Dnr 2008-1021 211 Antagandehandling Handläggare: Katja Saranka, tfn 0322-61 62 64
aÉí~äàéä~å=Ñ∏ê=^äáåÖë™ëI=_çëí®ÇÉê=îáÇ=eàçêíêçåî®ÖÉåLqìîÉÄÉêÖëî®ÖÉå
mä~åÄÉëâêáîåáåÖ=OMNMJNOJMT
1. Inledning
Syfte Syftet med planändringen är att medge avstyckning av befintlig bostadsfastighet, Hjortronet 25, och utöka byggrätten.
Planhandlingar Den juridiskt bindande handlingen är plankarta med bestämmelser.
Till detaljplanen fogas en planbeskrivning, en genomförandebeskrivning och en illustrationskarta. Dessa har ingen rättsverkan utan ska underlätta förståelsen av planen och vara vägledande vid tolkningen av den. Efter utställning av planen upprättas ett utlåtande.
Läge och areal Planområdet ligger i bostadsområdet Dammen, ca 1 km söder om Alingsås centrum. Planområdet är ca 0,2 ha stort.
Markägare Marken ägs av en privat fastighetsägare.
2. Tidigare ställningstaganden
Uppdrag Kommunstyrelsen beslutade 2009-12-14, § 247 om en
detaljplanebeställning där uppdraget att upprätta denna detaljplan ingår.
Detaljplaner För området gäller följande detaljplan:
– Förslag till ändring av stadsplanen för Alingsås, Dammen (laga kraft 2 januari 1974)
Genomförandetiden har gått ut för ovanstående plan. När den nya detaljplanen vunnit laga kraft kommer den att upphäva den äldre planen i berörda delar.
Vision Alingsås kommun har antagit Vision 2019 som en ledstjärna för all planering. Bl.a. anges att ”Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen.
Alingsås har 42 000 invånare år 2019”. En av tre huvudstrategier för genomförandet är Boende och i en bostadspolicy anges att
bostadsformerna ska vara strandnära boende, innerstadsboende, lågbudgetboende, marknära boende samt boende på landet.
Kommunbudget Enligt kommunbudget 2010 finns en grundläggande samhällssyn:
Alingsås kommun ska utvecklas till ett hållbart samhälle, ekologiskt, socialt och ekonomiskt, med grundsynen om alla människors lika värde.
All verksamhet ska präglas av synen att barnen är vår framtid och de äldre vårt självklara ansvar.
Alingsås miljömål Kommunen har också antagit Alingsås miljömål 2005-2008. De mål som har direkt betydelse för detaljplaneringen är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö.
Översiktliga planer och avvägningar
I översiktsplanerna har avvägningar gjorts mellan de motstående
allmänna intressena att bevara naturvärden och rekreationsområden och att exploatera mark som är lämplig för bebyggelse.
I den kommuntäckande översiktsplanen ÖP 95 (antagen 1998-01-28) har det aktuella området beteckningen ”Befintlig sammanhållen bebygg- else/Större anläggning”. I fördjupning av översiktsplanen för staden Alingsås (antagen 2008-03-26) rekommenderas fortsatt markanvändning (bostäder) enligt gällande detaljplan. Planförslaget överensstämmer med översiktsplanen.
Program Enligt plan- och bygglagen ska en detaljplan grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. Den nu aktuella planens ändamål (bostäder) har stöd i fördjupning av översikts- planen för staden Alingsås och något program behövs därför inte.
3. Förutsättningar och förändringar Natur och kultur
Mark och vegetation
Nivåskillnader inom fastigheten Hjortronet 25.
Planområdet ligger mellan Hjortronvägen och Tuvebergsvägen i bostadsområdet Dammen. Ett större sammanhängande grönområde börjar nästan intill planområdet och inom ett 300 meters avstånd ligger sjön Gerdsken.
Inom planområdet sluttar marken ner mot Tuvebergsvägen.
Nivåskillnaden är ca 6,5 m mellan den högsta och lägsta punkten.
Tuvebergsvägen ligger ca en meter högre än den lägsta punkten på tomten. Den lägre marknivån inom planområdet bör lämpligen hamna på samma nivå som Tuvebergsvägen, dvs. mellan +80 till +81 möh, för att kunna anordna en ny tillfart till den nya föreslagna fastigheten.
Geotekniska förhållanden Grundförhållandena inom planområdet består till stor del av berg. Inför detaljprojektering av kvartersmarken (husgrundläggning, uppfyllnader m.m) kan geoteknisk utredning erfordras.
