Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Stockholms universitet www.su.se/slabafinety/finska
Avdelningen för finska
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Finska för modersmålslärare I B, 15 hp (FAB612)
Textgenrer och skriftlig kommunikation, 7,5 hp
• Heikkinen, Vesa & Voutilainen, Eero & Lauerma, Petri & Tiililä, Ulla & Lounela, Mikko 2012. Genreanalyysi. Tekstilajitutkimuksen käytäntöä. Helsingfors:
Kotimaisten kielten keskus. (Valda delar, tillgänglig elektroniskt http://scripta.kotus.fi/www/verkkojulkaisut/julk29/Genreanalyysi.pdf)
• Heikkinen, Vesa (red.) 2012. Genreanalyysi. (Valda delar.)
• Lohtaja-Ahonen, Sirke & Kaihovirta-Rapo, Minna 2012. Tehoa työelämän viestintään. Puhu kuulijalle, kirjoita lukijalle. Helsingfors: Sanoma Pro.
• Oja, Outi 2017. Kohti kokonaisvaltaista tulkintaa. Helsingfors: Art House. (Valda delar.)
• Oja, Outi 2014. Kurskompendium: Tekstilajien teoriaa ja käytäntöä. Textstudier.
Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Stockholms universitet. (Tillgänglig elektroniskt.)
• Svinhufvud, Kimmo 2016. Kokonaisvaltainen kirjoittaminen. Helsingfors: Art House.
• Material som meddelas/delas ut i samband med undervisningen.
Referensmaterial
• Iisa, Katariina & Oittinen, Hannu & Piehl, Aino 2012. Kielenhuollon käsikirja.
Helsingfors: Yrityskirjat.
Språkdidaktik i ett flerspråkighetsperspektiv, 7,5 hp
• Axelsson, M. 2012. ”Flerspråkighet och lärande”. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I.
(red), Svenska som andraspråk, s. 547–578.
• Bergroth, M. & Björklund, S. 2013. ”Kielikylpyopetuksen tutkimustuloksia Suomessa”. I. Tainio, L. & Harju-Luukkainen, H. (red.), s. 91–114.
• Bijvoet, E. & Fraurud, K. 2012. ”’Rinkebysvenska’ och andra konstruktioner av språkliga variation i dagens flerspråkiga Sverige”. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I.
(red), Svenska som andraspråk, s. 369–396.
• Boyd, S. & Bredänge, G. 2012. ”Attityder till brytning – exemplet utländska lärare i svenska skolor”. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red), Svenska som andraspråk, s.
437–458.
• Cummins, J. 2017. Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid.
Stockholm: Natur och Kultur. (Valda delar: Läs i Del 1: Sid. 41–66, kapitel 2, och sid. 121–157, kapitel 5.
• García, O., Zakharia, Z. & Otcu, B. 2013. ”Bilingual Community Education: Beyond Heritage Language Education and Bilingual Education in New York”. I: García, O., Zakharia, Z. & Otcu, B. (red.), Bilingual Community Education and Multilingualism, s. 3–42. Bristol, Buffalo & Toronto: Multilingual Matters.
• Gynne, A. (2017). ”’Hans saknar lanttulaatikko’ – Språkande och kulturella
vardagspraktiker i en sverigefinsk minoritetsskola”. I: Lahdenperä, P. & Sundgren, E.
(red.), Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet, Kapitel 8.
Stockholm: Liber.
• Haglund, C. 2007. ”Flerspråkighet, institutionell ordning och sociokulturell förändring i det senmoderna Sverige”. Nordand, 2 (2), 7–23. (16 s.)
• Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) 2012. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
• Lainio, J. 2013a. ”Modersmåls erkända och negligerade roller”. I: Olofsson, Mikael (red.) 2013. Symposium 2012. Lärarrollen i svenska som andraspråk, s. 66–96.
Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
• Lainio, J. 2013b. ”Review article: Björklund, Krister 2012. Suomalainen,
ruotsalainen vai ruotsinsuomalainen? Ruotsissa asuvat suomalaiset 2000-luvulla”.
