Examensarbete, 15 hp
Uppsats med inriktning i Hem- och konsumentkunskap, 15hp
Vt 2021
ELEVER I ÅRSKURS 9 FÖRSTÅELSE FÖR KOSTENS BETYDELSE FÖR SIN
FYSISKA PRESTATION.
Elever studerande på skola med idrottsprofil.
STUDENTS IN THE NINTH GRADE´S UNDERSTANDING OF THE
IMPORTANCE OF AN NUTRIENT DIET FOR THEIR PHYSICAL
PERFORMANCE.
Students at school with a sports profile.
Sofia Nysten
Sammanfattning
Bakgrund Forskning har visat att ungdomar rör på sig för lite och att ungdomar missar viktiga livsmedel i vardagen vilket indikerar på att medvetenheten om kostens betydelse för prestation är bristfällig. Kostens roll i ungdomars vardag påverkar prestationsförmågan både psykiskt och fysiskt.
Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar i årskurs nio beskrev måltidens roll i deras aktiva livsstil.
Metod En kvalitativ metod har använts i form av åtta intervjuer med elever som gick i årskurs nio på en skola med idrottsprofil. Intervjuerna var semi-strukturerade och data som samlades in har bearbetats och analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys.
Resultat Resultatet visade att ungdomar i årskurs nio som gick på en skola med idrottsprofil var medvetna om att regelbunden kosthållning gav ökad positiv prestation under fysiska aktiviteter. Resultatet visade också att ungdomar var medvetna om att måltiderna skulle innehålla näringsrik kost för att kroppen skulle orka prestera under den fysisk aktiviteten.
Föräldrarna och hemmet var en viktig faktor för kunskap om varför näring var viktigt samt i vilka livsmedel näringsrikedomen fanns. Skolan hade en betydande roll då de bidrog med lättillgänglig näringsrik kost. Konsistensen var ibland avgörande för konsumtion och detta underlättade både hem och skola med. Veckodagarna konsumerades regelbundna näringsrika måltider, dock inte med lika stor fokus under helgerna.
Slutsats Denna studie har visat tecken på att ungdomar med en uppväxt av god kosthållning och regelbunden fysisk aktivitet, har lyckats skapat en rutin som de sedan lyckats följa självständigt. Stöttning hemifrån, av föräldrarna och vardagen i skolan, har hjälpt
ungdomarna till att lära känna sin kropp under tidig ålder samt hjälpt dem få en medvetenhet kring hur och varför man bör äta och när kroppen behöver mer näring för att orka prestera.
Abstract
Background Research showed that young people do too little physical activity and that young people’s diet is not adequate and they do not consume important nutrients in everyday life. It indicated that awareness of the importance of diet for performance was deficient.
Purpose The purpose of this study was to investigate how adolescents in grade nine described the role of the meal in their active lifestyle.
Method A qualitative method has been used in the form of eight interviews with students who are in year nine at a school with a sports profile. The interviews have been semi-
structured and data collected have been processed and analyzed based on a qualitative content analysis.
Results The results showed that young people in year nine who went to a school with a sports profile were aware that regular diet gave increased positive performance during physical activities. The results also showed that young people were aware that the meals would contain a nutritious diet so that the body would be able to perform during the physical
activity. The parents were an important factor in knowing why nutrition was important and in which foods the nutritional richness was. The school played a significant role as they
contributed with readily available nutritious nutrition. Consistency was sometimes crucial for consumption and this facilitated both home and school. On weekdays, regular nutritious meals were consumed, but not with as much focus during the weekends.
Conclusion This study has shown signs that young people with a growth of good diet and regular physical activity, have managed to create a routine that they then managed to follow independently. Support from home, by the parents and everyday life at school, has helped the young people to get to know their body at an early age and helped them gain an awareness of how and why one should eat and when the body needs more nutrition to be able to perform.
Innehållsförteckning
1.Bakgrund ... 8
1.1 Måltider och mattider ... 8
1.2 Fysisk aktivitet för barn- & ungdomar ... 9
1.3 Skolans roll ... 9
2. Syfte ... 11
2.1 Frågeställningar ... 11
3. Metod ... 11
3.1 Metodval ... 11
3.2 Urval och rekrytering ... 12
3.3 Datainsamling ... 12
3.4 Databearbetning och analys ... 13
3.5 Etiska aspekter ... 14
3.6 Förförståelse ... 14
4.Resultat ... 15
4.1 Föräldrar och hemmet hade en viktig roll för en näringsrik måltid. ... 15
4.2 Skolan var betydande för näringsrik kost. ... 16
4.4 Smidighet och effektivitet viktiga faktorer för att maten skulle konsumeras. ... 18
4.5 Konsistensen, en viktig faktor i måltiden ... 19
5.Diskussion ... 19
5.1 Resultatdiskussion ... 19
5.2 Metoddiskussion ... 21
5.4 Nya studier ... 22
6.Slutsats ... 23
7.Referenser ... 24
Bilaga 1.Informationsbrev Bilaga 2. Samtyckesavtal Bilaga 3. Intervjuguide Bilaga 4. Processtabell
8 1. Bakgrund
Livsmedelsverket (2017) har genomfört olika webbenkäter för att mäta ungdomars kostvanor samt nivå av fysiska aktivitet. Studien Riksmaten ungdom genomfördes mellan år 2016 till 2017 och 3000 ungdomar deltog i årskurs fem, åtta samt årskurs två elever på gymnasiet.
Resultatet av studien visade att åtta av tio flickor och sex av tio pojkar rör på sig för lite.
Innebörden av “för lite” står för mindre än 1 timmes pulshöjande fysisk aktivitet per dag som är rekommenderat. Andra generella resultat denna studie kommit fram till är att generellt rör sig killar mer än tjejer i alla åldrar. Barn till föräldrar med högskoleutbildning rör sig mer än barn till föräldrar med kortare utbildning.
Rapporten Riksmaten ungdom visade att vuxna påverkar ungdomar en hel del och genom att själva vara fysiskt aktiva och genomföra fysiska aktiviteter med barnen, då påverkades barnen till en mer aktiv livsstil (Livsmedelsverket, 2017). Åtgärder skolor kunde vidta för att främja ungdomars fysiska rörelse enligt Riksmaten;
• öka antalet idrottstimmar
• införa regelbundna rörelsepauser som avbrott eller del av undervisningen
• införa organiserade rastaktiviteter där personal eller elever i skolan leder aktiviteterna med särskild utrustning och redskap
• se över utomhusmiljön så att det finns tillräckligt med utrymme för aktiva lekar
• skapa förutsättningar för idrottsföreningar att erbjuda fysiska aktiviteter direkt efter skolan (Livsmedelsverket, 2017, s.10).
Rydqvist & Winroth (2004) lyfter de nationella hälsoråden och pratar om fördelarna med att röra på sig 30min. Om varje individ hade ett mål att utföra en fysisk aktivitet under 30min per dag, skulle detta förbättra folkhälsan i stort. Både fysiskt och psykiskt och de lyfter
psykosomatiska besvär som prestationsångest, depression, besvär som ökat kraftigt de senaste årtionden i Sverige. För att kunna prestera optimalt i skolan eller under utövande av sport behöver kroppen tillräckligt med energi och näring och vid högaktiv livsstil behövs mer energi än för mer stillasittande individer. Många barn och ungdomar har svårt att få i sig den mängd energi och de näringsämnen som deras kropp behöver under sin tillväxtperiod och utvecklingsfas. Konsekvenserna vid ett för lågt energiintag kan leda till hormonrubbningar, försämrad styrka och uthållighet i kroppen på grund av att fett och muskelmassa används som bränsle. Kroppen tar av sina egna resurser då kroppen inte får i sig den mängd de behöver.
Immunförsvaret och kroppens skelett påverkas också negativt vid långvarig energiförlust (Rodriguez et al., 2009).
Hur mycket näring och energi som ungdomar behöver för att få en fungerande och hälsosam kropp med hög prestationsförmåga, beror på en rad olika faktorer menar Cotugna, Vickery &
McBee (2005). Kön, ålder, träningsfrekvens, vilken typ av träning individen utövar, hur ofta hen utövar fysisk aktivitet och hur kroppen är sammansatt. Energi in och energi ut är relevant att se över samt hur mycket individen gör av med, vilket är individuellt.