Risk för översvämning eller erosion
Planområdet ligger på 300 meters avstånd från närmaste vattendrag som är Gerdsken. Området ligger ca 20 meter över dagens strandlinje och någon risk för översvämning eller erosion anses inte föreligga (höjdnivåer är angivna i höjdsystemet RH2000).
Natura 2000 Ett Natura 2000-område som omfattar Nolhagaviken och ett alkärr finns på ett avstånd av ca 2 km från planområdet. Enligt 7 kap 28a §
miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta
åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000- område. Byggande av ytterligare bostäder i anslutning till befintlig
bebyggelse enligt den nu aktuella planen kan rimligtvis inte påverka Natura 2000-områdets hydrologi, trädkontinuitet och liknande.
Kommunen bedömer att Natura 2000-området inte påverkas på ett betydande sätt. Tillstånd enligt 7 kap 28a § miljöbalken bör därför inte behövas.
Radon Planområdet ligger inom normalriskområde för markradon där uppmätta värden i de närliggande bostäderna visat värden under 200 Bq/m3.
radonskyddande konstruktion alternativt ska motsvarande åtgärder vidtas så att högsta tillåtna radonhalt inte kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger dock den som ska bygga.
Inget byggnadsmaterial får användas som är radongenererande.
Kunskap måste finnas om varifrån makadamfyllningen till grundlägg- ningen, ballasten i betongen etc härrör. Frågan om radonmätning på schaktbotten tas upp på byggsamrådet.
Fornlämningar/kultur- minnen
Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Om man vid grävning eller annat arbete påträffar fornlämning föreligger anmälnings- plikt enligt Lag om kulturminnen m.m. (2 kap. Fornminnen).
Bebyggelseområden Bostäder
Illustrationskarta med
föreslagen fastighetsindelning.
Planområdet ligger i bostadsområdet Dammen, väster om sjön
Gerdsken. Bostadsområdets karaktär är blandad bebyggelse från 1900- talet med både enbostadshus och radhus. Tomtstorlekarna varierar mellan ca 600 och ca 2 000 m2. Hjortronet 25 är ca 2 300 m2.
Planförslaget medger en ny byggrätt och att befintlig fastighet får styckas av till två fastigheter. Planförslaget reglerar minsta tomtstorleken till 800 m². I föreslagen detaljplan regleras största tillåtna byggnadsarea för bostäder till 200 m², byggnadsarean får därmed bli 20 m² större jämfört med gällande detaljplan för kv Hjortronet.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Regionmuseum Västra Götaland har 2006 utarbetat rapporten
”Bebyggelsehistorisk inventering av Alingsås stad, utom stadskärnan”.
Ingen byggnad inom planområdet har utpekats som en viktig
kulturhistorisk miljö. Ingen av fastigheterna inom planområdet finns heller med på listan för övriga fastigheter med kulturhistoriskt värde som inte inventerats.
Gestaltning
Planen medger en huvudbyggnad per fastighet. Huvudbyggnaden skall placeras minst 4,0 m och komplementbyggnaden minst 1,0 m från fastighetsgränsen. Vid grannöverenskommelse kan komplementbyggnad sammanbyggas i fastighetsgräns. Uppställningsplats framför
garage/carport om minst 6,0 m skall kunna anordnas.
Planen medger en våning med högsta tillåtna byggnadshöjd 5,0 m för huvudbyggnaden. Förutom högsta antal våningar medges suterränghus och inredd vind oberoende av byggnadshöjd. För komplementbyggnad gäller högsta tillåtna byggnadshöjd 3,0 m. För att byggnader både ska kunna ha förhöjt väggliv och takkupor/frontespiser finns en bestämmelse angående byggnadshöjden.
Minsta respektive största takvinkeln är angiven på plankartan. En planbestämmelse anger även att fasader och stomme i huvudsak ska utgöras av trä, om detta inte visar sig olämpligt från t.ex. estetisk, konstruktions- eller brandskyddssynpunkt.
Terränganpassning Bebyggelsen ska anpassas till terrängen så långt det är möjligt och nivåförändringar tas upp genom olika höga socklar, suterrängvåningar, grundläggning på plintar o.dyl. Uteplatser kan finnas på balkonger och trädäck.
Gaturum Husen bör placeras i gränsen för byggrätten längs gatan så att gaturum bildas. Ett gaturum kan markeras på olika sätt med staket, murar eller häckar vid tomtgränserna.
Offentligt-privat Gatan är den offentliga zonen och gångstråken ligger längs gatan. Alla entréer till husen ska nås och vara synliga från gatan. Gångstråken blir trygga även när det är mörkt eftersom bilar och människor rör sig längs gatan och den blir upplyst av gatulampor och ljus från entréer. De privata zonerna inom planområdet utgörs av enskilda trädgårdar.
