1 2017-08-07
Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering
Fjäll Oscar 2017-2018 Avdelning:
2
Innehåll
Inledning, vision………3
Kartläggning/Analys………..3
Gemensamma mål för enheten………..4
I enheten, Fjäll Oscar……….5
Så här säger lagen………..6
Skollagen………7
Skollagen………8
Skollagen………9
Diskrimineringslag...…...10
Diskrimineringslag………11
Diskrimineringslag………12
Begrepp……….13
Begrepp……….14
Att göra när det inträffat………...15
Rutiner för akuta situationer……….16
Främjande/Framåtsyftande plan………...17 Bilagor:
Diskrimineringsgrunderna Incidentrapport
Anmälan
Inkludera barnen
3
Inledning
Syftet med likabehandlingsplanen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen bygger på FN:s barnkonvention och regleras av diskrimineringslagen och skollagen.
Arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har många
beröringspunkter och likheter. Det handlar i båda fallen om att arbeta för barns lika värde.
En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas.
Vision
Barnen ska lämna förskolan med en stor nyfikenhet för det fortsatta livet och lärandet samt med en tilltro till sig själva och sin omgivning.
På vår enhet ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för den personen dom är oavsett kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder.
Inget barn ska bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.
Pedagogerna ska ha ett främjande arbetssätt och barnen ska möta utmaningar utifrån deras förutsättningar och intressen.
Kartläggning/analys
Årlig revidering av likabehandlingsplanen och ett pågående jämställdhets och normarbete som går hand i hand. En årlig självskattning i normarbetet gör att vi arbetar med
diskrimineringsgrunderna på ett systematiskt sätt.
Arbetet i förskolan ska präglas av ett normkritiskt tänk inom alla områden, detta för att kunna identifiera eventuella kränkningar. Genom att pedagogerna är aktiva och har en god dialog kan man förebygga och främja att kränkningar inte sker. Alla barn är allas barn.
Stort fokus läggs på att hjälpa barnen att bygga upp en positiv självbild och delaktighet under förskoleåren.
4
Gemensamma mål för enheten
Alla barn/vuxna ska alltid oavsett situation få behålla sin värdighet
Alla som kommer till våra förskolor ska känna sig välkomna, respekterade och sedda.
Vårt arbetssätt/metoder
Vi tänker på hur vi tilltalar barnen.
Vi respekterar pågående lekar och hjälper nytillkomna barn in i aktiviteter.
Vi frågar ”vad hände” och för en dialog med berörda barn, istället för att kritisera.
Vi tar oss tid att samtala med alla barn som är inblandade i en konfliktsituation.
Vi ingriper alltid när ett barn blir kränkt.
Vi lyssnar alltid på barnen och bekräftar dem.
Vi lägger särskild vikt vid att samtala kring rutinsituationer.
Vi för en dialog med vårdnadshavare vid hämtning och lämning.
Vi hälsar på barnen med deras namn och uppmärksammar även de barn som inte är närvarande.
Vi använder oss alltid av ett bra och korrekt språkbruk.
Vi välkomnar alla som kommer till förskolan med ett vänligt och trevligt bemötande genom att vi hälsar och frågar vad vi kan hjälpa till med.
Vi använder bland annat Start o Stegvis som ett verktyg i vårt likabehandlingsarbete.
Vi inkluderar alla.
Vi arbetar aktivt med normarbetet och vågar ifrågasätta våra normer samt gör en årlig självskattning.
5
I enheten, Fjäll Oscar ska vi:
Göra allt vi kan för att förebygga och förhindra att barn och vuxna utsätts för diskriminering eller kränkande behandling.
Förankra genom att informera all personal som vistas på våra förskolor om vår Likabehandlingsplan och normarbete. Detta gäller för nyanställda och vikarier.
Kontinuerliga samtal på pedagogiska möten, avdelningsplaneringar, arbetsplatsträffar.
Informera alla föräldrar om vår likabehandlingsplan och normarbete genom t.ex.
föräldramöten utvecklingssamtal och föräldradialog.
Involvera barnen i likabehandlingsarbetet genom att hitta lämpliga arbetssätt som belyser olika delar av likabehandlingsplanen. Genom arbete med t.ex. bilder/böcker, sagor, samtal, rollekar görs barnen medvetna om allas lika rätt.
Arbeta vidare med normkreativitetsarbetet med våra normrepresentanter, arbetet är en lång process över tid.
Gå igenom grupp/ individ vid våra kvällsplaneringar. Normrepresentanterna ansvarar för en del av APT med aktiviteter eller kollegialt lärande.
