Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årskurs 7-9 4-6 & fritidshem
2016/2017
Inledning
I skollagen (SFS 2010:800 6 kap.) framgår det att alla skolor ska ha en plan mot kränkningar.
Diskrimineringslagen (2008:567 3 kap. 16 §) fastslår även att alla skolor ska ha en plan mot diskriminering. Detta är en kombinerad plan som beskriver Dalslundskolans arbete mot kränkningar och mot diskriminering.
Planen omfattar två skolenheter, Dalslundskolans årskurs 4-6 som består av skola samt fritidshem, samt Dalslundskolan årskurs 7-9. Separata utvärderingar och kartläggningar har gjorts för att särskilja mellan verksamheterna och i planens främjande och förebyggande insatserna framgår vilken skolenhet som den specifika insatsen riktas mot. Planen omfattar läsåret 2016/2017 och är giltig mellan 20 augusti 2016 och 20 augusti 2017. Det är ytterst skolenheternas rektorer som är ansvariga för denna plan.
Denna likabehandlingsplan riktar sig främst till dig som är elev på skolan, dig som är föräldrar till elev på skolan och till dig som arbetar som personal på Dalslundsskolan 4-6, 7-9 eller på skolans fritidshem.
Vår vision
Dalslundskolan ska vara en trygg miljö för alla, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vår skola ska präglas av respekt för människors olikheter där alla accepteras och är välkomna. Vår likabehandlingsplan ska vara ett levande dokument för skolans alla elever, deras vårdnadshavare och all personal.
Begrepp
Trakasserier
Innebär att en elevs värdighet kränks utifrån en annan elev eller personals agerande som har koppling till de sju diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Innebär att en elevs värdighet kränkts utifrån en annan elev eller personals agerande. En kränkande behandling har ingen koppling till de sju olika diskrimineringsgrunderna.
Diskriminering
Diskriminering inträffar när en elev missgynnas utifrån någon av de sju olika diskrimineringsgrunderna. En elev kan inte diskrimineras av en annan elev.
Det finns två typer av diskriminering, direkt diskriminering och indirekt diskriminering.
Med direkt diskriminering menas att elever missgynnas direkt utifrån de sju
diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att man diskrimineras genom att alla behandlas likadant och inte anpassar verksamheten utifrån diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrunder
• Etnicitet
Med etnicitet menas nationell tillhörighet, etniskt ursprung eller hudfärg.
• Funktionsnedsättning
Innebär en varaktig psykisk, fysisk eller intellektuell nedsättning som har uppkommit vid födsel eller förvärvats efter födsel.
• Kön
Att diskrimineras på urval av sitt kön innebär att man missgynnas beroende på att man är kvinna eller man.
• Könsidentitet eller könsuttryck
Innebär att elever inte får missgynnas utifrån vilka kläder, kroppsspråk eller beteende eleven har som kan kopplas till dess kön. Transpersoner och personer som inte identifierar sig med något kön omfattas av denna diskrimineringsgrund.
• Religion eller annan trosuppfattning
Denna diskrimineringsgrund kopplas till religionsfriheten och att en person har rätt att tro på en religion eller ha annan trosuppfattning utan att bli kränkt för detta. Ateism inbegrips av denna diskrimineringsgrund.
• Sexuell läggning
Innebär homosexualitet, heterosexualitet eller bisexualitet.
• Ålder
Åldersdiskriminering innebär att en missgynnas utifrån vilken ålder en har. Att särbehandla elever utifrån dess ålder är dock tillåtet om det finns ett berättigat syfte såsom klassindelning efter ålder och i skolans ordningsregler.
