2.2 Hur utvecklingsarbetet av prototypen bedrivits ... 4

2.2.1 Inriktning... 4

2.2.2 Genomförande... 5

2.2.3 Reflektioner under utvecklingsarbetet... 6

2.3 Olika tjänster som bör finnas i ett verksamhetsanpassat IT-system ... 6

3. Redovisning av nyttohemtagning för olika tjänster... 9

3.1 Ordningsbot... 9

3.2 Primärrapport ... 13

3.3 Annan dokumentation i anslutning till utfärdandet av ordningsbotar/ primärrapport ... 15

3.4 Trafikolycka ... 17

3.5 Dataslagningar ... 20

3.6 Stöd för trafikpolisen... 24

3.7 Anmälningsupptagning med långt gående förstahandsåtgärder... 25

3.8 Fotokonfrontation på plats ... 31

3.9 Kunna spela in förhör (video/ljud) ... 31

3.10 Beslag... 32

3.11 Kontroll efterlysta ... 34

3.12 Stöd vid dödsfall ... 34

3.13 Allmän information... 35

3.14 Specialanpassat stöd för tekniker ... 38

3.15 Specialanpassat stöd för spaningsarbete... 38

3.16 Förändrad lagföringsprocess ... 40

3.17 Stöd vid ärende med försvunnen person ... 42

3.18 Stöd vid brand ... 43

3.19 GPS med kartor för att underlätta att styra upp särskild händelse... 44

3.20 Kommunikation mellan enheter och individer... 44

3.21 Att kunna sända och ta emot bilder... 45

3.22 Kunna dra nytta av externa intressenter ... 47

3.23 Informationsstöd för att kunna ge brottsoffer bättre hjälp... 48

3.24 GPS med kartor kopplat till problem och brott ... 49

3.25 Kut-information ... 50

3.26 Kunna titta på och komplettera HR (Händelse Rapporter)... 51

3.27 GPS med kartor för att hitta till plats samt kort information om händelse... 54

3.28 Direktförverkande ... 55

3.29 Frihetsberövanden ... 56

3.30 Hittegods ... 56

4. Hur har prototyp i handdator uppfattats? ... 58

4.1 Negativt... 58

4.2 Positiva synpunkter ... 60

4.3 Analys av prototypen ... 61

5. Risker/faror ... 62

5.1 Inledning ... 62

5.2 Analys av risker och faror ... 62

6. Förslag på fortsatt utvecklingsarbete och spridning... 65

6.1 I väntan på beslut ... 65

6.2 Steg 1 ... 65

6.3 Steg 2 (när steg 1 är uppfyllt)... 66

Referenser ... 67

(3)

1. Inledning

1.1 Bakgrund och problemområde

Rikspolisstyrelsen hade under 2003 för avsikt att genomföra ett pilotprojekt med handdatorer tillsammans med Stockholmspolisen. Den ansvarige för mobilitetsprojektet på

Rikspolisstyrelsen slutade dock innan genomförandefasen, men de som varit inblandade i projektet fortsatte att träffas. Det uttrycktes så småningom önskemål om att Rikspolisstyrelsen åter skulle utse en ansvarig för projektet, vilket också gjordes. Projektet skulle ta fram ett dokument som analyserade möjligheterna att nyttja ett mobilt datastöd inom polisen. För att underlätta denna analys beslutades att ett mindre exempel på hur mobilteknik skulle kunna användas av yttre tjänstgörande polispersonal skulle tas fram i form av en liten prototyp.

Hösten 2004 uppstod återigen situationen att projektansvarig på Rikspolisstyrelsen slutade.

Det fanns ingen mottagare till framtagen prototyp. Mobilitetsrapporten slutfördes trots detta och utnyttjades så småningom i samband med att direktiv till en förstudie rörande mobilitet utformades.

Stockholmspolisen i samarbete med Polishögskolan och Viktoria institutet, Göteborgs universitet fortsatte arbetet med att utveckla prototypen. Det fanns inget beslut om att arbetet med prototypen skulle avbrytas, men heller inte beslut om att arbetet med prototypen skulle fortsätta. En av anledningarna till ett fortsatt arbete var Holgerssons (2005) doktorsavhandling Yrke: POLIS, där han genomförde en analys av på vilket sätt ett verksamhetsanpassat IT-stöd skulle kunna öka polismännens kunskap och motivation att agera i olika situationer.

Figur 1: Verksamhetsanpassade IT-system kan påverka polismannens kunskap och motivation att agera i vissa situationer på ett positivt sätt (Holgersson, 2005).

Holgersson (ibid.) pekade också på att ett verksamhetsanpassat IT-system skulle kunna höja effektiviteten inom polisen i och med att IT-system numera utgör en viktig förutsättning för polisarbete. Kvaliteten på utförda arbetsuppgifter skulle också kunna förbättras om personalen hade tillgång till ett verksamhetsanpassat IT-system.

Verksamhetskunskap Motivation

Hög

Hög Låg

Åtgärder som ej genomförs på grund av bristande motivation

Åtgärder som ej genomförs på grund av bristande

verksamhetskunskap

Åtgärder som genomförs IT-systems

påverkan

IT-systems påverkan

(4)

Det fanns ett intresse av att fortsätta den forskning som påbörjats i avhandlingen Yrke : POLIS (ibid.) och Stockholmspolisen i samarbete med Polishögskolan ordnade fram ekonomiska medel för att detta skulle bli möjligt. I november 2005 tog Rikspolisstyrelsen över ansvaret för projektet och gav Stockholmspolisen i uppdrag att med stöd av den prototyp som tagits fram analysera vilka vinster och faror som ett mobilt IT-stöd kunde medföra.

Senast den 30 april 2006 skulle Stockholmspolisen utifrån försöksverksamheten med handdatorer kunna presentera:

• En utförlig dokumentation över hur den ändrade arbetsmetodiken påverkar användarna avseende arbetsmiljö och effektivitet

• En utförlig dokumentation över de användningsområden som användarna uppfattar som mest tidsbesparande

• Erfarenheter av några tydliga exempel som kan föranleda närmare processanalyser och moduleringar

• Kvalitativa möjligheter och risker med mobil användning

• Juridiska och säkerhetsmässiga konsekvenser med handdatorer

1.2 Forskningsfrågor, syfte, målgrupper och avgränsningar

1.2.1 Forskningsfrågor

Den huvudsakliga forskningsfrågan, med tanke på ovan redovisade utredningsuppdrag, är att ta reda på hur användandet av ett verksamhetsanpassat IT-stöd påverkar polisverksamhetens effektivitet och utröna de möjligheter och risker som kan bli följden av att i högre grad nyttja ett mobilt IT-stöd.

För att kunna svara på forskningsfrågorna var tanken att genomföra intervjuer, tidsstudier samt deltagande observation.

1.2.2 Syfte och målgrupper för forskningsrapporten

Syftet med forskningen är besvara de frågor som ingår i utredningsuppdraget genom att studera och analysera vilken roll ett mobilt IT-stöd kan få för polisarbetet. Det är en direkt fortsättning på den forskning som initierats i och med avhandlingen ”Yrke : POLIS” (ibid.).

Målgruppen för rapporten är främst beslutsfattare på central nivå inom polisen, men rapporten vänder sig dessutom till beslutsfattare utanför polisorganisationen och forskare med ett

intresse av att studera hur IT-system med en stor handlingsbarhet (se Ågerfalk, 1999) kan tas fram och påverka en praktik¹.

1 Praktikbegreppet, se Goldkuhl & Röstlinger (2003)

(5)

1.2.3 Avgränsningar

Vi kommer att begränsa de forskningsmetodologiska beskrivningarna i rapporten och hänvisar istället till avhandlingen ”Yrke : POLIS” (Holgersson, 2005).

Tanken var att ta fram en prototyp till en handdator för att underlätta en analys av hur ett verksamhetsanpassat IT-stöd skulle kunna påverka polisverksamheten. Av den anledningen har inriktningen varit att ta med så många delar som möjligt i prototypen, snarare än att utveckla den i detalj. Strävan har dock varit att de olika tjänsterna i prototypen skulle nå en sådan färdighetsnivå att det skulle vara möjligt att uppskatta nyttan av en viss funktion.