Friggebodar Vad gäller en- och tvåbostadshus får man i bostadshusets omedelbara närhet utan bygglov sätta upp en eller flera fristående komplementbygg- nader (så kallade friggebodar), även på mark som enligt planbestäm- melse inte får bebyggas (så kallad prickmark), men inte närmare tomtgräns än 4,5 meter. De grannar som berörs kan dock medge att friggebodar får placeras närmare gränsen. Se plan- och bygglagen för aktuella regler för dessa byggnader.
Tillgänglighet För nybyggnad av bostäder föreskriver gällande lag att markplaneringen skall utföras så att personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga kan nå målpunkter som entréer m.m. utan problem. Föreskrifter finns i Boverkets Byggregler, BBR. Tillgänglighet till en- och
tvåbostadshus kan undantas med hänsyn till besvärliga
terrängförhållanden på tomten. Ramp med maximal lutning 1:12 ska dock kunna anordnas till entré.
En ”Policy för människor med funktionshinder i Alingsås kommun 2007- 2010” har upprättats som är vägledande för arbetet med tillgänglighets- frågor.
Trygghet Trygghetsskapande aspekter är viktiga som god belysning utomhus på parkeringar och allmänna ytor (se nedan under Ljussättning). God överblick över olika delområden ska finnas vilket t.ex. innebär att höga buskar eller murar inte får skymma sikten längs gångstråk. Bilar som inte står i garage ska kunna ses från bostäderna. Trafikflöden med fordon och människor som rör sig ger också trygghet.
Manualen BoTryggt05 ger mer detaljerade anvisningar för planeringen (se www.botryggt.se).
Ljussättning Riktlinjer för ljussättning finns i Alingsås ljusguide (antagen 2004).
Ljussättningen bör gestalta rummet, framhäva karakteristiska
detaljer/miljöer och underlätta orientering. För belysning på kvartersmark och längs gång- och cykelstråk används stolpar med max 4 m höjd till
armaturen, alternativt låga pollare eller vägghängning på byggnader.
Ljuskällor ska ha god färgåtergivning och neutral färgtemperatur.
Enligt plan- och bygglagen 8:3 krävs bygglov för att sätta upp ljusanord- ningar inom områden med detaljplan. Byggnadsnämnden kan kräva att bygglov söks för vissa ljusanordningar och om de har en bländnings- effekt kommer troligen bygglov att nekas.
Skyddsrum Särskilt utsatt område där skyddsrum bör byggas har fastställts av kommunstyrelsen 1999-10-11, § 205. Den nu aktuella detaljplanen ligger utanför detta område.
Friytor
Riksintresse Riksintressen för naturvård saknas inom planområdet.
Strandskydd Enligt miljöbalken kapitel 7 råder strandskydd vid bl.a. insjöar och vattendrag och syftet är att tillgodose allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Undantag görs i områden med detaljplaner och något strandskydd finns inte inom nu aktuellt planområde.
Grönområde Följande punkt finns med i Alingsås miljömål 2005-2008: ”Boende i tätorterna ska ha maximalt ca 500 meter promenadavstånd mellan bostad och sammanhängande grönområde.” Planområdet gränsar direkt mot ett större sammanhängande grön-/naturområde. Härifrån når man både strandområdet kring sjön Gerdsken och skogsområdet Rothoffskärr i söder.
Gator och trafik
Gator Tillfart till den befintliga och den planerade bostadstomten kommer ske från Tuvebergsvägen.
Räddningsvägar Ett brandkrav vid utrymningshöjder högre än 11 meter är att tillräckligt breda räddningsvägar eller uppställningsplatser anordnas för bilburen maskinstege (avståndet gäller från fönsterunderkant eller överkant balkongräcke till underliggande mark). Ett alternativ är att byggnaderna utförs med trapphus enligt Tr2 utförande. Släckbil ska ha högst 50 meter till alla alla ytterdörrar på byggnad där insats kan behöva göras.
Gång-, cykel- och mopedtrafik
Kommunfullmäktige har antagit som lokalt miljömål att cykel- och gångtrafikens andel av trafikytorna ska öka. Planområdet omfattas inte av gång-, cykel- och mopedvägar (gcm-väg).
Skolvägar (årskurs 1-6) Befintlig gång- och cykelväg används som skolväg.
Parkering för bilar och cyklar
Varje fastighetsägare ansvarar för parkeringsplats alternativt garage eller carport samt cykelparkering inom den egna fastigheten.
