Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012

(1)

Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012

- en översikt av indikatorer relaterade till de nationella folkhälsomålen för Skånes kommuner

Birgit Modén Maria Fridh Maria Rosvall Mathias Grahn

Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet

Region Skåne

(2)

Bakgrund

Syftet med Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012 är att översiktligt visa de indikatorer för barn och unga i årskurs sex, årskurs nio och gymnasiet årskurs två som är relaterade till målområdena i de nationella folkhälsomålen samt för några hälsoutfall. De nationella folkhälsomålen antogs i Sveriges riksdag 2003 med det övergripande målet att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målen är tänkta att vägleda det samlade folkhälsoarbetet till att fokusera på hälsans bestämningsfaktorer – faktorer i samhället som påverkar vår hälsa – och är utformade så att aktörer från olika sektorer i samhället ska se hur deras egna verksamheter kan vara betydelsefulla i

folkhälsoarbetet. Exempel på sådana aktörer eller sektorer är våra kommuner, landsting och den idéburna sektorn.

(3)

Elva målområden för det nationella folkhälsoarbetet

De nationella målen för folkhälsan innehåller följande elva målområden (ur Regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan):

1. Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan och skall därför utgöra ett särskilt målområde.

För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet skall särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället.

2. Ekonomiska och sociala förutsättningar

Ekonomiska och sociala förutsättningar är av grundläggandebetydelse för folkhälsan och skall därför utgöra ett särskilt målområde.

3. Barn och ungas uppväxtvillkor

Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Barn och ungas uppväxtvillkor skall därför utgöra ett särskilt målområde. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar skall

uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor.

4. Hälsa i arbetslivet

Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Hälsa i arbetslivet skall därför utgöra ett särskilt målområde.

5. Miljöer och produkter

Sunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan och skall utgöra ett särskilt målområde.

De framtida insatserna inom området skall utgå ifrån de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och en kretsloppsstrategi som inkluderar en miljöorienterad

produktpolitik samt de av riksdagen beslutade konsumentpolitiska målen. Insatserna för att skapa en säker trafikmiljö skall på samma vis utgå från de av riksdagen beslutade målen för transportpolitiken.

6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot

(4)

befolkningen. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård skall därför utgöra ett målområde.

Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. I det hälsofrämjande arbetet har primärvården en viktig roll.

7. Skydd mot smittspridning

Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar skall gå förlorade. Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktiga för att det skall gå att nå det övergripande folkhälsomålet. Skydd mot smittspridning skall därför utgöra ett särskilt målområde.

8. Sexualitet och reproduktiv hälsa

Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om de framsteg som gjorts inom områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård.

Sexualitet och reproduktiv hälsa skall därför utgöra ett målområde.

9. Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Fysisk aktivitet skall därför utgöra ett särskilt målområde. Målet för de samlade insatserna inom detta område skall vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för fysisk aktivitet hos hela befolkningen. Detta skall främst ske genom insatser som stimulerar till

- mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet, - mer fysisk aktivitet under fritiden,

- att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor.

10. Matvanor och livsmedel

Goda matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsoutveckling hos befolkningen. Matvanor och livsmedel skall därför utgöra ett särskilt målområde.

11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Bruket av beroendeframkallande medel påverkar hälsan. Även spelberoende kan leda till ohälsa. Ett ökat fokus på dessa faktorers samlade effekter och inbördes kopplingar krävs.

Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel samt för ett samhälle fritt från narkotika och dopning är nödvändiga för att det skall gå att nå det övergripande

folkhälsomålet. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel skall därför utgöra ett särskilt målområde.

Riksdag och regering har tidigare beslutat om samhällets insatser och mål för alkohol- och narkotikapolitiken. Dessa mål skall ligga fast.

(5)

Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet skall vara att minska tobaksbruket.

Målet för samhällets insatser mot spelberoende skall vara att minska skadeverkningar av överdrivet spelande. Målet när det gäller dopning skall vara ett samhälle fritt från dopning.