Kartlägga platser/ rum där ev. kränkningar och diskrimineringar kan förekomma, enl.
DO:s Husmodell.
Varje arbetslag ska ange mål för det förebyggande och främjande arbetet.
Likabehandlingsplanen och normarbetet ska vara systematiskt och regelbundet följas upp.
Årlig självskattning av varje avdelning för att identifiera områden som behöver utvecklas.
6
Lokal handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling.
Så här säger lagen:
Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen
Från och med den 1 januari 2017 gäller nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. De nya reglerna gäller för förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen och finns i diskrimineringslagen. Skollagens regler om aktiva åtgärder mot kränkande behandling har inte ändrats.
Reglerna om aktiva åtgärder mot diskriminering finns i 3 kapitlet diskrimineringslagen. För förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen är en av nyheterna i diskrimineringslagen att skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder har utvidgats till att omfatta alla diskrimineringsgrunder.
Arbetet med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Nytt är också en skyldighet att genomföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande ramverk. Det har också införts en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation.
Du kan läsa om fler nyheter och vad lagändringen innebär på Diskrimineringsombudsmannens (DO) webbplats
Skollagens regler om aktiva åtgärder mot kränkande behandling har inte ändrats
I 6 kapitlet skollagen finns regler om aktiva åtgärder mot kränkande behandling. Dessa regler har inte ändrats. Det innebär att huvudmannen för en förskola, skola eller annan verksamhet som regleras i skollagen även fortsättningsvis är skyldig att se till att det i varje verksamhet (till exempel i varje förskola eller skola) bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen ska se till att det dels genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling, dels årligen upprättas en plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever samt en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Det finns i 6 kapitlet skollagen också regler om förbud mot kränkande behandling och repressalier och om skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Dessa regler har inte heller ändrats.
Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling
Den 1 januari 2017 ändrades också förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Förordningen reglerar från och med den 1 januari 2017 endast barns och elevers deltagande i arbetet med planen mot kränkande behandling. Förordningens rubrik har ändrats till förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling. Barns och elevers deltagande i arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering regleras från och med den 1 januari 2017 i diskrimineringslagen.
7
Skollagen 2010
Målinriktat arbete
En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16 §§.
Att förebygga och förhindra trakasserier 15 §
En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.
Likabehandlingsplan 16 §
En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §.11kap. SFS 2008:567
Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde
1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.
Diskriminering
2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).
Definitioner
3 § I detta kapitel avses med
– elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag,
-barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap.,– personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och
– kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan.
8 Ansvar för personalen
5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter
som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.
Prop. 2009/10:165 41 Aktiva åtgärder Målinriktat arbete
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande
sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
Förbud mot repressalier
11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.
Skadestånd
12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11
§ ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.
Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.
9 Rättegången
13 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i
rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.
Bevisbörda
14 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9
§ eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.
Rätt att föra talan
15 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får
myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.
När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak.
16 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen.
10
Diskrimineringslag (2008:567)
1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958).
Lagens innehåll
2 § Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra inledande bestämmelser. I andra kapitlet finns bestämmelser om förbud mot diskriminering och repressalier. I tredje kapitlet finns bestämmelser om aktiva åtgärder. I fjärde kapitlet finns bestämmelser om tillsyn. I femte kapitlet finns bestämmelser om ersättning och ogiltighet. I sjätte kapitlet finns bestämmelser om rättegången.
4 § I denna lag avses med diskriminering
1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till
- de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
- varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
- andra omständigheter av betydelse,
4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,
5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 6. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Lag (2014:958).
11 Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
5 § I denna lag avses med
1. kön: att någon är kvinna eller man,
2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande,
4. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,
5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd.
Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Lag (2014:958).
Målinriktat arbete
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8§§.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen ska eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
12 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskole enhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.
13
Begrepp
Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn.
Indirekt diskriminering
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara
- fysiska(slag, knuffar)
- verbala(hot, svordomar, öknamn)
- psykosociala(utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) - texter och bilder(teckningar, lappar och fotografier)
Trakasserier
är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med:
• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsvariation
• sexuell läggning.
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• ålder
Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en vårdnadshavares sexuella läggning, funktionsvariation m.m.
14
Kränkande behandling
är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret.
Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling p.g.a. att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling
Förskolan måste agera
Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon anställd får kännedom om att ett barn känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Förskolan måste utreda vad som har hänt och vidta de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar.
Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör.