Kollektivtrafik Närmaste hållplats ligger utmed Tuvebergsvägen, ca 50 m väster om planområdet. Lokalbussen 567 trafikerar mellan Kavlås/Kullingsberg , Alingsås terminalen och Östra Bodarna.
Teknisk försörjning
Vatten/avlopp Området ansluts till kommunalt vatten och avlopp.
Dagvatten Strävan är att dagvatten ska tas om hand lokalt eller genomgå rening
innan det avleds till recipient. Mark som idag inte är hårdgjord bör fortsättningsvis också vara det för att dagvattenmängden som måste ledas bort inte skall öka. Detta kan t.ex. lösas genom sedumväxter på nya tak och god genomsläpplighet i kör- och parkeringsytor.
Kommunstyrelsen har i november 2006 antagit en dagvattenstrategi för Alingsås tätort (Bilaga 1 till ”Strategi för vatten & avlopp i Alingsås kommun”). Det finns också en ”Dagvattenplan för Alingsås tätort”, reviderad 2006.
Energitillförsel Kommunfullmäktige har antagit ”Alingsås energiplan 2005-2008”. Målen är i huvudsak att effektivisera energianvändningen (dvs använda mindre energi per invånare), fortsätta konvertering till förnybara energikällor - i första hand biobränsle, använda alternativa bränslen vid transporter samt använda el enbart till elspecifika ändamål.
Planområdet kommer inte att anslutas till fjärrvärmenätet eftersom Alingsås Energi i dagsläget inte har några utbyggnadsplaner för denna del av staden.
Enligt kommunens miljömål ska i alla detaljplaner anges hur icke fossila bränslen kan användas utan att risk för olägenheter uppstår. Utsläpps- kraven på eldstäder för ved kommer att jämställas med de som gäller för pelletseldstäder avseende partiklar och kolväten. Sårbarhets/bered- skapsaspekter med avseende på elförsörjning skall beaktas. Lokala eldstäder som uppfyller utsläppskraven i Boverkets Byggregler får installeras.
En bestämmelse anger att endast flexibla luft- eller vattenburna
uppvärmningssystem får finnas. Syftet är att undvika den bindning till el som direktverkande elradiatorer ger (el ska enbart användas till
elspecifika ändamål).Bestämmelsen gäller endast vid nybyggnad av bostadshus.
Energieffektiva byggnader
För att uppmuntra till ett mer energieffektivt byggande finns en
bestämmelse om att energieffektiva byggnader får ha ytterligare 10 m2 byggnadsarea. Syftet är att bostadens area inte ska behöva minskas för att man väljer ytterväggar med extra tjock isolering.
Ett förslag kallat ”Riktlinjer för energieffektiva byggnader” har tagits fram inom Alingsås kommun. Det övergripande målet är att begränsa vår klimatpåverkan. Ett av kommunens miljömål är att skapa förutsättningar för att bli den mest energieffektiva kommunen i regionen när det gäller elanvändning per invånare. Byggnadens behov av köpt energi av olika slag ska räknas samman (för värme, varmvatten och driftel men exklusive hushållsel) och olika energislag viktas beroende på deras miljöpåverkan. Eftersom tillkommande el i Sveriges energisystem huvudsakligen kommer från kolkondenskraftverk ska köpt el till byggnaden räknas upp med en faktor 2,5.
Grundprincip: Byggnaden har ett behov av köpt energi, viktat enligt beräkningsmodellen, av maximalt 90 kWh/m2 och år, eller uppfyller kriterierna för passivhus enligt kravspecifikation från Forum för energieffektiva byggnader.
Exempel småhus med pelletseldning: Högst ca 65 kWh/m2 biobränsle + ca 10 kWh/m2 driftel (10 x 2,5 = 25)
Exempel småhus med värmepump: Högst ca 36 kWh/m2 el
Arean som avses är golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 oCbegränsade av klimatskärmens insida
(definition enligt BBR 9:12). Instruktioner för energiberäkningen finns i
”Fördjupningsmaterial till Riktlinjer för energieffektiva byggnader”.
Övrig energianvändning Låg vatten- och energianvändning ska eftersträvas enligt bl.a. energi- planen. Planbestämmelser finns som anger att dels ska bygg- och installationsteknik användas som medför låg vatten- och energi- användning, dels ska installationer ha individuell mätning av
vattenanvändning för varje bostad/verksamhet samt medge eller vara förberedda för individuell mätning av energianvändning.
El Befintlig transformatorstation som kan serva planområdet ligger vid korsningen Tuvebergsvägen/Köpmansgatan.
I byggnaderna bör femledaresystem installeras för att minska elektro- magnetiska fält.