1.1 Måltider och mattider
Livsmedelsverket (2012) ger ut rekommendationer att måltider bör intas med regelbundenhet under dagen och beräknat på fem kompletta måltider. Frukost, lunch och middag med två mellanmål. Vid hög aktivitet under en dag krävs det att individanpassa måltiderna och även
9 planera när och vad hen ska fylla på kroppen med för att få ut det mesta av sin prestation och få kroppen att jobba rätt. Vid för lite mat kan kroppen hamna i svältläge och börja ta energi från kroppens resurser i form av muskelmassa.
Vid träning behöver intaget av mat planeras så att kroppen hinner spjälka maten innan
kroppen ska utöva fysisk träning (Andersson, 2013). Efter träning och kroppen ska återhämta sig behövs planerade måltider tillsättas kroppen för att bygga upp muskelmassan som brutits ner vid exempelvis ett styrkepass. Ska man jobba upp konditionen och få en starkare kropp, behövs kosten för att inte hamna på för lågt intag. Återhämtningen påverkas beroende på när och vad du konsumerar efter ett träningspass. Kolhydrater och protein bör ingå i kosten som konsumeras efter träning för att få den mest optimala återhämtningen för kroppen. Protein som hjälper till att bygga upp musklerna igen efter träningen och kolhydrater som hjälper till att fylla på glykogenförrådet för att bygga upp muskelmassan igen.
1.2 Fysisk aktivitet för barn- & ungdomar
Enligt rekommendationerna från WHO (2008) ska barn och ungdomar mellan åldrarna 5-17år göra följande för att få så stora hälsoeffekter som möjligt av att vara fysiskt aktiv;
• vara fysiskt aktiva i mer än 60 minuter om dagen
• ägna sig åt pulshöjande aktiviteter minst tre gånger i veckan
• minst tre gånger i veckan ägna sig åt aktiviteter som belastar skelett och muskulatur.
Enligt WHO (2008) rekommendationer är det särskilt viktigt att röra på sig under
uppväxtåren eftersom det är under den tiden skelettet byggs upp, musklerna i kroppen och motoriken utvecklas, koordination och rörelseförmågan hos barn och ungdomar.
Rekommendationerna uppmanar till att alla barn och ungdomar ska röra sig varje dag som en del av lek, sport, spel, transporter, rekreation, idrott eller motion av någon form. Intensiteten bör vara minst måttlig menar Folkhälsomyndigheten (2020).
1.3 Skolans roll
Skolverket (2011) beskriver skolväsendets uppdrag och även i vilka ämnen hälsan framträder.
Hem- och konsumentkunskap och Idrott och hälsa är två ämnen som i sitt syfte beskriver undervisning med hälsa, nutrition och balans mellan kropp och psyket där välmående är i fokus. Skolan utbildar låg, mellan- och högstadieelever inom Idrott och hälsa via 500 idrottstimmar samt 118 timmar för ämnet Hem- och konsumentkunskap. Skolor med idrottsprofil kan använda timmar från elevens val för att utöka idrotten under läsåret.
Skolämnen kan minskas ner med max 20% till förmån för något annat ämne exempelvis idrott med undantag från svenska, engelska och matematik (Skolverket, 2011).
Ämnet Idrott och hälsa syftar till att:
“Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande.” (Skolverket, 2011, s.51)
Hälsoperspektivet och livsstilens betydelse genomsyrar stora delar av kursplanen och anknyter till fysisk aktivitet. Inom ämnet Hem- och konsumentkunskap finns en koppling utifrån begreppet HEM; hälsa, ekonomi och miljö där välmående står i fokus,
10
“Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och
gemensamma resurser.” “Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.”
(Skolverket, 2011, s.43).
Thedin Jakobsson (2005) lyfter att det skett ett skifte inom skolan mellan ett patogent synsätt på hälsa till ett patogent och salutogent synsätt. De menar att det finns svårigheter att
definiera begreppet hälsa och konkretisera. Ordet hälsa nämns i styrdokumenten inom skolan och genomsyrar skolan som helhet för samtliga inom skolans lokaler och inspireras av WHO:s definition av ordet. De diskuterar vidare om den individuella hälsan, att synen på ideal och den ideala kroppen i samhället idag har en stark koppling till sociala medier och massmedia. Detta kopplar de till skolan och undervisningen, och lägger vikt vid att hur skolan och lärarna förmedlar begreppet har en otrolig tyngdpunkt för att vara med och motverka ideal och normalisering av kroppar.
Skolan i Sverige ska servera en kostnadsfri måltid per skoldag till eleverna och den 1 juli 2011 infördes en revidering av lagen och kompletterades med att måltiden också ska vara näringsberäknad (Skolverket, 2011). Forskning visar att barn och ungdomar i Sverige får i sig mycket socker, mättat fett och salt på grund utav att de äter för lite fisk och grönsaker och bär men större del godis och efterrätter (Livsmedelsverket, 2001).
Jepson Wigg (2014) diskuterar olika frågeställningar i sin bok om hälsa och hur elever ska känna rätt och fostras in i livsstilar som är acceptabla. Hon diskuterar även skolans uppdrag att vägleda och bestämma vad hälsosamma beslut är och hur en livsstil ska se ut för att kalla det hälsosamt. Jepson Wigg pratar också om att hälsan är ett aktuellt ämne för skolan med demokratisk tyngd och att det finns en viss syn på hur individen ska leva sunt.
Med detta kopplat till Irisdotter & Aldenmyr (2014)s bok att värdegrunden i svenska skolan ska integrera i varje enskilt ämne. Skolans värdegrund styrker begreppet hälsa genom exempelvis elevhälsan.
1.4 Ungdomars hälsovanor
Begreppet hälsa är enligt Ekblom & Nilsson (2000) ett ord som tolkas på olika sätt för olika individer. De menar att det idag inte finns en accepterad definition på ordet hälsa och att ordet står för att människor ska uppnå sina mål i livet, kortsiktiga och långsiktiga. Att hälsan är en god fysisk och psykisk funktion, vilket är definierat olika för människor.
Quennerstedt (2006) diskuterar begreppet hälsa och pratar om två historiska sätt att benämna hälsobegreppet, moraliskt normativ och vetenskapligt normativt. Det moraliskt normativt belyser de samhällsnormer som finns och de ideal som formar begreppet hälsa och dess definition. Att hälsa är något att sträva efter men samtidigt omöjligt att uppnå fullt ut.
Vetenskapligt normativ förklaras genom att det är medicinvetenskapen som avgör vad hälsa innebär och kopplas ofta samman med sjukdom.
Enligt Folkhälsomyndighetens (2019) senaste forskning kring barn- och ungdomars
hälsostatus visade det internationella resultaten att de flesta skolbarn uppger att de har goda sociala relationer, relativt få hälsoproblem, en god hälsa och ett högt välbefinnande. Dock
11 rapporterades att det finns några utmaningar i de flesta länder. Skolstressen ökar, framför allt bland de äldre barnen 13–15 år. Användningen av digitala medier har medfört en
problematisk användning bland en del ungdomar, dvs. att användningen går ut över sociala relationer och andra aktiviteter. Den fysiska aktiviteten är fortsatt mycket låg och allt fler barn och ungdomar rapporterar psykosomatiska besvär såsom nedstämdhet och
sömnsvårigheter. Ur resultatet bland 45 länder lytes Sverige fram som det land med minst aktiva skolbarn. Resultatet av studien visade att Sverige hamnade i botten när det gäller andelen skolbarn som är tillräckligt fysiskt aktiva, 60 min fysisk rörelse per dag. Enligt Folkhälsomyndigheten rapporterades enbart 12% av flickor och 17% av pojkar uppnå det målet.
Antonovsky (1991) diskuterar det salutogena perspektivet kring begreppet hälsa och detta är en teori som lägger fokus på vad som leder till hälsa, hur man får hälsa och vad som bidrar till individuell hälsoutveckling. Hälsa är ett samspel mellan fysisk, psykisk och sociala faktorer som lever i symbios med varandra. Antonovsky pratar om stävan efter en positiv hälsoutveckling och kopplar detta till hälsoteorin KASAM vilket beskrivs som känslan av sammanhang. KASAM beskriver varje individs position i livet mellan hälsa och ohälsa och att strävan alltid ska vara åt hälsan genom rörelsen mot det friska.