Tutkimuksia A41. Turku: Siirtolaisuusinstituutti. 88 s. I: Siirtolaisuus/Migration 1/2013, 51-54. 4 s. Tillgänglig elektroniskt:
http://www.migrationinstitute.fi/files/pdf/siirtolaisuus-migration/2013-1.pdf.
• Lehtinen, J. 2010. ”’Kaikki kuvatkin on sellaisia: isä, äiti ja lapsi’:
Heteronormatiivisuus eri koulutusasteilla”. I: Suortamo, M., Tainio, L., Ikävalko, E., Palmu, T. & Tani, S. (red.). Sukupuoli ja tasa-arvo koulussa. Jyväskylä: PS-
kustannus, s. 87–110. (Opettajan vuosi).
• Norberg Brorsson, B. & J. Lainio 2016. ”Flerspråkiga elever och deras tillgång till utbildning och språk i skolan”. Lisetten 1/2016, s. 10–13. Föreningstidning för Riksförbundet Lärare i Svenska som Andraspråk.
• Palojärvi, A., Å. Palviainen & K. Mård-Miettinen 2016. På finska och svenska – Tvåspråkig pedagogik i daghem och förskola/Suomeksi ja ruotsiksi – Kaksikielistä pedagogiikkaa päiväkodissa. Jyväskylän Yliopisto.
• Runfors, A. 2009. ”Modersmålssvenskar och vi andra. Ungas språk och
identifikationer i ljuset av nynationalism”. Utbildning & Demokrati 18 (2), 105–126.
Tillgänglig elektroniskt: https://www.oru.se/globalassets/oru-
sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2009/nr-2/ann- runfors---modersmalssvenskar-och-vi-andra---ungas-sprak-och-identifikationer-i- ljuset-av-nynationalism.pdf.
• SOU 2017:91. Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering. (Tillsammans med utredningssekreterarna Moa Nordin och Sari Pesonen.) Utbildningsdepartementet, Stockholm. (Ca 650 sidor.) http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2017/11/sou- 201791/
• Vaattovaara, J. (2008). ”Meän identiteetti”. I: Routarinne, S. & Uusi-Hallila, T (red.).
Nuoret kielikuvassa: kouluikäisten kieli 2000-luvulla, 81–84. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, (Tietolipas).
• Tillkommer ca diverse utredningstexter, styrdokument och kursplaner. Aktuella styrdokument (läroplaner, kursplaner och dyl.) för samtliga skolformer finns att hämta på Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/laroplaner- kursplaner-amnesplaner.
Referensmaterial
• Andersson, F. 2011. Homosexualitet i skolan. En enkätbaserad studie om lärares arbete kring homosexualitet i skolan. Examensarbete. Lärarutbildningen, Malmö högskola. Tillgänglig elektroniskt:
https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/10926/Homosexualitet%20i%20skolan.p df?sequence=1&isAllowed=y.
• Björklund, K. 2012. Suomalainen, ruotsalainen vai ruotsinsuomalainen? Ruotsissa asuvat suomalaiset 2000-luvulla. Tutkimuksia A41. Turku: Siirtolaisuusinstituutti.
Tillgänglig elektoriniskt: http://www.migrationinstitute.fi/files/pdf/a41- ruotsinsuomalaiset-bjorklund-siirtolaisuusinstituutti.pdf.
• Brotherus, A., Kopisto, K. & Paavola, H. 2011. ”Joustava esi- ja alkuopetus monikulttuurisessa toimintaympäristössä - avauksia tutkimuksellisen
kehittämistoiminnan tarkasteluun”. I: Tainio, L., Juuti, K., Kallioniemi, A., Seitamaa- Hakkarainen, P. & Uitto, A. (red.). Näkökulmia tutkimusperustaiseen opetukseen:
Ainedidaktisia tutkimuksia 1. Helsinki: Suomen ainedidaktinen tutkimusseura ry, s.
23–36.
• Bunar, N. 2010. Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådets rapportserie 6, 2010. Vetenskapsrådet. (ca 50 sidor enligt lärares anvisning) Tillgänglig elektroniskt:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b5f/1529480533281/Nyanla enda-och-laerande_VR_2010.pdf.