I denna forskningsrapport kommer inte tekniska beskrivningar och hur prototypen fungerar i detalj att redovisas. En PowerPoint-fil bifogas och denna ger en inblick i hur prototypen fungerar, utan att för den delen innefatta alla detaljer.

2. Översiktlig beskrivning av handdatorprototypen²

2.1 Inledning

Några grundläggande tankar har genomsyrat arbetet med att ta fram ett mobilt verksamhetsanpassat IT-stöd:

- Det skall inte röra sig om ett teknikval, utan handlar om att definiera ett antal tjänster.

Dessa tjänster skall inte vara bundna till t.ex. en viss handdator. Vissa av funktionerna skall därför även t.ex. kunna komma till nytta i icke mobila IT-lösningar.

- Prototypen skall vara flexibel och anpassas till olika behov och förutsättningar (efter individ och situation). En del individer och situationer kräver olika typer av stöd och polismannen skall därför t.ex. kunna dokumentera information på flera olika sätt.

- Flera poliser skall kunna arbeta med samma ärende samtidigt, där det i slutändan skall finnas möjlighet för poliserna att dra nytta av varandras informationsinhämtning.

- Stöd istället för styrning. Prototypen skall ha påminnande, men inte tvingande funktioner.

Det skall finnas en kontrollfunktion med påminnelser innan ett ärende avslutas/

färdigställs för att på så sett bidra till att kvalitetssäkra arbetet på bl.a. en brottsplats.

- Tanken är att förvaltning av information i prototypen skall kunna delas upp i olika hierarkiska nivåer. Vissa delar av informationsstödet som används i ett framtida system skall en central förvaltningsorganisation ansvara för, vissa delar skall administreras regionalt, och slutligen skall det finnas möjlighet att ha en lokal förvaltning för att hantera information och behov av lokal karaktär.

2 Se också bifogad PowerPoint-fil.

(6)

- Användarna skall inte vara tvingade att använda alla tjänster i ett framtida IT-stöd, utan kunna välja att nyttja de tjänster som de anser underlätta arbetet.

2.2 Hur utvecklingsarbetet av prototypen bedrivits

2.2.1 Inriktning

Utvecklingsarbetet av prototypen har utmärkts av:

- En användardriven utveckling. Prototypen har tagits fram i nära samarbete med

användarna och den har använts i tidigt skede av utvecklingsprocessen. Det har funnits en hemsida där användarna har haft möjlighet att kontinuerligt få och lämna information på ett enkelt sätt samt ladda hem nya versioner av prototypen. Återkommande

användarträffar har dessutom genomförts.

- Ett begränsat antal användare som utökats successivt. Allteftersom fler funktioner har införts i prototypen har antalet användare utvidgats. Vi har valt att ha med användare med en låg datamogning, med en medelhög datamognad och med en hög datamognad. En del användare är aktiva och har använt prototypen i större utsträckning än andra användare.

Synpunkter från de användare som använt prototypen sparsamt, vilket främst varit de med en låg datamognad, har ändå varit värdefulla.

- Stor vikt har lagts på att förklara för användare att prototypen inte är en färdig produkt. En liknelse i form av framtagning av en sko har använts, där först flera olika typer av skor har vistats: långfärdsskridsko, gummistövel, finsko och löparsko. Därefter har användarna upplysts om att prototypen för närvarande bara kan betraktas som en halv sula, som man därför till att börja med inte har något nytta av. Att vi skall bygga upp skon tillsammans, så att den i slutändan blir anpassad till de behov som finns.

- Vi har nyttjat experter i linjeverksamheten. Om det handlade om information på handdatorn som gällde kriminalunderrättelsetjänst har befattningshavare från denna verksamhet involverats. När det rört frågor om kriminalteknik har vi samlat in information och synpunkter från polisens tekniker. På samma sätt har t.ex. experter inom trafikområdet och förundersökningsledare involverats i olika delar av utvecklingsarbetet.

- Genom tidigare genomförda analyser (se Holgersson, 1998; 1999; 2005) har en ungefärlig riktning på utvecklingsarbetet stakats ut, istället för att en stor detaljerad modellering och processanalys genomfördes i början av projektet. Arbetet har därefter skett i huvudsak genom successiva små förändringar efter en prioritetslista som användarna har tagit fram.

Anledningen till ovanstående är projektet hela tiden omgärdats av en ekonomisk

osäkerhet, men också att vi har uppfattat det som svårt att från början kunna sätta sig ner och fundera ut och definiera en detaljerad plan över hela utvecklingsarbetet. Vi har känt att området varit för stort och kopplingarna för många för att detta skulle vara möjligt.

Istället har vi använt av oss olika metoder vartefter behoven har uppstått, t.ex.

informationsanalys och datamodellering rörande ett visst verksamhetsområde som omfattat en mindre funktion i prototypen. Den från början ungefärliga riktningen på utvecklingsarbetet har korrigerats efterhand.

(7)

- Inhämtning av idéer och behov har skett i olika delar av landet. Inriktningen har varit att det skall kunna bli en nationell produkt.

- Juridiska/säkerhetsmässiga frågor har genomsyrat hela utvecklingsarbetet. Eftersom prototypen enligt säkerhetsansvariga inom polisen inte definitionsmässigt rört sig om ett IT-system har det inte varit möjligt att få vissa funktioner godkända för att använda inom polisen, men juridiska och säkerhetsmässiga frågor har dock redan från början ändå beaktats för att minimera eventuella problem senare i utvecklingsarbetet.

2.2.2 Genomförande

I slutet av sommaren 2004 påbörjades ett arbete med att ta fram en prototyp av Stefan Holgersson, Stockholmspolisen/Linköpings universitet och Torbjörn Stavås, Viktoria institutet, Göteborgs universitet.

Stefan Holgersson har under projekttiden lagt ner cirka tjugofem procent på direkt arbete med prototypen. Dessutom har han analyserat olika tänkbara tjänster och funktioner i samband med att prototypen har använts vid yttre tjänstgöring, vilket utgjort cirka femtio procent av Stefan Holgerssons arbetstid. Prototypen har testats i yttre tjänst i ett och halvt år.

Torbjörn Stavås har arbetat fulltid med programmering sedan framtagningen av prototypen startade 2004.

Från oktober 2004 har Cecilia Woxblom arbetet ungefär fyrtio procent med prototypen och även testat prototyp i yttre tjänst.

Andra användare än Stefan Holgersson och Cecilia Woxblom involverades i

utvecklingsarbetet under våren 2005. Till att börja med ingick bara operativ personal från Stockholmspolisen, där antalet användare successivt har utökats. Sedan några månader tillbaka finns även fyra användare i Östergötland. För närvarande deltar omkring femton användare i utvecklingsarbetet. Användarna tjänstgör i huvudsak som

närpoliser/ordningspoliser, men det finns även användare som är trafikpoliser. På

Polishögskolan finns dessutom ett par personer som har införskaffat handdatorer och har tillgång till prototypen.

I maj/juni 2005 började Henry Lahti, Viktoria institutet, Göteborgs universitet att arbeta halvtid med programmering. I januari 2006 började han arbeta fulltid i projektet.

Under arbetet med prototypen har stor energi fått läggas på att hitta rätt kontakter och

möjliggöra en ekonomisk finansiering. När Rikspolisstyrelsen tog över ansvaret för projektet i november 2005 (ekonomin togs över i januari 2006) resulterade det i en mer formaliserad struktur. Det har därefter skett inriktningsmöten på chefsnivå för att skapa goda

förutsättningar att kunna genomföra uppställd målsättning.

Utvecklingsarbetet har nu nått så långt att de poliser som deltar i utvecklingsarbetet i viss mån har användning av framtagen prototyp. Med relativt små utvecklingsinsatser skulle dessutom användarnas nytta av konstruerad prototyp kunna öka betydligt.

(8)

2.2.3 Reflektioner under utvecklingsarbetet

Under utvecklingsarbetet har följande slutsatser dragits:

- Korta ledtider. Det har gått snabbt att få ut och kunna diskutera olika lösningsförslag.

Experter har haft stor inverkan på olika delar av prototypen, istället för att ha en stor användargrupp har vi valt ut kunniga personer inom respektive verksamhetsfält, vilket varit gynnsamt för kvaliteten på de lösningar som tagits fram.