Rydberg (2006) lyfter det stillasittande samhället och att den fysiska rörelsen i vardagen blir mer viktig då människors fritid blir mer stillasittande. Det finns många studier som styrker att stillasittandet innebär fysisk och psykisk ohälsa (Nilsson, 2003).
2. Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar i årskurs nio beskrev måltidens roll i deras aktiva livsstil.
2.1 Frågeställningar
• Hur medvetna är idrottande ungdomar om kostens betydelse för deras prestation?
• Hur beskriver elever som går idrottsprofil samspelet mellan kost och träning?
3. Metod 3.1 Metodval
För denna studie valdes en kvalitativ ansats därför att studien inte innebar någon form av forskning vars resultat skulle vara produkter eller statistiska processer (Lagerholm, 2005).
Den kvalitativa metoden samlade in information som beskrev ämnet snarare än att mäta det.
För att kunna svara på studiens syfte valdes semi-strukturerade intervjuer, där tanken var att kunna möta respondenterna med möjlighet till att ställa följdfrågor och få en djupare
förståelse för ungdomarnas uppfattning och tankar kring kost och fysisk aktivitet.
Lagerholm (2005) diskuterar tre viktiga faktorer som kan påverka utfallet av en intervju och vad som är viktigt att tänka över innan man startar. Temat, roller och miljö är faktorer som har stor betydelse för hur samarbetsvilliga informanter är vid en intervju, vilka svar som ges men framför allt hur bekväm och trygg informanten känner sig. Hen kan välja att svara utifrån vad jag som forskare vill höra, vilket innebär att informanten kan svara så som hen tror önskas men egentligen inte stämmer överens med verkligheten.
12 Widerbergs (2002) diskussion kring kvalitativ metod och dess fördelar, förstärktes valet av metod för denna studie. Informanten var medvetna om vilket ämne intervjun skulle handla om men inte hur frågorna var ställda. Beroende på hur informanten svarade på frågorna, utökade jag intervjuguiden med individuella följdfrågor. Detta gjordes för att i vissa fall få förtydliganden på vissa frågor eller ett mer utvecklat svar av informanten. Detta menar Stukát (2011) kan leda till mer djupgående resultat för studien.
3.2 Urval och rekrytering
Enligt Bryman (2011) är det av stor vikt att göra målinriktade urval för att skapa en relevans mot syftet av studien. Syftet med studien riktade sig mot elever i årskurs nio med en aktiv livsstil och därför gjordes en inklusion av en idrottsskola för att studera elever med fler idrottstimmar på schemat. Via ett bekvämlighetsurval tillfrågades elever på en skola som författaren hade kännedom om. Eleverna utövade idrotten gång per skoldag samt även egna aktiviteter och sporter på fritiden och utgjorde därför en given målgrupp för studien (Magne Holme och Krohn Solvang, 1997).
En förfrågan till idrottsskolans rektor gick ut om att få genomföra en kvalitativ studie och rektorn svarade jakande på förfrågan. Handledarna för årskurs nio förmedlade ut
informationen kring studien under bastid klasserna hade varje vecka. Två klasser med totalt 52 elever i årskurs nio fick en förfrågan om de kunde tänka sig ställa upp. Elever som önskade delta fick vidare information kring studiens huvudsyfte och hur metodens upplägg förväntades se ut. Eftersom eleverna till studien var 15 år eller äldre, behövdes inte samtycke hämtas från vårdnadshavare, utan ett samtycke från eleverna räckte. Ett mejl med information kring studien gick dock ut till vårdnadshavarna (Bilaga 1) för de elever som ville delta.
Nio elever accepterade förfrågan och ville delta i en intervju och tid och plats bokades individuellt med var och en. Åtta elever intervjuades då den nionde eleven var sjuk vid intervjutillfället. Efter de åtta intervjuerna var genomförda upplevdes huvudsyftet besvarat och tillräckliga data hade samlats in via den kvalitativa metoden. Därför genomfördes inte den nionde intervjun vid ett senare tillfälle.
3.3 Datainsamling
Innan intervjuerna ägde rum skedde ett antal förberedelser. En pilotintervju genomfördes för att utvärdera och eventuellt revidera intervjuguiden samt bli bekväm i rollen att intervjua.
Dessförinnan hade kollegor till författaren tagit del av intervjuguiden för opponering och små justeringar tillämpades med exempelvis ordningsföljd på några frågor (Bilaga 3). Deras erfarenhet av läraryrket, deras syn på studien utifrån gav goda råd och synpunkter att ta i beaktning.
Efter dessa förberedelser justerades ordningen om minimalt i intervjuguiden. Följden på två frågor ändrades för att skapa ett bättre flyt i intervjun. Vid ett tillfälle fick en fråga upprepas vid ett senare tillfälle under den semi-strukturerade intervjun för att få svar på frågan.
Intervjuerna hölls under våren 2021 under en tidsperiod på fyra veckor och intervjuerna varade under ca 1 timme.
Lagerholm (2005) diskuterar fördelen med att utföra intervjuer på en plats där informanten upplever ett lugn och själv väljer plats för samtalet. De semi-strukturerade intervjuerna
13 genomfördes enskilt med en elev i taget utefter den bokade tid och plats som bestämdes av eleven. Samtliga tillfällen genomfördes under skoltid och i skolans bibliotek efter elevernas önskemål. Tanken med att eleven fick välja plats, var för att skapa en rogivande och
avslappnad miljö. En semi-strukturerad intervjuguide tillämpades under den kvalitativa metodens genomförande (Magne Holme & Krohn Solvang, 1997). Intervjuguiden (Bilaga 3.) var utformad utifrån att besvara studiens syfte och tanken var att via den semi-struktur som intervjun erhöll, skulle jag och eleven ha ett samtal. Jag ville inte att eleven skulle uppleva intervjun som ett förhör. Frågorna fokuserade på att undersöka hur eleverna upplever kost och hälsa, vikten mellan god kosthållning och fysisk aktivitet, återhämtning och kostens betydelse för ungdomars välmående. För att försäkra mig om att jag som intervjuare uppfattat informanterna korrekt, sammanfattade jag intervjun med hjälp av mina anteckningar och skickade till eleverna för påsyn och för att ge möjlighet att korrigera eventuella missförstånd.
Materialet hanterades anonymt, det enda studien redovisar är att den kvalitativa metoden genomfördes med elever på en skola med idrottsprofil och att eleverna gick i årskurs nio.
Med en förförståelse för att ämnet för studien kunde upplevas som känsligt, genomfördes hela processen varsamt och hanterades utifrån denna medvetenhet. Intervjuerna noterades under tillfället samt ljudinspelades via en mobiltelefon och dator vilket Lagerholm (2005) påpekar som ett bra tillvägagångsätt för att inte missa något viktigt. Datorn var ett hjälpmedel för transkriberingen, då datorn transkriberade under tiden via programmet Amber script (u.å),en programvara som erbjuder en 95% precision av transkriberingen. Därför granskades materialet noggrant manuellt och jämfördes med inspelningen från min mobiltelefon, för att korrigera eventuella fel. Inspelningen sparades på min egen dator då programmet laddats ner i förväg och raderades direkt efter utskrift av transkriberingen.
3.4 Databearbetning och analys
Med hjälp från Graneheim & Lundman (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys bearbetades och analyserades materialet med en kvalitativ innehållsanalys genom meningsenheter, kondenserade meningsenheter, koder och kategorier. Transkriberingen gjordes via Amber script (u.å), vilket underlättade databearbetningen digitalt. För att få en tydligare överblick av intervjuerna skrevs de ut. Detta för att lättare kunna stryka under relevanta meningar med en överstrykningspenna samt göra egna anteckningar i materialet.
Detta var ett sätt för att kunna starta med kondenseringen av materialet. Efter kondenseringen kodades materialet och likheter samt skillnader i intervjuerna sorterades. Kvale och
Brinkmann (2014) menar att koda innebär att läsa igenom materialet och bryta ner det.
Undersöka, jämföra och kategorisera materialet utvunnet från intervjuerna och då kunna kategorisera data.
