Utreda förhöjda radonhalter inom byggnaderna samt förekomst av kondens på nya fönster. Jonas Lundhberg

(1)

_____________________________________________________________________________________________________________________________ ___

1 Rapport = Bjerkings rapport, radon.

PM

Uppdrag

Utreda förhöjda radonhalter inom

byggnaderna samt förekomst av kondens på nya fönster.

PM nr

3

Status

Upprättat av

Jonas Lundhberg

RADON - KONDENS

BAKGRUND

HSB Brf 58 Centrum i Storvreta har kontaktat JPL, via Anders Severin, HSB Uppsala, med anledning av höga halter av radon inom föreningens byggnader samt kondens på fönster. Föreningen har själva gjort radonmätning där förhöjda halter har noterats. Nya fönster installerades 2017, vissa medlemmar har uppmärksammat kondens på vissa fönsterrutor.

JPL har att utreda aktuella frågor samt ge vägledning till föreningen till sin hjälp har JPL anlitat Bjerking AB till att utreda radonfrågorna.

SAMMATTNING

Radon

Bjerkings

¹

rapport, beskriver den tekniska uppbyggnaden av byggnaderna samt var läckage för inträngande markradon finns. Markradon är huvudsakliga källan till förhöjda radonhalter. Bjerking föreslår även ett antal åtgärder vilka JPL ansluter sig till. Mer detaljer i rapporten. Det kan konstateras i rapporten att luftläckage (radongaser) finns i trösklar, socklar samt är i övrigt diffusa. Bjerking föreslår ett antal åtgärder i förhållande till bedömd kostnad och nyttan med åtgärden.

Datum: 2019-09-29

J.P. Lundberg Bergsbrunnagatan 22 753 23 UPPSALA

T: +46 18 69 61 00 M: +46 70 589 54 58 jplundberg.se Unr 20180504-1129

(2)

_____________________________________________________________________________________________________________________________ ___

Följande åtgärder föreslås i ett förste skede:

1. - godkänd OVK inkl korrekta luftflöden, filter rena och bytta.

- översyn termostatventiler, fungerar.

- installera ytterligare tilluftsdon.

- tätning under tröskeln mellan hall och entré

2. - lufttryckssänkning i dräneringsledning, provbyggnad.

Utvärdering sker därefter.

Kondens

JPLs bedömning, gällande förekomst av kondens, är naturlig, mer beskrivet nedan,

text från tillverkare

.

I den

¹

radonrapport som har upprättas av Bjerking kan noteras att det föreligger oklarheter kring ventilationen. Dålig ventilation kan påverka invändig kondens på fönsterrutor.

Utvändig kondens på glas är däremot beroende av flera samverkande faktorer enligt följande:

•

”Den relativa fuktigheten på platsen.

• Fönstrets U-värde eller isolering. Ju lägre U-värde desto bättre isolering och mindre värme leds ut från rummet till det yttre glaset. Det yttre glaset kommer då att ha en svalare yta och det ökar risken för kondens.

• Avskärmning

• Temperaturen i rummet innanför fönstret.

• Vindförhållanden.

Risken för kondens är störst under höst- och vintermånaderna och under perioden från midnatt till. 07.00. Är det en klar natt blir värmestrålningen mot natthimlen betydande och risken för daggbildning ökar. När solen sedan värmer upp luften försvinner daggen allt eftersom temperaturen stiger. Som tidigare nämnts är det flera faktorer som samverkar för att kondensfenomenet ska uppstå och det är en relativt begränsad del av året och dagen som förutsättningarna uppfylls för att detta ska inträffa.

Det är särskilt vid låga vindhastigheter (0 – 3 m / s) som kondensfenomenet uppstår. Det är mycket ovanligt att det uppstår när vindhastigheten är mellan 3 och 4 m / s eller mer.

Vindriktningen har dock mycket liten betydelse för uppkomsten av dagg.

Kan problemet minimeras?

I områden med hög luftfuktighet kan man minska risken genom avskärmning med t.ex.

markiser eller strategiskt placerad växtlighet. Att det kan vara kondens på utsidan av fönsterrutorna i sällsynta fall är ett litet pris att betala för miljövänliga, energieffektiva fönster som ger komfort och god inomhusmiljö.