• György-Ullholm, K. 2010. Same Mother Tongue – Different Origins: Implications for Language Maintenance and Shift among Hungarian Immigrants and their Children in Sweden. Dissertations in Bilingualism, 20. Centre for Research on Bilingualism, Stockholm University.
• Huss, Leena 2008. ’Let’s begin with the youngest!’ Minority language revitalisation through preschool. I: Camilleri, Antoinette (red.): Whole School Language Profiles and Policies. Publication from the ENSEMBLE project. Graz: The European Centre
for Modern Languages. Tillgänglig elektroniskt:
http://archive.ecml.at/mtp2/ensemble/results/Huss.htm.
• Johansson, A. 2015. Det var en gång en garderob… En narrativ studie om tre män i tjugoårsåldern och deras upplevelser av att bryta mot normerna i en heteronormativ skolmiljö. Examensarbete. Akademin för utbildning och ekonomi. Avdelningen för utbildningsvetenskap, Högskolan i Gävle. Tillgänglig elektroniskt: http://hig.diva- portal.org/smash/get/diva2:842247/FULLTEXT01.pdf
• Larpe, K. 2013. Skolan som heteronormativt sammanhang. En kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som definierar sig själva som hbtq. Uppsats.
Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro Universitet.
Tillgänglig elektroniskt: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:626062/FULLTEXT01.pdf
• Little, D., Leung, C. & Van Avermaet, P. (red.) 2014. Managing diversity in
education. Languages, policies, pedagogies. Bristol, Buffalo & Toronto: Multilingual Matters.
• Muhonen, A. 2014. Error errot lataa patteri. From language alternation to global multilingual repertoires in Finnish youth radio programs in Finland and Sweden.
Studia Fennica Stockholmiensia, 11. Stockholm University. 6–150.
• Norberg-Brorsson, B. & Lainio, J. 2015. Flerspråkiga elever och deras tillgång till utbildning och språk i skolan. Implikationer för lärarutbildningen. I serien: Litteratur och Språk. Eskilstuna/Västerås, Mälardalens högskola.
• Routarinne, S. & Uusi-Hallila, T. (red.) 2008. Nuoret kielikuvassa: kouluikäisten kieli 2000-luvulla. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. (Tietolipas).
• Skolverket 2011. Greppa språket.
• Stroud, C. 2012. ”Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp”. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk, s. 313–
342.
• Sundgren, E. (red.) 2013. Sociolingvistik. 2:a upplagan. Stockholm: Liber.
• Tainio, L. 2012. Gender in Finnish school textbooks for basic education. I: Cultural practices and transitions in education. Tolonen, T., Palmu, T., Lappalainen, S. &
Kurki, T. (red.). London: The Tufnell Press, s. 211–225.
• Tainio, L., Juuti, K., Kallioniemi, A., Seitamaa-Hakkarainen, P. & Uitto, A. (red.) 2011. Näkökulmia tutkimusperustaiseen opetukseen: Ainedidaktisia tutkimuksia 1.
Helsinki: Suomen ainedidaktinen tutkimusseura ry.
• Tainio, L. & Grünthal, S. 2012. ”Language and literature education: Principles and reflections of mother tongue and literature”. I: Niemi, H., Toom, A. & Kallioniemi, A.
(red.). Miracle of Education: The Principles and Practices of Teaching and Learning in Finnish Schools. Rotterdam: Sense Publishers, s. 149–160.
• Tuomela, V. 2002. Modersmålsundervisning – en forskningsöversikt. Bilaga till Skolverkets rapport Flera språk – fler möjligheter.
• Kielitoimiston ohjepankki. Kotimaisten kielten keskus 2015.
http://www.kielitoimistonohjepankki.fi/
• Kielitoimiston sanakirja. Kotimaisten kielten keskus 2017.
http://www.kielitoimistonsanakirja.fi
• WordFinder (nås via Stockholms universitetsbiblioteks webbplats)