En processtabell skapades bestående av kolumner för meningsenheterna, sedan en kolumn för kondenserade meningsenheter, en kolumn för koder, subkategorier samt för kategorier
(Bilaga 4.). Meningsenheterna valdes ut där det ansågs finnas mest relevant information för att kunna besvara studiens syfte. Kondensering innebar att utfyllnadsord togs bort och meningsenheterna minskades ner och blev mer konkreta om vad som egentligen sades. Efter kondenseringen kodades meningarna och via analys beskrev vad som sagts. Koder med liknande innehåll kan grupperas i subkategorier men det är inte nödvändigt och detta gjordes inte i denna studie. Koderna bearbetades och kategoriserades i kategorier som talade om för läsaren vad som sagts och all relevant data för syftet samlades under kategorierna i
processtabellen.
14 Med förståelse för att det alltid är bra med någon annan persons åsikt och ögon, bad jag en kollega att läsa igenom en transkriberad intervju för ytterligare opponering. Kategorierna reviderades och arbetades med många gånger för att få dem så representativa som möjligt enligt innehållsanalys Graneheim & Lundman (2014) diskuterar. Kodning och kategorisering bestod av många timmars arbete och många vändor för att förbättra, förtydliga och analysera kategorierna utifrån syftet av studien.
3.5 Etiska aspekter
Från start medföljde en medvetenhet kring de fyra etiska huvudkraven; informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav (Vetenskapsrådet, 2017). Processen kring studien startade med att arbeta fram en tydlig projektplan och en intervjuguide för att kunna informera elever i årskurs nio kring studien, för att sedan få deltagare till den
kvalitativa metoden vilket var viktigt för informationskravet. Samtyckesavtalet är med som en bilaga (Bilaga 2.) och skrevs under av samtliga åtta elever som deltog i studien. Eleven som tyvärr blev sjuk fick avstå studien. Där redovisas deras rättigheter och att det är deras eget val att delta och fortsätta med intervjun. Att hen alltid kan avsluta deltagandet när så vill.
Konfidentialitetskravet arbetades med aktivt under hela processen då känslig information inte skulle exponeras utan eleverna skulle alltid förbli anonyma och dess intervjuer. Noggrann läsning av texten gjordes för att försäkra sig om att det inte gick att utläsa någon information kring deltagarnas identitet eller vilken skola som berördes. Nyttjandekravet av uppsatsen följde forskningsmetodikens etiska krav och all data insamlad under processen kasseras efter uppsatsen färdigställts (Patel & Davidson, 2010).
Enligt Lagerholm (2005) fanns en viktig aspekt i just denna metod och denna studie var att tänka på relationen mellan intervjuaren och respondenten. Detta togs i noggrann beaktning under hela processen och under intervjutillfällena. Informanterna fick själva välja plats för att kunna välja en miljö där hen kunde känna sig lugn och avslappnad. Detta är en faktor som är positiv för forskningens utfall och ger mer ärliga svar. Ett etiskt dilemma kunde ha uppstått då intervjuguiden innehöll frågor kring kost, vilket kan vara ett känsligt ämne. Med stor medvetenhet kring detta, så har intervjuguiden förmedlats med försiktighet och hela processen hanterats varsamt med tanke på målgruppens ålder samt deras eventuella känslomässiga relation till ämnet.
3.6 Förförståelse
Min förförståelse för området som studerats grundade sig i ett stort intresse för kost och dess påverkan för kroppens fysiska förmåga. Med bred kunskap kring kost och träning gick jag in i studien och via ett intresse för kost och välmående valt studiens inriktning. Av egen
erfarenhet av idrottande barn fanns en nyfikenhet kring studiens syfte och vad resultat skulle bli. En ny arbetsplats med idrottande ungdomar och funderingar kring hur mycket skolan påverkar, föräldraskap och ungdomars egen förmåga att skapa ett medvetet tänk när det gäller just kostens betydelse för fysisk aktivitet.
Jag som ensam författare till denna studie har en betydande förförståelse då jag var verksam lärare och kände till skolan där respondenterna gick. Jag har arbetat medvetet kring min förförståelse och arbetat kritiskt kring den under min studie. Detta för att eleverna inte ska
15 känna sig i beroendeställning till mig eller att intervjuerna ansetts som någon form av förhör eller betygsgrundande, därför har jag varit förhållit mig kritisk till förförståelsen för att den inte ska påverka analysen i någon speciell riktning.
För att kunna genomföra en studie och vara opartisk och kunna genomföra den på ett metodologiskt riktigt sätt, så är det viktigt att forskaren redovisar sin studie noggrant. Innan studien startar, intar en kritisk hållning gentemot sina egna uppfattningar kring fenomenet som ska studeras, alltså sin egen förförståelse.
Många metodologiska teorier menar att det är omöjligt för en forskare att inte färgas av sin egen uppfattning eftersom det handlar om logiskt tänkande. Förförståelsen är en förutsättning för att kunna uppnå förståelsen då det ger studien en riktning att gå mot och åt vilket håll forskaren ska rikta sin uppmärksamhet. Detta menar Gilje & Grimen (2004), kan bli kontraproduktivt om forskaren försöker tänka bort sin egen förförståelse. Detta innebär att studien ska redovisa förförståelsen samt ett kritiskt förhållningssätt till studien, resultatet, hur eventuell påverkan kan ha på genomförandet, resultatet eller slutsatsen.
4.Resultat
I denna text deltog åtta respondenter i åldrarna 15–16 år. De gick alla i en skola med
idrottsprofil vilket innebar att de hade idrott en gång per skoldag. Dessutom praktiserade alla respondenter en till två sporter på fritiden.
Analysen resulterade i fem kategorier vilka presenteras i tabellen nedan. Rubrikerna i resultatet representerar en kategori och under rubrikerna beskrivs de mer i detalj.
Tabell 1. Kategorier som analyserades fram av det insamlade materialet av elevintervjuerna i en skola med idrottsprofil våren 2021 i mellersta Sverige.
Föräldrar och hemmet hade en viktig roll för en näringsrik måltid.
Skolan var betydande för näringsrik kost.
Näringsinnehållet var viktigt inför träning och match men hade mindre betydelse på helgen.
Smidighet och effektivitet viktiga faktorer för att maten skulle bli konsumerad.
Konsistensen, en viktig faktor i måltiden.
4.1 Föräldrar och hemmet hade en viktig roll för en näringsrik måltid.
Enligt respondenterna stöttade hemmet upp med mat, bidrog till tillgänglighet av mat,
enkelhet att förbereda mat eller att konsumera måltider regelbundet. Föräldrarna var en viktig faktor i att de skulle få i sig en näringsrik måltid i främsta form av mellanmål och middag.
Enligt respondenterna lyssnade föräldrarna till önskemål om livsmedel att konsumera samt föräldrarna hade ett tidigt inflytande på barnen att konsumera näringsrik kost.
Elev 1: Det mamma brukar laga och frys in är lasagne och köttfärssås eller kyckling typ och så kan jag koka quinoa eller bara sallad till. Jag tycker det är smidigt och snabbt.
All mat tycker jag inte om att värma men då brukar vi alltid ha typ tonfisk eller ja halloumi hemma i kylen.”
16 Föräldrarna stöttade respondenterna med att förbereda och konsumera ingredienser till
mättande och näringsrika drycker. Middag åt flera respondenter ensamma på grund av de olika tider respondenterna och övriga familjemedlemmar kom hem efter jobb och träning.
Matlådor fanns oftast i kyl och frys tillredda på näringsrika livsmedel. Annars fanns något protein att utgå ifrån och komplettera någon kolhydratskälla och sallad till. Respondenterna förklarade att de hade en vana av att tillaga mat hemma men oftast fanns det något att värma eller addera livsmedel till för att få en komplett måltid. Främst för att bli mätta och återhämta sig efter träningspasset. Det framkom att respondenterna var vana vid en kost med grönsaker från tidig ålder.
Elev 4: ”Det är smidigt att bara koka pasta till något kött eller så kör jag bara sallad.
Beror lite på men ofta så har mamma fixat en matlåda åt mig eller en tallrik med mat.”
Dock visade studien att respondenterna åt stadiga och näringsrika måltider eftersom måltiderna konsumerades tillsammans med familjen och den gemensamma måltiden prioriterades. Måltiderna under helgerna tillagades av föräldrarna men också ibland
tillsammans med respondenterna. Det mesta av maten som tillagades var från färska råvaror och livsmedel med högt näringsvärde, halvfabrikat inhandlades i regel väldigt sällan från samtliga familjer.