Delaktighet och förankring
Elevernas delaktighet
Eleverna kommer att vara delaktiga genom klassråd, elevråd och i kartläggningen. Elevernas åsikter är viktiga och därför är det välkommet att elever under hela läsåret kommer med förslag eller framför åsikter och synpunkter gällande likabehandlingsarbetet. Denna information ges till eleverna när terminen startar samtidigt som de får information om likabehandlingsplanen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavare hittar den aktuella likabehandlingsplanen i Vklass samt på Burlövs kommuns hemsida. Vi uppmanar vårdnadshavare att tillsammans med sitt/sina barn titta på och diskutera kring den aktuella planen. Vårdnadshavare har möjlighet att komma med åsikter och förslag kring likabehandlingsplanen via skolråden. Vårdnadshavare kan också lämna synpunkter och förslag till sitt barns mentor som i sin tur förmedlar detta till skolans likabehandlingsgrupp.
Personalens delaktighet
När läsåret startar går arbetslagen igenom den aktuella likabehandlingsplanen och diskuterar dess innehåll. Likabehandlingsarbetet lyfts kontinuerligt i arbetslaget där var och en har möjlighet att framföra sina åsikter och idéer. Arbetslagsledaren lyfter sedan detta vidare till likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsplanen utvärderas och kartläggs inom respektive arbetsgrupp.
Förankring av planen
All personal på skolan, alla elever och deras vårdnadshavare ska få information om vilka lagar som ligger till grund för skolans likabehandlingsplan och likabehandlingsarbete. Rektor ansvarar för att all ny personal vid anställningens start får ett exemplar av
likabehandlingsplanen. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att aktuell plan samt information kring lagar och styrdokument finns tillgängligt för elever och vårdnadshavare via Vklass och på Burlövs kommuns hemsida. Varje mentor går igenom läsårets nya likabehandlingsplan
tillsammans med eleverna i början av läsåret och senast den 15 september 2017.
Utvärdering
Fjolårets likabehandlingsplan har utvärderats separat på de olika skolenheterna. Årskurs 4-6 samt årskurs 7-9 har utvärderat planen genom att gå igenom de olika insatserna i arbetslagen på arbetslagsträffarna. Fritidshemmet har utvärderat fjolårets likabehandlingsplan genom diskussion på personalmöte. Skolans elever har varit delaktiga i denna utvärdering via elevrådet 7-9, lärare via arbetslagen 4-6 samt 7-9, fritidspersonal via personalmöte samt föräldrar via skolrådet.
Utvärdering i alla verksamheter visar att personal har varit medveten och arbetat efter insatserna i fjolårets likabehandlingsplan.
Fritidspersonalen ser att rutinerna kring kränkningsanmälningar bör förtydligas. De önskar även få vara mer delaktiga i presentation och utformning inför läsåret 16-17.
Fritidsverksamheten har arbetat med värdegrundstema och arbetar med värdegrundsarbete ständigt i sin verksamhet. Värdegrundarbetet har även innefattat arbete kring nätvanor vilket har gett positivt resultat hos eleverna. Fritidspersonalen anser att det hade varit bra om de fick information kring det värdegrundsarbete som sker under skoltid för att på så vis kunna planera fördjupande temaveckor utifrån detta.
De ser att uppstartsdagarna varit bra tillfällen att presentera och arbeta mer fokuserat med värdegrundarbete och de ordningsregler som finns. Fritidsverksamheten har haft rastvärdar under skoltid och detta har fungerat bra.
Pedagoger i årskurserna 4-6 ser att insatsen gällande den nya samtalsmallen har varit oklar och behöver förtydligas inför nästa läsår. Att gå igenom likabehandlingsplanerna tillsammans med eleverna under uppstartsdagarna har varit problematiskt då eleverna inte är mottagliga för denna information vid detta tillfälle. Likabehandlingsgruppen fungerar bra men det behöver förtydligas vilka som är med i gruppen. Matsalssituationen är fortsatt problematiskt och reglerna behöver förtydligas. Det finns en fortsatt problematik kring elevernas språkbruk.
Personalen ser att det är viktigt att sådana incidenter följs upp. Det är svårt att hinna med värdegrundarbetet på mentorstiden då den även har använts som klassrådstid.