15
Att göra när det inträffat eller finns misstanke:
Om kränkningar mellan barn uppstår agerar vi på följande sätt:
Alla vuxna som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende skall reagera med samtal med de berörda barnen. Vårdnadshavare informeras om vad som hänt vid den dagliga kontakten. Arbeta aktivt med att förhindra kränkningar.
Vid upprepande kränkningar:
Pedagog och vårdnadshavare träffas och beslutar om en lösning och bestämmer en tid för uppföljningssamtal. Deltagande pedagog dokumenterar händelsen och överenskommelsen.
Om kränkningar fortsätter:
Tas kontakt med förskolechef som efter dialog med vårdnadshavaren beslutar om vidare åtgärder och uppföljning.
Förskolechef ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att dokumentation förvaras.
Om kränkningar uppstår från personal eller andra vuxna, agerar vi på följande sätt:
Vi tar barnets parti genom att alltid hävda barnets okränkbarhet (Lpfö 98) Samtlig personal som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende skall ta upp händelsen så snart som möjligt med den det berör.
Vid upprepade händelser:
Tas alltid kontakt med förskolechef.
Förskolechef samtalar med berörd part som får ge sin version av händelsen.
Förskolechef beslutar om eventuella åtgärder och uppföljning.
Förskolechef ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att dokumentation förvaras.
Om grov kränkning sker:
Tas genast kontakt med förskolechefen, som beslutar om eventuell anmälan till socialtjänst eller polis. Förskolechef informerar vårdnadshavaren.
Förskolechef ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att dokumentation förvaras
16
Rutiner för akuta situationer
Personalens agerande, ansvarsfördelning, uppföljning och dokumentation
Barn - Barn
1. Om ett barn utsätts för kränkande behandling av ett annat barn, skall berörd personal i första hand lösa problemet genom samtal med den/de inblandade 2. Personalen ska tala med barnet om hur vi vill att man behandlar och bemöter varandra på vår förskola
3. Personalen ska iaktta och stödja barnet så det inte hamnar i liknade situationen utan att det blir en positiv kamrat/relationsutveckling.
4. Informerar vårdnadshavare om vad som inträffat och hur vi löst det.
5. Dokumentation görs av personal som fyller i blanketten för tillbud - olycksfall.
6. Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall förskolechef/rektor underrätta arbetsmiljöverket.
7. Uppföljning görs av förskolechef tillsammans med berörd personal
Vuxen – Barn,
1. Den som uppmärksammar en kränkande handling skall utan dröjsmål
prata med vederbörande, kontakta förskolechef samt göra en anmälan om tillbud - olycksfall.
2. När arbetsledaren får vetskap om vad som hänt ska en utredning startas och nödvändiga åtgärder vidtas. Uppföljning görs av förskolechefen.
3. Förskolechef/rektor underrättar vårdnadshavare när barn är inblandat.
Om det finns behov ska handlingsplan upprättas för det barn som blivit kränkt.
4. Anmälan till förvaltningschef görs av förskolechef.
5. Beslut om disciplinär åtgärd görs av förvaltningschef.
6. Om kränkningen är att betrakta som en brottslig handling, ska arbetsledningen polisanmäla.
Samverkan, kommunikation och förankring
• hos personal
• hos vårdnadshavare
• hos barnen
Förskolechef ansvarar för att planen följs upp 1gång/år.
17
Främjande/framåtsyftande plan Förskolans vision:
Barnen ska lämna förskolan nyfikna på det fortsatta livet och lärandet och med en tilltro till sig själva och sin omgivning. På vår enhet ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det dem är oavsett kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår enhet ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.
Vi möter barnen utifrån de individer de är och deras individuella behov, där de bl.a. inte begränsas av normer. Vi får varje barn att känna sitt eget värde och förståelse för allas lika värde.
Förskolan ska präglas av respekt för individen och allt levande, där ingen blir utsatt för kränkning eller trakasserier.
Kartläggning och nulägesanalys
Årlig revidering av likabehandlingsplanen. Höstens första APT och studiedag arbetar förskolechef och pedagoger med att revidera likabehandlingsplanen. Vi ser över om planen följer eventuella förändringar i lagen och styrdokument.
Det ska vara ett levande dokument som kan utvärderas flera gånger om året om så önskas, Det ska även finnas möjlighet att utveckla eller ändra målen.
Husmodellen
Självskattning i normarbetet Personalens kompetens
Är en del av det som gör att vi håller likabehandlingen systematiskt.
Husmodellen inne/ute:
Lägenheten: Vad signalerar det? Kök, dockor, det som sker i ett hem. Vad kalla det, göra det tydligt? Även ett rum där man kan dela upp barnen till olika verksamhet och vid behov.