4.2 Skolan var betydande för näringsrik kost.
Respondenterna fick lära som om kroppens funktion och näringslära via undervisningen i olika ämnen, samt under tematiska veckor där fokus låg på idrott och hälsa. Respondenterna deltog i ett idrottspass per skoldag samt teoretiska delar i ämnet idrott och hälsa samt övriga ämnen kring kost och nutrition. Skollunchen bestod alltid av en komplett måltid med en alternativ rätt samt vegetariskt alternativ. Respondenterna uttryckte uppskattning av att kunna få välja mellan fler alternativ. Det fanns en stor bild i färg uppsatt i matsalen på
tallriksmodellen samt en varierande och färgstark salladsbuffé. Detta skapade matlust och påminde respondenterna om att ta lite av varje.
Elev 3: ”Alltså sallad är inte alltid supergott men det finns fetaost med ruccola och annat som jag gillar ofta så blir att man tar. Men jag gillar att få lite av allt och knäcke med krydda på är gott.”
Skollunchen stöttades upp med utbudet i skolans café som respondenterna uppgav hade mycket att välja mellan med bra näring. Där konsumerades ofta smoothies eller smörgåsar med pålägg eller proteindryck. Tillgängligheten i cafét var viktigt för att de tidsmässigt skulle hinna få i sig energi efter idrotten eller innan träningen direkt efter skolan.
Elev 7: ”När jag är stressad och inte tyckt om skolmaten till exempel, så köper jag mellis i cafét. Ibland är det mörka brödet slut och då finns bara vita tekakor med smör och ost. Då känner jag mig hungrig typ direkt.”
Ett annat alternativ eleverna diskuterade var tacksamhet för att kunna lägga undan en tallrik med mat från skollunchen varje dag, detta skapade en rutin hos respondenterna för att orka med en till två träningar näst intill varje skoldag. Måltiden blev samtidigt en gemenskap mellan eleverna när de stannade kvar efter sista lektionen och studerade och åt sin portion
17 mat innan träningen. Tillgängligheten av mat gjorde så att fler åt mer regelbundet, då tid annars kunde vara en faktor som gjorde att måltider inte hanns med.
4.3 Näringsinnehållet var viktigt inför träning och match men hade mindre betydelse på helgen.
När respondenterna köpte livsmedel själva tittade de främst efter tillsatt socker. Många av respondenterna konsumerade lightprodukter snarare än livsmedel med socker. Bars och proteindryck med sötningsmedel konsumerades före produkter med vanligt vitt socker.
Produkter med tillsatt protein eller mer protein inhandlades också av respondenterna samt av föräldrar när de handlade mat. Märkningar som nyckelhålet var väl bekant och nämndes av flera av respondenterna som ett riktmärke för produkters näringsrikedom. Mindre socker, mindre fett och mindre salt vilket de ansåg som hälsofrämjande.
Respondenterna visade på medvetenhet om att socker gav mycket energi men ingen näring och flera gav exempel på att kost som inte var uppskattat innan träning,
Elev 2: “Att äta en pizza eller en chokladkaka inför träning skulle jag inte göra. Jag skulle inte bli mätt och det skulle vara jobbigt att springa runt på planen med en pizza i magen.”
Eleverna diskuterade att kosten påverkade deras prestation under ett träningspass, främst om de åt för lite mat. De påpekade att om de konsumerade för lite mat och för få måltider, så sjönk deras prestationsnivå under fysisk aktivitet.
Elev 6: “Min träning ger inget om jag inte äter ordentligt. Jag orkar inte träna om jag inte äter och plugget orkar jag inte heller då.”
Samtliga elever pratade om hur viktig prestation var i både lagsporter och individuella sporter. Vinnarmentalitet och att göra sitt yttersta gällde varje gång.
Elev 4: ”Jag kör ju ingen lagsport eller så utan tennisen hänger bara på mig och hur jag presterar. Jag vill inte komma till träningen sliten eller seg utan måste fylla på med energi innan jag går ut på planen”.
Mat och prestation gick hand i hand för respondenterna och för att de skulle få ut så mycket som möjligt av fysisk prestation, behövde de fylla på mat fem till sex gånger per dag.
Samtliga respondenter markerade i intervjuerna att de ville bli bättre inom sin sport och därför behövdes en balanserad kost.
Elev 4: ”Jag spelar tennis och jag får ha träningar under vissa skoldagar också. Jag behöver energi och äter och dricker jag för lite så kommer jag aldrig att bli bättre eller snabbare. Jag har min flaska vatten med mig varje dag och jag äter mellanmål för att fylla på.”
Respondenterna pratade om en komplett måltid och att de åt som tallriksmodellen
förespråkade. De valde inte bort livsmedel från kosten utan ansåg det viktigt att få med alla delar för att känna sig mätta och få i sig tillräckligt med energi. För den fysiska prestationen
18 ansåg respondenterna måltiden som en viktig byggsten för att prestera och utvecklas för att bli bättre. De uttryckte medvetenhet om att kroppen behövde näringsrik kost för att kunna bygga muskler och bli snabbare.
Elev 5: ”Jag tar alltid sallad, knäcke och mat. Jag tar aldrig bort potatis eller pasta för jag blir snabbt hungrig om jag inte äter kolhydrater och mjölksyran kommer direkt om jag äter för dåligt.
Under helgerna framkom det att respondenterna konsumerade mer onyttiga livsmedel så som läsk och godis än vad de gjorde under vardagarna.
Elev 5: “Jag äter godis och chips på helgerna och dricker energidryck ibland, men ser alltid till att få i mig bra lagad mat också”.
4.4 Smidighet och effektivitet viktiga faktorer för att maten skulle konsumeras.
Det framkom även att mat i form av något färdigt mellanmål föredrogs att alltid ta med i väskan, till skolan och till träningen. Det skapade en tidseffektiv och snabb återhämtning menade respondenterna. Fyra olika livsmedel var dominerande när de angav olika mellanmål.
Det var nötter, bar, proteindryck och frukt och bär.
Elev 3: ”Mamma gör egna bars till mig eller proteinbollar. Annars en smoothie som jag tar med i en shaker”.
Valen av livsmedel visade att eleven hade en medvetenhet kring livsmedel och dess innehåll samt en känsla för hur en komplett måltid kan se ut. Respondenter beskrev en smidighet i att kunna förbereda flera mål samtidigt genom att blanda flera hälsosamma livsmedel i en mixer och dricka på vägen till eller ifrån en plats.
Elev 7: ”Jag har en shake som man kan ha smoothie i och så är det två fack under själva flaskan där jag har nötter och ibland en bar.”
Respondenter förklarade hur även förvaringen fanns tillgänglig för dem och smidigheten i att kunna äta nyttigt med små förberedelser.
Elev 8: ”En näve nötter om dagen brukar jag ta typ. Har såna små påsar från IKEA som man kan klämma ihop och ha nötter i smidigt. Mamma fixar så det bara är att ta en påse med sig.”
Respondenterna beskrev nötter som en bra variant på mellanmål eller även komplement för en energifattig frukost. Nötter kunde förvaras smidigt utan kyl och hade en lång hållbarhet.
Bra och naturliga fetter nämnde flera respondenter som anledning till att just nötter blev ett smidigt och lätt livsmedel att konsumera. Dock fanns även en varsamhet kring nötter och det framgick att de konsumerade en mindre mängd men regelbundet under en vecka. För att kunna få i sig tillräckligt med energi, och bra fetter, så var detta ett bra alternativ.
Elev 1: ”Jag älskar avokadotoast och jag blir mätt längre av det. Bra fett. Sen nötter gillar jag. Osaltade cashewnötter brukar jag ha med mig.”
19 4.5 Konsistensen, en viktig faktor i måltiden
Konsistensen på kostvalet visade sig vara en faktor. För att få i sig en måltid överhuvudtaget valde vissa elever en måltid i flytande form före en måltid som behövde tuggas. Även vid tidsbrist var det vanligare att respondenterna valde exempelvis frukost eller mellanmål i flytande form. Anledningen till detta var att vissa hade svårt att äta direkt efter att de vaknat eller svårt att äta fem till sex mål om dagen. Deras lösning var då att antingen ta med en mättande dryck i väskan eller köpa en hemmagjord smoothie i skolans Café.
Elev 4: ”När jag vaknat så är jag inte hungrig, jag kan typ inte äta. Men efter en stund kan jag äta en banan eller så tar jag en shake från kylen.”
