Radonhalter i bostäder i Partille kommun
Göteborg den 28 mars 2008
Peter Molnár
Miljöfysiker
Innehåll
Sammanfattning ___________________________________________________________ 3 Bakgrund _________________________________________________________________ 4 Allmänt om radon _______________________________________________________________ 5 Radonexponering och hälsorisker___________________________________________________ 6 Syfte _____________________________________________________________________ 8 Metoder __________________________________________________________________ 8 Urval av försökspersoner _________________________________________________________ 8 Mätmetoder ____________________________________________________________________ 9 Enkät ________________________________________________________________________ 10 Statistisk bearbetning ___________________________________________________________ 10 Resultat _________________________________________________________________ 11 Urvalet ______________________________________________________________________ 11 Rökvanor ____________________________________________________________________ 11 Bostäder _____________________________________________________________________ 11 Bostadstyp, grund och bostadens ålder ___________________________________________________ 11 Blåbetongförekomst och ventilation _____________________________________________________ 12 Övriga enkätuppgifter ________________________________________________________________ 12 Radonhalter ___________________________________________________________________ 13 Samvariation mellan radonhalt och enskilda bakgrundsvariabler _______________________________ 13 Diskussion _______________________________________________________________ 16 Radonhalterna _________________________________________________________________ 16 Risk för lungcancer på grund av radon i Partille ______________________________________ 16 Miljökvalitetsmål ______________________________________________________________ 17 Hur ser det ut i övriga Sverige? ___________________________________________________ 17 Referenser _______________________________________________________________ 19 Bilagor __________________________________________________________________ 21 Bilaga 1. Radonmätningar _______________________________________________________ 21 Bilaga 2. Bruksanvisning för radonmätning med spårfilm _______________________________ 23 Bilaga 3. Radonprojektet i Partille kommun _________________________________________ 25 Bilaga 4. Enkät i samband med radonundersökning____________________________________ 27 Bilaga 5. Tabeller över radonhalter ________________________________________________ 29
Sammanfattning
Omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige beräknas vara orsakade av radon i bostäder.
Radonet kan komma från marken, byggnadsmaterialet och hushållsvattnet. Antalet bostäder med höga radonhalter är stort och närmare 500000 bostäder bedöms ha radonhalter som överskrider gällande riktvärde på 200 Bq/m3. För riskbedömning behövs kunskap om radon- halten i representativa bostäder, men oftast görs endast riktade undersökningar till grupper där höga radonhalter misstänks. Resultaten från dessa kan därför inte användas för att skatta genomsnittsexponeringen i t ex en kommun.
Radonhalten mättes under perioden januari till april 2007 i bostaden hos 50 slumpvis utvalda personer i åldern 20-60 år och boende i Partille kommun. I varje bostad var mätperioden minst 8-9 veckor. Mätningarna utfördes enligt Strålskyddsinstitutets metodbeskrivning (SSI, www.ssi.se). Uppgifter om antal personer i hushållet, kön, ålder och rökvanor m.m. inhämta- des via en enkät.
I en tidigare undersökning (genomförd i början av 1990-talet) mättes endast ett fåtal bostäder i Partille och därför kan inga jämförelser göras, om radonhalterna i bostäder har ändrats under de senaste 15 åren. Resultatet av den nu genomförda undersökningen visar att det geomet- riska medelvärdet för radonhalten i bostäder är 31 Bq/m3 och det aritmetiska medelvärdet är 53 Bq/m3. Detta är lägre än riksgenomsnittet (år 1990). Andelen bostäder med halter över riktvärdet på 200 Bq/m3 är 4 %.
Bland de undersökta bostäderna i Partille är 32 % byggda efter 1980 (bland dem som uppgett byggår). Radonhalten i hus byggda efter 1980 var i Partille endast hälften av halten i bostäder byggda tidigare. Endast 37 % av de tillfrågade kände till om det fanns blåbetong i byggnaden.
I bostäder byggda efter 1980 förekommer ingen blåbetong.
Nuvarande radonhalter beräknas orsaka knappt ett (0,7) fall av lungcancer per år. Om genom- snittshalten istället legat på 1990 års riksgenomsnitt (107 Bq/m3) hade drygt ett (1,3) lung- cancerfall per år orsakats av radon.
Enligt delmål 7, inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som Socialstyrelsen har pekat ut, skall radonhalten vara lägre än 200 Bq/m3 luft i samtliga bostäder år 2020 (www.socialstyrelsen.se).
På uppdrag av SSI, Socialstyrelsen och Boverket kommer Västra Götalandsregionens Miljö- medicinska Centrum (VMC, www.sahlgrenska.se/su/vmc) att genomföra undersökningar av bostadsradon även i andra kommuner i landet i syfte att följa upp miljömålet för radon och skapa ett uppdaterat underlag för en beräkning av bostadsradon och dess bidrag till lung- cancer i Sverige.
Bakgrund
Partille kommun hade 2006-12-31, 33614 invånare (Statistiska Centralbyrån, www.scb.se) och är belägen i sydvästra delen av Västra Götalandsregionen, öster om Göteborg. I Västra Götaland är det framförallt allt de stora områdena med så kallad bohusgranit längs kusten samt områden i Skaraborg med alunskiffer och ett antal grusåsar med höga halter markradon (se figur 1) som kan innebära en ökad risk för höga radonhalter i byggnader, då radongas kan sugas in i huset från berggrunden (se Johansson och Törnström, 2004).
Under perioden 1988-1992 genomfördes en nationell studie av bostadsradon, då mätningar gjordes i fler än 8000 bostäder. I Partille mättes radonhalten endast i ett fåtal bostäder, vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser om den dåvarande radonhalten i bostäderna i kommunen.
Liksom andra svenska kommuner arbetar Partille både med förebyggande insatser vid nybyggnation och med åtgärder vid befintliga bostäder.
Figur 1: Västra Götalands län. Områden som är klassade som högriskområden ur mark- radonsynpunkt är rödmarkerade. Partille kommun är markerad med rosa/beige färg. Underlag från SGU och SSI.
