Handlingar
till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 7
Göteborg, 2013-01-30
POST
Region 405 44
Diari
Hälso
Avta
Bakg Enlig gång uppfö årliga Meto Utgån fram hela r inom persp Alla h Alla v 2012 uppfö Tyng som v finns insats psyki indik Evalu som f inform Vid v apote medic I slut dess f om si läkem Följa
TADRESS:
nens Hus Göteborg
ienummer H
o- och sjukvå
alsuppföl
grund gt Krav- och
om året initi öljningsindik a uppföljning od och mater ngspunkten f
inom HSNK regionen. Ut m några nämn pektiv i en sä hänvisningar vårdcentraler . Inom några öljningsträff gdpunkten i å vårdcentraler inom fyra an ser särskilt F isk ohälsa sa katorerna åter uering Analy finns specific mation och k valet av uppf ekare varit be
cinsk revisio et av maj inf fokus på kva in vårdcentra medelsavstäm ande indikato
Audit vid Andel list terapeutis Antal FaR
BESÖK
Lillhagspa Göteborg
HSN7-102-2
årdsnämnd 7
ljning 201
kvalitetsbok iera uppföljn katorer ska kr gen görs av H
rial
för uppföljni K. Syftet är at
över den gem ndområden. H ärskild rappor
r till Krav-oc r har följts u a närområden
med HSNK.
årets uppföljn rna har att re ngelägna om Fysisk aktivit amt läkemede
rfinns i uppfö ys Ranking) d cerade i Krav kan därmed m följningsindik ehjälplig. Me on och vid up formerades v alitetsindikat
als värde, om mningar gälld orer skulle ko d samtal om a tade persone ska insatser R utskrivna p
KSADRESS:
arken 5
2012
7 Partille, Mö
12 VG Pri
ken (2012) sk ningsmöte me
rav och förut Hälso- och sj
ingen 2012 ä tt den årliga mensamma m HSNK har sa
rt.
ch kvalitetsbo pp under per n har ett anta
.
ning har vari egistrera. Urv mråden; hälso
tet på recept/
el och då i sy öljningsverkt där kan vård v- och kvalit mäta sitt eget
katorer inom edicinsk rådg ppföljning av vårdgivarna o orer. Vårdgiv m värdet var l
de gränsen fö ommenteras:
alkoholvanor er med depre
per 1 000 list
TELEFON
010-441 00
ölndal och H
imärvård
ka Västra Gö
ed vårdcentr tsättningar fö jukvårdsnäm
är en regiong uppföljninge mallen har vi ammanställt u
oken avser 2 rioden septem al vårdcentra
it utfallet av u valet av indik ofrämjande o
/FaR/ äldres ynnerhet anti ktyget Spear ( dgivarna följa tetsboken. A
t resultat me m läkemedels givare har de v några vårdc om den komm
varna ombad lägre än snitt ör uppnått re
r
ession som er tade
N:
00
HE
www
Telefon 01 E-post anna
Härryda.
d
ötalandsregio ralerna. Utöv ör uppdraget mndernas kan
gemensam ma en ska ha sam issa andra frå
uppföljninge
2012 års uppl mber till och
ler valt att ha
utvalda kval katorer för år och sjukdoms läkemedelsa ibiotika. Utf (Simulering a sitt utfall av
lla vårdcentr d andras.
sområdet har eltagit i arbet
centraler mande uppfö ds att insända tet för region esultat 60 %.
rhållit psykos
EMSIDA:
w.vgregion.se
0-4411401 a.kahn@vgr
nen minst en ver
t följas upp. D nsli (HSNK).
all som tagit mma innehål ågor varit i fo en ur ett regio
laga.
h med novem a en gemensa
itetsindikato rets uppföljn sförebyggand användning,
fallet av vald Prognosticer v de indikato raler har sam
HSNK´s tet med
öljningen och a kommentar nen. För
sociala/-
E-PO
hsk.gbg
region.se
n Den
ts ll i fokus
onalt
mber am
orer ning
de da
ring orer mma
h rer
OST:
g@vgregion.se
Plane ingick Utöve bema grupp Målr För 4 Neda målre ökad Av de vid sa
Omr 4 5 7 11 12 Tabel vårdc Möjli
Vård I näm nedan drivn Hälsa Vid å
en var ett av k i den regio er kvalitetsin anningen, akt peringar där relaterad ers 40 av totalt 14 anstående tab
elaterad ersät ersättning.