(3)

_____________________________________________________________________________________________________________________________ ___

Kondens på utsidan av glaset

Isolerglaskassetter med låga u-värden isolerar så bra att värmen från rummet inte når ut till det yttre glaset. Detta medför under vissa väderleksförhållanden att luftfuktigheten kondenseras mot det kalla yttre glaset. Fenomenet uppstår främst under höst och vår med hög luftfuktighet i kombination med låg nattemperatur och klar himmel.

Utvändig kondensbildning är en naturlig företeelse och innebär således inte att det är fel på fönstret.

Invändig kondens kan bero på dålig ventilation.

Dag som ovan

Jonas Lundhberg

konsult i processer – byggnadsingenjör SBR

BILAGA

Rapport från Bjerking AB gällande radon.

(4)

Radonundersökning PM

Storvreta 47:444, Uppsala kommun Morgonvägen 1-64

Brf HSB 58 Storvreta

Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se

Uppdragsnummer 20U2045

(5)

Uppdrag nr. 20U2045 Sida 1 (9)

Radonundersökning PM

Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis

Mall: VS-13939 Version: 4.0 Status: Godkänd

Uppdragsnamn

Storvreta 47:444, brf HSB 58 centrum Storvreta

Uppsala kommun

Uppdragsgivare JPL

JPL

Jonas Lundberg Bergsbrunnagatan 22 753 23 Uppsala

Vår handläggare Mimmi Andersson

Datum 2020-09-29

1 Bakgrund och syfte

I brf HSB 58 centrum Storvreta har långtidsmätning av radon utförts i 40 av 64 lägenheter.

Förhöjda halter jämfört med referensnivån har uppmätts i 33 av dessa lägenheter, de flesta i markplan.

Bjerking har fått i uppdrag att utföra radonundersökning i 6 av lägenheterna i

bostadsrättsföreningen, med syfte att ta fram generella åtgärdsförslag för samtliga lägenheter för att sänka radonhalterna till under referensnivån (se rubrik 2).

2 Referensnivå och gränsvärden för radon

Enligt Strålskyddsförordningen (2018:506) har en referensnivå på radon fastställts till 200 Bq/m³. Referensnivån är en halt som är olämplig att överskrida. Nivån gäller inomhus, i bostäder och lokaler som allmänheten har tillträde till och på arbetsplatser.

3 Områdesbeskrivning

Brf HSB 58 centrum Storvreta ligger ca 500 m väster om Storvreta centrum. Jordarten i området består av lera, enligt SGU:s jordartskarta. I den östra delen av området angränsar husen till ett område med sandig morän.

4 Byggnadsdata

Husen är i två plan och är grundlagda med platta på mark. Enligt handlingar som fanns på plats finns kantbalksisolering av lättklinker (leca^©) samt även murblock av lättklinker ovan kantbalken.

Ytterväggarna består av reglade träväggar.

(6)

Bjerking AB

Figur 1. Konstruktionsritning med kantbalksisolering och murblock av leca

5 Undersökning

Undersökningen utfördes den 7 september 2020 av Mimmi Andersson i närvaro av styrelseledamot Carin Nordlund i bostadsrättsföreningen samt i de flesta fall även lägenhetsinnehavarna. Vädret var +13 grader och vindstilla.

Lägenheterna är ventilerade med mekanisk frånluft som ställs om manuellt i sommar- respektive vinterläge. Tilluft finns i form av självreglerande termostatstyrda väggventiler av modell Velco. En OVK är inte gjord i närtid. En enkel funktionskontroll med rökgas för att se luftströmmar gjordes av ventilationen i respektive lägenhet.

Vid platsbesöket noterades att vissa innerväggar består av lättbetong. Mätning av

gammastrålningen gjordes på väggarna. Gammastrålningen varierade mellan 0,13-0,16 µSv/h.

Detta kan jämföras med gammastrålning från s k blå lättbetong som varierar mellan 0,30-1,20 µSv/h. Allt stenbaserat material avger en viss mängd radon men byggnadsmaterialet är inte en betydande källa till de förhöjda radonhalterna i de undersökta lägenheterna.