Allmänt om radon
Radon (Rn) är en naturligt förekommande lukt- och färglös ädelgas, som ingår i sönderfalls- kedjan för uran. För en utförlig beskrivning, se t.ex. hemsidan för Statens strålskyddsinstitut (SSI, www.ssi.se). Den viktigaste radonisotopen är 222Rn, som har en halveringstid på 3,82 dygn och sönderfaller till radioisotoper, s.k. radondöttrar. Radondöttrarna är obundna efter sönderfallet, men har en stor benägenhet att fastna på damm eller andra partiklar. Två av radondöttrarna avger liksom radon α-strålning, som är positivt laddade heliumkärnor som lämnar atomkärnan med hög hastighet. Huden utgör ett utmärkt skydd mot α-strålning, som har mycket kort räckvidd och till största delen stoppas av hudens hornlager, men inandning av radondöttrar kan orsaka cancer, se nedan.
Markradon förekommer i högst halter i hus belägna på grusåsar eller uranrik berggrund.
Alunskiffer, vissa graniter och pegmatiter innehåller förhöjda uranhalter och avger därför mer radon än annan berggrund. I marken kan radongasen transporteras vidare med luft eller vatten. Normalt råder undertryck i byggnader vilket gör att gasen sugs upp genom sprickor i husgrunden. Det kan räcka med ett litet inläckage för att ge höga radonhalter.
I kallkällor eller bergborrade brunnar, som får sitt vatten från sprickor i berget, kan man få problem med höga radonhalter i hushållsvatten. Radonavgången från vatten till inomhusluft är den största hälsorisken. Vid duschning, tvätt eller disk avges större delen av radongasen till inomhusluften, vilket kan bidra till höga radonhalter. Även intag av dricksvatten ger dock en viss stråldos från radon och det är då mag-tarmkanalen som får störst dos.
Blåbetong, en viss typ av lättbetong eller gasbetong, har sitt namn efter den blåsvarta färg som kännetecknar den uranrika alunskiffer som utgör huvudingrediensen. Blåbetong har i stor utsträckning använts som byggnadsmaterial, främst för väggar men också för bjälklag.
Kross av blåbetong har också använts som fyllning i bjälklag. Blåbetong tillverkades under åren 1929-1975. Blåbetongen är tillverkad av alunskiffer och bränd kalk med tillsats av aluminiumpulver. Blåbetongen är lätt (den flyter på vatten), kan sågas och har goda värme- isolerande egenskaper men all alunskiffer innehåller betydligt högre halter av uran än andra bergarter. Därför ger blåbetong högre gammastrålning än andra byggnadsmaterial som används i Sverige. Därtill kommer att radon kontinuerligt avgår från blåbetongen.
Man uppskattar att blåbetong har använts som byggnadsmaterial i cirka 400000 bostäder i Sverige (SSI). I storleksordningen 850000 människor, en tiondel av alla svenskar, bor i blå- betonghus. I alla dessa hus finns det ett bidrag av radon från blåbetongen.
Radonexponering och hälsorisker
Två nationella undersökningar av bostadsradon har gjorts i Sverige. I studien av Pershagen, Åkerblom m fl (1994), var syftet att undersöka sambandet mellan bostadsradon och risk för lungcancer. Man mätte 1988-1992 radon i bostäder och i 141 av kommunerna gjordes mät- ningar i minst 10 bostäder. Bostäderna hade bebotts av personer som drabbats av lungcancer eller av friska kontrollpersoner i motsvarande ålder. Radonhalten var approximativt log- normalfördelad med geometriska och aritmetiska medelvärden på 61 respektive 107 Bq/m3. I en annan nationell studie av Swedjemark, Melander m fl (1993) gjordes 1991-1992 fullstän- diga mätningar av radonhalten i totalt 1360 bostäder varav 714 i småhus och 646 i lägenheter i flerbostadshus. Det aritmetiska medelvärdet för radonhalten i alla bostäder var 108 Bq/m3, för småhus 141 Bq/m3 och för lägenheter i flerbostadshus 75 Bq/m3. Radonhalterna i hus byggda efter 1980 var cirka hälften av nivåerna i hus byggda tidigare. En stor del av denna minskning beror på att blåbetong slutade tillverkas 1975 samt att ett riktvärde för radon i inomhusluften på 400 Bq/m3 infördes 1981.
Närmare 500000 bostäder har bedömts ha radonhalter över det nya riktvärdet för bostäder (200 Bq/m³). Av detta skäl behöver radonhalterna sänkas i ett stort antal befintliga bostäder.
Arbetet med radonsanering går dock långsamt. En av svårigheterna ligger i att få fastighets- ägarna att mäta radon. Även om de får veta att de har för höga radonhalter är det inte säkert att de verkligen vidtar någon åtgärd.
Radonexponering är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige.
Den skattning som görs enligt vetenskapliga studier från senare år innebär att en ökning av radonnivån i bostaden med 100 Bq/m³ motsvarar en ökning av den relativa risken för lung- cancer med 15-20 % (Lagarde, Pershagen m fl (1997), Darby, Hill m fl (2005)). Statens strål- skyddsinstitut bedömer att omkring 500 lungcancerfall per år orsakas av radon i bostäder med nuvarande bostadsradonnivåer, rökvanor och lungcancerincidens.
Cirka 90 % av dem som drabbas av lungcancer är rökare. Den relativa risken för icke-rökare är sannolikt ungefär densamma som för rökare, men då rökarna har en mycket högre bak- grundsrisk att få lungcancer, drabbas framför allt rökarna av den ökade lungcancerrisken vid höga radonhalter. Den som röker 20 cigaretter per dag har en cirka 25 gånger högre risk att få lungcancer än den som aldrig rökt (Darby, Hill m fl (2005).
Radonsänkande åtgärder i alla bostäder med radonhalter över 200 Bq/m³ beräknas kunna spara upp till 200 dödsfall i lungcancer per år. För beräkningarna gäller att radonhalten efter åtgärd sänkts till cirka 100 Bq/m³. Att inte börja röka är den effektivaste åtgärden att minska sin personliga risk att drabbas av lungcancer på grund av radon.