e indikatorer amtal om alk
Maj Kr/poäng 14,91 12,78 14,73 16,12 14,27 ll 1 Utfallet a centralerna i ig ersättning
dcentraler i n mndområde 7
nstående tabe na vårdcentra
ans Hus är de årsskiftet öve
underlagen v ongemensamm
ndikatorerna tualitet i Till
vårdgivarna sättning för 40 stycken in bell visar hur
ttning. Vårdc
r som följts u koholvanor, F
Nov g Kr/poäng
15,22 13,43 15,32 17,01 15,48 av målrelate i respektive n g är 25,20 kro
nämndområ 7 finns 17 vår ell som även alen Mölnlyc en med mins ertog Capio N
vid den årlig ma mallen.
har vårdcent gänglighetsd ska medverk kvalitet ndikatorer ge r vårdcentrale centralerna r
upp särskilt ä FaR och Läk
g Föränd nov/maj 2 % 5 % 4 % 6 % 8 % erad ersättnin
nämndområd onor per listn
ådet.
rdcentraler. S n visar vårdce cke har flest l
st listade cirk Närsjukvård
a uppföljnin
tralerna redo databasen sam
ka har funger
es en ersättni erna i respek registrerar i a
är fyra ersättn kemedelsavst
2 dring aj
A u 6 5 6 6 6 ng per listnin de. Utbetalni
ningspoäng.
Storlek och d entraler i kan listade cirka ka 2500 indiv
AB, Carema
gen och sam
ogjort för den mt hur samv rat.
ing vid uppn ktive område allt högre gra
ningsberättig tämning.
25,2
Andel av möj utfall (avser n 60 %
53 % 61 % 68 % 61 %
ngspoäng i g ing i maj och
driftsform fra nsliområdet.
16 700 och d vider.
as vårdcentra
mtliga indikato
n aktuella erkan i de
nått mål.
når möjlig ad vilket ger
gade: AUDIT
ligt nov)
genomsnitt fö h november 2
amgår av Den offentl den privat dr al i Mölndal.
torer
en
T
ör 2012.
ligt rivna
Områ e
4 5 7 11 12 Tabel novem
Resu Alla d grund före h nämn vårdc Hälso Krav- att in att fö integr sjukd hälso tidig alkoh ska d (FaR) All le kan o ordin återbe För a samta levna efters Antal
åd Antal v
Off P 7 11 8 9 8 ll 2 Driftsfor mber 2012.
ultat av uppf diagram är h d av eftersläp höstens uppf ndområdet. ” centralerna i ofrämjande - och kvalite formera, stöd örbättra den.
reras i de rik dom. Vårdcen ofrämjande o
upptäckt av hol/droger oc dokumenteras ) ska erbjuda egitimerad pe ordinera beha neras träning esök på samm att stödja pati
al, en metod adsvanor. Att som patienter let ordinerad
vc 2012-11-3
Privata Tot 8 21 9 7 5 rm och antale
följningen hämtade från
pning i rappo följning. Stap Alla” i respe nämndområd förhållning etsboken stipu
dja och moti Sjukdomsför ktade insatser ntralen ska p ch förebygga hälsorisker.
ch övervikt/fe s. Strukturera as.
ersonal såsom andlingsmeto
på en recept ma sätt som ienter att förb
som utforsk t använda sig
r ska få bästa de FaR är den
30 Antal listade totalt
talt
15 124 32 256 17 131 16 139 13 132 et listade vid
uppföljning ortering speg peldiagramm ektive stapeld
det.