Respondenterna beskriver hur kroppen efter en natts sömn inte är redo att tugga eller äta något. Dock visade respondenterna en medvetenhet om hur viktigt det upplevde det vara att fylla på kroppen. Istället för att utesluta ett mål helt, fann de vägar för att kunna fylla på kroppen med energi inför dagen.
Elev 1: ”Pappa är tränare för mitt lag och vi har en sponsor som ger oss proteindryck ibland och annars köper vi hem också. Det är så lätt att bara dricka upp en sån typ innan träningen eller mellan skolan och träningen.”
Smidighet och effektivitet återkom när respondenterna pratade om proteindryck. Vissa behövde inte förvaras i kyl, vilket gjorde drycken till ett smidigt mellanmål att bära med i skolväskan.
5.Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Det mest framträdande resultatet i denna studie var att respondenterna hade en medvetenhet kring kostens betydelse för kroppens fysiska prestation. Respondenterna uttryckte att de hade ett sunt förhållningssätt till mat och att även om hunger inte infann sig under varje mål, konsumerade de alltid något. Detta för att de hade medvetenhet om vilket energibehov som krävdes när de hade så aktiv livsstil. Stor hjälp hemifrån och från skolan gav dem alla förutsättningar för att kunna få rätt mängd energi varje dag. Detta motsäger vetenskaplig forsknings generella resultat från bland annat studien Riksmaten (Livsmedelsverket, 2017), där resultatet pekade på att ungdomar i samma ålderskategori både åt för lite kompletta måltider, hade oregelbundna mattider och hade en ojämn syn på näringsrik kost. Där framkom det även att ungdomar rörde på sig för lite, det vill säga mindre än 60 min fysisk aktivitet per dag. Även resultatet från WHOs rapport (2008) visade att ungdomar behöver mer stöttning kring kostens betydelse för att skapa medvetenheten kring sambandet mellan fysisk aktivitet och kost. Kanske beror skillnaden i resultatet på att respondenterna i denna studie hade rekryterats från en skola med idrottsprofil och eleverna hade aktivt sökt sig dit på grund av dess fysiska aktivitet.
Hemmets påverkan på ungdomars hälsa och livsstil lyftes fram i intervjuerna. Föräldrarnas närvaro och engagemang gällande förberedelse av näringsrik kost samt för att skapa en regelbundenhet i måltiderna. Detta ansåg de flesta respondenter vara en mycket viktig aspekt för att kunna upprätthålla en hälsosam livsstil. Föräldrarnas medvetenhet kring behovet av
20 regelbundna måltider och fysisk aktivitet hade påverkat respondenterna till att tänka
likasinnat. Vilket hade skapat en förförståelse hos respondenterna för vikten och hur kost och träning hänger ihop. I hemmet fick respondenterna stöttning och hjälp med förberedelser vilket Riksmaten (Livsmedelsverket, 2017) tog upp i sin studie, att vuxna kan påverka ungdomars matvanor positivt och ökar ungdomars medvetenhet kring kostens betydelse för en hälsosam livsstil. Genom att vuxna närvarar i ungdomens fysiska aktivitet i vardagen samt själva konsumerar mat utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer.
Respondenterna visade samtidigt en medvetenhet då de själva tillämpade detta vidare i skolan. Föräldrarna till respondenterna hade tidigt introducerat dem för näringsrik kost vilket visade sig skapat en rutin hos respondenterna. Föräldrarna lyssnade till önskemål vid
inhandling av mat och föräldrarna hjälpte till att förbereda och underlätta för respondenterna att konsumera huvudmåltider och även mellanmål. Förberedelser av antingen hela måltiden eller proteinet gjordes av föräldrarna och där respondenterna kunde addera kolhydrater och grönsaker på egen hand. Respondenterna konsumerade ofta middagen ensamma då familjens olika tider för idrotter, jobb och träning påverkade när middagen kunde konsumeras av familjemedlemmarna. Detta visade vikten av att hemmet hade god kunskap och en bred medvetenhet om näringsriktiga måltider för att fostra barnen till att sedan tillämpa detta självständigt. Cotugna, Vickery & McBee (2005) framtagna forskning styrker resultatet genom att kunskapen om närngsrik kost påverkar människor att göra medvetna val som leder till ökad fysisk prestation. Kanske beror likheten i resultatet på att respondenternas föräldrar hade kunskap och intresse för kost och därmed fanns en naturlig överföring på barnen.
Forskning finns på sambandet mellan kost och rörelse och därmed fanns ambitionen från föräldrarna att barnen skulle få samma förutsättningar.
Resultatet av denna studie påvisade hemmets betydelse och effekten av att föräldrarna hade varit delaktiga i barnens vardag. Respondenterna beskrev sina föräldrar som engagerade och att de hade lärt dem tidigt hur man bör äta för att må bra och för att kroppen skulle orka prestera. Föräldrarna hade förklarat varför man bör äta viss kost och varför de skulle äta regelbundet och detta hade lett till att respondenterna själva kunde avgöra hälsosamma kostval självständigt. Respondenterna själva hade lärt känna sin kropp och medvetandegjort sina egna behov vilket resultatet av denna studie visade att respondenterna hade förmågan till att göra. Respondenterna hade förmågan att känna av hur kroppen reagerade om hen uteslöt måltider och hur kroppens prestation förändrades beroende på vilken kost hen konsumerat regelbundet. Cotugna, Vickery & McBee (2005) forskning styrker resultatet av denna studie genom ett resultat på vad som händer när kroppen får i sig för lite mat och forskningen pratar för varierad kost. Detta lyfte respondenterna under intervjun och kunde beskriva att kroppen mådde sämre och prestationen försämrades vid oregelbundna måltider, vid för lite mat och fel typ av livsmedel innan eller efter träning. Resultatet av denna studie gick emot resultatet från Riksmaten (Livsmedelsverket, 2017) om hur den generella bilden av ungdomars medvetenhet eller hur vida medvetenheten fanns där eller inte. Resultatet av denna studie ringade in vissa faktorer som kunskap om kroppen och om kost, engagemang och närvaro från föräldrar, idrottande på fritiden och hur skolan hade påverkat respondenterna positivt. Detta resultat får mig att reflektera kring vissa nyckelfaktorer som möjliggör och kanske förstärker unga människors intressen och hur dessa faktorer kan forma individer från tidig ålder samt hur mottagliga barn faktiskt är från tidig ålder för denna typ av kunskap.
21 Enligt NNR (Livsmedelsverket, 2012) rekommenderades regelbundna måltider och
näringsrik kost med enkelomättat fett, kolhydrater, protein, grönsaker och inte ett uteslutande av något livsmedel. Respondenterna visade denna medvetenhet när de svarade på frågorna.
Eleverna pratade om mellanmål i form av nötter eller en burk med bär som kan förvaras i väskan eller skåpet och dessa livsmedel innehåller hälsosamma fetter och näringsämnen. De visade också en medvetenhet genom att diskutera nyckelhålsmärkta livsmedel och i deras val av till exempel kolhydrater. Folkhälsomyndigheten (2019) studie redovisade att ungdomar konsumerade för lite frukt och bär, vilket inte stämde överens med resultatet från denna studie, då respondenterna oftast konsumerade dessa livsmedel i form av exempelvis mellanmål. Skolans betydelse för respondenterna möjliggjorde utökad kunskap kring kost och träning, skolan erbjöd näringsrik kost via skollunchen och konsumtion via skolans café.
Respondenterna fick även lägga undan mat för att konsumera senare på eftermiddagen innan en träning vilket också lyftes fram i resultatet som något positivt från respondenterna. Tid att förbereda ett mål eller att äta något blev ibland svårt för respondenterna, då fanns möjligheter på skolan vilket var uppskattat. Skolans fick en stor roll i resultatet då skolan främjade
hälsosam livsstil, regelbunden kosthållning och rörelse, tillgänglighet av mat var en del men också skolan som informationskälla synliggjordes i studiens resultat. Fler timmar idrott i veckan hade öppnat upp för mer undervisning om kost och fysisk aktivitet i teori och praktik.
I studien av Larsen & Mikeal Martey (2013) ansågs lärare vara en säker informationskälla som ungdomar lyssnade till och även tog hjälp av med frågor kring kost eftersom
utbildningen var deras yrkesområde.