Stråldoserna från radon i bostäder är avsevärt högre än från andra källor. Exponeringen i bostäder beräknas årligen motsvara en dos på 0,8 mSv (enhet för effektiv stråldos, millisie- vert mSv). I genomsnitt utsätts varje person i Sverige för en samlad årlig stråldos på cirka 1,6 mSv förutom dosen från radon (SSI, 2007).
För att kunna skatta lungcancerrisken till följd av radon i ett geografiskt område måste man känna till genomsnittsnivån av radon i bostäderna. Kunskapen om radonnivåer hos populatio-
nen i Partille kommun under senare år är begränsad. Det har gjorts en hel del radonmätningar genom kommunens försorg i olika kampanjer för att spåra bostäder med höga radon- koncentrationer. Man har då i allmänhet gjort riktade mätningar i vissa bostadsområden där man utifrån geologiska förhållanden, markradonmätningar eller kunskap om byggnads- material kunnat anta att höga radonnivåer förekommer. Ibland har man istället genom informationsartiklar gett allmänheten tillfälle att få hjälp med mätning av bostadsradon. Den typen av mätkampanjer kan inte användas för att skatta bostädernas genomsnittshalt, eftersom man får räkna med att de bostäder som mäts i dessa kampanjer inte är representativa för alla bostäder.
Kunskapen om bostadsradon i Västra Götaland baseras framför allt på den nationella studien av Pershagen, Åkerblom m.fl. (1994). I denna ingick ett antal kommuner i nuvarande Västra Götalands län. Eftersom man mätte i samtliga bostäder där lungcancerfall och kontrollperso- ner tidigare bott i minst två år, gjordes även mätningar i kommuner som ej utvalts i under- sökningen. Genomsnittligt bostadsradonhalt i de kommuner där fler än 20 mätningar gjordes framgår av figur 2. Som framgår ligger framför allt kommunerna i Skaraborgsområdet högt, med högst genomsnittshalt i Skövde kommun. På senare tid har systematiska mätningar gjorts i Lysekil 2001 (Törnström och Barregård (2004)), Skövde 2004 (Ängerheim, Larsson m.fl. (2005)), Uddevalla 2005 (Larsson, Andersson m.fl. (2006)) och Norrland 2005 (Larsson, Andersson m.fl. (2007)).
Kommuner med alunskiffer eller uranrik granit i berggrunden ligger högre än övriga kommu- ner (Johansson och Törnström (2004)).
0 50 100 150 200 250 300 350
Tanum Alingsås Göteborg Ale Åmål Trollhätta Lidköping Uddevalla Mariestad Mölndal Riket Ulriceham Götene Lysekil Falköping Skara Skövde
Radonhalt Bq/m3
Figur 2: Genomsnittlig radonhalt (aritmetiskt medelvärde) 1990 i ett antal kommuner i Västra Götaland, samt i riket. Källa: SSI.
Syfte
Huvudsyftet med detta projekt var att undersöka radonexponeringen hos allmänbefolkningen i Partille kommun genom att mäta radonhalten i slumpvis valda bostäder. Syftet har även varit att bedöma risken för lungcancer orsakad av radon.
Metoder
Urval av försökspersoner
Ett slumpvis urval gjordes av personer boende i Partille kommun i åldern 20-60 år (födda 1946-1986), ur ett aktuellt befolkningsregister. Det ursprungliga urvalet av 100 personer gjordes med antagandet att cirka 65 % av de tillfrågade skulle acceptera, vilket var målet.
De utvalda personerna tillfrågades om att delta i projektet genom ett brev med information om projektet och svarskuvert (bilaga 1). Av 96 boende i Partille kommun kunde 27 inte nås per post eller telefon, 13 tackade nej och 56 (58 %) tackade ja till att delta i undersökningen.
Av dessa genomförde 50 (52 %) godkända 3-månadersmätningar (se figur 3).
Figur 3: Undersökningens urval och bortfall.
96 Kvarvarande
27 Ej kontakt
56 Mätningar påbörjades
50 Godkända 3-månaders-
mätningar 13
Tackat Nej
6 Ej genomförda 3-månaders-
mätnin 4
Flyttat eller ej boende i
Partille kommun 100
Slumpvis utvalda
gar
Mätmetoder
SSI har gett ut en metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. Av beskrivningen fram- går bland annat när, var och hur mätningen skall utföras och hur årsmedelvärdet skall beräk- nas. Beskrivningen är avsedd för mätningar som kan komma att ligga till grund för myndig- hetsbeslut. Mätmetoden med spårfilm är den vanligaste och den har använts i denna studie.
SSI rekommenderar en mättid på tre månader. För att få ett acceptabelt årsmedelvärde skall mättiden vara minst två månader inom mätsäsong. Normal mätsäsong är från 1 oktober till 30 april.
Radonhalterna i en bostad kan variera kraftigt, både under dygnet och med årstiden. Variatio- nen beror på temperatur- och vindförhållanden men också på hur bostaden utnyttjas, hur ven- tilationssystemet fungerar, hur ofta man fönstervädrar osv. Säkerheten i uppskattningen av årsmedelvärdet ökar när mätperioden blir längre.
Radonmätningar har utförts med en spårfilm av typ CR-39 (poly-allyl-diglykol-karbonat) innesluten i en dosa av elektriskt ledande plast (figur 4). Radongasen diffunderar in i dosan genom den smala springan mellan dosans lock och botten. Springan fungerar som ett filter så att radondöttrarna i luften inte når mätkammaren. När radongasen sönderfaller i dosan avges alfastrålning som kan träffa filmen och orsaka mikroskopiska hål (spår) i den. Efter etsning i NaOH blir spåren synliga och kan räknas i mikroskop. Antalet spår per ytenhet är proportio- nellt mot radongashalten i rummet och exponeringstiden. För en mätperiod på 90 dygn upp- skattas den totala mätosäkerheten vid 67 % konfidensnivå till 10 % vid 60 Bq/m3, 7 % vid 115 Bq/m3 och 5 % vid 370 Bq/m3.