gssätt och sju ulerar att ett ivera individe
rebyggande i r som vården på individ- oc ande åtgärde
Insatserna sk fetma. Insatse ade hälsosam m läkare, sju oden FaR, vi tblankett. Be när ett läkem bättra sina le kar och stärke
g av metoden a möjliga råd n indikator so e
Andel listade inom offentl verksa 827
514 165 826 759
d vårdcentral
sverktyget S glar det redov men visar utfa diagram är d
ukdomsföre hälsofrämja er att ta ett e insatser inne n ger för att f ch gruppnivå er, ge råd om
ka särskilt rik er ska följas mtal och förs uksköterska, ilket innebär ehandlingsres medel ordine evnadsvanor er patientens n är ett sätt a d i mötet med
om redovisas l
e lig amhet
Gen
51 % 49 % 61 % 65 % 72 % lerna i Göteb
Spear i novem visade utfalle allet per vård det genomsni
ebyggande in ande förhålln eget ansvar fö ebär att råd o
förebygga oc å systematisk m egenvård sa ktas mot tob
upp och ruti krivning av psykolog oc att man som sultat ska följ
rats.
finns metode motivation att värna om p
d hälso- och s här:
omsnitt lista
Off Pr 8 758 7 11 373 6 10 046 5 10 111 6 11 922 7 borgsområde
mber 2012. P et verksamhe dcentral i
ttliga värdet
nsatser ingssätt inne ör sin hälsa o m levnadsva ch behandla kt arbeta med amt arbeta fö
ak,
ner och meto fysisk aktivit h sjukgymna m patient
jas upp vid en Motiveran att förbättra patientsäkerh
sjuvården.
ade
rivata 7 940 6 258 5 644 6 975 7 476 et
På eten
för
ebär och anor
d ör
oder tet ast
nde sina heten
Diagr andel I maj över 1.3%
Diagr jämfö Utfal I jäm listad lägsta Gene arbeta livsst
ram 1. Utfal len utskrivna
månad låg r snittet. I nov
%. Den lägsta
ram 2. Utvec ört med regio let visar att n mförelse mella de som ordin
a i Dalsland erellt ligger re
ar aktivt med tilsgrupper m
ll för förskriv a recept per 1
regionsnittet vember måna nivån för att
cklingen över onen.
nämndområd an regionens erats FaR 1 % 0,6 %.
esultaten stab d det hälsofrä men förskrive
vning av fysis 1 000 listade på 1,2 %. 7 ad ligger 9 vå
t ta del av de
r tid för FaR
de 7 har ett sä s 11 nämndom
% jämfört m
bilt över tid.
ämjande arb er FaR i olika
sk aktivitet p e.
vårdcentrale årdcentraler en målrelater
R för vårdcen
ämre utfall ä mrådens med med högsta vä
De flesta vå etet exempel a utsträcknin
på recept. Sta
er nådde upp över regions rade ersättnin
ntraler i näm
än genomsnit delvärden är ärdet i Bohus
årdgivarna ha lvis i olika fo ng.
aplarna ange
till och/eller snittet som är ngen är 1 %.
nområde 7
ttet i regionen utfallet för a slän 2.3% och
ar rutiner och ormer av
er
r låg r
en.
andel ch
h
försk med p säger iställe Det s Motiv FaR, svagt någon Några mäter med F blodt åtgärd Socia komm mot E Vårdg sjukv och d katalo Trots vårdg Överl behan att led arbete
Äldre I Kra hälso sjuka har H år och läkem
Läkem Läkem genom år för läkem Västr
krivning och u patienter vid r att det bord et för poäng sägs att mång verande sam
eftersom ett t utfall på den
n ersättning a vårdgivare r. Exempelvi FaR förskriv tryck. Detta g
d i Spear.
alstyrelsen ha mande år me Enkla råd, Rå
givarna infor vården. Komm delta i aktivit
og” att ta del s att indikator givare att det
lag är FaR o ndlingsmetod dningarna vi e.
e – läkemede av- och kvalit o- och sjukvå a samt person HSNK valt at
h äldre. De in medelsavstäm
medelsavstäm medelsavstäm mföras enlig r patienter so medelsterapi.