- Arbetssättet har varit framgångsrikt för att kunna få fram en verksamhetsanpassad lösning i en komplex miljö.

- Det har visat sig vara bra att involvera användare i linjeverksamheten, men ett problem är att operativ verksamhet ibland har lagt hinder i vägen. Användarna måste få

förutsättningar att kunna engagera sig i utvecklingsarbetet, vilket inte alltid kunnat ske.

- Det har krävts en ingående verksamhetskunskap hos den som har lett utvecklingen av prototypen och även en förmåga till bl.a. processanalys och datamodellering för att det skulle vara möjligt att uppnå en kommunikation både med användare och programmerare.

Detta förhållande medför att det t.ex. för en konsult kan vara svårt att på kort sikt ta sig an en liknande roll. Det ser dessutom ut som att det krävs ett kontaktnät inom organisationen för att kunna bedriva utveckling på detta sätt, bl.a. för att få kontakt med lämpliga

personer i linjeverksamheten.

- Lokala befattningshavare har kunnat förhindra, försvåra och försena vissa moment. Det som gått bra på ett ställe har stoppats på ett annat. Holgersson (2005) pekar på att det är vanligt inom polisen att det upprättas en säkerhetsmarginal när det gäller tolkning av olika regler. Vissa befattningshavare har visat sig särkskilt benägna att se hinder och inte

försöka se möjligheter, medan andra har varit mer öppna när det gäller förändringsarbete.

- Dokumentationsarbetet har blivit eftersatt i huvudsak på grund av att projektledare har fått lägga ner energi på att lösa olika hinder av både juridisk och ekonomisk karaktär. Arbetet har underlättats betydligt sedan Rikspolisstyrelsen tog över ledningen för projektet och därmed blev beställare och leverantörsrollen klarare.

2.3 Olika tjänster som bör finnas i ett verksamhetsanpassat IT-system

Framtagningen av de tjänster som kan tänkas vara bra för polispersonalen att ha tillgång till har utgått från de slutsatser som dragits i avhandlingen ”Yrke : POLIS” (Holgersson, 2005):

• För att underlätta trafikrelaterade ärenden:

- Ordningsbot - Primärraport

(9)

- Annan dokumentation i samband med skrivandet av ordningsbot/primärrapport (t.ex. TBL 7 §, avskyltning, körkorts omhändertagande, flyttning av fordon) - Trafikolycka (En kvalitetssäkring av statistikuppgifter. Kort information om ABC

för att möjliggöra en repetition av åtgärder vid personskada. Översiktlig

information om farligt gods för att kunna minimera skador vid trafikolycka. Olika telefonnummer som kan vara användbara i samband med trafikolycka, t.ex. till jakträttsinnehavare)

- Dataslagningar (på personer och fordon)

- Speciellt stöd för trafikpoliser (bl.a. information som behövs i samband med flygande inspektion och kontroll av farligt gods transporter)

• För att underlätta lagföring:

- Anmälningsupptagning med långt gående förstahandsåtgärder (innehåller en mängd typer av stöd)

- Fotokonfrontation på plats

- Kunna spela in förhör (video/ljud) - Beslag

- Kontroll efterlysta (bild och fingeravtryck) - Stöd vid dödsfall

- Allmän information (Polispersonalen skall kunna slå upp saker både innan, under och efter ett ingripande. Det möjliggör att bl.a. kvaliteten på de långt gående förstahandsåtgärderna kan öka)

- Specialanpassat stöd för tekniker - Specialanpassat stöd för spaningsarbete - Möjliggöra en förändrad lagföringsprocess

• För att underlätta det underrättelsestyrda arbetet:

- GPS med kartor kopplat till problem och brott - KUT-info

- Specialanspassat stöd för spaningsarbete

(10)

• För att underlätta det händelsestyrda arbetet:

- Kunna titta på och ändra HR (HändelseRapporter)

- GSP med kartor för att hitta till plats samt kort information om händelse

• För att underlätta arbetet vid särskild händelse:

- Stöd vid ärende med försvunnen person - Stöd vid brand

- GPS med kartor för att underlätta att styra upp särskild händelse - Kommunikation mellan enheter och individer

- Kunna sända och ta emot bilder

- Kunna dra nytta av externa intressenter

• För att underlätta arbetet med brottsofferstöd:

- Informationsstöd för att kunna ge brottsoffer bättre hjälp

• För att underlätta dokumentationsarbetet (i andra fall än ovan beskrivna):

- Direktförverkande - Frihetsberövande - Hittegods

(11)

3. Redovisning av nyttohemtagning för olika tjänster³

3.1 Ordningsbot

Uppskattade/beräknade effekter:

- Risken att utfärdade ordningsbotar försvinner minimeras

- Effektiviserar arbetet med ordningsbotar för personal i yttre tjänst - Färre andel fel på ordningsbotar

- Lägre administrationskostnader, bl.a. i samband med uppdatering och överföring av uppgifter till andra IT-system

- Fler utfärdade ordningsbotar

- Avlastar personal, vilket kan medföra positiva effekter vid genomförande av andra arbetsuppgifter

Förklaring och specificering av uppskattade/beräknade effekter:

Risken att utfärdade ordningsbotar försvinner minimeras:

Det har framförts kritik mot att ordningsbotar försvinner och att det betalas in belopp som inte går att knyta till viss ordningsbot. RRV är starkt kritiska till att systemet idag inte kan leverera en ekonomisk rapport/bokslut i enlighet med "god redovisningssed". Detta innebär att

systemet måste nyutvecklas och bestå av två komponenter, d.v.s. ett som hanterar

domen/sakärendet samt ett annat system som hanterar pengarna/uppbörden. Det är svårt att se några andra möjligheter att komma tillrätta med problemet att ordningsbotar försvinner än genom en mobil IT-lösning, eftersom redan olika manuella rutiner provats.

Effektiviserar arbetet med ordningsbotar för personal i yttre tjänst:

Att utfärda en ordningsbot med hjälp av ett mobilt IT-stöd kan gå snabbare jämfört med nuvarande rutiner. Om och hur mycket tid som sparas beror dock på vilket sätt det är tänkt att en ordningsbot skall utfärdas med hjälp av ett mobilt IT-stöd skall. Det finns till och med en

3 Samtliga beräkningar är ungefärliga. Några utgångspunkter som ligger till grund för beräkningarna är att vi uppskattat att det tjänstgör i genomsnitt 150 närpolis/ordningspolispatruller samtidigt i Sverige. Att Stockholm har ungefär 1/5 av landets trafikärenden (ett antagande som bygger på att detta förhållande råder beträffande de trafikrelaterade ärenden som är lätta att få ut statistik, bl.a. ordningsbotar) Att 91400 minuter motsvarar en årsarbetskraft (baseras på 38 tim arbetsvecka; vilket med 52 v per år, 248 tim semester samt schablonavdrag med 10 % för tjänstledighet och sjukdom och 32 tim för helgkomp/enl. Sthlm polisens uppgifter -94/, ger en

årsarbetstid på 91400 min). Att det tjänstgör omkring 100 personer på LKC i Sverige samtidigt.

(12)

risk att nya rutinerna kommer ta längre tid jämfört med nuvarande manuella rutiner. Det blir således viktigt att vara mån om att de nya rutinerna blir effektiva, enbart en datorisering av nuvarande rutiner kommer garanterat att medföra en ökad resursåtgång för att utfärda samma antal ordningsböter. Efter de tidsstudier som utförts gör vi bedömningen att man skulle kunna spara 60 - 180 sekunder per ordningsbot genom att ta hjälp av ett mobilt IT-stöd. Eftersom det utfärdas drygt 270 000 ordningsbotar per år betyder det att man skulle kunna frigöra en resurstid omfattande någonstans mellan 270 000 och 810 000 minuter per år.

Färre andel fel på ordningsbotar:

Genom ett mobilt IT-stöd finns en möjlighet att antalet fel minimeras genom att olika kontroller kan ske automatiskt. Av alla obotar som utfärdas är cirka tio procent felaktigt ifyllda. En stor del av dessa fel rör sig om att utfärdande polisman har glömt att fylla i något fält. En elektronisk kontrollfunktion skulle eliminera denna typ av fel. Även icke uppdaterade obotspärmar orsakar många fel genom att polismännen fyller i felaktiga koder/belopp. Med ett digitalt system skulle uppdateringen kunna ske enklare, säkrare och billigare.