Utvärderingen av filmerna har gjorts av Gammadata Mätteknik AB i Uppsala som är ackre- diterad för mätmetoden av Swedac (styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll), för radonundersökningar. Ackrediteringen innebär att laboratoriet utför undersökningar enligt väl dokumenterade standarder och administrativa rutiner samt genomför regelbunden kalibrering av utrustningen. Hög kvalitet på undersökningarna garanteras dels genom egenkontroll och dels genom Swedacs årligen återkommande kontroll.
Till de personer som var villiga att delta i undersökningen skickades två dosor med instruk- tioner (bilaga 2) om att placera dessa i två olika rum i bostaden. Utskicket av dosor gjordes under januari 2007.
Mätningarna utfördes under tiden januari 2007 till april 2007. Mätperiodens längd varierade mellan två och tre månader. Enligt instruktionerna skall mätning ske i minst två rum, ett sov- rum och vardagsrum eller gillestuga. Om bostaden har flera våningsplan som används som bostadsutrymme skall mätning göras i minst ett rum på varje våningsplan.
Efter knappt tre månader (mitten av mars 2007) fick de boende ett brev med en uppmaning att sända in dosorna. Till detta brev bifogades ett portofritt svarskuvert samt ett brev med instruktioner (bilaga 3). Dosorna samlades ihop, registrerades och skickades vidare till Gammadata för analys.
Figur 4: Radondosa av den typ som användes vid mätningarna i Partille.
Enkät
Försökspersonerna fick fylla i en enkät (bilaga 4) med uppgifter om antal boende i hushållet, kön och ålder, rökvanor, ventilation i bostaden, ålder på bostaden, vattenförsörjning, blå- betongförekomst, om man sover med öppet fönster, tidigare radonmätningar samt om åtgär- der vidtagits mot radon.
Statistisk bearbetning
Deskriptiv statistik har tagits fram i form av aritmetiska (AM) och geometriska (GM) medel- värden, median samt geometrisk standardavvikelse. För GM har 95 % konfidensintervall beräknats. Skillnader i radonhalter mellan olika grupper har analyserats med variansanalys (F-test) eller Kruskal-Wallis test på log-transformerade radonhalter. Multivariat analys av radonhalter och faktorer som skulle kunna påverka dem har gjorts med multipel linjär regres- sion på log-transformerade radonhalter. Utifrån registerdata över lungcancerincidens i Partille (Onkologiskt Centrum, Göteborg, www.oc.gu.se) har andel lungcancer som orsakas av radon beräknats. Därvid har antagits att 100 Bq/m3 ökar den relativa risken för lungcancer med 15
% (Pershagen, Åkerblom m.fl. (1994), Lagarde, Pershagen m.fl. (1997), Darby, Hill m.fl.
(2005)).
Resultat
Urvalet
Enkäten har besvarats av 49 av de 50 personer som fullföljt undersökningen. Totalt omfattade frågeunderlaget 137 personer. Urvalet gjordes bland personer 20-60 år. I de hushåll som undersöktes fanns personer födda mellan år 1944 och 2006. Bland de 137 personerna var andelen vuxna kvinnor 35 %, andelen vuxna män var 31 % och andelen barn under 18 år var 34 %.
Tabell 1: Åldersfördelning bland dem som bor i de bostäder där mätning skett samt i kommunen som helhet.
Ålders- intervall Antal personer i mätningen
Andel (%) personer i mätningen
Antal boende i Partille
Andel (%) boende
0 - 14 år 35 26 6 840 20
15 - 29 år 28 20 5 887 18
30 - 44 år 31 23 7 190 21
45 - 59 år 39 28 6 812 20
60 - 74 år 4 3 4 481 13
>75 år 0 0 2 404 7
Rökvanor
49 personer har svarat på frågan om antalet rökare i hushållet och sammanlagt ingår 91 vuxna personer i underlaget för denna fråga. Av dessa var 9 (10 %) rökare, 19 (21 %) var tidigare rökare och 63 personer (69 %) var icke rökare.
Bostäder
Bostadstyp, grund och bostadens ålder
Över hälften av respondenterna bor i villa och en tredjedel har källargrund. De flesta bostä- derna (68 %) är byggda innan 1980.
Tabell 2: Fördelning på bostadstyp, typ av grund och byggår.
Bostadstyp Typ av grund Byggår
Flerbostadshus 15 (31%) Platta på mark 18 (37%) Före 1980 30 (68%)
Villa 29 (59%) Källare 16 (33%) Efter 1980 14 (32%)
därav suterränghus 6 (12%) Krypgrund 6 (12%)
Radhus 4 (8%) Vet ej 8 (16%)
Annat 1 (2%)
Ej svarat 1 Ej svarat 2 Ej svarat 6
Blåbetongförekomst och ventilation
De flesta respondenternas bostäder ventileras genom självdrag och ganska få sover oftast med öppet fönster.
Tabell 3: Fördelning på blåbetongförekomst, typ av ventilation och om man sover med öppet fönster.
Blåbetong i huset?
Ventilation Sover med öppet fönster?
Ja 4 (8%) Mekanisk 13 (27%) Ja, oftast 6 (13%) Nej 14 (29%) Självdrag 24 (49%) Periodvis under året 24 (50%) Vet ej 31 (63%) Annat 3 (6%) Nej sällan 18 (38%)
Vet ej 9 (18%)
Ej svarat 1 Ej svarat 1 Ej svarat 2
Övriga enkätuppgifter
Den övervägande majoriteten har kommunalt vatten och väldigt få har gjort tidigare radon- mätningar eller tidigare åtgärder mot radon i bostaden.
Tabell 4: Fördelning på vattenförsörjning, tidigare radonmätningar i bostaden och tidigare åtgärder mot radon i bostaden.
Hushålls- vatten
Tidigare radonmätning
Tidigare åtgärd radon
Kommunalt 49 (100%) Ja 3 (6%) Ja 1 (2%)
Borrad brunn 0 Nej 46 (94%) Nej 48 (98%)
Grävd brunn 0
Ej svarat 1 Ej svarat 1 Ej svarat 1
Radonhalter
En sammanfattning av de uppmätta radonhalterna i Partille kommun framgår av tabell 5 och figur 5.