ra Götalands
uppföljning d besök men e ges poäng på ordinatio ga, oftast sjuk mtal. Detta led recept rimli nna indikato så görs inte h e säger att det is används in vning, utan är genererar en ar gjort en öv
dför en succ ådgivande sa rmerar patien munerna tillh teter för att st
l av för dem rn FaR har fu t är bristfällig ch Motiveran der. För att m id vårdcentra
delsanvändni tetsboken an ård hos äldre, ner med funk tt följa upp lä ndikatorer so mning, förskr
mning mning – öve gt av Västra G om är 75 år e
. Genomförd regionen def
av patienter.
samtalet gen på uppföljni nen.
ksköterskor, der till att de gen föregås r säger att ef heller några r
t finns briste nte metoden r också en in osäkerhet öv versyn av na
esiv övergån amtal och Kv nterna om sa handhåller p tärka hälsan.
som ordiner funnits sedan ga registering
nde samtal f metoderna sk alerna i större
ing och hem nges att verks
, patienter m ktionsnedsätt äkemedelsan om särskilt g rivning av sö
ersyn av patie Götalandsreg ller äldre för d läkemedelsa
finierad åtgär
Fysisk aktiv nererar inte a
ingen/återbes
har gått utbi et oftast blir s av ett samtal ftersom denn registreringa er i förståelse Motiverande ndikator som
ver vad indik ationella åtgä
ng från Motiv valificerat rå amverkan me program som . Oftast finns rats FaR.
n starten av V gsrutiner som fortfarande u ka få större g e utsträcknin
besök samheten ska med sammans
tning särskilt nvändning oc granskats är b ömnmedel sa
entens läkem gionen faststä r att säkerstä avstämning s rdskod i åtgä
vitet är något alltid recept. E
söket av rece
ildning i met sjukskötersko l. En vårdgiv na indikator i ar.
en för vad de e samtal end används vid katorn egentl ärdskoder vilk
verande sam ådgivande sa ed aktörer uta
inspirerar til s en så kallad
VG Primärvår m avspeglas
nderutnyttjad genomslagskr
ng styr och st
a organiseras satta vårdbeh t kan tillgodo ch hembesök
bland annat amt andelen h
medelsbehand älld modell m
lla god kvali ska dokumen ärdsregister.
t som tas upp En vårdgivar eptet/patiente
toden or som försk vare som har inte renderar nna registrer ast i samban d samtal om h
ligen speglar ket under tal som byts amtal.
anför hälso- ll att prova p d ”Aktivitets
rd, uppger m i Spear.
de som raft är det vik tödjer detta
s så att behov hov, kroniskt oses. Under 2 för gruppen hembesök.
dling – ska minst en gång itet i äldres nteras genom
p re en
kriver ett r
ring nd
högt r för
s ut
och på s-
många
ktigt
v av t
2012 n 75
ng per m av
Diagr den s Läkem ersätt I maj novem ersätt ersätt Allem för lä
Diagr nämn
ram 3. Ande senaste 12-m medelsavstäm tning är 30 %
månad låg 6 mber är det 7 tningsgränse tningsgräns.
manshälsan o äkemedelsavs
ram 4. Utvec ndområde 7 j
len listade >
ånadersperio mning är en
%. Ersättning 6 vårdcentral 7 vårdcentral n och endast och Rävlanda
stämning.
ckling över ti jämfört med
>= 75 år som oden.
indikator som gen ökar upp
ler över det e ler som når u t en vårdcent a vårdcentral
id för läkeme regionen.
m har fått en
m är målrela till uppnådd efterfrågade upp och över tral når inte u ler har system
edelsavstämn
läkemedelsa
aterad. Lägst da 60 %.
resultatet om r den högsta upp över niv matiskt kalla
ning för vård
vstämning un
a nivå för att m 60 % i
ån för lägsta at sina patient
dcentraler i under
t få
a nter
nämn regio Mång framg uppfö Läkem Två i rappo fler lä såled uppfö Mång mede försk genom obser vårdc
Hemb I Kra enski vårdc priori sjukd Om t motta rappo i huvu För in ligger Högs ligger Hemb I 201 förstä motsv Några särsk
ndområden i nen i sin hel ga vårdgivare går av statist öljningen skr
medelsansvä indikatorer in ort Öppna jäm
äkemedel bla des gamla dat
öljningstillfä ga äldre patie el; en behand krivningen ka msnittet för r rvant när det centraler arbe
besök hos äld av- och kvalit
ilda patienten centralen elle iterade grupp domsbild och
illståndet me agningen. Om orterar flest h
udsak de off ndikatorn An r nämndomr st värde för d r Mellersta B besöken har
3 års Krav- o ärkning av er
vara tre besö a vårdgivare kild läkare/dis
regionen vis het är 47,9%
e hävdar att m tiken. I de ko river många ändning
nom området mförelser. D and äldre. U ta. Indikatore ället. Några v
enter har lång dling som kan an förbättras.