Pedagoger i årskurserna 7-9 ser att nyanställd personals kännedom om likabehandlingsplanen varit svag. Hur vi använder oss av den nya samtalsmallen behöver förtydligas. Personalen arbetar aktivt utifrån insatsen gällande språkbruk men problematiken består. Det är svårt att hinna med värdegrundarbetet på mentorstiden då den även har använts som klassrådstid.
Rastvärdsschemat ses över och lärare vaktar i största möjliga mån de elever de undervisar.
Förslag om förstärkt vuxennärvaro på raster inför lov och i matsalen förs fram.
Elevrådet 7-9 menar att det varierar hur väl personal följer de insatser som finns i likabehandlingsplanen. De menar även att många insatser inte är relevanta för de äldre eleverna då de äldre eleverna har en förmåga att ta ett större eget ansvar.
Årets plan ska utvärderas senast den 31 mars 2017. Den ska utvärderas på arbetslagsträffarna i respektive arbetslag, på fritidshemmets personalmöte, i elevrådet 7-9 samt på skolrådet.
Rektorer för respektive skolenhet är ansvarig för att årets plan utvärderas.
Främjande insatser
Dalslundskolans främjande insatser är det arbete som skolan kontinuerligt gör för att skapa en skolmiljö där elever känner sig trygga och där de får möjlighet att utvecklas och som även motverkar riskerna för förekomsten av diskriminering och kränkande behandling.Samtliga åtgärder ska vara klara 20 juni 2017.
Arbete mot nedsättande språkbruk
All personal ska agera direkt om man hör ett nedsättande eller kränkande språkbruk. Under mentorstid eller annan tid diskuteras kring värdegrund och språkbruk med eleverna. Målet är att all personal ska arbeta mot nedsättande språkbruk elever emellan där begrepp som kan upplevas som nedsättande eller kränkande. All personal på skolan är ansvarig att så görs.
Främjande aktiviteter vid uppstarten på läsåret
Terminen startas med två uppstartsdagar där samtliga elever har skoldagar tillsammans med sin mentor. Uppstarten involverar årskurs 4-6, 7-9 och fritidshem. Dagarna planeras av lärare
och ska innehålla värdegrundsarbete, samarbetslekar och andra gruppstärkande aktiviteter.
Mentorerna för årskurs 4-6 samt 7-9 ansvarar för att gå igenom likabehandlingsplanen med sina elever vid det tillfälle som de själva finner lämpligt. Detta ska dock vara klart senast 15 september 2016.
Personalen i fritidshemmet har i början av läsåret extra fokus på värdegrundsarbete.
Personalen studerar gruppen och kartlägger vilka behov som finns. Eleverna utför
samarbetsövningar och arbetar med teman utifrån likabehandlingsplanen. Mentorer och fritidspersonal är ansvarig för att detta görs.
Målet med uppstarten är att eleverna ska få en positiv start på terminen tillsammans med sin klass och ansvariga lärare. Att stärka kamratskap och gruppsammanhållning på Stora
Dalslundskolan.
Dalslundskolans likabehandlingsgrupp
För att samordna skolans likabehandlingsarbete har Stora Dalslundskolan 4-9 en gemensam likabehandlingsgrupp. Gruppen består av representanter från arbetslagen i form av lärare, representanter ifrån elevhälsan i form av specialpedagog, rektor och kurator och
representant från fritidshemmet i form av fritidsledare.
Det är likabehandlingsgruppen som ansvarar för att det likabehandlingsarbete som framgår i denna plan hålls levande under hela läsåret. Målet är att gruppen ska utveckla skolans likabehandlingsarbete och värdegrundsarbete. Skolenheternas rektorer är ansvariga för likabehandlingsgruppen.
Värdegrunds- och likabehandlingsdiskussioner
Arbetslagen diskuterar och planerar diskussioner och övningar kring likabehandling och värdegrund till mentorstiden. Tillsammans med eleverna kan mentorerna identifiera områden som eleverna vill lyfta, begrepp att diskutera och ämnen att arbeta kring. Material att
använda som utgångspunkt för dessa diskussionen går att finna i Vklass.