För kontroll av inläckage av markradon har direktregistrerande radonmätare, ”sniffer” av typ Radstar och Markus 10 använts. Lokalisering av potentiella läckagevägar gjordes med rökgas för att detektera luftströmmar.

5.1 Morgonvägen 3

Långtidsmätningen visade på ett årsmedelvärde på 580 Bq/m³i denna lägenhet. Det finns en fläkt monterad i slits i förrådsutrymme, vid ytterväggen. Troligen är den monterad i samband med fuktskada i lägenheten 2003. Enligt uppgift från vice ordförande anlitades OCAB för att åtgärda fuktskadan, men OCAB (nuvarande Relita) har inga uppgifter om installationen. Fläkten verkade inte vara i drift vid undersökningstillfället. Det är inte klarlagt varifrån fläkten är tänkt att suga luft men troligen går kanalen ned mellan övergolv och betongplatta, eventuellt har sanden tagits bort och ersatts med ventilerat golv.

5.1.1 Ventilation

Tilluftsventilen i sovrummet tog endast in lite luft. För övrigt noterades inget anmärkningsvärt avseende ventilationen i de ventiler som var åtkomliga.

5.1.2 Inläckage av markradon

Inläckage av markradon in i lägenheten uppmättes enligt tabell 1.

(7)

Bjerking AB

Tabell 1. Mätpunkter för inläckage av markradon, Morgonvägen 3 Utrymme

Radonhalt (Bq/m3) 1 Kök

Under köksbänk 1000

2 Tambur/hall

Under tröskel 3700

3 Hall/vardagsrum

Bakom golvsockel 960

4 Förråd/kontor

5 Utblås fläkt i golv (avstängd) <1000

6 Hall/badrum

Under tröskel/dörrfoder till badrum 670

7 Hall/sovrum

Under tröskel 2600

8 Sovrum

Bakom sockel mot yttervägg 1000

Figur 2. Fläkt i slits vid yttervägg Figur 3. Exempel på läckage under tröskel

I denna lägenhet bedömdes de mest betydande läckagevägarna av markradon in i lägenheten härröra från diffusa läckage. Exakt varifrån läckagen härrör är svårt att veta då luften

transporteras under övergolvet och kommer upp i lägenheten vid trösklar och golv/väggvinklar.

En trolig läckageväg är via kantbalksisoleringen och/eller murblock av lättklinker, om dess ytskikt inte är tätat. Det kan också finnas andra otätheter eller skarvar i betongplattan, där radonhaltig jordluft kan läcka in. Det kan vara så att det finns en separat betongplatta till

(8)

Bjerking AB

entrén/tamburen, vilket kan förklara att ett läckage uppmättes under tröskeln mellan hallen och tamburen.

Långtidsmätningen visade på ett årsmedelvärde på 580 Bq/m³ i denna lägenhet.

Det var inte så mycket luftflöde genom de tilluftsventiler som var åtkomliga; luften flödade utåt genom tilluftsventilen i vardagsrummet, vilket tyder på en obalans i ventilationen. Frånluftsdon finns i de båda badrummen, där flödet var bra genom den ena och mindre genom den andra.

Radonhalt (Bq/m3) 1 Badrum (med dusch)

Vattenledning in i vägg från tvättställ 8700

2 Badrum (med dusch)

Slits med genomföringar 2000

3 Vardagsrum

Vid dörrpost, glipa under övergolv 480

4 Badrum (med badkar)

Vattenledning i vägg 930

5 Kök

Under diskbänk 440

I denna lägenhet uppmättes relativt stora punktläckage i badrummen via rörgenomföringar som går i väggen. I slitsen med rörgenomföringar i badrummet med dusch syntes att det var otätt runt skyddsröret runt vattenledningen. För övrigt var det svårt att se otätheter i det trånga utrymmet. Enligt uppgifter från Carin Nordlund är betong gjutet i botten av slitsen.

Långtidsmätningen visade på ett årsmedelvärde på 500 Bq/m³i denna lägenhet. Lägenheten har stått tom i ca 2 år och var således obebodd vid radonmätningen, vilket troligen har påverkat resultatet.

Tilluftsdon finns i de två sovrummen och i vardagsrummet och frånluftsdon finns i badrummet.

Inget anmärkningsvärt noterades avseende ventilationen.