Rättning av obotar sker främst lokalt på respektive distrikt. Mer komplicerade fall skickas till Kirunasektionen för handläggning. Rättning av felaktiga obotar görs med rättelse eller

tjänsteanteckning. Enkla fel tar inte så lång tid att rätta till, medan mer komplicerade fel kan ta väldigt lång tid att korrigera. Enligt Kirunasektionen tar det normalt ca 10-30 minuter att rätta felaktiga obotar. Om man med hjälp av handdatorn skulle reducera antalet fel till två procent, vilket definitivt inte är en orealistisk siffra, så skulle man frigöra en resurstid på 432 000 minuter per år (om man räknar med 20 minuters rättningstid).

Lägre administrationskostnader, bl.a. i samband med uppdatering och överföring av uppgifter till andra IT-system:

10 000 rättningstryck skickas ut varje gång ordningsbotskatalogen uppdaterats. 30000 ordningsbotsblock à 10 kr distribueras varje år. Med porto- och frakt innebär detta att en kostnad på ca 1.5 miljoner kr per år skulle försvinna. Dessutom tar det tid att hantera och distribuera rättningstryck och ordningsbotsblock. Vissa kostnader kommer att tillkomma vid användandet av ett mobilt IT-stöd för att utfärda ordningsbotar. Hur stora kostnaderna blir beror på hur man väljer att utfärdandet av ordningsbotar skall gå till. Totalt sett per

ordningsbot borde inte kostnaderna överskrida nuvarande kostnader om man nyttjar de erfarenheter och rutiner som upparbetats i ATK-projektet.

Inregistrering i Riob/Start tar tid. Om personalen använde sig av ett mobilt IT-stöd fanns uppgifterna lagrade och det skulle finnas möjligheter att överföra uppgifter till andra system automatiskt. Hanteringen av obotar går till på så vis att uppgifterna läggs in manuellt i RIOB- systemet. Detta tar cirka två minuter per obot.. Med ett digitalt system, t ex i form av en handdator, skulle denna inläggning av uppgifter kunna ske automatiskt, varvid man skulle frigöra en resurstid på 540 000 minuter per år. Från RIOB –systemet sker idag

direktöverföring av uppgifter till START2

(13)

Fler utfärdade ordningsbotar:

Det är svårt att uppskatta hur många fler obotar som skulle utföras, men det är inte otroligt att ökningen av antalet obotar kunde bli omfattande genom att nya rutiner infördes. Skälen till vårt antagande är flera.

För det första när det gäller att utfärda icke förtryckta ordningsbotsbrott använder personalen i nuläget en ordningsbotskatalog. Det är nämligen viktigt att brottsrubriceringen blir exakt.

Ibland har dock inte personal tillgång till ordningsbotskatalog, vilket kan ha att göra med att de inte hittar ordningsbotskatalogen i polisbilen, eller att de fotpatrullerar och då ej av praktiska skäl kan bära ordningsbotskatalogen med sig. Det händer även att personal inte utfärdar förtryckta brott beroende på att man ej är säker på aktuellt bötesbelopp. Det krävs då tillgång till en ordningsbotskatalog för att hitta rätt bötesbelopp. Om ett mobilt IT-stöd användes för utfärdandet av ordningsböter skulle ovanstående problem försvinna.

För det andra är personal är ofta osäkra på om ordningsbotskatalog är uppdaterad.

Ordningsböter utfärdas ej på grund av att man inte är säker på vilket bötesbelopp som är det aktuella. Om ett mobilt IT-stöd användes, med en automatisk uppdatering, så skulle detta problem försvinna.

Det tredje skälet är att om ordningsbotsblock tar slut eller inte hittas omöjliggörs utfärdandet av ordningsböter. Liknande förhållande kommer att uppstå med ett mobilt IT-stöd om t.ex.

batterierna tar slut eller om det mobila IT-stödet går sönder. Bedömningen är dock att det i jämförelse med det beskrivna problemet med ordningsbotsblock kommer att vara mindre förekommande.

Genom ett mobilt IT-stöd blir det ibland mycket enklare att fylla i uppgifter på plats, bl.a.

under mörker och vid dålig väderlek. Polismännen slipper problem med blöta block, frusna pennor och behov av ljus. Motivationen att utfärda ordningsbotar kan därmed öka.

En ytterligare anledning till att vi bedömer att fler obotar skulle utfärdas med ett mobilt IT- stöd har att göra med att polismännen i nuläget har svårt att hitta i ordningsbotskatalogen. Det visar sig att av de cirka 1050 brott som finns upptagna som ordningsbotsbrott så är det

omkring 500 stycken som aldrig används av någon polis i Sverige under ett år och drygt 100 koder som bara används en gång per år i hela landet. Det är bara 350 av ordningsbotsbrotten som används tio gånger eller fler under ett år. Orsakerna till denna fördelning är säkert flera, men sannolikt spelar ett svårt sökförfaringssätt i form av en obots-pärm en stor betydelse. Om personalen t.ex. vill skriva böter på en person som kör bil med trasiga bromsljus går det inte att hitta aktuellt brott genom att söka på bokstaven B. Det är ordet stopplykta som gäller. Om en person kör i kollektivkörfält så går det på liknande sätt inte att hitta brottet genom att söka i förteckningen på bokstaven K som i ”kollektivkörfält”. Det står istället under bokstaven F, eftersom brottet heter ”Fört fordon i körfält som anvisats för annat/andra slag av fordon”

Genom införande av ett mobilt IT-stöd möjliggörs en sökning både på synonymer och enstaka ord. Det går visserligen att komma tillrätta med ovanstående problem även med nuvarande ordningsbotskatalog, men lösningen blir mer otymplig jämfört med den lösning som är framtagen i prototypen. Ett mobilt IT-stöd gör att det blir lättare att hitta ordningsbotsbrott.

Om användaren väljer att använda sig av fliksystemet som finns inlagt digitalt i prototypen så blir det dock inte lättare att hitta på detta sätt jämfört med ordningsbotskatalogen eftersom

(14)

strukturen i fliksystemet är inkonsekvent. Det står i början av varje flik vad olika bokstäver betyder, t.ex:

Flik 0: A = motordrivet fordon utom moped klass II B = cykel/ moped klass II/ hästfordon C = annat/ övriga fordon

D-H = hastigheter och vikter Flik 2: A = bil och motorredskap klass I

B = motorcykel

C = moped

D = traktor

E = släpfordon och efterfordon F = cykel

G = sparkstötting H = hästfordon

J,K,L,M = brister i belysningsanordningar Flik 5: A = Terrängvagn

B = Terrängskoter

C-D = varierande betydelse E = terrängsläp

F-K = brister i belysningsanordningar

Dessutom råder en inkonsekvens inom respektive flik eftersom A ibland kan avse föraren av ett fordon, B passageraren och C minderåriga (t.ex. om någon inte använt säkerhetsbälte).

Även om vissa poliser lär sig att hantera fliksystemet finns det ett behov att göra om detta.

Avlastar personal, vilket kan medföra positiva effekter vid genomförande av andra arbetsuppgifter:

Arbetet med ordningsbotar kräver i nuvarande form att personalen måste hålla reda på viss information som de skulle slippa att tänka på om de kunde använda sig av ett mobilt IT-stöd.

Att behöva hålla reda på många uppgifter, som många gånger kan uppfattas som onödiga, har en negativ inverkan på möjligheten att klara av andra uppgifter (se Mental Overload, Preeze mfl 1994).

Vad är implementerat i prototypen:

- Hela ordningsbotskatalogen

- Olika sökförfaranden på ordningsbotsbrott - Registrering av uppgifter

(15)

Kvar att göra för att uppnå målbilden:

- Kunna utfärda ordningsbot (Anpassa ifyllning efter brott, räkna samman belopp, kontrollera om uppgifterna är korrekt ifyllda, ändra kungörelse så att det är tillåtet att utfärda ordningsbot på vanligt papper samt att möjliggöra en utskrift av ordningsbot) - Överföring till IT-system Riob/Start

- Se över ev. förändrade rutiner (t.ex. att betalning räknas som ett godkännande, vilket är fallet vid ett kontorsföreläggande. Möjligheten till elektronisk underskrift. Ljud/bild upptagning istället för underskrift?)