Målet är att öka kunskapen kring begrepp som diskrimineringsgrunder, mänskliga rättigheter, barnkonventionen, jämställdhet. Mentorerna är ansvariga för att värdegrunds- och
likabehandlingsdiskussionerna hålls levande.
Fadderklasser
Samtliga elever i årskurs 1-9 på Dalslundsskolan är sammanlänkade som fadderklasser som tillsammans arbetar språkutvecklande. Fadderklasserna träffas minst en gång per termin och det är mentorerna i de lägre åldrarna som är ansvariga.
Målet med fadderklasserna är att barnen ska känna sig trygga vid stadieövergångar och ha goda kontakter med barnen i de äldre årskurserna.
Elevråd
Elevråden i årskurserna 4-6 består av elevvalda representanter från varje klass. De övriga eleverna för fram sina åsikter via sin klassrepresentant. 1 pedagog är med varje gång. Rektorn är med vid vissa tillfällen. Elevrådet har möte 1 gång i månaden.
Elevråden i årskurserna 7-9 består av elevvalda representanter från varje klass. De övriga eleverna för fram sina åsikter via sin klassrepresentant. 1 pedagog är med varje gång. Rektorn är med vid vissa tillfällen. Elevrådet har möte 1 gång i månaden.
Fritidsverksamhet elevråd heter fritidsrådet och består av minst en elev från varje årskurs.
Eleverna för fram sina åsikter via representanterna alternativt önskemålslådan. En pedagog är ansvarig.
Elevråden är som representanter för skolans elever en viktig del i skolans
likabehandlingsarbete och de är av denna anledning delaktiga i utvärderingen av likabehandlingsplanen och i kartläggningen som ligger till grund för de förebyggande insatserna.
Protokoll ifrån de olika elevråden går att hitta på Vklass. Målet är att skolans elever ska vara delaktiga i det likabehandlingsarbete som görs och kunna påverka skolmiljön. Elev- och fritidsrådets ansvariga pedagoger är ansvariga för att detta arbete görs.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Rektorer har sammanställt läsårets anmälningar om kränkande behandling eller trakasserier på respektive skolenhet utifrån DF Respons.
Fritidshemmet har kartlagt genom diskussion på personalmöte.
Personal inom årskurserna 4-6 samt 7-9 har kartlagt separat i respektive arbetslag på arbetslagsträffarna. Arbetslagen har under studiedag även kartlagt utifrån de olika diskrimineringsgrunderna enligt husmodellen.
Skolans elever har varit delaktiga i denna kartläggning via enkäten ifrån utbildning och kulturförvaltningen samt genom elevrådet. Elevråd 4-6 samt 7-9 har kartlagt genom
diskussion med elevrådets ansvariga pedagoger och med kurator. Eleverna i årskurs 7-9 har gått igenom otrygga platser på mentorstiden med hjälp av husmodellen. Personalen för årskurserna 4-6 samt 7-9 har i respektive arbetslag fått sammanställd information från de kartläggningar som har gjorts och har utifrån detta diskuterat fram de förebyggande
insatserna för kommande likabehandlingsplan. Eleverna för vårdnadshavare i årskurs 4-6 har varit delaktiga via enkäten ifrån utbildning och kulturförvaltningen.
Områden som berörs i kartläggningen är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Resultat och analys
Fritidshemmets kartläggning visar att många konflikter startar vid pingisborden och på rastgården vid rutorna där eleverna leker en lek som kallas King Out. När gymnastiksalen är öppen utan att det är några organiserade aktiviteter kan konflikter också uppstå.
Elevrådet 4-6 upplever att det finns vuxna på skolan som de känner förtroende för som de kan prata med om de känner sig kränkta eller diskriminerade. Det finns områden på skolan där det känner sig otrygga, dessa områden är främst fotbollsplanerna och i
omklädningsrummet i gymnastiksalen där de önskar en större närvaro bland de vuxna. Många elever använder sig av olika appar och internetsidor och uppger att det är vanligt med
kränkningar på dessa sidor.