Tabell 5: Radonhalter i bostäder i Partille: aritmetiskt medelvärde (AM), median, geo- metriskt medelvärde (GM), 95 % konfidensintervall för GM och andel bostäder med radon- nivå över riktvärdet 200 Bq/m3.
Antal AM Median GM 95 % KIGM % över 200 Bq/m3
50 53 27 31 24 - 40 4%
0 5 10 15 20 25
0-25 26-50 51-75 76-100 101-125 126-150 151-175 176-200 201-250 601-650
Radonhalt (Bq/m3)
Antal bostäder
Byggår före 1980 Byggår efter1980
Figur 5: Fördelningen på radonhalt i de 50 mätta bostäderna i Partille.
Samvariation mellan radonhalt och enskilda bakgrundsvariabler
Nedan visas grafer över genomsnittshalterna i bostäder med olika karaktäristika (bostadstyp, byggår, typ av grund, förekomst av blåbetong, ventilationssystem, vattenförsörjning).
Sammanfattningsvis visar den statistiska analysen att det inte fanns någon statistisk säker- ställd skillnad i den genomsnittliga radonhalten (GM) mellan olika bostadstyper. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan olika typer av ventilation. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas för olika byggår (före resp. efter 1980). Inte heller kunde vi påvisa några signifikanta skillnader som kan kopplas till blåbetong i huset, typ av grund, typ av vattenförsörjning eller
I graferna nedan ingår inte de bostäder där respondenten svarat ”Vet ej” på respektive fråga.
Fullständig redovisning ges i tabell A1 och A2 i Bilaga 5.
0 10 20 30 40 50 60 70
Platta på mark Källare Krypgrund Grund
Geometriskt medelvärde
0 10 20 30 40 50 60 70
Mekanisk Självdrag
Ventilation
Geometriskt medelvärde
Figur 6: Genomsnittlig radonhalt i bostäder med olika typer av grund (vänster) och olika typer av ventilation (höger). Staplarnas höjd motsvarar det geometriska medelvärdet. Undre och övre gräns i 95-procentiga konfidensintervall är markerade vid respektive stapel.
0 10 20 30 40 50 60 70
Flerbostadshus Villa/Radhus Bostadstyp
Geometriskt medelvärde
0 10 20 30 40 50 60 70
Ja, oftast Periodvis under året
Nej, sällan Sova med öppet fönster?
Geometriskt medelvärde
Figur 7: Genomsnittlig radonhalt i olika typer av bostäder (vänster) och beroende på om man sover med öppet fönster (höger). Staplarnas höjd motsvarar det geometriska medelvärdet.
Undre och övre gräns i 95-procentiga konfidensintervall är markerade vid respektive stapel.
0 10 20 30 40 50 60
T o m 1980 Efter 1980 Byggår
Geometriskt medelvärde
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Blåbetong Ingen blåbetong Blåbetong i bostaden?
Geometriskt medelvärde
Figur 8: Genomsnittlig radonhalt i bostäder byggda före respektive efter 1980 (vänster) och med eller utan blåbetong (höger). Staplarnas höjd motsvarar det geometriska medelvärdet.
Undre och övre gräns i 95-procentiga konfidensintervall är markerade vid respektive stapel.
Diskussion
Radonhalterna
Resultatet från studien visar att bostadsradonhalterna i Partille kommun i genomsnitt ligger lägre än riksgenomsnittet 1990 (53 jämfört med 107 Bq/m3). Andelen bostäder med radon- halter över 200 Bq/m3 var 4 % (2 st) och andelen bostäder med halter över 400 Bq/m3 var 2 % (1 st).
Sveriges geologiska AB har gjort en markradonutredning i Partille kommun (Sveriges geolo- giska AB (1988)), som visar att radonhalten i jord är låg i större delen av kommunen. Endast några mindre områden i västra Sävedalen klassas som eventuellt högriskområde, och då endast om lokal sprängsten används vid nybygge.
För bostäderna i studien gäller att det är lägre radonhalter i hus byggda efter 1980 jämfört med hus byggda innan 1980. Att halterna är lägre i nybyggda bostäder har man kunnat se även i andra undersökningar och det beror på att man efter 1980 lärt sig ta hänsyn till radon- risker när man bygger hus. Blåbetong används inte som byggmaterial och man bygger hus som inte släpper in markradon i betydande mängder.
Frågan om det fanns blåbetong i bostaden har bara besvarats av 18 personer (4 ja +14 nej).
Därför kan inte något statistiskt signifikant samband påvisas med radonhalten i bostaden.
För olika typer av grund (platta på mark, källare, krypgrund) kunde vi inte påvisa något sam- band med radonhalten i bostaden
Vi fann ingen signifikant skillnad i radonhalter i bostäder där man oftast sover med öppet fönster, jämfört med periodvis och sällan.
Tidigare radonmätningar hade gjorts i 3 av bostäderna och åtgärder mot radon hade gjorts i en av bostäderna.
Risk för lungcancer på grund av radon i Partille
Sammanlagt ingår 91 vuxna personer i underlaget på frågan om antalet rökare i hushållet. Av dessa är 9 (10 %) rökare och 19 (21 %) har tidigare rökt. År 2004 gällde för riket att 17,5 % av kvinnorna (16-84 år) var rökare och 15 % av männen (Socialstyrelsen (2006)).
Enligt en nyligen publicerad studie innebär en ökning av radonhalten med 100 Bq/m3 en ökning av lungcancerrisken med 16 % och liknande resultat har beräknats för Sverige (Lagarde, Pershagen m.fl. (1997), Darby, Hill m.fl. (2005)). Riskuppskattningen är dock komplicerad. Egentligen visar analysen endast en ökning med 8-10 %, men man har justerat upp risken med hänsyn tagen till mätosäkerhet. Man räknar med att de radonhalter som upp- mäts ibland kan vara högre och ibland lägre än de ”sanna” genomsnittshalterna under lång tid. Osäkerheten är dock inte symmetrisk utan framför allt höga uppmätta halter kan vara
högre än långtidsmedelvärden. Vi har valt att göra ett förenklat antagande där vi räknar med att de uppmätta halterna i Partille ungefärligt speglar befolkningens ”sanna” radonhalter och räknar med att för uppmätta radonhalter ökar lungcancerrisken med 15 % per 100 Bq/m3. I Partille har under de senaste tio åren inträffat i genomsnitt 9,3 fall av lungcancer per år.