Kanske beror likheter i resultatet med andra studier på att ungdomar tidigt kan förstå och använda information som de fått hemifrån och från skolan och fatta olika beslut om sin hälsa och kosthållning. Skolan stod för en betydande roll genom att lära ungdomar tidigt att
analysera information, vad den innebär och hur den kan användas. Min egen reflektion var att en viktig aspekt när det gäller informationskällor är hälsolitteraciteten. Ungdomarna hade fler informationskällor, både hemifrån, skolan och via idrotten. En kombination som hade skapat förutsättningar för ungdomarna att reflektera och välja självständigt.
5.2 Metoddiskussion
Litosseliti (2003) diskuterar kvalitativ metod och pratar utifrån olika frågeställningar om olika problem som kan uppstå. Problematiken som diskuteras handlar om, hur utövaren av studien väljer sina potentiella deltagare och hur deras förmåga är att uttrycka sig via en kvalitativa metod. Vill informanterna delge sin sanning och sin bild av frågorna fullt ut?
Detta kan medföra att metoden kan vara otillräcklig för att kunna redovisa ett generaliserbart resultat. Wibeck (2010) menar att det är samtalsledarens ansvar att vara uppmärksam över makt- och dominansförhållanden mellan två individer ser ut. Hur förarbetet gått till med exempelvis en pilotintervju för att testa intervjuguiden, platsen intervjun hölls, hur intervjuaren ställde frågorna och hur de var utformade. Dominansförhållandet mellan en lärare och en elev, där eleven kan uppleva sig vara i beroendeställning till en lärare eller via frågeguiden känna sig pressad, stressad eller få känslan av att behöva svara på ett visst sätt.
Enligt Graneheim & Lundman (2004) beskriver att i en kvalitativ studie används begreppen trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet som begrepp för att redogöra för tillförlitlighet och dess innebörd. För att kunna skapa en trovärdighet i studien krävdes en konkret grund att bygga vidare på och en medvetenhet om detta under hela processen, från insamling av data, genom den analytiska processen och i resultatbeskrivningen. Trovärdighet handlar om hur kategorierna liknar eller skiljer sig från varandra vilket kan förtydligas i en studie där citat
22 tillämpas som förstärker resultatet. Något som är relevant för pålitligheten och trovärdigheten av studien är att forskaren använt sig av någon annan för att analysera koderna och förbättra och utveckla kategorier. En annan viktig aspekt är att data som behandlas i transkriberingen och slutligen blir kategorier för resultatet ska inkludera relevant data från de semi-
strukturerade intervjuerna. Via en noggrann transkribering och kodning som i sin tur analyserats för att skapa kategorier, har citat valts ut för att förstärka resultatet.
Den kvalitativa innehållsanalysen som genomförts har ökat tillförlitligheten på resultatet genom att innehållsanalysen svarade på studiens syfte. De semi-strukturerade intervjuerna gav utrymme för följdfrågor, ett rum fullt av kroppsspråk och uttryck som förstärkte
innehållet. Möjligheten till att ställa om en fråga fanns för att få ett så innehållsrikt svar som möjligt samt en garanti för att respondenten uppfattat frågan korrekt.
Enligt Lincoln & Guba (1985) beskrivs överförbarheten av studien hur väl urvalsgruppens resultat kan överföras till andra personer, sammanhang och grupper. Studiens genomförande tog hänsyn till inklusion av ungdomar som gick på skola med idrottsprofil och gick i årskurs nio. Detta är relevant för en ny studie och genomförandet. Syftet fokuserade på elevers medvetenhet kring kost och dess inflytande på fysisk prestation generellt bland ungdomar, utan någon specifik inriktning på olika hälsotillstånd som sjukdomar, allergier eller liknande (Magne Holme, I & Krohn Solvang, B. 1997).
5.3 Reflektion över sociala och samhällsenliga perspektiv
Sveriges skolbarn har potential att röra sig mer i vardagen (Folkhälsomyndigheten, 2019) och skolsverige har möjlighet till att påverka och influera eleverna till en mer aktiv livsstil med ett rörelsemål på 60 min varje dag samt en näringsrik regelbunden kosthållning. Det kan vara i form av att prioritera om undervisningstimmarna och tillhandahålla idrottstimmar från elevens val (Skolverket, 2011). Denna studie undersökte en friskola med idrottsprofil men skulle dess inriktning främja rörelse för elever i form av fler undervisningstimmar i idrott och hälsa även kunna fungera för andra skolor? Fitzpatrick och Tinning (2014) problematiserar skolans roll och samhällets roll för barn- och ungdomars hälsa. De beskriver idrottslärarens utmaning att undervisa hälsa till ungdomar i ett samhälle där sociala medier är en stor plattform med information om hälsosam livsstil, vilket inte överensstämmer med den
hälsodefinition skolundervisningen syftar att lära ut. De menar att länder vilka instiftat ämnet
”hälsopedagogik” minskar risken för ämnets bortprioritering i jämförelse med länder där hälsa integrerats till skolämnet ”idrott och hälsa”. Kanske är det en väg Svenska skolan skulle kunna eller till och med borde gå?
I barn- och ungdomsåren är det särskilt viktigt att tillgodose kroppen med rätt mängd energi- och näringsinnehållsrika kost kroppen behöver under den fysiska och psykiska mognaden och tillväxtperiod ungdomarna befinner sig i (Cotugna, Vickery & McBee, 2005). Detta rör ett socialt perspektiv och hur hemmets betydelse för ungdomars utveckling och fostran till medvetenhet kring kost och rörelsens är av stor vikt för deras välmående.
5.4 Nya studier
Den genomförda studien utgav resultat med hjälp av ett fåtal informanter i årskurs nio från en skola i en stad. En större studie med fler deltagare, från olika skolor med idrottsprofil från
23 olika delar av Sverige skulle fånga ett bredare perspektiv. Målgruppen i denna studie var elever studerande på en idrottsskola och en reflektion som uppkommit är att en liknande studie med inriktning på olika hälsotillstånd skulle kunna skapa intressanta resultat.
Medvetenheten hos ungdomar som lever med olika sjukdomar eller allergier, hur medvetna är de kring kostens betydelse för den fysiska prestationen? En kvantitativ studie skulle spara tid för att nå ut till fler elever och samla in data. Nackdelen skulle vara att allt en intervju ger möjlighet till, miljö, kroppsspråk och följdfrågor skulle exkluderas vid en kvantitativ studie (Magne Holme, Krohn Solvang, 1997).
6.Slutsats
Denna studie har visat att ungdomar som går idrottsprofil har en stor medvetenhet kring kostens betydelse för deras prestation och samspelet mellan kost och träning. Studien bekräftar att genom en uppväxt och fostran av god kosthållning där näringsrika livsmedel konsumerats regelbundet har lett till en positiv inverkan hos respondenterna. Med närvarande föräldrar som förklarat varför livsmedel är bra för hälsan och andra inte, så har ungdomarna förstått fördelarna med en regelbundenhet i att konsumera näringsrik mat och att röra på kroppen varje dag.
Resultatet visade att hemmet har fostrat in respondenterna i en aktiv livsstil, där barnen fått börja sporter i tidig ålder och genom det fått förståelse för att det är bra att svettas och öka pulsen. Resultatet visade att skolvalet givit respondenterna en positiv bild av rörelse i vardagen och hur positivt rörelse är för prestation. Resultatet visade även att en god
samverkan mellan hem, skola och idrottsföreningar har varit avgörande för att ungdomarna lyckats skapa ett sunt förhållningssätt till kost och träning. Samtliga faktorer skapade en bredare medvetenhet kring kost och rörelse samt bidrog med en självsäkerhet hos
respondenterna till att självständigt efterleva en hälsosam livsstil på egen hand och få en bra grund för framtiden.
I relation till forskning motsätter sig denna studie tidigare resultat kring ungdomars kostvanor och rörelsevanor i vardagen. Ungdomar med stöd hemifrån, skola och idrottsföreningar visade sig vara medvetna kring hur en hälsosam livsstil bör efterlevas. Denna studies resultat är viktig för att den visade att engagerade vuxna har en stor påverkan hos ungdomar och kan fostra dem mot en hälsosammare livsstil och ett bättre välmående.
”Exercise is king. Nutrition is queen. Put them together, and you’ve got a kingdom.”
– Jack LaLanne
24 7.Referenser
Ahlberg, A. (2015). Förståelse av och förhållningssätt till hälsa. Några elever syn på hälsa och skolämnet Idrott och hälsa. (lic.-avh.) Malmö: Malmö högskola.