Elevrådet 7-9 upplever också att det finns personal på skolan som de känner förtroende att prata med om något inträffar, även om den personen inte alltid är ens mentor. Det är viktigt att mentorerna arbetar på att ha en god relation med sina elever för att de ska kunna få detta förtroende. Det förekommer mycket konflikter och kränkningar på sociala medier. Det är positivt om skolans personal har en kännedom om de appar och internetsidor som eleverna använder men de vill inte att skolans personal själva är aktiva på dessa arenor för att hålla koll.
En sammanställning av läsårets anmälningar gällande kränkande behandling och
diskriminering på årskurserna 4-6 visar att majoriteten av anmälningarna består av verbal eller fysisk kränkande behandling mellan pojkar. De flesta incidenterna inträffar på förmiddagsrasten eller på lunchrasten på torsdagar eller på fredagar och inträffar på skolgården. Nästan en majoritet av anmälningarna, 74 av totalt anmälda 154,
omfattar årskurs fyra.
En sammanställning av läsåret anmälningar gällande kränkande behandling och diskriminering på årskurserna 7-9 visar också att den att en majoritet av anmälningarna består av verbal eller fysisk kränkande behandling mellan pojkar. De flesta incidenterna inträffar på lunchrasten mellan 11:00 och 13:00 på måndagar, onsdagar eller torsdagar. En majoritet av
anmälningarna, 24 av totalt 40 inträffade incidenter, uppstod i årskurs 7.
Enkät som gjorts på uppdrag av utbildning och kulturförvaltningen visar att en majoritet av eleverna i årskurs 4-6 känner sig trygga i skolan. Ca 30 elever av totalt 162 svarande uppger att de endast till viss del känner sig trygga i skolan och ett fåtal känner sig inte trygga alls. En stor majoritet av eleverna uppger att alla vuxna i skolan helt eller delvis arbetar för att
förhindra kränkningar skolan. Knappt 30 elever uppger att skolan endast göra detta till viss del och ett fåtal menar att detta inte görs. Ca 130 elever känner sig delvis eller helt trygga i
skolrestaurangen, ca 25 elever känner sig trygga till viss del och ett fåtal känner sig inte alls trygga i skolrestaurangen.
Utbildning och kulturförvaltningens enkät till vårdnadshavare för elever i 4-6 visar att ca 60 av totalt 92 vårdnadshavare som har fyllt i enkäten upplever att deras barn känner sig helt eller delvis trygg på skolan. Cirka 20 vårdnadshavare uppger att barnen endast till viss del känner sig trygga på skolan och knappt 10 uppger att de inte känner sig trygga överhuvudtaget.
Knappt 55 vårdnadshavare uppger att skolans vuxna fullt ut eller delvis arbetar aktivt för att förebygga och förhindra kränkande behandling. 35 uppger att skolan endast gör detta till viss del eller inte alls. Endast ett fåtal vårdnadshavare menar att skolans miljö är helt trygg och trivsam. Knappt 60 vårdnadshavare menar att den är det delvis eller till viss del medan 25 menar att skolans miljö inte alls är trygg eller trivsam.
Sammanställningen av otrygga platser ifrån eleverna i årskurserna 7-9 visar att arken är det ställe på skolan där eleverna upplever att det inträffar mest kränkningar. Eleverna menar att de riskerar att kränkas p.g.a. kön, sexuell läggning, etnicitet samt vår egen konstruerade odefinierbara grund. När det gäller våld och kränkningar nämns 2:a våningen vid NO-salarna.
Om vi förutom dessa även lägger till fula ord så nämns även Ovalen (ute), Basketplanen, cykelparkeringen vid Biblioteket och gångstigen mot ICA. Eleverna upplever skåpen vid sal 9- 13 som ett stökigt område där kränkningar av odefinierad grund sker. Till sist nämns även att duschrum och omklädningsrum på idrotten är områden där kränkningar förekommer.