regionen. Så gäller förskr etar med alte
dre
tetsboken fra ns sjukdomst er då åtgärde per av patien h äldre.
edger ser vår m behov finn hembesök är fentligt drivn ndel hembesö
åde 7 strax u denna indikat Bohuslän och
fått en tydlig och kvalitets rsättningen f ök på mottagn e har planerat
striktskötersk
sar ett högre
%.
man i realite ommentarer s att man måst
t äldre är häm et är Läkeme tfallet i Spea erna har dock vårdcentraler
gvarig behan n vara svår a . Nämndomr gott som all rivning av sö ernativ behan
amförs att be tillstånd eller
r motiverar b nter, till exem
rdgivarna hel ns görs dock
de som har m na vårdcentra
ök/hemsjukvå under regions tor har Göteb h Ale med vä gare skrivnin sbok förstärk för täckningsb
ning.
t att öka anta ka för denna
resultatvärde
eten gör fler a som begärde te förbättra s
mtade från S edelsinterakt ar avser i rea k uppmärksa rs utfall behö ndling med s att avbryta. A råde 7 har en
la vårdcentra ömnmedel til ndling som s
esök i patient r livssituatio besök i hemm mpel individe
lst att patient hembesök. D många patien alerna.
årdsbesök in snittet som ä borg Nordost ärdet 9 %.
ng i Krav- oc ks incitament sbidrag. Ett h alet hembesö a åtgärd.
e. Motsvaran
avstämninga s in till HSN sina rutiner.
KL:s och So tion bland äl liteten 2010 ammats och d över beaktas f sömnmedel o Arbetet med a
förskrivning aler framför a ll yngre patie ömnskolor.
tens hem ska n inte medge met. Detta gä er med samm
terna komme De vårdcentr nter på särsk
divider 75 år är 12,8%.
t med värdet
ch kvalitetsbo tet att göra he hembesök ko ök genom att
nde värde för
ar än vad som NK före
ocialstyrelsen ldre och Tio e
och 2011 oc diskuterats v framöver.
och lugnande att minska g som följer att man är enter. Några
a utföras när er besök på äller framför mansatt
er till raler som kilt boende. D
r eller äldre, t 19.8% och l
oken.
embesök gen ommer att
avsätta en r
m
ns eller ch är vid
e
den r allt
Det är
, lägst
nom
Enlig mella Primä därib beroe I året perso AUD AUD Värld bestå tidig alkoh diabe erbju metod psyko Några uppfö
Diagr förhå AUD för er
gt Krav- och an specialistp
ärvård ha an land lätta till ende.
ts uppföljning oner med dep DIT vid samta DIT (alcohol u
dshälsoorgan år av ett fråge upptäckt av hol mer riskfy etes, övervikt uda motiveran
der ska doku olog/psykote a vårdgivare öljning av in
ram 5. Stapl ållande till an DIT vid alkoh
rsättning är 1
kvalitetsbok psykiatri och svar för flera l medelsvåra g har två kva pression som
al om alkoho use disorders nisationen so
eformulär me risk-/missbru fyllt än för an
t/fetma och å nde/rådgivan umenteras. O erapeut som h e talar om att
dikatorn och
larna anger a ntalet listade holvanor är e 1 % vilket 9 v
ken och de re h allmänmedi a olika grupp a depressione alitetsindikat m erhållit psyk
olvanor.