Andersson, A., L. Abrahamsson, A., Andersson & G. Nilsson (Red.), Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition. Stockholm: Liber.
Antonovsky, A., (1991). Hälsans mysterium. Köping: Natur och kultur
Asbridge, F., Mark, M., & Veugelers, P. (2008) Diet quality and academic performance.
Journal of school health, volume(78), 209-215. https://doi.org/10.1111/j.1746- 1561.2008.00288.x
Burrows, L. W., & Jungenrsen-Smith, J. (2002). ”Messure your belly”: New Zealands children’s constructions of health and fitness. Journal of teaching in Physical education, vol.22, nr. 1, ss. 39-48
Cotugna, N., Vickery, C-E., & McBee, S. (2005). Sports nutrition for young athletes. Journal of school nursing, volume(21), 323-328. https://doi.org/10.1177/10598405050210060401 D, Logue, M Madigan, S.,Melin, A., Delahunt, E., Heinen, M., Mc Donnell, S-J., & A Corish Rients. A. (2020). Low Energy Availability in Athletes 2020: An Updated Narrative Review of Prevalence, Risk, Within-Day Energy Balance, Knowledge, and Impact on Sports Performance. Nutrients, 12(3), 835. Doi: 10.3390/nu12030835.
Ekblom, B & Nilsson, J. (2000) Aktivt liv. Malmö: SISU idrottsböcker
Fejes, A., & Thornberg, R (Red.), (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB Fitzpatrick, K., & Tinning, R (2014). Health Education Critical perspectives. Routledge Folkhälsomyndigheten. (2020). WHO rekommendationer. Fysisk aktivitet rekommendationer.
Hämtad: 2021.03.10. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk- aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
Graneheim, U. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, volume(24), 105-112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hartman, J. (1998). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori.
Studentlitteratur.
Jacobsson A & Jakobsson H (2018) ”Med ett salutogent perspektiv på hälsa- ett sätt att utveckla elevers samtal om upplevelser av fysisk aktivitet” Forskning om undervisning och lärande 2018: 1 vol.6
http://www.forskul.se/tidskrift/nummer20/med_ett_salutogent_perspektiv_pa_halsa___ett_sa t t_att_utveckla_elevers_samtal_om_upplevelser_av_fysisk_aktivitet.
25 Jepson Wigg, U., (2014). Uttryck av hälsa i skolans styr- och policydokument. I Irisdotter Aldenmyr red., Sara (2014). Hyfs, hälsa och gemensamma värden : Studier av skolans komplexa värdegrunds- och fostransuppdrag. Malmö: Gleerups
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur Lagerholm, P. (2005) Uppsatshandboken. Studentlitteratur: Lund
Larsen, Jessica N. & Mikeal Martey Rosa. (2013). Adolescents seeking nutrition information. Motivations, sources and the role of the internet. International journal of information and communication technology education, volume(7), 74 – 85.
https://doi.org/10.4018/jicte.2011070107
Lincoln, Y-S., & Guba, E-G. (1985). Naturalistic inquiry. Newbury Park, CA: SAGE Publications.
Litosseliti, L. (2003). Using focus groups in research. London: Continuum Livsmedelsverket. (2013). Bra mat i skolan. Hämtad: 2021.03.05
http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/Bra_mat_i_skolan_livsmedelsverket_nov 1
Livsmedelsverket. (2013). Kostråd. Hämtad: 2021.03.01. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat- och-naring/kostrad/
Livsmedelsverket. (2013). Kostråd för barn. Hämtad: 2021.03.01.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Barn Livsmedelsverket. (2016). Protein. Hämtad: 2021.02.02.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/protein- --hur-mycket-ar-lagom.pdf
Livsmedelsverket. (2017). Riksmaten ungdom. Hämtad: 2021.02.02.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matvanor--- undersokningar/riksmaten-ungdom
Livsmedelsverket. (2013). Skolmaten – en viktig del av en bra skola. Hämtad: 2021.03.05.
http://www.slv.se/upload/dokument/mat/kompetenscentrum_maltider/skolmaltiden_viktig_de l _av_bra_skola.pdf
Magne Holme, I. & Krohn Solvang, Bernt. (1997). Forskningsmetodik- Om kvalitativ och kvantitativ metod. Studentlitteratur AB
Morin, P., Turkotte, S., & Perreault, G. (2013). Relationship Between Eating Behaviors and Physical Activity Among Primary and Secondary School Students: Results of a Cross- Sectional Study. Journal of School Health, volume(83), 8-597.
https://doi.org/10.1111/josh.12071
26 Nelson, R. (2010). The link between diet and health: An exploratory study of adolescents in Northern Ireland using food maps. International Journal of Consumer Studies, volume(34), 190-195. https://doi.org/10.1111/j.1470-6431.2009.00842.x
Patel, R & Davidson, B. (2010). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapporter en undersökning. Studentlitteratur AB: Lund
Quennerstedt, M., (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: Universitetsbiblioteket
Quennerstedt, M., (2008). Exploring the relation between physical acticity and health- a salutogenig approach to physical education. Sport, education and society, volume(13), (u.å).
https://doi.org/10.1080/13573320802200594
Quennerstedt, M. (2007). Hälsa eller inte hälsa - är det frågan? Utbildning & Demokrati, vol.
16, nr. 2, ss. 37-5
Rydqvist, L-G,. & Winroth, J., (2004) Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. SISU Idrottsböcker AB: Farsta.
Skollagen (Riksdagen). Skollag SFS 2010:800. Hämtad: 2021.03.05.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800#K10
Skolmatsverige. Skolans ansvar. Hämtad: 2021.03.05. http://www.skolmatsverige.se/skolans- ansvar
Skolverket. (2011). Planerad undervisningstid i grundskolan 2019/2020. Hämtad 2021.03.18 från:
https://www.skolverket.se/download/18.289d0776170c4f425761678/1586850273150/pdf659 3.pdf
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur Thedin Jakobsson, B., (2005). Hälsa- vad är det i ämnet idrott och hälsa. Rapport nr 4 i serien Skola-Idrott-Hälsa.
Thedin Jakobsson, B. (2012). Att undervisa i hälsa. I Larsson & Meckbach (red.), Idrottsdidaktiska utmaningar (ss. 176-192). Stockholm: GIH.
Vetenskapsrådet (2017). God vetenskapsed. Hämtad: 2021.02.02 https://www.cambro.umu.se/access/content/group/72809VT21- 1/VR_God%20forskningssed%202017.pdf
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Malmö: Studentlitteratur AB
Widerberg, K (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur
27 WorldHealth Organization (2008). Global recommendations on physical activity for health.
Hämtad: 2021.02.20.
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/336656/9789240015128- eng.pdf?sequence=1&isAllowed=y
28
Bilaga 1. Informationsbrev
Information om studien Hur ser högstadieelevers medvetenhet ut kring kost och träning- elever studerande på skola med idrottsprofil.
Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar i årskurs nio uppfattar begreppet hälsa och vilken roll måltiden spelar i deras aktiva livsstil.
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem.
De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister”
Om du har några frågor eller du ångrar ditt deltagande kan du kontakta mig som student på följande e-postadress: Sofia.nysten@outlook.com.
Bilaga 2. Samtyckesavtal Samtyckesavtal
För intervju
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Umeå universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
Underskrift
…...
Namnförtydligande
...
Ort och datum
...
Bilaga 3. Intervjuguide
• Brukar du tänka på matens energiinnehåll (mängden kalorier)?
• Hur ofta äter du mat under en dag?
• Skiljer sig vardagar från helger?
• Är tid en aspekt för att hinna med att förbereda/laga mat mellanmål osv?
• Märker du skillnad på träningsprestationen beroende på vad du ätit? Positivt/negativt?
• Anpassar du vad du äter efter hur mycket du tränar?
• Vad är hälsosam mat för dig?
• Är regelbundna mattider viktigt för dig?
• Brukar du äta halvfabrikat?
• Upplever du att dina matvanor någon betydelse för hur lätt du råkar ut för en skada/hur snabbt du återhämtar dig från en skada?
• Brukar du äta ett återhämtningsmål efter din träning?
• Vad upplever du påverkar dina matval?
• Har du en aktiv livsstil även utanför skolan och din sport/sporter? I så fall vad gör du då?