3.2 Primärrapport

- Effektiviserar arbetet med primärrapporter för yttre personal

- Högre kvalitet på primärrapporter genom att färre uppgifter missas som har betydelse för den fortsatta utredningsprocessen

- Lägre administrativa kostnader genom att en datorisering underlättar överföring av uppgifter till andra IT-system

- Fler skrivna primärrapporter

- Arbetet för åklagarna underlättas genom att lagrum vid olika brott kan redovisas på ett enkelt sätt

Effektiviserar arbetet med primärrapporter för yttre personal:

Genom ett mobilt IT-stöd kan det bli enklare och gå snabbare att skriva en primärrapport.

Framförallt är ett mobilt IT-stöd fördelaktigt när det uppstår väntetid. I samband med

deltagande observation har primärrapport t.ex. kunnat fyllas i när vi stått och lurpassat på att ett fordon skall köra från en viss plats och under transportsträckor. Det sparar inte bara tio till femton minuter per primärrapport, utan minskar också risken för att polispersonalen känner en inre stress av att ha en mängd uppgifter att skriva. Det får till följd att personalen i lägre grad behöver känna sig tvingade att åka in till polisstationen för att ”skriva av sig” i syfte att inte samla på sig alltför mycket skrivarbete. Anledningen till att polispersonalen i dagsläget känner sig tvingade att åka in till polisstationen för att avrapportera är att de upplever att det finns en risk att blanda ihop och glömma uppgifter när de har ett flertal halvfärdiga rapporter.

(16)

Även om inte primärrapporter alltid kan slutföras genom att personalen utnyttjar olika former av väntetider som uppstår så undviks en mängd dubbelregistering. Personal slipper att skriva om vissa uppgifter som de i dagsläget vanligen först skriver i anteckningsbok. Tidsstudier visar att med hjälp av ett mobilt IT-stöd kan det gå omkring fem minuter snabbare att utfärda en primärrapport jämfört med nuvarande rutiner.

Med stöd av ovanstående resonemang uppskattas att tidsvinsten per primärrapport hamnar någonstans mellan fem och tio minuter vid nyttjandet av ett mobilt IT-stöd. Cirka 20 000 trafikrelaterade primärrapporter (exkl rattfyllerier) utfärdades i Stockholm förra året, motsvarande siffra för hela landet blir omkring 100 000 primärrapporter. En resurstid på mellan 500 000 och 1 000 000 minuter skulle därmed kunna frigöras.

Högre kvalitet på primärrapporter genom att färre uppgifter missas som har betydelse för den fortsatta utredningsprocessen:

Om personalen kan använda ett mobilt IT-stöd kan det bli högre kvalitet på primärrapporterna genom att uppgifter inte missas i lika stor utsträckning. Med en inbyggd påminnande

kontrollfunktion minimeras problemet.

Det krävs i nuläget flera böcker för att ha tillgång till lagrum och eventuella kommentarer. I ett mobilt IT-stöd finns möjlighet att lägga in relevant och aktuell information för olika typer av brott. Det kan öka kvaliteten på utfärdade primärrapporter genom att personalen i högre grad kan se till att säkerställa att dokumentera viss information som är viktig för den fortsatta utredningsprocessen.

Vid diskussioner med handläggare har det framkommit att det ofta saknas uppgifter i

primärrapporterna, vilket innebär rättnings- och kompletteringstid. Storleken på denna tid är svår att skatta, men är inte försumbar.

Lägre administrativa kostnader genom att en datorisering underlättar överföring av uppgifter till andra IT-system:

Inregistrering i T-diariet tar tid. I och med införandet av ett mobilt IT-stöd finns möjligheter att föra över uppgifter till T-diariet automatiskt. Nuvarande rutiner att registrera

primärrapporter i T-diariet tar omkring tre minuter per rapport. Om uppgifter automatiskt kunde föras över till T-diariet skulle en resurstid på 300 000 minuter per år kunna frigöras.

Fler skrivna primärrapporter:

Det är svårt att exakt uppskatta effekten, men om det blir smidigare att skriva primärrapporter genom att personalen ofta kan göra klart det mesta av skrivarbetet utan att behöva åka in till polisstation och att personalen i högre grad kan få stöd i samband med vissa typer av

trafikbrott, tror vi att ökningen kan bli betydande.

Med ett mobilt IT-stöd underlättas dessutom avrapporteringen ibland genom att personalen slipper problemet med blöta block, frusna pennor och behov av ljus för att kunna notera uppgifter i block.

(17)

Avlastar personal, vilket kan medföra positiva effekter vid genomförande av andra arbetsuppgifter:

Genom ett mobilt IT-stöd blir behovet mindre av att personalen måste kunna och hålla reda på en mängd regler och rutiner i huvudet mindre. Personalen kan därför istället koncentrera sig på andra saker, vilket ökar möjligheten att andra uppgifter utförs på ett bra sätt.

Arbetet för åklagarna underlättas genom att lagrum vid olika brott kan redovisas på ett enkelt sätt:

Det finns möjlighet att generera lagrum automatiskt i samband med att personal väljer att rapportera visst brott, vilket många gånger skulle underlätta arbetet för åklagarna.

- Inregistrering av de flesta uppgifter

- Komplettering av registrerade uppgifter med hjälp av program på stationär dator - Möjlighet att skriva ut primärrapport från stationär dator

- Tillgång till vissa lagtexter

- Anpassat stöd vid olika typer av brott - Tillgång till ytterligare lagtexter

- Kontrollfunktion innan primärrapport avslutas - Överföring av uppgifter till T-diariet

3.3 Annan dokumentation i anslutning till utfärdandet av ordningsbotar/

primärrapport

- Effektiviserar arbetet för yttre personal - Fler utförda arbetsuppgifter, t.ex. TBL 7§

- Lägre administrativa kostnader bl.a. genom automatisk överföring av uppgifter till andra IT-system och externa intressenter (Vägverket)

(18)

Effektiviserar arbetet för yttre personal:

Det går enklare och snabbare att fylla i uppgifter med hjälp av ett mobilt IT-stöd. I

Stockholms län utfärdades cirka 3750 körkortsomhändertaganden. Avskyltning utfördes vid drygt hundra tillfällen på Norrmalmspolisen under förra året (svårt att få sammanställd statistik eftersom dessa förvaras lokalt). Genom att minska dubbelregistrering skulle tidsvinsten kunna bli någon minut per handling. Vi uppskattar att en resurstid på mellan 50 000 och 100 000 minuter skulle kunna frigöras per år i landet om prototypen var utbyggd på det sätt som är tänkt vad gäller dokumentation av avskyltning, TBL 7 § och

omhändertagande av körkort. Den största effekten av att slippa dubbelregistrering torde ligga i ökad arbetsglädje och ökad kvaliteten i form av minskad risk för felskrivning.

Det händer att patrull inte har ett visst dokument som krävs i samband med ett trafikbrott och att annan patrull därför får åka dit för att distribuera blankett. Vid både deltagande

observationer och intervjuer har det framkommit att detta händer då och då, men vi har inte kunnat få fram någon statistik på hur ofta det förekommer.

Fler utförda arbetsuppgifter, t.ex. TBL 7§:

Det är inte ovanligt att personal i nuläget glömmer bort att vissa åtgärder kan komma ifråga eller att de är osäkra på regler och hur saker och ting skall utföras. Därför utförs ej

arbetsuppgifter i den utsträcknings som är önskvärt. Med ett mobilt IT-stöd kan personal i samband med att de utfärdar en primärrapport/ordningsbot påminnas om att andra åtgärder kan komma i fråga och att personalen dessutom kan stödjas i detta arbete.

Patrull saknar som tidigare nämnts ibland rätt dokument vilket kan leda till att viss åtgärd ej utförs. I ett mobilt IT-stöd finns redan de formulär som behövs för att utföra en arbetsuppgift I dagsläget väcker det irritation hos personalen att man tvingas att skriva samma information flera gånger. Enklare rutiner kan leda till högre motivation att utföra vissa arbetsuppgifter.