Under köksbänken, vid rörgenomföringar, uppmättes en radonhalt på 600 Bq/m³, vilket inte bedömdes vara ett betydande läckage i sammanhanget.

Långtidsmätningen visade på ett årsmedelvärde på 540 Bq/m³i denna lägenhet.

Frånluftsventilationen bedömdes ha bra flöde medan mängden tilluft som kom in genom tilluftsdonen var liten.

(9)

Bjerking AB

Tabell 3. Mätpunkter för inläckage av markradon, Morgonvägen 37

Utrymme Radonhalt

(Bq/m³) 1 Badrum

Servicelucka in i vägg 670

2 Badrum

Skvallerrör under servicelucka 1500

3 Sovrum

Bakom golvsockel vid yttervägg mot förråd 1630

4 Kök

Under diskbänk 930

5 Cykelförråd (angränsar till lägenheten)

Glipa betongplatta/vägg mot lägenhet <1000

I denna lägenhet uppmättes inga större punktläckage av markradon. De förhöjda radonhalterna bedöms bero både på läckage runt rörgenomföringar och diffusa läckage vid ytterväggarna.

Långtidsmätningen visade på ett årsmedelvärde på 2950 Bq/m³i denna lägenhet, vilket är det högsta värdet som uppmätts i brf:en. Halten skiljer sig markant från i övriga lägenheter.

Frånluftsflödet i de båda badrummen bedömdes som bra medan luften gick åt fel håll i två av tilluftsdonen och luftflödet bedömdes som dåligt i tilluftsdonet i förrådet/kontoret.

Radonhalt (Bq/m³) 1 Badrum (med dusch)

Servicelucka 2040

2 Hall

Glipa under övergolv 5920

3 Badrum (med dusch)

Skvallerrör under servicelucka 2040

4 ”Kontor”

Bakom golvlist mot yttervägg 7000

5 ”Kontor”

Bakom golvlist innervägg innanför dörr 9360

6 Kök

Under köksbänk 930

7 Hall mot entré

Under tröskel 15300

(10)

Bjerking AB

Utrymme

Radonhalt (Bq/m³) 8 Vardagsrum/sovrum

Under tröskel 2740

I denna lägenhet var de uppmätta läckagen betydligt större än i övriga besökta lägenheter, vilket förklarar de högre uppmätta radonhalterna vid långtidsmätningen i lägenheten. De största läckagen uppmättes under trösklar och övergolven, vilka troligen härrör från konstruktionen med lecablock i kantbalken eller andra diffusa otätheter i grundkonstruktionen. Det stora läckaget som uppmättes mellan hall och entré kan tyda på att entrén är grundlagd med separat betongplatta och att det finns en skarv i plattan där.

Långtidsmätningen visade på ett årsmedelvärde på 760 Bq/m³i denna lägenhet.

Frånluftsflödet i badrummet bedömdes som bra medan luftflöde i det tilluftsdon som var åtkomligt bedömdes som dåligt.

Tabell 5. Mätpunkter för inläckage av markradon, Morgonvägen 57

Utrymme Radonhalt

(Bq/m³) 1 Hall/tambur

Under tröskel 560

2 Kök

Under diskbänk 520

3 Hall/tambur

Under tröskel/dörrfoder 1220

4 Badrum

Servicelucka <1000

5 Hall

Under övergolv 1220

6 Hall/badrum

Under tröskel 370

7 Kontor/sovrum

8 Sovrum

Bakom golvsockel, yttervägg 300

9 Hall

Garderob glipa golv/vägg 1100

10 Sovrum

Under tröskel mot hall 810

11 Hall

Under golvsockel i hörn 1000

(11)

Bjerking AB

Utrymme

Radonhalt (Bq/m³) 12 Kök

Bakom golvsockel mot yttervägg 440

De största inläckagen av markradon i denna lägenhet vara de under övergolvet, som beskrivits tidigare.

6 Åtgärdsförslag

6.1 Ventilation

En obligatorisk ventilationskontroll bör genomföras för att kontrollera att befintlig ventilation är rätt inställd. Om undertrycket i lägenheterna är för stort riskerar radonhaltig jordluft att läcka in underifrån genom otätheter i grundkonstruktionen.