(6)

Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012

Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012 presenterar indikatorer för barn och unga i årskurs sex, årskurs nio och gymnasiet årskurs två för folkhälsan och dess bestämningsfaktorer i Skånes kommuner i jämförelse med hela Skånes befolkning, genom att för varje indikator jämföra den absoluta skillnaden räknat i procentenheter mellan den aktuella kommunen och skånegenomsnittet. Dessa absoluta skillnader redovisas i spindeldiagrammen. De absoluta skillnaderna räknat i procentenheter har beräknats genom subtraktion mellan befolkningsandelen (anges i procentenheter) för kommunen avseende en viss indikator och denna indikators befolkningsandel (anges i procentenheter) för hela Skåne.

Valet av indikatorer har baserats på data som finns tillgängliga i Folkhälsoundersökning Barn och Unga i Skåne 2012, samt i ett fall i årskurs nio från register (ej godkända betyg), som kan anses representera målområdena i de nationella folkhälsomålen.

Skånegenomsnittet för varje indikator ges värdet 0 och demonstreras av cirkeln i diagrammen.

Om en kommun har en absolut skillnad på 0 för en viss indikator innebär det alltså att kommunens befolkningsandel avseende denna indikator sammanfaller med genomsnittet för Skåne. Ett index under 0 - "innanför cirkeln" - visar att kommunen ligger bättre till än skånegenomsnittet avseende indikatorn i fråga. Om indexet är över 0 - "utanför cirkeln" - så ligger kommunen sämre till. (Exempel: om värdet för indikatorn "Låg tillit" i en viss kommun är 7 så innebär det att andelen barn/unga i denna kommun är sju procentenheter högre än andelen med låg tillit i hela Skåne.)

De värden som sammanbinds med den tjocka blåa linjen bildar den aktuella folkhälsoprofilen för kommunen för år 2012.

Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012 redovisas i årskurs sex respektive årskurs nio för 32 av Skånes 33 kommuner. Lund deltog inte i dessa två årskurser. I gymnasiet årskurs två redovisas Folkhälsoprofiler för samtliga 33 skånska kommuner. Oavsett årskurs redovisas folkhälsoprofiler uppdelat på flickor respektive pojkar, sammanlagt 194 spindeldiagram.

Indikatorerna har i spindeldiagrammen delats in i fem "dimensioner", vilka förtydligas med en egen färg för varje dimension. Den första dimensionen; ”Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet”, innehåller indikatorer för målområdena 1 och 2.

Den andra dimensionen; ”Trygga och goda uppväxtvillkor”, innehåller indikatorer för målområde 3. Den tredje dimensionen; ”Sunda och säkra miljöer, gott skydd mot smittspridning, trygg och säker sexualitet”, innehåller indikatorer för målområdena 5, 7 och 8 och den fjärde dimensionen; ”Ökad fysisk aktivitet, goda matvanor, minskat bruk av tobak och alkohol”, innehåller indikatorer för målområdena 9, 10 och 11. Dessa fyra dimensioner innehåller alltså huvudsakligen indikatorer för hälsans bestämningsfaktorer, indelade efter målområdena i de nationella målen. Den femte dimensionen; ”Hälsoutfall”, innehåller indikatorer för ohälsa.

Sammanlagt ingår i årskurs sex 32 indikatorer, i årskurs nio 40 indikatorer och i gymnasiet årskurs två 39 indikatorer i Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012. Alla aspekter av målområdena i de nationella målen täcks inte av dessa indikatorer eftersom relevanta data för samtliga delmål inte finns. För två indikatorer redovisas inte resultat uppdelat på kön, nämligen ”Kan ej föra fram sin åsikt i kommunen” och ”Trångboddhet”. För dessa indikatorer anges samma värde för både pojkar och flickor. Närmare beskrivning av statistikunderlaget med källhänvisning finns i tabell 1.