Lägre administrativa kostnader bl.a. genom automatisk överföring av uppgifter till andra IT- system och externa intressenter (Vägverket):

Inregistrering i andra system tar tid. Om det gick att föra över uppgifter direkt från det mobila IT-stödet till andra system skulle det kunna rationalisera verksamheten. Några exakta siffror är svårt att få fram, men rationaliseringen bedöms inte nå upp till samma storlek som när det gäller primärrapporter ovan, även om tidsvinsterna kan bli omfattande.

Behovet av efterarbete kan minska genom att uppgifter inte missas i lika stor utsträckning om personalen har möjlighet att använda sig av ett mobilt IT-stöd.

(19)

Kostnader för blankettsett och utskrifter minskar genom ett mobilt IT-stöd, däremot finns behov av att investera i skrivare som visserligen kommer användas till andra uppgifter också.

En bläckstråleskriva kostar cirka 2000 kronor och har en arkivbeständighet på 70-80 år.

Skulle det räcka med en sådan arkivbeständighet rörande de dokument som bl.a. de

misstänkta får på brottsplatsen så slapp man investera i de dyrare laserskrivarna. Nuvarande rutiner skulle också kunna ändras så att skrivare ej behövs på platsen. I sådana fall skulle tidsvinsten kunna bli ännu större. Förhållandet skulle bli extra gynnsamt om man gick över till en digital arkivering av vissa dokument. Ett utskrivet papper beräknas kosta cirka 1 krona och slapp man skriva ut papper i den omfattning som för närvarande är aktuellt skulle det direkt innebära en besparing på miljontals kronor per år.

Avlastar personal, vilket kan medföra positiva effekter vid genomförande av andra arbetsuppgifter

Om personalen hade tillgång till ett mobilt IT-stöd skulle behovet av att hålla reda på en mängd smågrejer minska. Personalen kan därmed ha fokus på andra saker, vilket ökar möjligheten att andra uppgifter utförs på ett bra sätt

- Möjlighet att registrera vissa uppgifter

- Möjlighet att registrera alla uppgifter som behövs - Kontrollfunktion så att alla uppgifter kommer med - Överföring av olika uppgifter till IT-system

- Kunna komplettera vissa uppgifter på stationär dator

- Kunna skriva ut vissa dokument både från mobilt IT-stöd och stationär dator

3.4 Trafikolycka

- Kan rädda liv och begränsa skadorna vid en olycka

- Minskad administration för att registrera uppgifter i IT-system

(20)

- Minskar andra befattningshavares behov av att engagera sig i ett ärende - Minskade ledtider för yttre tjänstgörande personal

- Kortare ledtider då det även förekommit trafikbrott som skall rapporteras - Bättre kvalitet på information till externa intressenter

- Kan bidra till att förebygga olyckor

Kan rädda liv och begränsa skadorna vid en olycka:

Om personalen har tillgång till rätt information vid rätt tillfälle finns möjlighet att bättre kunna prioritera skador samt vidta åtgärder som kan rädda liv och begränsa skadorna vid en olycka. Personalen kan genom ett mobilt IT-stöd enkelt få en påminnelse om vad som är viktigt att tänka på vid vissa typer av skador och vissa typer av händelser. I nuläget är det svårt alternativt omöjligt för icke specialister att t.ex. hålla reda på farligt gods koder och att veta vilka åtgärder som är lämpliga att vidta vid vissa typer av skador och sjukdomstillstånd.

Genom ett mobilt IT-stöd kan det bli lättare att ta kontakt med t.ex. ambulanspersonal och räddningstjänsten som är på väg till platsen genom att patrull har tillgång till aktuella

telefonnummer. Det kan göra att relevanta åtgärder utförs snabbare och att vissa åtgärder, som inte skulle bli utförda, blir utförda.

Minskad administration för att registrera uppgifter i IT-system:

Genom att information lagras i mobilt IT-stöd finns möjlighet att slippa registrera information ytterligare en gång. En uppskattning som bygger på att tidsvinsten per dokument blir ungefär lika stor som i de fall patrull upprättar en primärrapport så hamnar den frigjorda resurstiden på omkring 500 000 minuter per år.

Minskar andra befattningshavares behov av att engagera sig i ett ärende:

Genom ett mobilt IT-stöd kan patrull få tillgång till aktuella telefonnummer till t.ex. bärgare, räddningstjänst och jakträttsinnehavare. De behöver därmed inte belasta operatör på

länskommunikationscentral. Ett problem som kan uppstå när patrull själv utför vissa arbetsuppgifter är dock att det finns en risk att både operatör och patrull vidtar samma åtgärder. Genom att patrull kan läsa och komplettera HR (HändelseRapporter) minimeras detta problem (se vidare rörande att kunna läsa och komplettera HR). I Stockholms län åker

(21)

patruller på cirka 8500 trafikolyckor per år. Om vi antar att operatörs arbetsinsats minskar med tre till fem minuter per ärende blir tidsvinsten 150 000 till 250 000 minuter per år i landet.

Minskade ledtider för yttre tjänstgörande personal:

Genom att ha tillgång till bl.a. olika telefonnummer behöver inte patrull ringa till och vänta på att en operatör på länskommunikationscentralen skall svara, att förklara platsen för operatör, att operatör skall ha tid att ringa t.ex. bärgare eller jakträttsinnehavare och att operatör skall förklara platsen för dessa. Dessutom kan, genom att patrull själva kan förklara platsen, kvaliteten på platsangivelsen öka. Det underlättar arbetet för de externa intressenterna, vilket kan leda till minskade väntetider för patrull. Sannolikt är den resurstid som frigörs per ärende för yttre tjänstgörande personal större än den som frigörs för operatörerna i och med att det vanligtvis ingår två poliser i varje patrull så borde tidsvinsten i princip fördubblas, men det är svårt att kunna fastställa en exakt tidsvinst.

Kortare ledtider då det även förekommit trafikbrott som skall rapporteras:

Uppgifter kan återanvändas när trafikbrott skall rapporteras om personal använder sig av ett mobilt IT-stöd. Förutom att det i sig innebär en tidsvinst kan det också medföra att personalen blir mer motiverade att utföra vissa arbetsuppgifter. Tidsvinsten per ärende blir ungefär densamma som beträffande en primärrapport. Antal ärenden är svårt att uppskatta.

Bättre kvalitet på information till externa intressenter:

Ett mobilt IT-stöd skulle kunna göra det möjligt att utföra en automatisk kontroll av information vid informationskällan, vilket skulle kunna öka kvaliteten rörande bl.a.

statistikuppgifter om olika olyckor.

Kan bidra till att förebygga olyckor:

Att lämna information till externa intressenter kan bli smidigare med ett mobilt IT-stöd vilket kan göra att förändringar för att förbättra trafiksituationen på viss plats, t.ex. skymd sikt, placering av skyltar och farliga hål kan initieras i högre utsträckning. Det finns därmed större chanser att komma tillrätta med en trafikmiljö som lätt orsakar olyckor.

En högre kvalitet på uppgifter till externa intressenter (se ovan) kan underlätta för dessa att vidta ur ett trafikhänseende lämpliga åtgärder

- (Inget)

(22)

- Kunna registrera uppgifter vid trafikolycka

- Kontrollfunktion innan trafikmålsanteckning avslutas/färdigställs

- En kortare information om viktiga ABC åtgärder att tänka på vid en trafikolycka - Få information om vad olika koder betyder när det rör sig om farligt gods och en

beskrivning av lämpliga åtgärder att vidta när det rör sig om ett visst ämne - Aktuella telefonnummer, t.ex. till jakträttsinnehavare, bärgare, räddningstjänst,

gatukontoret, sjukhus, radiokanaler etc

- Kunna komplettera uppgifter som registrerats på mobilt IT-stöd inne på stationen på en stationär dator

- Automatiskt kunna föra över uppgifter till IT-system - Kunna skriva ut vissa papper

3.5 Dataslagningar

- Frigör resurstid för yttre personal - Frigör resurstid på LKC

- Underlättar upptäckten av olika former av fordonsrelaterade brott

- Högre säkerhet för personal i samband med fordonsstopp och personkontroller - Underlättar möjlighet att stoppa rätt fordon i samband med nyligen förövat brott - Ökar möjligheter att lyckas frihetsberöva efterlysta personer

- Underlättar utredningsarbetet i samband med icke trafikrelaterade brott - Minskar behovet av att frihetsberöva personer i vissa fall

Frigör resurstid för yttre personal:

Ett mobilt IT-stöd möjliggör dataslagningar och minskar därigenom väntetider för yttre tjänstgörande personal. I Stockholms län är den genomsnittliga svarstiden statistiskt ca 50

(23)

sekunder för att komma fram till LKC via radion och ca 70 sekunder via telefon. Holgersson (2001) har dock visat att de verkliga svarstiderna är längre än statistikutdragen visar. Den genomsnittliga svarstiden varierar mellan olika LKC. Till svarstiden tillkommer tid genom att operatör skall utföra slagningen och läsa upp resultatet.