Det ska tillses att filter i tilluftsdon rensas och byts regelbundet för att säkerställa inflöde av frisk luft i lägenheterna. Det bör även ses till att de självreglerande termostatstyrda ventilerna fungerar som avsett samt att de inte stängs helt utan att ett visst grundflöde säkerställs, även under när det är kallt ute.

Mekanisk frånluftsventilation utan mekanisk tilluft rekommenderas normalt inte för hus där markradon är den dominerande källan till radon i huset. Om ventilationen inte är balanserad riskeras ett för högt undertryck i huset och då kan radon läcka in i huset. Konvertering till ett balanserat ventilationssystem med mekanisk från- och tilluft (FT/FTX) brukar normalt ha en bra effekt på radonhalter i hus. Ett FTX-system ökar även komforten i lägenheterna då ventilationen inte blir dragig. Dock är det en omfattande investering och den bedöms inte vara den mest kostnadseffektiva åtgärden ur radonsynpunkt för dessa hus.

En billigare åtgärd för att minska undertrycket i huset och öka luftomsättningen i lägenheterna är att installera ytterligare tilluftsdon. För att undvika höjda uppvärmningskostnader kan tilluftsdon monteras bakom eller vid sidan av radiatorer, så att luften förvärms och det uppstår inget kallras från ventilerna.

6.2 Tätningar

Tätning bör utföras runt de rörgenomföringar som är otäta. Det bedöms framförallt vara i badrummen som otäta genomföringar finns i de undersökta lägenheterna. Den bästa åtgärden är att täta genomföringar direkt där de kommer in i huset, mot betongen. Tätning görs med lämpligt material för att förhindra luftströmmar, t ex mjukfog. Det är viktigt med ett noggrant utfört förarbete och tätningsarbete för ett gott resultat. Skvallerrören från slitsen i badrummen får inte tätas då dess funktion som läckageindikering upphör.

Den huvudsakliga läckagevägen av markradon in i husen bedöms vara genom diffusa läckage som detekteras under övergolv, under trösklar och bakom golvsocklar. Var den luften kommer in i byggnaden är svårt att avgöra men konstruktionen med kantbalksisolering och murblock av lättklinker (leca©) innebär en risk då detta material är luftgenomsläppligt och därmed kan släppa igenom radon. Om inte lecablocken är tätade eller om tätskiktet inte är intakt kan det vara en betydande läckageväg. I figur 4 syns hur radonhaltig luft från marken kan röra sig in i

lägenheterna, upp vid golvsockel vid yttervägg och även in under övergolvet. Luften kan sedan röra sig i det sandskikt som finns i det flytande golvet och läcka upp vid andra otätheter i övergolvet, vid trösklar och golvsocklar.

Att täta läckagevägen via lecablocken skulle vara en mycket omfattande åtgärd som skulle innebära att ytterväggen måste demonteras och tätning utföras på ovansidan av lecablocken.

Ett alternativ är att täta golv/väggvinklar vid ytterväggar. Tätning görs direkt mot betongen för bästa resultat. Denna åtgärd bedöms dock ge begränsad effekt då luften kan läcka in vidare upp i ytterväggen eftersom inte hela ovansidan av lecablocket tätas.

(12)

Bjerking AB

Tätning kan även utföras vid samtliga golv/väggvinklar och under trösklar vid innerväggar i lägenheterna, där läckage har uppmätts under övergolvet. Denna åtgärd kan dock också vara svår att få till med gott resultat eftersom tätning inte görs direkt vid källan, där luften kommer in i huset. Risken är då stor att luften läcker upp någon annanstans i lägenheten istället.

Figur 4. De röda pilarna visar läckagevägar genom lättklinkerblocken in i lägenheterna, bakom golvsockel vid yttervägg samt in under övergolv.

Det kan också finnas diffusa läckagevägar genom otätheter i själva betongplattan via genomgående sprickor. Om övergolv ska bytas av annan anledning bör eventuella sprickor tätas i samband med det.

Vanligen åtgärdas ovanstående typ av diffusa läckage mest effektivt genom lufttryckssänkande åtgärder, som beskrivs under 6.3.

Undersökningen visade också på läckage under tröskeln mellan hall och entré i vissa

lägenheter. Om det finns en skarv i betongplattan mellan dessa konstruktioner ska den tätas.