Riskuppskattningen ovan innebär att den uppmätta halten på 53 Bq/m3 (aritmetiskt medel- värde) kommer att orsaka knappt 0,7 fall av lungcancer per år i Partille kommun. Om man istället legat på 107 Bq/m3 (riksgenomsnittet) skulle det innebära en ökning av antalet fall av lungcancer per år med ytterligare 0,6 fall per år.
Miljökvalitetsmål
Bland de miljökvalitetsmål som Socialstyrelsen har pekat ut finns God bebyggd miljö (www.socialstyrelsen.se). Detta miljömål innebär att städer och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en regionalt och globalt god miljö.
Ett viktigt delmål rör minskade radonhalter i inomhusmiljön. Ansvarig myndighet är Boverket, www.boverket.se.
Enligt delmål 7, inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skall radonhalten vara lägre än 200 Bq/m3 luft i alla skolor och förskolor år 2010 och i samtliga bostäder år 2020. Trots att problemet med höga radonhalter i bostäder är väl känt och det finns effektiva åtgärder för att minska exponeringen är saneringstakten låg. Boverket har startat informationskampanjer till- sammans med Hyresgästernas riksorganisation som uppmanar de boende att mäta radon i sina bostäder.
Hur ser det ut i övriga Sverige?
Det finns en besvärande brist på data om hur bostadsradon utvecklats sedan perioden kring 1990 då både den stora epidemiologiska studien (Pershagen, Åkerblom m.fl. (1994)) och ELIB-studien (Swedjemark, Melander m.fl. (1993)) genomfördes. De enda tidigare uppföljningarna av slumpmässigt valda bostäder som vi känner till är de som gjordes år 2001 i Lysekil (Törnström och Barregård (2004)) och de mätningar som genomförts i Skövde år 2004 samt i Uddevalla och Norrland år 2005 (Ängerheim, Larsson m.fl. (2005), Larsson, Andersson m.fl. (2006), Larsson, Andersson m.fl. (2007)), samt år 2006 Borås och Stock- holm (Andersson (2007) och Ängerheim, Barregård (2006)). I Lysekil noterades en relativt begränsad sänkning av geometriskt medelvärde från 100 Bq/m3 år 1990 till 84 Bq/m3 år 2001. I Skövde noterades en rejäl minskning, från 175 Bq/m3 år 1990 till 75 Bq/m3 år 2004. I Uddevalla noterades att det geometriska medelvärdet ändrats från 53 år 1990 till 30 år 2005. I Västerbotten och Norrbottens län var genomsnittsnivån i de tätbebyggda områdena låga både 1990 och 2005 (befolkningsviktat geometriskt medelvärde hade ändrats från 37 till 40).
Det är oklart varför radonhalten har sjunkit kraftigt i Skövde och Uddevalla men inte i Lyse-
finna mark med lågt markradon än i Lysekil, åtminstone om man i fallet Lysekil önskar bygga havsnära.
På uppdrag av SSI, Socialstyrelsen och Boverket pågår ett arbete för att följa upp med mät- ningar i ytterligare svenska kommuner för att kunna bedöma tidstrenden och erhålla data både för miljömålsuppföljning och förnyad riskbedömning vad avser radonets bidrag till lungcancer i Sverige. Under eldningssäsongen 2006-2007 genomfördes mätningar i bostäder i Stockholm och Upplands Väsby, förutom i Partille.
Projektledare för radonstudierna är Lars Barregård.
Referenser
Andersson, E. (2007). Radonhalter i bostäder i Borås kommun. Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum, 2007, Göteborg.
Darby, S., Hill, D., Auvinen, A., Barros-Dios, J. M., Baysson, H., F, B., Deo, H., Falk, R., Forastiere, F., Hakama, M., Heid, I., Kreienbrock, L., Kreuzer, M., Lagarde, F., Makelainen, I., Muirhead, C., Oberaigner, W., G, P., Ruano-Ravina, A., Ruosteenoja, E., Rosario, A. S., Tirmache, M., Tomasek, L., Whitley, E., Wichmann, H. E. och Doll, R. (2005). Radon in homes and risk of lung cancer:
collaborative analysis o f individual data from 13 European case-control studies. British Medical Journal 330(7485), pp 223.
Johansson, K. och Törnström, G. (2004). En sammanställning över radonsituationen i länets kommuner. Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2004:1, Göteborg.
Lagarde, F., Pershagen, G. och Åkerblom, G. (1997). Residential radon and lung cancer in Sweden:
Risk analysis accounting for random error in the exposure assessment. Health Phys 72, pp 269-276.
Larsson, E., Andersson, E. och Barregård, L. (2006). Radonhalter i Uddevalla kommun. Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum, 2006, Göteborg.
Larsson, E., Andersson, E. och Barregård, L. (2007). Radonhalter i bostäder i Norrland. Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum, 2007.
Pershagen, G., Åkerblom, G. och Axelsson, O. (1994). Residential radon exposure and lung cancer in Sweden. New England Journal of Medicine 330, pp 159-164.
Socialstyrelsen (2006). Folkhälsa - Lägesrapport 2005. Socialstyrelsen, 2006-131-7, Stockholm.
SSI rapport: 2007:02 (2007), Strålmiljön i Sverige, ISSN 0282-4434.
Sveriges geologiska AB (1988). Markradonutredning för Partille kommun.
Swedjemark, G., Melander, H. och Mjönes, L. (1993). Bostadsbeståndets inneklimat. Statens institut för byggnadsforskning, 1993:7, Gävle, Sweden.
Törnström, G. och Barregård, L. (2004). Radonexponering i Lysekil - allmänbefolkningsen exponering för radon i Lysekils kommun år 2001 och risk för lungcancer - ett
miljöövervakningsprojekt. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2004:29, Göteborg.