Att göra t ex en QP slagning tar ca 1min 45 sek, enligt beräkning som gjorts för RAKEL.

I nuvarande prototyp tar en SMS slagning mot Vägverkets register totalt sett 10-15 sekunder.

Med en direkt koppling till system via Rakel borde det gå snabbare, men vi räknar på tiden för nuvarande SMS slagning som implementerats i prototypen. Det utförs totalt cirka 2 250 000 slagningar på LKC i Stockholm per år.

Dataslagningar LKC, STHLM Snittsiffror

Passfrågor 4 964 Per månad: 187 449

Godsfrågor 1 226 Per vecka: 43 257

RIOB 99 Per dag: 6 180

EPU 31 745 Per timma: 257

QP 702 654

ASP 106 441

SPADI 911

DAFA 388 785

SIGN 28 210

CBS 3 372

MFP 387 652

MRBR 136 536

Övriga 456 793

SUMMA: 2 249 388

Om vi räknar med en tidsvinst per slagning på 1 min och 30 sekunder så skulle det innebära att en resurstid på 3 375 000 minuter skulle frigöras per år i Stockholm. Det betyder att det för hela landet skulle frigöras en resurstid på över 13 000 000 minuter per år om personalen i yttre tjänst själva skulle kunna göra slagningar. Vi tror dock att den resurstid som frigörs blir lägre än i detta räkneexempel eftersom patrull ibland begär mer än en slagning per gång de tar kontakt med LKC. Det är på grund av detta svårt att exakt precisera hur mycket tid som skulle frigöras, men det går åtminstone att uttala sig att den skulle bli omfattande.

Frigör resurstid på LKC:

Vid intervjuer av personal på flera LKC har det framgått att om operatörer på LKC inte behövde göra dataslagningar skulle det frigöra en resurstid motsvarande mellan tio och tjugo procent av arbetstiden. Om man räknar med att det i genomsnitt är omkring hundra personer som arbetar på LKC samtidigt i landet betyder det att en resurstid på mellan 914 000 och 1 828 000 minuter per år skulle kunna frigöras om patrullerna själva kunde utföra

dataslagningar. Det skulle framförallt få en mycket positiv inverkan på arbetet under tidsperioder med hög belastning.

(24)

Underlätta upptäckten av olika former av fordonsrelaterade brott:

Det är inte ovanligt att dataslagningar i nuläget inte utförs eftersom patrull inte vill belasta LKC alternativt tycker att det tar för lång tid att få svar.

Användandet av mobilt IT-stöd för dataslagningar har visat sig öka sannolikheten att upptäcka olika former av fordonsrelaterade brott. Det gör att patrull kan få indikationer på om det är något problem med ett fordon eller med en förare, t.ex. körförbud eller att ägaren av fordonet saknar körkort. Under deltagande observation har det hänt att mobilt IT-stöd lett till att brott uppdagats genom stoppande av fordon som normalt inte utsätts för selektiva trafikkontroller.

Till exempel vid ett tillfälle under deltagande observation upptäckte vi, tack vare att vi använde Mobasa (mobilt IT-stöd), att ägaren till en bil som körde framför oss saknade körkort. Det visade sig vid kontroll att föraren var ägaren av fordonet. Han hade kört bil i femton år utan att bli stoppad. Han var förundrad över vad det var som gjorde att vi stoppade honom. Han åkte i en bil som det inte såg ut att finnas någon anledning att stoppa, vid ett tillfälle då trafikintensiteten var hög. Under deltagande observation har liknande händelser uppstått, där bilar som normalt inte kontrolleras har blivit kontrollerade. Det har lett till personer bl.a. kunnat lagföras för rattfylleri och tillgrepp av fortskaffningsmedel.

Vid test hos Norrmalmspolisen med MoBasa visade det sig att det blev en märkbar skillnad i antalet anträffade stulna och efterlysta bilar, liksom möjligheten att identifiera fordon belagda med körförbud, avställda fordon och ej skattade fordon samt fordon som framfördes av förare utan körkort. 100 % av de som testade MoBasan ansåg att de hade stor nytta av möjligheten att kunna göra slagningar mot de centrala registren. Däremot upplevde många att MoBasan inte var användarvänligt, bl.a. genom att man ständigt var tvungen att vara uppkopplad.

Framtagen prototyp kräver inte en ständig uppkoppling, vilket visat sig vara fördelaktigt.

Enligt vissa poliser har användandet av ett mobilt IT-stöd påverkat fordonsägarna i en hel ort, där dessa verkar ha blivit noggrannare med att betala in skatt i tid och att besiktiga sina fordon, sannolikt på grund av att de har fått känslan av att upptäcktsrisken ökat.

Genom dataslagningar kan polismännen få information om att det är lämpligt att vidta vissa åtgärder, t.ex. TBL 7§.

Om ett mobilt IT-stöd på ett enkelt sätt möjliggjorde att polismännen kunde notera och söka efter fordon och personer som förekommit i samband med rapporteftergift kunde de förbättra chanserna att komma åt personer som återkommande gånger gjort sig skyldiga till

lagöverträdelser, vilka enbart resulterat i rapporteftergift. Dessutom kunde det bidra till att polismännen kunde ge rapporteftergift till rätt personer. Vid en intervju med en polisman framgick att hon hade stått och stoppad bilar i Aspudden på en väg där privatbilister inte får åka. Hon stoppade ett fordon med en ensam kvinna i. Kvinnan hade en liten hund i bilen.

Kvinnan berättade upprört att hennes hund var sjuk och att hon var på väg till djursjukhuset.

Polismannen tyckte att bilförarens beteende var ursäktligt och släppte förbi henne utan åtgärd.

Någon dag senare åkte polismannen taxi. Hon passerade platsen i Aspudden där hon hade stått och stoppat bilar. Taxichauffören visste inte vilket yrke polismannen hade, utan berättade glatt att han haft en kvinnlig kund som berättat hur man skulle slippa böter här. Kunden hade berättat att hon blivit stoppad vid tre olika tillfällen, men att hon klarat sig varje gång genom att säga att hennes hund var sjuk och att hon var på väg till djursjukhuset. Den unga

polismannen kände sig väldigt kränkt. Hur skulle hon kunna lita på folk i framtiden? Skall hon lämna rapporteftergift nästa gång när någon av ömmade skäl borde få det, eller ljuger

(25)

denna person också? Genom att rapporteftergift kunde noteras skulle polismannen i högre grad kunna känna att hon kunde lämna rapporteftergift i vissa fall. Fördelen med att notera de som fått rapporteftergifter är också att det i dagsläget bara är skrivna rapporter som blir synliga i statistiken.

Högre säkerhet för personal i samband med fordonsstopp och personkontroller:

Omfattande ledtider vid dataslagningar leder i dagsläget till att fordon stoppas, utan att patrullen fått information om att aktuellt fordon har anknytning till grov brottslighet. Genom ett mobilt IT-stöd kan information erhållas innan ett fordon stoppas och det finns möjligheter att anpassa säkerhetstänkandet till en för situationen lämplig nivå. På grund av den grova brottslighetens stora rörlighet är risken stor att fordon som är kända av polismännen i ett område inte är kända i ett annat områden. Personal utsätter sig därigenom för onödiga risker.