(7)

Det bör nämnas att det finns möjlighet att få fram mer detaljerade uppgifter avseende respektive indikator, till exempel uppdelning på socioekonomiska och etniska grupper, vilket ofta är nödvändigt för en fördjupad förståelse. Folkhälsoprofilerna ska därför ses som en förenklad sammanfattning och förhoppningsvis fungera som en intresseväckande utgångspunkt för att söka ytterligare kunskap i det lokala folkhälsoarbetet.

I tabellerna 2,3 och 4 redovisas de befolkningsandelar för Skåne som ligger bakom beräkningarna av de absoluta skillnaderna räknat i procentenheter gentemot respektive kommun. Kommunernas befolkningsandelar kan beräknas med hjälp av följande formel:

Befolkningsandel för kommunen avseende en viss indikator =

= indikatorvärdet på absolut skillnad för kommunen + skånegenomsnittet för indikatorn

(8)

Tabell 1. Lista över de indikatorer som ingår i Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012, med beskrivning av vad indikatorn representerar samt källhänvisning

Indikator Beskrivning Källa, årtal

Ser inte ljust på framtiden Ser varken ljust eller mörkt, ganska mörkt eller mycket mörkt på framtiden.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Kan ej föra fram sin åsikt i

kommunen

Har ganska små, mycket små eller inga möjligheter alls att föra fram sin åsikt i kommunen. Även ”vet ej” ingår.

Uppdelning på kön finns ej, samma värde anges för flickor och pojkar.

Redovisas endast i årskurs nio och gymnasiet årskurs två.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012

Lågt socialt deltagande Har inte varit med i någon förening, klubb eller organisation under de senaste 12 månaderna.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Låg tillit Håller inte alls med eller håller inte med

om att man kan lita på de flesta människor.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Saknar nära vän Har just nu inte någon riktigt nära vän

som man kan samtala förtroligt med om nästan alla personliga saker.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Trångboddhet Trångboddhet enligt SCB:s norm 2:

mer än två boende per rum exklusive kök och vardagsrum.

Uppdelning på kön finns ej, samma värde anges för flickor och pojkar.

Bor ej med båda föräldrarna Bor ej med sammanboende föräldrar. Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Ingen av föräldrarna

förvärvsarbetar

Ingen av föräldrarna förvärvsarbetar. Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Svårt att prata med

föräldrarna

Har varken lätt eller svårt, ganska svårt, eller mycket svårt att prata med föräldrar eller de vuxna man bor hos vid problem, eller när man bara skulle vilja prata med någon.

Låg skoltrivsel Trivs varken bra eller dåligt, dåligt eller mycket dåligt i skolan.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Studiesvårigheter Studiesvårigheter baseras på sju frågor

om förmåga att följa med på lektioner, göra läxor, förbereda sig inför prov, studieteknik, komma igång med eller slutföra uppgifter som kräver egna initiativ, utföra skriftliga uppgifter samt utföra uppgifter som kräver läsning.

(9)

Stressad av skolarbetet Känner sig ganska mycket eller mycket stressad av sitt skolarbete.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Ej godkända betyg i

huvudämnen

Minst godkänt betyg i svenska, engelska, matematik och ytterligare minst fem ämnen för att bli antagen till ett yrkesförberedande program samt ytterligare nio för att bli antagen till ett högskoleförberedande program.

Redovisas endast i årskurs nio.

Skolverket, vårterminen 2011

Otrygghet i bostadsområdet Svarat ”ja, oftast” eller ”nej” på frågan om man känner sig trygg utomhus i sitt bostadsområde.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Utsatt för brott Har blivit utsatt för minst ett av följande

brott under de senaste 12 månaderna:

allvarligt hotad av annan person, rånad, bestulen, slagen så man behövt uppsöka skolsköterska, läkare eller tandläkare, utsatt för oönskad sexuell handling.