Ängerheim, P., Barregård, L. (2006). Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun. Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum, 2006, Göteborg.
Ängerheim, P., Larsson, E., Wilhelmsson, K.-Å. och Barregård, L. (2005). Radonhalter i bostäder i Skövde kommun. Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum, 2005, Göteborg.
Bilaga 1. Radonmätningar
Radonmätningar
Skulle du vilja delta i ett projekt där vi undersöker förekomsten av radon i cirka 100 bostäder i din kommun. Undersökningen görs på uppdrag av Strålskyddsinstitutet och Socialstyrelsen.
Projektet genomförs av Miljömedicinskt Centrum i Göteborg. Det kostar ingenting för dig att delta i projektet. Förutom en gratis radonmätning får du två trisslotter för besväret.
Bakgrund
Radon kan orsaka lungcancer. Kunskapen om radon i landets bostäder är begränsad och vi vill därför undersöka detta närmare. Vi har valt ut ett antal personer slumpmässigt ur befolkningsregistret. Du är en av dessa personer. Syftet med projektet är att undersöka hur mycket radon genomsnittspersonen i din kommun exponeras för. Det är därför viktigt för oss att så många som möjligt av de slumpvis utvalda personerna ställer upp. Det gäller både personer som tror att de har höga radonhalter samt personer som tror att halten är mycket låg.
Vi vill mycket gärna att du ska vara med även om det tidigare gjorts radonmätning i din bostad.
Undersökningsmetod
Undersökningen går till så att du får två små dosor (se bild på baksida). Dosorna är passiva provtagare som känner av mängden radon som finns i din bostad. Ingen radon eller något annat avges från dosorna. Vi kommer inte göra något besök i din bostad.
Dosorna ska läggas ut enligt anvisningar i två rum. Närmare instruktioner kommer i ett brev tillsammans med mätdosorna. Du ska leva precis som vanligt under mätperioden som är cirka 3 månader.
Du får även fylla i en enkät med bl.a. uppgifter om din bostad. Enkäten kommer samtidigt som mätdosorna.
Deltagandet är frivilligt
Deltagandet i undersökningen är frivilligt och helt kostnadsfritt. Du har rätt att när som helst avbryta ditt deltagande i undersökningen. Ditt namn och personnummer kommer inte att hamna i något dataregister och mätvärdet kan hållas hemligt för andra än dig själv och VMC.
Vi skickar radonvärdet och trisslotterna till dig när resultaten är klara.
Det är viktigt för undersökningens statistiska säkerhet att så många som möjligt av de slumpmässigt utvalda deltar. Vi vill därför att du meddelar oss om du vill delta i undersökningen. Detta gör du genom att fylla i uppgifterna på bifogad talong som skickas in till VMC i bifogat svarskuvert, helst inom en vecka.
Bild på en radondosa.
Om du har frågor är du välkommen att kontakta:
Pär Ängerheim, miljöutredare
Tel 031-773 28 43, e-post: par.angerheim@amm.gu.se Lars Barregård, professor/överläkare
Tel 031-773 28 96, e-post: lars.barregard@amm.gu.se
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Box 414 (Medicinaregatan 16), 405 30 Göteborg
Den spårfilm som används ligger i en plastdosa och är avsedd för mätning av radongas.
Plastdosorna är förvarade i aluminiumpåsar som inte får öppnas förrän mätningen påbörjas.
Under mätningen kommer radon in i dosorna via en smal luftspalt och orsakar vid sönderfallet spår på filmen. Antalet spår är ett mått på radonhalten i rummet där radonmätaren varit placerad.
Mätningen ska göras i två rum och du använder en dosa i varje rum.
Du ska välja två olika rum för mätningen. Det ena rummet bör vara ett sovrum och båda rummen ska vara utrymmen där personer normalt vistas. Har bostaden flera våningar bör du placera en dosa på varje plan. Dosorna ska inte placeras i kök eller badrum.
När du placerat ut dosorna fyller du i enkäten. Fyll i dosornas nummer, typ av rum som dosan ligger i, våningsplan samt när mätningen påbörjades (dagens datum).
Efter 3 månader ska dosorna skickas tillbaka till VMC i ett svarskuvert (kommer senare).
Gör så här:
1. Välj rum för mätningen.
2. Klipp upp aluminiumpåsen i ena änden nära svetsfogen och ta ut dosan ur påsen. Nu börjar mätningen! Lägg mätarna på ett bord eller en hylla minst 1,5 meter från närmaste radiator eller annan värmekälla, fönster, ytterdörr, till- eller frånluftsdon samt minst 25 cm från vägg. Dosorna ska inte ligga direkt på golvet. Du kan även hänga dosan med en tråd genom öglan. Spara påsen på lämplig plats så den finns till hands när mätningen avslutas.
3. Fyll i enkäten med uppgifter om ditt boende, dosornas nummer, placering och datum för när mätningen påbörjas. Se till så du noterat vilken dosa som ligger i vilket rum.
4. När det är dags att avsluta mätningen kommer du att få ett brev med instruktioner från oss.
Om du har frågor är du välkommen att kontakta:
Pär Ängerheim, miljöutredare
Tel 031-773 28 43, e-post: par.angerheim@amm.gu.se Lars Barregård, professor/överläkare
Tel 031-773 28 96, e-post: lars.barregard@amm.gu.se
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Box 414 (Medicinaregatan 16), 405 30 Göteborg
Det har nu gått ungefär 3 månader sedan du fick dina dosor för mätning av radon. Nu är det dags att returnera några av dosorna. Du har fått två dosor som ligger i olika rum.
Instruktioner
1. Samla in båda dosorna. Notera på enkäten vilken dosa som legat i vilket rum.
2. Leta rätt på de aluminiumpåsar som dosorna låg i när de kom. Stoppa rätt dosa i rätt påse (de är försedda med nummer) och notera datum på påsen.