Tillsyn, vi tänker på vilka barn som är där, är det mycket så stänger vi det rummet då samma tillsyn inte blir lika möjlig. Vi ser att fördelningen flickor/pojkar i det rummet är ganska så lika.
Samlingsrummet – där samlas vi för bokläsning, samling och olika aktiviteter, fria såsom planerade. ”Legohörnan”, lugnare bygg lek.
Det stora lekrummet, där har vi just nu bilar, tåg och klossbyggande. Även dans och rörelse rum.
Vi diskuterar rummen och kommer fram till att vi vill göra rummen tydligare i uppdelningen av lek, utveckla de olika lekaktiviteterna så de blir inbjudande, mer utvecklande och väcker nyfikenhet och lust. Vi vill skapa än mer tydliga mötesplatser för barnen för lek och lärande.
Vi vill ge möjlighet till att skapa relationer, samarbete och respekt för varandra och för förskolans miljö.
Vad gäller uppdelning av pojkar och flickor i rum och lekaktivitet så kan vi se en ganska jämn fördelning. Där det skiljer sig är att pojkarna leker mer med bilar och tåg.
18 Vad gäller huset i sin helhet så har vi möjlighet till uppsyn då det är ganska öppet och har fönster in till angränsande rum.
I våra tankar om i vilka rum vi vuxna är så kommer vi fram till att det just blir så viktigt var vi är i en småbarnsgrupp, då barnen ofta är där vi är. Vi inser att vi bör tänka på detta mer och fördela oss och både starta upp och ”bevara” leken längre genom att befinna oss vid olika stationer.
Vad gäller vilka lekar vi uppmuntrar till så känner vi mer att vi ofta utgår från barnens intressen, vi hakar på det de initierar och ser möjlighet att utveckla leken. Ibland är det dock vi som inleder en lek då vi ser att behov och möjlighet finns.
Fler avdelningar väljer att ha en ritning på avdelning, för att lättare göra en kartläggning.
Så här arbetar vi främjande och förebyggande:
Vi arbetar med miljön och att kunna ha uppsikt över vad som sker i barngruppen.
Vi är lyhörda, observanta och närvarande i barngruppen.
Vi inser vikten av vårt förhållningssätt både gentemot barnen och varandra, och inser rollen som förebilder.
Vi erbjuder möjligheter till varierade aktiviteter där vi inte begränsar barnens val.
Vi bejakar olikheter utifrån ett normkreativt förhållningssätt.
Vi är uppmärksamma på och tar avstånd från olika typer av kränkningar. Bl.a. genom att vi kontinuerligt reflekterar och samtalar kring vårt förhållningssätt och diskuterar vad som kan vara kränkande och vid vilka situationer det kan uppstå (vid tillsägelse, matsituation, toalett, tambur, vara lyhörd för varje barns individuella utveckling m.m.). Vi pedagoger arbetar för att utveckla vårt förhållningssätt vad gäller hur vi ser på flickor och pojkar (genus), olika
ursprung och olika religiösa tillhörighet.
Vi använder oss av handdockor, flanosagor och böcker för att öva inlevelse och empati.
Vi använder oss av Start och Stegvis som syftar till att utveckla barns sociala och emotionella färdigheter.
Vi erbjuder möjligheter till varierade aktiviteter och inte begränsa barnens val.
Vi pedagoger är närvarande och lyssnar in varje individ, respektera och bejaka olikheter.
19
Mål och konkreta åtgärder:
Vi vill att barnen utvecklar sin egen identitet och även sin förmåga att fungera i grupp, visa hänsyn till varandra och förstå rättigheter och skyldigheter.
På individnivå vill vi att de utvecklar en tillit till sig själva och sin förmåga, få dem att känna trygghet, också utveckla sin förmåga att uttrycka sig, sina tankar och åsikter, känna att de har inflytande.
Att vi är lyhörda och delaktiga i vad som sker i barngruppen, vad barnen uttrycker och ser när vi behöver vägleda och ge stöd.
• Förebygga alla former av kränkande behandling och att barnen tar hänsyn till varandra och utvecklar empati.
• Att barnen utvecklar förståelse för alla människors lika värde, oavsett kön, ursprung, religiös tillhörighet etc.
• Att barnen lär sig lösa konflikter och förhandla.
• På förskolan ska alla känna sig trygga och respekterade för den de är.
• Att barnen ska utvecklas utifrån de individer de är, bland annat där de inte begränsas av traditionella könsrollsmönster.