Restprodukter/avfall Utrymmen inomhus för källsortering av restprodukter ska finnas. Under tak bör också plats finnas för varmkompostering av biologiskt nedbrytbart avfall vilket i så fall ska anmälas till miljöskyddskontoret. Utomhus ska plats finnas för kompostering av trädgårdsavfall.
Förpacknings- och tidningsinsamling finns vid Gerdskens strand (mittemot Gerdskenvallen). Kommunens återvinningscentral finns i Bälinge. Miljöstationer för farligt avfall finns på fyra platser i kommunen.
4. Konsekvenser
Hållbar utveckling och miljö
Hållbar utveckling Utbyggnaden sker i form av förtätning på tidigare planlagd kvartersmark för bostäder. Då planområdet utgör en förtätning av befintlig
tätortsstruktur innebär detta ett resurseffektivt utnyttjande av tidigare gjorda investeringar.
Transporternas energianvändning och miljöbelastning är svårare att påverka. Exploateringen sker dock i ett bra kommunikationsläge med närhet till kollektivtrafik och goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik.
Naturmiljö Planförslaget bedöms vara förenligt med de grundläggande bestäm- melserna om hushållning med mark- och vattenområden och skydd av naturen i miljöbalken kapitel 3 och 7. Det finns inga intressen vad gäller flora, fauna eller rödlistade arter registrerade inom planområdet.
Området har inte bedömts som ekologiskt särskilt känsligt i kommunens översiktsplan.
Kulturmiljö Planen innebär inte någon förändring av någon kulturhistoriskt värdefull miljö.
Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och ozon i utomhusluft. Miljöförvaltningen i Göteborg har 2005 mätt och beräknat luftkvalitetsituationen i centrala Alingsås. Slutsatsen var att miljökvalitetsnormerna inte överskreds.
Den nya exploateringen medför endast en ringa ökning av trafiken vilket innebär att buller och avgaser inte kommer att öka nämnvärt. Planen kommer inte att innebära att någon miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken överträds.
Buller Riksdagen har 1997 fattat beslut om riktvärden för bullernivåer från trafik.
Enligt Boverkets allmänna råd 2008:1, Buller i Planeringen, är huvud- regeln att riktvärden för ljudnivåer ska klaras. Bostäder skall klara riktvärdet 55 dBA vid fasad. Fasader skall utformas så att ekvivalent
ljudnivå inomhus inte överstiger 30 dBA samt att maximal ljudnivå inomhus inte överstiger 45 dBA nattetid. Minst en uteplats skall klara riktvärdet maximal ljudnivå 70 dBA.
Vibrationer Avståndet mellan Västra stambanan och närmast föreslagna bostadshus i planområdet är över 900 m. Risk för vibration från järnvägstrafik är små.
Riskbedömning Planområdet ligger inte vid någon av de vägar (E20 och R42) som läns- styrelsen rekommenderat som färdvägar för genomfartstransporter med farligt gods. I kommunens risk- och sårbarhetsanalys 2004 har vägvals- styrning angivits för transporter mellan primärnätet och leverantör/motta- gare i industriområden i centralorten. Planområdet ligger inte heller vid någon av dessa vägar.
Konsekvenser för närboende
Planförslaget innebär att en förtätning av en bostadshus kan bli aktuellt inom kvarteret Hjortronet. Ingen allmän platsmark kommer att tas i anspråk.
Behovsbedömning
Ställningstagande Kommunen har gjort en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 § och MB 6 kap 11 § för aktuell detaljplan. Kommunen har bedömt att detaljplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Kommunen har därmed bedömt att en miljö- konsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planområde.
5. Administrativa frågor
Genomförandetid Planens genomförandetid är tio år från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft.
Handläggning Planläggningen sker med enkelt förfarande då förslaget bedöms:
- vara av begränsad betydelse
- sakna intresse för allmänheten (utöver samrådskretsen) - vara förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande
Skillnaden mot normalförfarandet är att kommunen direkt efter samrådsskedet kan besluta om antagande av detaljplanen. Om det inkommer allvarliga synpunkter mot förslaget eller om samrådskretsen behöver utökas så kan kommunen övergå till ett normalt förfarande och göra en formell utställning innan planen antas.
Planavgift Ett planavtal är upprättat om fördelning av kostnader för planarbetet och planavgift kommer därför inte att tas ut vid bygglov/bygganmälan.
Medverkande Synpunkter på planförslaget har lämnats av tekniska kontoret och miljö- skyddskontoret.
Planavdelningen
Katja Saranka Planarkitekt
Antagandedatum:
Lagakraftdatum:
2010-12-07 2010-12-30