3. Skriv dosans nummer och datum på den enkät du fått tidigare.
4. Vik in kanten på påsen och förslut den med en bit tejp eller ett gem.
5. Lägg de tillslutna påsarna i det portofria svarskuvertet och lägg på brevlåda så snart som möjligt.
6. Om du inte hittar aluminiumpåsarna går det bra med vanligt aluminiumfolie.
7. Hör av dig om du inte hittar enkäten. Vi skickar gärna en ny.
8. Mätperioden kan variera mellan två-tre månader. Skicka in dina dosor så snart som möjligt om det gått mer än två månader sen du lade ut dosorna.
9. Om det blivit något fel på mätningen eller du av annat skäl inte kan skicka in dosorna är det bra om du meddelar detta. I annat fall kommer vi fortsätta att försöka kontakta dig.
De utlovade trisslotterna kommer samtidigt som du får resultatet av mätningarna.
Tack för din hjälp.
Om du har frågor är du välkommen att kontakta:
• Pär Ängerheim, Miljöutredare, VMC (Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum). Tel 031-773 28 43, E-post: par.angerheim@amm.gu.se
• Lars Barregård, Professor, Överläkare, VMC. Tel 031-773 28 96.
E-post: lars.barregard@amm.gu.se
Namn____________________________________
Datum:___________________________________
Telefon:______________________ E-post___________________________
Fastighetsägare:__________________________
Fastighetsbeteckning:______________________
Antal vuxna (över 18 år) män i hush._____ Antal vuxna kvinnor_______
Antal personer under 18 år_______
Födelseår (för alla i hushållet, stryk under ditt årtal):
__________________________
Antal vuxna rökare_______
Antal vuxna som ej röker men tidigare varit rökare________
Antal vuxna som aldrig varit rökare _________
Bostadstyp
Flerbostadshus Ditt våningsplan__________ Suterränghus
Villa Radhus Annat (ange): ________________________
Byggnaden Byggår:_____
Typ av grund: Platta på mark Källare Krypgrund Vet ej
Finns det blåbetong i huset Ja Nej Vet ej
Om ja, ange var (väggar, golv, etc.)
Vet du vad du har för ventilation i bostaden Ja Nej Om Ja ange nedan:
Mekanisk ventilation Självdragsventilation
Annat (ange)______________________________________________
Brukar du sova med öppet fönster
Ja, oftast Periodvis under året Nej, sällan
Har det tidigare gjorts mätningar i bostaden Ja Nej Har det gjorts åtgärder mot radonhalter i bostaden Ja Nej
Hushållsvatten
Kommunalt vatten Borrad brunn Grävd brunn Vet ej
Dosornas nummer
Film nr Typ av rum
*
Vånings- plan**
Mätningen påbörjad
Mätningen avslutad
år mån dag år mån dag
- ____________ _________
- ____________ _________
* Sovrum, vardagsrum, hall, gillestuga, kontor etc.
** Suterräng/källarplan=0, markplan=1 etc.
Tabell A1. Radonhalter i Partille uppdelat efter hustyp, byggnadsår, blåbetong, typ av grund.
Antal AM GM Median 95%
KIGM
p-värde (test*)
Slutsats Typ av hus
Flerbostadshus 15 38 28 22 18 – 41 0,14 (F)† Ej skillnad
Radhus 4 19 14 18 5 – 37
Villa (inkl. suterränghus) 29 67 37 39 26 – 53 suterränghus 6 96 78 74 46 - 135
Ej svarat/Annat 2
Byggnadsår
Före 1980 30 69 38 37 26 – 54 0,14 (t) Ej skillnad
Efter 1980 14 32 23 20 16 – 35
Ej svarat/Vet ej 6 Blåbetong
Ja 4 81 65 81 30 – 140 0,09 (W) Ej skillnad
Nej 14 36 27 26 17 – 42
Ej svarat/Vet ej 32 Typ av grund
Krypgrund 6 29 23 19 14 – 40 0,65 (F) Ej skillnad
Källare 16 83 36 27 20 – 64
Platta på mark 18 44 34 39 23 – 50
Vet ej/Ej svarat 10 Hushållsvatten
Kommunalt 49 53 31 29 24 – 40 – –
Borrad brunn 0 – – – –
Grävd brunn 0 – – – –
Vet ej/Ej svarat 1
* Beroende på gruppernas storlek, så används antingen ett parametriskt eller ett icke-parametriskt test. Vid jämförelser av två grupper används t-test (parametriskt) eller Wilcoxon-test
(ickeparametriskt) och vid jämförelser av tre eller fler grupper används F-test (parametriskt) eller Kruskal-Wallis-test (icke-parametriskt). I testen ingår inte gruppen som svarat ”Vet ej”, ”Ej svarat” eller ”Annat”.
† Beräknat på Flerbostadshus, radhus och villor inklusive suterränghus.
Tabell A2. Radonhalter i Partille uppdelat efter typ av ventilation, om man sover med öppet fönster, om radon mätts tidigare samt tidigare genomförda radonåtgärder
Antal AM GM Median 95%
KIGM
p-värde (test*)
Slutsats Typ av ventilation
Självdrag 24 69 35 35 23 – 53 0,90 (t) Ej skillnad
Mekanisk 13 51 37 49 22 – 62
Ej svarat/Vet ej 13 Sover med öppet
fönster
Ja, oftast 6 20 18 18 13 – 25 0,28 (F) Ej skillnad
Periodvis 24 41 31 35 23 – 43
Nej, sällan 18 83 38 33 22 – 65
Ej svarat 2
Tidigare mätning
Genomfört 3 79 72 65 41 – 127 0,07 (W) Ej skillnad
Ej genomfört 46 52 29 25 22 – 38
Ej svarat 1
Tidigare åtgärder
Genomfört 1 125 125 125 – – –
Ej genomfört 48 52 30 27 23 – 39
Ej svarat 1
* Beroende på gruppernas storlek, så används antingen ett parametriskt eller ett icke-parametriskt test. Vid jämförelser av två grupper används t-test (parametriskt) eller Wilcoxon-test
(ickeparametriskt) och vid jämförelser av tre eller fler grupper används F-test (parametriskt) eller Kruskal-Wallis-test (icke-parametriskt). I testen ingår inte gruppen som svarat ”Vet ej”, ”Ej svarat” eller ”Annat”.