Förebyggande åtgärder
Dalsundskolans förebyggande åtgärder utgår ifrån den kartläggning som presenteras under föregående rubrik. Skolan kommer att arbeta utifrån följande åtgärder för att avvärja de risker som vår kartläggning visar finns. Samtliga åtgärder ska vara klara 20 juni 2017.
Rastvärd
Den kartläggning som gjorts visar att det förekommer konflikter och kränkningar under rasterna, främst under förmiddagsrasten och lunchrasten.
Schemat för var rastvärdarna ska befinna sig uppdateras utifrån kartläggning. Personalen är i största möjliga mån rastvärd till de klasser de undervisar/är mentor för och på samma
område varje gång. I arbetslagen diskuteras uppdraget rastvakt, för att utveckla och
utvärdera. I den mån det är möjligt läggs planering så att idrottslärare har möjlighet att stanna kvar i gymnastiksalen efter lektionen för att ha koll om det inträffar konflikter i
omklädningsrummen. Personal på fritidshemmet använder sig av planerade rastaktiviteter.
Inför detta läsår ska försök med delade raster göras, vilket innebär att endast hälften så många elever har rast samtidigt.
Målet är att alla elever ska uppleva trygghet under rasterna oavsett var på skolans område de befinner sig. Rektor på respektive skolenhet är ansvarig för att detta görs.
Trygga matsalen
Kartläggningen visar att många elever och personal upplever miljön i matsalen som stökig och högljudd och man önskar en lugnare och mysigare miljö.
Det finns ett schema över matsalstiderna och när vilka klasser ska äta väl synligt i Arken men också på andra våningen vid personalrummet. Det finns också ett schema över vilka vuxna som har pedagogiska måltider tillsammans med eleverna. Alla klasser väntar utanför matsalen för att äta tillsammans med en förutbestämd vuxen. Klasserna sitter i samlat område i den mån det är möjligt för att den ansvariga vuxna ska få tydlig överblick av sin
grupp. Skolpersonal som äter i matsalen men inte har ansvar för en klass bör inte sitta med andra vuxna utan med elever för att få bättre uppsikt och på så sätt trygga matsalen.
All personal hjälps åt att skapa en lugn situation i matsalen samt att skolans regler följs. Regler för matsalen inkluderas i skolans trivselregler. Målet är att alla elever ska uppleva en trygg och lugn situation i matsalen. All personal på skolan är ansvarig för att detta görs.
Skolgårdsgruppen
Utbildningsförvaltningen i Burlövs kommun har sett ett behov av att utveckla kommunens skolgårdar. Av denna anledning har Dalslundsskolan blivit tilldelad 1 000 000 kr av
utbildningsförvaltningen för att utveckla den gemensamma skolgården. Syftet med denna grupp är att diskutera och besluta hur detta bidrag ska investeras för att förbättra
Dalslundskolans skolgård. Gruppen består av rektor, lärare, föräldrar och elever ifrån de olika skolenheterna.
Målet med skolgårdsgruppen är att de beslut som fattas där bidrar till att skapa en skolgård som främjar lek, aktivitet och positiva relationer och som motverkar riskerna för kränkande behandling och diskriminering. Johan Stein på fastighetsavdelningen är ansvarig för denna insats.
Arbete mot kränkande behandling på Internet
Kartläggning från elevråd och klasser visar att eleverna uppger att det sker mycket
kränkningar på Internet. Eleverna interagerar mycket på denna arena och det är en viktig del i deras sociala liv.
IT-ansvarig 4-9 går terminsvis på APT igenom de populäraste apparna som eleverna använder för att öka eller uppdatera personalens kunskap om ämnet.
Fritidsverksamheten arbetar med detta genom att visa eleverna positiva sätt att använda sig av Internet och ge dem vägledning får fritidspersonalen god insyn i hur deras värld ser ut.
Fritidsverksamheten ger dem verktyg att hantera om det skulle uppstå situationer på nätet.