s identificati m används b ed tio frågor uk av alkoho ndra, exempe ångest/depres nde samtal. In Oftast är det l
handhar form de har fokus h därför sett ö
andelen patie e på vårdcen en indikator m
vårdcentraler
egionala riktl icin ska vård per med psyk er och alkoho torer särskilt kosociala/-te
ion test) är et både internat som vårdcen ol. För vissa elvis persone
ssion. Hälso nsatser ska f äkare, specia muläret.
serat på AUD över sina ruti
enter som ha tralen.
med målrelat r uppnått.
injerna för a dcentraler ino
kisk ohälsa o ol risk-/missb
följts upp: a erapeutiska in
tt instrument ionellt och n ntralerna ska patientgrupp er med högt b
- och sjukvår följas upp och
alistsjuksköte
DIT på grund iner.
ar fyllt i en A
terad ersättni
nsvarsfördel om VG
ch sjukdom bruk samt antal listade
nsatser samt
framtaget av nationellt. De a använda för per är riskbru
blodtryck, rdspersonal s h rutiner och erska och
d av HSNK´s
UDIT i
ing. Gränsvä lning
v et r uk av
ska h
s
ärdet
I maj Några uppfö
Diagr regio I en r fördju Denn använ Det k osäke att an patien diagn Iblan livsst formu formu vecka AUD nybli baspr
Samm patien vecka
månad var s a vårdgivare öljning av in
ram 6. Utvec onsnittet.
regional näm upats, nämnd na indikator h nds sparsamt kan upplevas erhet om hur nvända formu
nterna. Andr noser och vid nd görs AUD
tilsamtal. Nå uläret erbjud uläret en cen ans fokus på DIT används
ivna föräldra rogram men
manfattnings ntgrupper oc a. Det finns i
snittet 1,5 % e berättar om dikatorn och
ckling över ti
mndjämförels dområde 7 h hanteras olik t och att det k
som integrit r man ska/kan
uläret utan fr ra säger att d d utfärdanden
IT i samband ågra vårdcen ds varje patie ntral plats i v alkoholkons av barnhälso r. Denna ruti AUDIT kan
svis används ch allmänt til ingen enhetli
och då låg 6 att de har fo h därför sett ö
id för indika
e avseende d ar lägst värd ka av vårdgiv kan vara kän tetskränkand n hanterar sv rågorna ställs e använder A n av hälso- o
d med provta ntraler har sär nt som komm äntrummet ti sumtion. Det ovårdsperson in är inte rek vara använd
frågeformul ll alla patient igt strukturer
6 vårdcentral okuserat på A
över sina ruti
tor AUDIT i
denna indikat de i regionen, varna. Flera s nsligt att fråg de. Det rappo varen. Några
s i ordinarie AUDIT syste och körkortsi
agning i labo rskilt inplane mer till vårdc illsammans m t finns också nal i samband kommenderad dbart som tem
läret både rik ter som besö rad hantering
ler över snitt AUDIT på gr
iner.
nämndområ
tor syns det a , 1.3%.
säger att fråg ga patienter o orteras också menar att de samtal med d ematiskt vid
ntyg.
oratoriet och/
erade ”auditv centralen. So med en förkl
exempel som d med första
d i barnhälso ma i föräldra
ktat till enski ker en vårdc g av instrume
et.
rund av HSN
åde 7 jämfört
att skillnader
geformuläret om alkoholva om en viss et inte finns t
de aktuella ett antal givn /eller vid ett veckor” då om alternativ laring om m visar att
hembesöket ovårdens
grupper.
lda patienter entral en vis entet och
NK´s
t med
rna
anor.
tid na
v ges
t hos
r/
ss
vårdp och fr AUD Det ä framö
Psyko Enlig septe och m I Kra vårdc inneh med k termi handl Om e inte m vårdg behan Läkar tillskr rubrik
Diagr på vå
personalens v frågeformulär DIT företräde
är angeläget a över, inte mi
osociala-/ter gt regionens m
mber 2012) medelsvåra ti av- och kvalit central ska va ha socionomu kompetens m iner eller den
ledning.
endast distrik med i följand givare utan fö
ndlas oftast m rgruppen Mö rivas deras b k.