Utsatt för trakasserier Har under de senaste 12 månaderna, i skolan eller på fritiden, blivit utsatt för trakasserier eller kränkningar minst en gång via mobiltelefon och/eller internet.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Olycksfall Har under de senaste 12 månaderna

skadats eller råkat ut för minst ett olycksfall som medfört besök på

vårdcentral, sjukhus eller hos tandläkare.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Använder ej cykelhjälm Använder cykelhjälm då och då eller

aldrig/nästan aldrig när man cyklar.

Redovisas endast i årskurs sex.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Ej någon att prata med om

sex och samlevnad

Svarat ”nej” på frågan om man har någon, eller någonstans, som man kan vända sig till för att få information eller prata fritt om sex, preventivmedel, sexuellt överförbara sjukdomar eller liknande frågor.

Ej sex/samlevnads- undervisning i skolan

I skolundervisningen har man inte arbetat med sex- och samlevnadsfrågor.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Stillasittande fritid Svarat ”sällan eller aldrig” på frågan om

man brukar idrotta eller röra på sig på sin fritid så att man blir andfådd eller svettig.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Minst 3 timmar vid dator/TV

på fritiden

Tillbringar minst tre timmar dagligen framför dator och/eller TV på sin fritid.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Ej frukost dagligen Äter inte frukost varje dag. Folkhälsoenkät

Barn och Unga i Skåne 2012

(10)

Oregelbundna måltidsvanor Äter inte frukost, lagad lunch och lagad mat på kvällen varje dag.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Låg konsumtion av

grönsaker

Äter inte frukt och/eller grönsaker flera gånger varje dag.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Konsumtion av

energidrycker

Dricker energidrycker nästan varje dag eller oftare.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Druckit alkohol senaste året Har minst en gång under de senaste 12

månaderna druckit öl, alkoläsk, mellanstark eller starkcider, vin eller sprit.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Intensivkonsumtion av

alkohol

Har vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden under det senaste året druckit alkohol motsvarande minst fyra burkar starköl eller starkcider/alkoläsk eller sex burkar folköl eller en hel flaska vin eller 25 cl sprit (6 shots eller drinkar).

Bjuden på alkohol av föräldrar

Det händer att man blir bjuden på alkohol av sina föräldrar.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Föräldrar köpt ut alkohol Det har hänt att minst en av föräldrarna

köpt hem folköl, starköl, mellancider, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit åt eleven.

Röker Röker dagligen, nästan varje dag, på fest eller ibland.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Röker och/eller snusar Röker och/eller snusar dagligen, nästan

varje dag, på fest eller ibland.

Redovisas endast i årskurs sex.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Rökt vattenpipa Har någon gång rökt vattenpipa. Folkhälsoenkät

Barn och Unga i Skåne 2012 Snusar Snusar dagligen, nästan varje dag eller

ibland.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Haft möjlighet att prova

narkotika

Har någon gång haft möjlighet att prova narkotika.

(11)

Använt narkotika senaste året

Har använt narkotika minst en gång de senaste 12 månaderna.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Övervikt eller fetma Body mass index (BMI) beräknas genom

att kroppsvikten i kilogram divideras med kroppslängden i meter i kvadrat.

Gränser för övervikt inklusive fetma:

Pojkar årskurs 6: 21,22 kg/m2 och högre.

Flickor årskurs 6: 21,68 kg/m2 och högre.

Pojkar årskurs 9: 23,29 kg/m2 och högre.

Flickor årskurs 9: 23,94 kg/m2 och högre.

Gymnasiet årskurs 2 gäller för båda könen 25,00 kg/m2 och högre.