Fritidsverksamheten använder sig av testade material för att föra regelbundna diskussioner med eleverna.
Mentorerna i årskurserna 4-6 ska under läsåret arbeta utifrån materialet Jag <3 Internet- lärarhandledning för mellanstadiet. Mentorerna har själva ansvar att lägga upp arbetet på ett sätt som de finner lämplig.
Pedagogerna i årskurserna 7-9 för in arbete kring Internetvanor och näthat i
ämnesundervisningen samt på mentorstiden. I klasserna arbetar de vid tillfällen under terminen utifrån materialet Jag <3 Internet-Lärarhandledning för högstadiet och gymnasiet.
Från och med hösten 2016 har eleverna på 4-6 samt 7-9 en ny profil på elevernas låneiPads.
Den nya profilen innebär att AppStore tas bort och ersätts med en ny variant av appkatalog som skolan styr. I denna nya appkatalog kommer skolan att lägga ut appar som behövs för undervisning. Målet med denna insats är att minska risken för att kränkande behandling och trakasserier inträffar på skolans låneiPads.
Målet med denna insats är att elever och personal ska få kunskap om skyldigheter och rättigheter gällande Internet, med fokus på sociala medier. Eleverna ska få verktyg för att hantera situationer som kan uppkomma på denna arena. Uppföljning sker vid två tillfällen under läsåret. Fritidsverksamheten utvärderar detta under personalmöten och åk 4-6 samt 7- 9 utvärderar terminsvis vid arbetslagstillfällen. Undervisande ämneslärare, mentorer samt fritidspersonal är ansvariga för att denna insats görs, arbetslagsledarna är ansvariga för uppföljningen.
Rutiner för akuta situationer
Policy
Dalslundskolan ska vara en trygg miljö för alla, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling både i skolan och i fritidshem. All personal har god kännedom om de rutiner som finns om det skulle uppstå en situation där en elev upplever sig kränkt,
diskriminerad eller trakasserad. Personal som upptäcker eller får kännedom om någon form av kränkande behandling ingriper genast och samtalar med de inblandade för att bringa klarhet i vad som hänt. Därefter meddelas berörd mentor som ansvarar för att fortsatt utredning sker.
Befogade tillsägelser
För att upprätthålla en god skolmiljö har rektor och lärare om omständigheterna kräver det möjlighet att tillrättavisa en elev eller använda sig av andra disciplinära åtgärder. Detta framgår av följande stycke i 6 § i skolagen.
Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 § får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd enligt
första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.
Även om eleven kan uppfatta en sådan åtgärd som en kränkning är en sådan åtgärd ur lagens mening ingen kräkning.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Mentorer lyfter under mentorstiden likabehandlingsarbetet så att det är en kontinuerligt återkommande punkt att diskutera tillsammans med eleverna. Likabehandling finns som en punkt på dagordningen när arbetslagen träffas där frågor och situationer som varit aktuella kan lyftas. Detta dokumenteras i mötesprotokollet. Om det har förekommit incidenter ska detta lämnas vidare till likabehandlingsgruppen.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Elever och föräldrar kan vända sig till all personal på skolan. Den lärare eller
fritidshemspersonal som får kännedom om upplevd kränkning eller trakasserier återkopplar detta direkt till mentor och till likabehandlingsgruppen samt fritidshem om eleven vistas där.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Information om att en elev upplevt sig kränkt av en personal kan komma från elev, förälder eller annan personal på skolan. Rektorn ska då informeras direkt. Om det inte med hänsyn till barnets bästa anses olämpligt ska berörd personal även informeras. All personal är skyldig att anmäla kränkningar till skolledningen. Rektor utreder det inträffade och dokumenterar.
Vårdnadshavare informeras snarast, om möjligt samma dag. Rektor anmäler kränkningen/diskrimineringen.