Underlättar möjlighet att stoppa rätt fordon i samband med nyligen förövat brott:

Poliser kan genom dataslagningar få information om att vissa fordon är intressanta att stoppa i samband med att det skett ett visst typ av brott, t.ex. en grov stöld i villa. Ett mobilt IT-stöd ökar möjligheten att få rätt information vid rätt tillfälle (se vidare KUT-info), vilket är gynnsamt för utsikten att kunna få någon lagförd för brott.

Ökar möjligheter att lyckats frihetsberöva efterlysta personer:

I samband med test av mobilt IT-stöd på Norrmalmspolisen (Mobasa) visade det sig att man hittade efterlysta tack vare snabba dataslagningar. Liknande erfarenheter har kunnat

konstateras på andra platser i landet i samband med deltagande observation och intervjuer.

Underlättar utredningsarbetet i samband med icke trafikrelaterade brott:

I samband med att en viss individ blivit gripen eller är misstänkt kan personal på plats göra dataslagningar för att få reda på intressanta adresser för eventuella husrannsakningar. Ofta är dessa åtgärder tidskritiska. Om man kan påbörja vissa åtgärder snabbare kan detta öka möjligheten till lagföring och att målsäganden får igen stulet gods. Att agera snabbt kan ibland också vara avgörande för att kunna förhindra brott mot liv och hälsa. Dataslagningar om en individs relationer, vapeninnehav, länkar till personer och adresser samt tidigare modus kan ha en avgörande betydelse för att fatta rätt beslut rörande vilka åtgärder som bör vidtas.

Ett mobilt IT-stöd skulle kunna underlätta detta arbete. I dagens läge utförs i många fall inte dataslagningar på brottsplatsen i den utsträckning som är önskvärt i och med att polismännen ofta upplever att det tar tid och är krångligt att göra dataslagningar via en operatör.

Minskar behovet av att frihetsberöva personer i vissa fall:

Det blir med ett mobilt IT-stöd lättare att säkerställa en persons identitet, vilket gör att man kan undvika vissa frihetsberövanden. Det är fördelaktigt både ur ett rättsäkerhetsperspektiv och ur ett effektivitetsperspektiv.

(26)

- Möjlighet att göra två typer av dataslagning i prototyp med SMS-tjänst (Körkortsfråga och fordonsslagning)

- Kunna göra slagningar i de centrala systemen

- Anpassa presentation av information vid dataslagning till mobilt IT-stöd - Röststyrning vid vissa typer av dataslagningar som är vanligt förekommande

3.6 Stöd för trafikpolisen

- (Ej utredda)

- Det har under arbetet med prototypen framkommit att trafikpolisens arbete skulle kunna underlättas med ett mobilt IT-stöd

- (Inget)

- Att göra en analys av vilket IT-stöd trafikpolisen behöver - Anpassa program till trafikpolisens önskemål

(27)

3.7 Anmälningsupptagning med långt gående förstahandsåtgärder

- Kan minska resursåtgång för avrapportering

- Ökar personalens motivation att vidta vissa åtgärder

- Kan bidra till att färre resurstimmar går åt för att kunna slutföra ärenden - Kan bidra till en ökad lagföring

- Lägre administrativa kostnader genom att det möjliggör överföring av uppgifter till andra IT-system

- Kan bidra till att skapa ett bättre underlag för underrättelselett polisarbetet - Ökad rättssäkerhet

- Förbättrat brottsofferstöd

Kan minska resursåtgång för avrapportering:

Avrapporteringstiderna omfattar i genomsnitt minst trettio procent av arbetstiden för

närpoliser/ordningspoliser (se Holgersson, 2005). Vi uppskattar att ett mobilt IT-stöd skulle kunna minska avrapporteringstiderna med mellan trettio och sjuttio procent. Om vi beräknar att det är 150 patruller som tjänstgör samtidigt i landet skulle ett mobilt IT-system kunna frigöra en resurstid omfattande mellan 2 467 800 och 5 758 200 minuter per år.

Precis som för ordningsbotar medför dock inte införandet ett mobilt IT-stöd automatiskt en effektivisering. Det är hur rutinerna byggs upp som avgör hur mycket avrapporteringstiderna kan minska inte IT-stödet i sig. Den högsta rationaliseringspotentialen uppnås om patrullerna kan skicka inspelade ljudfiler till skrivcentral som skriver ut dessa samt att viss information i samband med ingripanden dessutom enbart behöver dokumenteras i form av ljudfiler.

Genom ett mobilt IT-system kan information som registreras på brottsplatsen komma till användning i en efterföljande avrapporteringsprocess och därmed behöver inte personal, som i dagsläget, skriva uppgifter minst två gånger.

Under deltagande observationer och intervjuer har det framgått att det inte är ovanligt att det uppstår väntetider för yttre tjänstgörande personal. Att kunna utnyttja dessa väntetider till avrapportering vore fördelaktigt. Dessutom har poliser på orter med omfattande körtider påtalat att de ser stora fördelar med att kunna sköta avrapportering under transportsträckor.

(28)

Det förutsätter givetvis att personal inte har lätt för att bli åksjuka och precis som många av de tjänster som finns tillgängliga i handdatorn passar ett visst arbetssätt inte alla poliser.

Att kunna skicka ett ärende från mobilt IT-stöd till andra IT-system möjliggör att andra kan komplettera ärendet innan patrull hunnit till polisstation, t.ex. skriva ut förhör. Det gör också att utredningspersonal har möjlighet att ta sig an ett ärende i ett tidigare skede.

Ökar personalens motivation att vidta vissa åtgärder:

Ett minskat behov av att dubbelregistrera uppgifter och en förkortad avrapporeringstid

minskar frustrationen hos personalen och gör att motivationen att vidta vissa åtgärder kan öka.

Både vad gäller ett helt ingripande (t.ex. ett ringa narkotikabrott) och delar av ingripande (t.ex. en skrivelse till länsstyrelsen). Framtagen prototyp kan stödja poliserna på ett sådant sätt att de känner mindre osäkerhet i vissa situationer, vilket också kan ha en positiv inverkan på motivationen att vidta vissa åtgärder (se Holgersson, 2005).

Kan bidra till att färre resurstimmar går åt för att kunna slutföra ärenden:

Polispersonal kan genom framtagen prototyp få ett situationsanpassat stöd, vilket minimerar risken att missa för den fortsatta utredningsprocessen viktiga uppgifter. Genom en automatisk kontroll på brottsplats av inregistrerad information kan man också säkerställa att viktiga uppgifter för den fortsatta utredningsprocessen inte så lätt glöms bort.

Utredare har påtalat att det är vanligt att det missas viktig information på brottsplatsen, t.ex.

om misstänkt gör anspråk på beslag, att upplysa misstänkt om att förenklad delgivning kan komma ifråga, om målsäganden anger brottet till åtal och telefonnummer till vittnen. Man har även framfört att vinsterna för den fortsatta utredningsprocessen skulle vara betydande om ovanstående problem kunde minimeras med hjälp av ett mobilt IT-stöd. Vid deltagande observation har prototypen visat sig vara gynnsam i detta avseende.

Genom ett mobilt IT-stöd kan behovet av dubbelregistrering av information minska. Det är inte ovanligt att dubbelregistrering genererar problem för den fortsatta utredningsprocessen.

GroupWise som skickades till yttre tjänstgörande personal:

”Jag måste tyvärr meddela att det slarvas mycket nu med K-nummer och beslagsnummer.

Bara den senaste veckan har jag vid 4 tillfällen varit tvungen att skicka ner ändringar till SKL och begärt nya analyssvar då beslagsnummer och K-nummer varit felaktiga… Vi måste naturligtvis dubbelkolla alla ärenden som kommer in här uppe men det är också viktigt att den som godkänner anmälan också kollar så att K-numret på beslagsprotokollet

överensstämmer med anmälan. Det viktigaste är dock att patrullerna som avrapporterar skärper till sig och inte slarvar med detta då det genererar problem hela vägen”.

Kan bidra till en ökad lagföring:

Ett situationsanpassat mobilt IT-stöd höjer sannolikheten för att personal vidtar rätt åtgärder på brottsplatsen, vilket är viktigt ur ett lagföringsperspektiv. Vissa saker som polispersonalen missar att göra eller fråga om på brottsplatsen är omöjliga eller svåra att i efterhand rätta till.

Forskning pekar på att de uniformerade poliserna ofta har en stor inverkan på om ett brott