ram 7. Visar årdcentralern
varierande ku ret. Det är i m esvis ska anv
att ytterligare inst ur ett pat
rapeutiska in medicinska r poängteras v illstånd av de tetsboken an ara legitimer utbildning el motsvarande n tidigare stat
ktsläkare träf de statistik oc för VG Primä med läkemed ölndalsbro ut breda utbud a
r andel listad na.
unskaper, ins mötet med en ändas, som p e belysa hur tientsäkerhet
satser riktlinjer för vikten av ick epression och nges att perso
rad psykolog ller annan leg
basutbildnin tliga steg 1 u
ffat patienten ch inte heller ärvård för sam del.
tmärker sig m av metoder so
de som har er
ställning och nskilda patie personalen b
insatserna in tsperspektiv.
depression h ke- medikame h ångetssynd onal som tillh g, legitimerad gitimerad hä ng i psykoter utbildningen)
n, vilket förek r om patiente mtalsbehand
med ett myck om exemplif
rhållit psyko
h förhållning enter, där bed
ehöver känn nom området
hos vuxna (fa entella insats drom.
handahåller p d psykoterap
lso- och sjuk rapi (45 högs
) och med ko
kommer, finn erna har gått dling. Äldre p
ket gott resul fieras under k
osociala-/tera
sätt till ämne dömningen o a sig säker.
t framskrider
astställda ser vid lindrig
psykoterapi p eut alternativ kvårdsutbildn kolepoäng, t ontinuerlig
ns dessa besö hos annan patienter
ltat som kan kommande
apeutiska ins et om
r
iga
på vt ning tre
ök
satser
denna
Diagr psyko Nämn Bohu Vänte Enlig septe övers överv Vårdg dagar finns komp distri samta direk behan en eg En vå patien vårdc Intern efters
a mätning är
ram 8. Utvec osociala/tera
ndområdets v uslän har regi
etider till beh gt regionens m
mber 2012) stiga 4 vecko vägas, då vän givarna har l r upp till 3-4 tid för patien petens. När e
ktsläkaren so alsbehandlin ktkontakt med
ndling. Någo gen remiss til årdgivare anv
nts behov av centraler erbj net. De sistnä som väntetid
r det samma v
ckling över ti apeutiska ins
värde är 12 % ionens högst handling medicinska r
ska väntetide or. Om vänte
ntetiden inve lämnat uppgi månader. D nter att komm en patient erb
om skriver en ngen. Vid någ
d psykolog/t on vårdgivare
ll det psykos vänder sig av v vårdinsats/-
juder också K ämnda meto derna till sam
vårdcentraler
id avseende b atser.
% vilket är d ta värde 25 %
riktlinjer för en till psykot tiden beräkn erkar negativt
ifter som vis e säger dock ma till distrik bjuds samtals
n remiss till gra vårdcentr erapeut för te e nämner ock ociala teame v metoden B -nivå bedöms Kognitiv Bet derna framhå mtalsbehandli
r som ligger
behandling a
det näst lägsta
%.
depression h terapeutisk s nas bli längre t på patiente sar att vänteti k att det vid a ktsläkare elle sbehandling
den persona raler finns de
elefonkonsu kså möjlighe et för bedömn Brief Interven
s vid ett kort teende Terap ålls som särs ingar då kan
över samma
av psykisk oh
a värdet i reg
hos vuxna (fa samtalsbehan e ska läkemed ns tillstånd.
iderna varier akuta kriser/t er personal m
är det i de fl l som utför et möjlighet
ltation om be eten för patie
ning av vård ntion som inn
t första besök pi med behan skilt positiva
förkortas.
a snittvärde.
hälsa genom
gionen. Norra
astställda ndling inte
delsbehandli
rar från några trauman allti med föreskriv
esta fall att ta ehov av enter att lämn
behov.
nebär att en k. Några ndlarstöd via
för patienter ra
ing
a id
ven
na in
rna,
I sam mot a lyfta vårdg form inform I ett r försk öron- HSNK antibi dels f antibi
Diagr totalf vårdc Till s De vå högt v Några läkare över.
resist När d jämfö
mband med up antibiotikares fram hotet fr givarna förm av inbokade mationsmate regionalt per krivningen av - och bihålein
K har utifrån iotika. Uppfö förskrivarens
iotika.