Tröskeln mellan hall och entré ska demonteras och tätning ske direkt mot betongen under.

6.3 Lufttryckssänkande åtgärder

Om inte kontroll och förbättring av ventilation samt tätningsåtgärder gett önskad effekt föreslås någon typ av lufttryckssänkande åtgärder enligt nedan.

6.3.1 Radonsug

En radonsug är en installation där håltagning görs genom betongplattan på några ställen i lägenheterna. Till hålet ansluts kanaler som kopplas till en fläkt, vars utblås placeras på tak eller fasad. Radonsugen fungerar så att ett undertryck skapas under betongplattan och radonhaltig jordluft evakueras innan den kommer in i lägenheterna. Utblåset till fläkten ska placeras så att inte luften kan komma in i huset igen, dvs inte för nära fönster eller tilluftsdon. Placeringen ska också väljas så att inte ljudet från fläkten upplevs störande. Kanalerna till en radonsug kan byggas in och fläkten kan förses med ljuddämpare för att installationen ska bli så diskret som möjligt. Radonsugen har ofta bra effekt på radonhalterna, beroende på markförhållanden under huset, och är en åtgärd som lämpar sig för diffusa läckage som är svåra att täta bort. Nackdelen är att det troligen krävs ett ingrepp i varje lägenhet som har förhöjda radonhalter och det är en

(13)

Bjerking AB

relativt kostsam åtgärd. Beroende på var sugpunkterna placeras kan sugpunkterna dock eventuellt betjäna flera lägenheter. Projektering av radonsug bör göras av sakkunnig.

6.3.2 Ventilerade golv

Ett alternativ till radonsug är att installera ventilerade golv. Då tas befintligt övergolv upp och ersätts med ett luftspaltsbildande golv samt nytt övergolv. En fläkt kopplas till utrymmet under golvet och luften blåses ut ur huset genom fasad eller upp på taket. Ett ventilerat golv hjälper även mot fukt. Ett ventilerat golv har endast effekt på det rum som golvet installeras i och det är därmed en relativt kostsam åtgärd. Ventilerade golv dimensioneras av leverantören som utför det.

Troligen är det så att fläkten i nischen på Morgonvägen 3 ventilerar golvet efter den fuktskada som uppkom 2003. Ett förslag för denna lägenhet är att kontrollera fläktens funktion och sätta igång den och därefter göra en ny radonmätning.

6.3.3 Lufttryckssänkning i dräneringsledningar

En alternativ metod att sänka lufttrycket i marken under och runtom huset är att koppla en fläkt till befintlig dräneringsledning. Detta är i Sverige en relativt oprövad metod och lämpar sig bäst i hus med källare, där dräneringen ligger djupare i marken. I källarlösa hus ligger

dräneringsledningen så nära markytan att det riskeras att fläkten drar in frisk luft istället för luft från marken. Effekten blir då sämre och det finns även en stor risk för tjälskador. Denna risk skulle kunna reduceras genom att markytan närmast huset täcks med ett tätskikt, t ex en radonduk samt markisolering. Dräneringsledningen får inte vara i direkt förbindelse med

dagvattennätet eftersom metoden då blir verkningslös. Detta kan åtgärdas genom att placera ett vattenlås på ledningen.

Hur åtgärden skulle utformas skulle behöva projekteras i detalj. Om metoden fungerar väl är det ett relativt billigt sätt att sänka radonhalterna i flera lägenheter samtidigt och det krävs dessutom inga ingrepp i lägenheterna. En installation skulle kunna göras på prov med denna metod i en huskropp och sedan utvärdera resultatet.

7 Kontrollmätning

Efter att en eller flera av åtgärderna har utförts i respektive hus kan effekten kontrolleras med ny radonmätning. För att få en snabb utvärdering av resultatet kan korttidsmätningar göras,

antingen med korttidsdosor (ca 2 veckor) eller med kontinuerligt registrerande radonmätare.

Om åtgärderna inte haft önskvärd effekt föreslås vidare utredning för att rekommendera nya åtgärder.

Bjerking AB

Mimmi Andersson 010-211 80 60

mimmi.andersson@bjerking.se

Granskad av

Danielle Nevelius