Lite sömn Sover sju timmar eller mindre per natt på vardagar.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Psykiska besvär Har minst ett av följande psykiska besvär

varje vecka: känt sig nere, varit

irriterad/på dåligt humör, ängslig/orolig samt svårt att somna.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Somatiska besvär Har minst ett av följande somatiska

besvär varje vecka: huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen samt känt sig yr.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Sällan nöjd med sig själv På frågan ”Känner du dig nöjd med dig

själv?” svarat ”ja, ibland” eller ”nej, nästan aldrig”.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 Dålig självskattad hälsa På frågan ”Hur mår du rent allmänt?”

svarat ”någorlunda”, ”dåligt” eller

”mycket dåligt”

(12)

Tabell 2. Genomsnitt för Skånes elever årskurs 6 avseende indikatorerna i Folkhälsoprofiler Barn- och Unga i Skåne 2012. Siffrorna anges i procent.

Indikator Flickor Pojkar

Ser inte ljust på framtiden 11,4 7,9

Lågt socialt deltagande 35,2 25,6

Låg tillit 45,2 40,7

Saknar nära vän 4,4 6,8

Trångboddhet 8,2

Bor ej med båda föräldrarna 29,4 28,1

Ingen av föräldrarna förvärvsarbetar 5,0 4,1

Svårt att prata med föräldrarna 30,5 23,5

Låg skoltrivsel 15,0 13,8

Studiesvårigheter 23,0 29,4

Stressad av skolarbetet 13,9 12,2

Otrygghet i bostadsområdet 33,5 22,6

Utsatt för brott 12,0 15,4

Utsatt för trakasserier 22,3 13,6

Olycksfall 33,7 39,0

Använder ej cykelhjälm 42,5 42,4

Stillasittande fritid 14,2 12,2

Minst 3 tim vid dator/TV på fritiden 50,0 59,0

Ej frukost dagligen 26,3 18,5

Oregelbundna måltidsvanor 52,1 44,4

Låg konsumtion av frukt och grönsaker 57,9 61,7

Konsumtion av energidrycker 4,5 7,9

Druckit alkohol senaste året 16,0 24,6

Röker och/eller snusar 1,7 2,1

Rökt vattenpipa 8,5 13,1

Haft möjlighet att prova narkotika 2,5 3,7

Övervikt eller fetma 14,4 19,9

Lite sömn 17,7 17,7

Psykiska besvär 47,5 37,0

Somatiska besvär 32,1 23,1

Sällan nöjd med sig själv 41,7 25,3

Dålig självskattad hälsa 10,9 6,9

(13)

Tabell 3. Genomsnitt för Skånes elever årskurs 9 avseende indikatorerna i Folkhälsoprofiler Barn- och Unga i Skåne 2012. Siffrorna anges i procent.

Kan ej föra fram sin åsikt i kommunen 81,0

Trångboddhet 6,2

Stressad av skolarbetet 50,3 30,2

Ej godkända betyg i huvudämnen ¹ 12,0 14,0

Ej någon att prata med om sex och samlevnad 6,7 11,5

Ej sex/samlevnadsundervisning i skolan 6,4 12,4

Intensivkonsumtion av alkohol 15,1 16,6

Bjuden på alkohol av föräldrar 43,6 39,0

Föräldrar köpt ut alkohol 15,7 13,9

Röker 18,8 16,2

Snusar 1,5 9,9

Använt narkotika senaste året 5,3 7,8

1 Skolverket 2011

(14)

Tabell 4. Genomsnitt för Skånes elever gymnasiet årskurs 2 avseende indikatorerna i Folkhälsoprofiler Barn- och Unga i Skåne 2012. Siffrorna anges i procent.

Kan ej föra fram sin åsikt i kommunen 85,0

Trångboddhet 4,7

Stressad av skolarbetet 61,5 35

Ej någon att prata med om sex och samlevnad 3,5 9,6

Ej sex/samlevnadsundervisning i skolan 33,2 36,6

Intensivkonsumtion av alkohol 34,4 44,7

Bjuden på alkohol av föräldrar 63 58,9

Föräldrar köpt ut alkohol 40,7 36,3

Röker 34,3 33,2

Snusar 2,0 20,6

Använt narkotika senaste året 10,7 16,9