Rutiner för uppföljning
Då elever upplever sig vara utsatta för kränkning är det mentorns uppgift att följa upp
ärendet. Rektor är ytterst ansvarig för att detta sker. Då personal är inblandad ansvarar rektor för att uppföljning sker. Samtal med berörd/berörda personal med eller utan medverkan av fackliga företrädare. Rektor är ytterst ansvarig.
Rutiner för dokumentation
Alla åtgärder som görs kring en diskriminerande eller kränkande handling ska dokumenteras.
All dokumentation ska göras via Vklass på
DF Respons
.Ansvarsförhållande
All personal har ett ansvar för att uppmärksamma eventuella kränkningar/trakasserier eller diskriminering samt att detta utreds och dokumenteras. Respektive skolenhets rektor är ytterst ansvarig.
Bilaga 1
Rutiner kränkande behandling och trakasserier Åkarps skolor
Beslutad 160520
Den som bevittnar händelsen:
– Samtalar med de båda parterna var för sig – Samtalar om möjligt med parterna tillsammans
– Delger mentor info. Använd fullständiga elevnamn, samt klass
– skriver in händelsen via Vklass in i DF Respons samma dag eller dagen efter.
– Likabehandlingsgruppen får kopia på anmälan i DF Respons och kan begära komplettering i ärendet.
Mentorn:
– kontaktar hemmet samma dag som händelsen inträffar, om inte annan överenskommelse finns med föräldrarna sedan tidigare
– följer upp situationen med eleverna efter 3-4 dagar och dokumenterar det i DF Respons
Rektorn:
– läser alla ärenden i DF Respons samma dag de rapporteras in.
– Tilldelar utredningsansvar till mentorer i DF Respons
– Vidtar de omedelbara åtgärder som krävs beroende på situation – Ansvarar för att uppföljning i DF Respons rapporteras in
Vid mycket allvarliga incidenter måste rektor informeras per telefon, sms och mail direkt. Detta ansvarar samtliga som får kännedom om en händelse för.
PIA BANG, REKTOR DALSLUND F-3/SÖDERVÅNG
CECILIA WICKENBERG ROSENGREN, REKTOR DALSLUND 4-6/SVANETORP ANNA MAULÉON, REKTOR DALSLUND 7-9
Bilaga 2
Dalslundskolans 4-9 trivselregler
Alla ska föregå med gott exempel.
Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade genom att visa respekt mot alla på skolan.
Det innebär exempelvis att vi använder ett vårdat språk och att vi talar till varandra istället för om varandra.
Vi visar hänsyn till varandra bl.a. genom att komma i tid, ha med oss rätt material och komma förberedda till lektioner.
Vi spottar ut tuggummin i papperskorgen, tar av ytterkläder och huvudbonader innan vi går in på lektion eller i matsalen
Alla klasser väntar utanför matsalen tills personal släpper in och alla elever är ansvariga att det ser fint ut på deras plats efter att de har ätit.
Vi ska alla ta ansvar för att hålla rent och snyggt på skolan.
Alla elever får handla i Caféet i Arken. Åk 4-6 måste gå direkt ut på rast när de handlat i Caféet.
Vi ska alla hjälpas åt att hålla våra trivselregler.
Personals anvisningar ska följas.
Mobil- och iPad-regler
"Mobilen ska inte synas och inte höras under lektionstid.”
4-6: Om detta inte följs omhändertar läraren mobilen till dagens slut. Mentor mailar hem.
7-9: Om detta inte följs omhändertar läraren mobilen till lektionens slut. Upprepas detta så mailar mentor föräldrarna.
”iPaden ska vara undanstoppad när den inte används.”
4-6: Läraren som har den första lektionen ser till att iPaden läggs i elevens låda.
Under språkval, musik, slöjd och bild läggs iPaden på bänken med baksidan uppåt.
Undantag ska beviljas av rektor (dyslexi mm).
7-9: iPaden förvaras i väskan eller läggs på bänken med baksidan uppåt.
Om reglerna inte följs så mailar mentor föräldrarna. Föräldrarna ansvarar därefter löpande för att iPaden rensas från ej skolrelaterade appar.