Så här ska vi nå dom:
Vi kommer att använda oss av Babblarna i vårt tema för hösten. Här kommer Babblarnas olika egenskaper och olikheter att hjälpa oss i vårt arbete att belysa att vi alla är olika, lika värda och att alla ska med. Vi möter här barnen i deras intresse för Babblarna.
Genom att vara delaktiga och se vad som sker i barngruppen, vilka intressen som barnen uttrycker och bemöta och bejaka deras initiativ. Vid behov dela upp barnen i mindre grupper.
Vi är med och vägleder där det behövs i situationer och konflikter som kan uppstå i en småbarnsgrupp. Här gäller det att vi är närvarande. Öva i sig i turtagning, upptaget, ledigt.
Vi utformar och analyserar miljön utifrån aspekten att ha uppsyn över barnen, för att se vad som sker i barngruppen. Även utifrån aspekten att erbjuda barnen valmöjligheter och inte begränsa.
Vi bekräftar barnens känslor och att alla känslor är tillåtna. Vi kommer också arbeta med Start som syftar till att utveckla barnens sociala och emotionella färdigheter.
Få barnen att känna sig sedda, bekräftade och respekterade. Vi ser barnen som individer och är lyhörda för den de är. Vi respekterar barnens olikheter och lika värde.
Vi arbetar med konfliktlösning och vi är därför i barnens närhet så att vi ser vad som händer i barngruppen. Vi har en roll som förebilder där vi synliggör och vägleder barnen ned att lösa konflikter via samtal. Vi är också lyhörda och ger barnen möjlighet till att lösa konflikten själva. Vi visar de yngre barnen möjligheten att verbalisera ”stopp” och ”nej” om det är något de inte vill.
Vi tänker på utformningen av miljön så att vi har uppsyn över barngruppen. Vi skapar även lekmiljöer oberoende av kön.
20 Som personal är vi lyhörda och stötta barnen i de situationer som de behövs. Vi arbetar aktivt för en trygg miljö på förskolan.
Genom god kontakt med vårdnadshavare och uppmuntran till delaktighet.
Vi uppmuntrar barnen att visa omtanke och medkänsla genom att kunna dela med sig.
Vi över upptaget, ledigt, regler och turordning.
Vi är lyhörda och ser barnen som förhandlare i lek och olika situationer som kan uppstå. Vi ser här det kompetenta barnet, vi avvaktar och sr om barnet behöver stöd i förhandlingen. Vi ger också barnen, via lek m.m, möjlighet att öva sig i förhandling.
Vem ansvarar att det blir gjort och när:
Vi är gemensamt ansvariga i personalgruppen. Genom reflektioner och observationer har vi kontinuerliga uppföljningar vid våra måndagsmöten.
Vi reflekterar över vårt förhållningssätt, över barngruppens behov och utveckling och också över vår miljö.
I samråd med förskolechef.
21
Uppföljning, utvärdering och dokumentation:
22 Etnisk
tillhörighet
Religion Funktioner Sexuell läggning
Könsöverskridan de
identitet/uttryc k
Ålder Kön
Att förvänta sig ett specifikt sätt att leva, vissa åsikter, kompetens er eller värderingar som kopplar till viss etnicitet.
Eller förvänta sig svenskhet och svensk
”livsstil” av alla. Att bara ha bilder, dockor, böcker etc på vita människor.
Att förvänta sig allas firande av kristna högtider.
Att
förskoleåret s
traditioner (skapande, teman, projekt) endast är kopplade till kristen och eller protestantis k-svensk tradition.
Att se
funktionsnedsättni ng som problem och/eller
problematisera en person med funktionsnedsättni ng. Att farmställa personer med funktionsnedsättni ng som avvikare och annorlunda.
Att förvänta sig
heterosexuali tet hos vuxna, att spekulera i heterosexuell kärlek mellan barn som leker
tillsammans.
Att förvänta sig att barnen tar
traditionella könsroller i familjelek.
Att
könskategorisera människor utifrån kläder eller utseende dvs måna om att kalla personer, figurer, sagodjur etc för han eller hon, att lägga vikt vid att alltid ta reda på könsidentitet.
Att koppla låg ålder till
inkompete ns och högre ålder till kunnande och rätt att bestämma.
Att bekräfta barns tal om att vara stor och duktig utan att nyansera eller ifrågasätta.
Att nedvärder a yngre barn och visa deras svaga kompetens genom att t ex ofta
Att kategorise ra barnen efter kön (kill och tjejgruppe r),
varannan tjej, kille på
samlingen, att
förvänta sig att ett barn alltid vill bli kallad kille/tjej, att förvänta sig viss smak och vissa intressen bara för att barnet är
tjej/kille.
23
24
25
26