ram 9. Vårdc förskrivning/
centralernas skillnad mot årdcentraler
värde efterso a vårdgivare e. Man mena
Det finns do tenta bakterie det gäller val örelsevis hög
ppföljningsa sistens), som rån den tillta medlat inform e vårdcentral erial till patie rspektiv är pr v antibiotika nflammation n Spear följt följningen av s val av prep
centralernas /100 listade.
jourmottagn övriga diagr som förskriv om utfallet re e kopplar hög ar också att f ock en medv er och krav p l av antibiotik gre förskrivn
arbetet har HS m under höste
agande antibi mation om Str sbesök, anno enter om anti
rimärvården med en över ner.
upp vårdcen ser dels den arat när barn
s förskrivning Utfallet är e ningar.
ram i rapport ver antibiotik elateras till a g antibiotikaf förskrivninga etenhet hos d på återhållsam
kapreparat h ing av oönsk
SNK samver en genomfört iotikaresisten ramas fortbil onskampanje ibiotika och i den vårdnivå rförskrivning
ntralernas för totala förskr n och vuxna p
g av antibiot exklusive den
ten är här ett ka till många antalet listade
förskrivning ar som sker p de flesta förs mhet med fö har vårdcentra
kade prepara
rkat med Stra t en särskild nsen. HSNK ldningsinsats er till allmänh
infektioner.
å som står fö g vid halsflus
rskrivningar rivningen per
patienter ord
tika. Värdet a n förskrivning
t lågt värde e a olistade pat
e.
till bemanni på jourmottag skrivare om r örskrivning av
alerna i nämn t än regionen
ama (Samver satsning för har till ser för person
heten och ör den mesta
ss, luftrörska
av luftvägs- r vårdcentral dineras
avser g som sker p
eftersträvansv ienter kan få
ingsläkare oc gning måste risken för v antibiotika ndområdet n i övrigt. De
rkan r att
nal i
atarr,
l,
på
värt.
å ett
ch ST ses a.
etta
med u Inför Frågo tillfäl och r Så go kamp
Diagr med r vårdg Det s nämn Väste Stram försk Vårdg Läkem regio
Samv Alla v Samv inom repre som i under
urinvägsinfe år 2013 ska or om förskri lligt anställd, riktlinjer efte ott som alla v panj har synl
ram 10. Visa regionen. Un givare samve samlade värd ndområden i
er.
mas statistik f krivningen av givarna ska o medel och Te nsnittet är po
verkan vårdcentraler verkan mella m ramen för n senteras i oli inkluderar vå rgrupper.
ektioner följe samtliga vår ivning kan d , måste infor rföljs och råd vårdgivare ha iggjorts geno
ar vårdcentra nderlaget om erkar.
det för vårdce regionen har
från senhöste v antibiotika
också följa in Terapiråd i re
ositivt.
r ska samver an vårdcentra närområdespl ika samverka årdcentraler
er regionsnitt rdcentraler h å diskuteras rmeras så att den visavi pa ar antagit Str om affischeri
alernas försk mfattar inte fö
entralerna i n r näst bäst vä
en visar en p i hela region ndikatorn som egionen. Resu
rka med andr alerna reglera lanen ska vår ansgrupper s och andra vå
tet.
ha utsett en k med Strama rekommend atienter blir s ramas erbjud ing och utlag
krivning av a förskrivning p
nämndområd ärden i region
positiv trend m nen.
m visar följs ultatet för nä
ra vårdgivare as i närområd rdcentralerna som t ex NOS
årdaktörer i o
kontaktläkare a. All persona dationer om f
samstämda.
dande om utb gda broschyr
antibiotika öv på jourmotta
de 7, i jämför nen efter Gö
med en klar
samhet till Re ämndområde
e och aktörer desplanen. U a delta i eller SAM (närom området) och
för Strama.
al, inklusive förskrivninga
bildning. Stra rer i väntrum
ver tid jämfö agningar där
relse med övr teborg Centr
minskning a
ekommender et och
r i området.
Utöver samve r låta sig mrådessamve
h dess
ar
amas mmen.
ört r
riga rum -
av
rade
erkan erkan
