• No results found

Finska II, GN, 30 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET FAB 200 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska VT 2008 AVDELNINGEN FÖR FINSKA

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Finska II, GN, 30 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET FAB 200 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska VT 2008 AVDELNINGEN FÖR FINSKA"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Finska II, GN, 30 hp

Efter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att:

• utveckla språkfärdigheten i finska och inhämta fördjupade kunskaper om finskans struktur samt finsk språkvård och stilistik,

• inhämta grundläggande kännedom om finsk folkdiktning och Kalevala, den finlandssvenska litteraturens historia och den sverigefinska litteraturen,

• inhämta praktisk kännedom om finsk litteratur samt utveckla färdighet att analysera litterära texter,

• inhämta kunskaper om finskan som andraspråk,

• inhämta grundläggande kunskaper om finska språkets utveckling och varieteter.

***

Delkurs 1: Skriftlig framställning, 6 hp

Efter genomgången delkurs ska du

1. ha utvecklat språkfärdigheten i finska och

2. ha fördjupade kunskaper om finsk språkvård och stilistik

Examinationsform Skriftlig examination Betygskriterier

A

Studenten har på ett utmärkt sätt utvecklat språkfärdigheten i finska och har utmärkta fördjupade kunskaper om finsk språkvård och stilistik.

B

Studenten har på ett mycket bra sätt utvecklat språkfärdigheten i finska och har mycket bra fördjupade kunskaper om finsk språkvård och stilistik.

C

Studenten har på ett bra sätt utvecklat språkfärdigheten i finska och på ett bra sätt inhämtat fördjupade kunskaper om finsk språkvård och stilistik.

D

Studenten har på ett tillfredsställande sätt utvecklat språkfärdigheten i finska och har tillfredsställande fördjupade kunskaper om finsk språkvård och stilistik.

(2)

E

Studenten har på ett grundläggande sätt utvecklat språkfärdigheten i finska och har grundläggande fördjupade kunskaper om finsk språkvård och stilistik.

Fx

Studenten har på ett otillräckligt sätt utvecklat språkfärdigheten i finska och har otillräckliga fördjupade kunskaper om finsk språkvård och stilistik.

F

Studenten har på ett helt otillräckligt sätt utvecklat språkfärdigheten i finska och har helt otillräckliga fördjupade kunskaper om finsk språkvård och stilistik.

Delkurs 2: Litteraturhistoria, 4 hp

Efter genomgången delkurs ska du

1. ha grundläggande kännedom om finsk folkdiktning och Kalevala, den finlandssvenska litteraturens historia och den sverigefinska litteraturen

Examinationsform Skriftlig examination

A

Studenten har utmärkt grundläggande kännedom om finsk folkdiktning och Kalevala, den finlandssvenska litteraturens historia och den sverigefinska litteraturen.

B

Studenten har mycket bra grundläggande kännedom om finsk folkdiktning och Kalevala, den finlandssvenska litteraturens historia och den sverigefinska litteraturen.

C

Studenten har bra grundläggande kännedom om finsk folkdiktning och Kalevala, den finlandssvenska litteraturens historia och den sverigefinska litteraturen.

D

Studenten har tillfredsställande grundläggande kännedom om finsk folkdiktning och Kalevala, den finlandssvenska litteraturens historia och den sverigefinska litteraturen.

E

Studenten har grundläggande grundläggande kännedom om finsk folkdiktning och Kalevala, den finlandssvenska litteraturens historia och den sverigefinska litteraturen.

(3)

Fx

Studenten har otillräcklig grundläggande kännedom om finsk folkdiktning och Kalevala, den finlandssvenska litteraturens historia och den sverigefinska litteraturen

F

Studenten har helt otillräcklig grundläggande kännedom om finsk folkdiktning och Kalevala, den finlandssvenska litteraturens historia och den sverigefinska litteraturen.

Delkurs 3: Finsk litteratur, 2 hp

Efter genomgången delkurs ska du

1. ha praktisk kännedom om finsk litteratur

2. ha utvecklat färdighet att analysera litterära texter

Examinationsform

Muntlig examination, obligatorisk närvaro Betygskriterier

G

Studenten har god praktisk kännedom om finsk litteratur och har på ett bra sätt utvecklat färdighet att analysera litterära texter.

U

Studenten har inte tillräcklig praktisk kännedom om finsk litteratur och har inte på ett tillräckligt sätt utvecklat färdighet att analysera litterära texter.

Delkurs 4: Finskans struktur, 6 hp

Efter genomgången delkurs ska du

1. ha fördjupade kunskaper om finskans struktur Examinationsform

Skriftlig examination

(4)

A

Studenten har utmärkta fördjupade kunskaper om finskans struktur.

B

Studenten har mycket bra fördjupade kunskaper om finskans struktur.

C

Studenten har bra fördjupade kunskaper om finskans struktur.

D

Studenten har tillfredsställande fördjupade kunskaper om finskans struktur.

E

Studenten har grundläggande fördjupade kunskaper om finskans struktur.

Fx

Studenten har otillräckliga fördjupade kunskaper om finskans struktur.

F

Studenten har helt otillräckliga fördjupade kunskaper om finskans struktur.

Delkurs 5: Variation i finskan, 6 hp

Efter genomgången delkurs ska du

1. ha grundläggande kunskaper om finska språkets utveckling och varieteter Examinationsform

Skriftlig examination

(5)

Betygskriterier

A

Studenten har utmärkta grundläggande kunskaper om finska språkets utveckling och varieteter.

B

Studenten har mycket bra grundläggande kunskaper om finska språkets utveckling och varieteter.

C

Studenten har bra grundläggande kunskaper om finska språkets utveckling och varieteter.

D

Studenten har tillfredsställande grundläggande kunskaper om finska språkets utveckling och varieteter.

E

Studenten har grundläggande grundläggande kunskaper om finska språkets utveckling och varieteter.

Fx

Studenten har otillräckliga grundläggande kunskaper om finska språkets utveckling och varieteter.

F

Studenten har helt otillräckliga grundläggande kunskaper om finska språkets utveckling och varieteter.

Delkurs 6: Finska som andraspråk, 6 hp

Efter genomgången delkurs ska du

1. ha kunskaper om finskan som andraspråk Examinationsform

Skriftlig examination

(6)

Betygskriterier

A

Studenten har utmärkta kunskaper om finskan som andraspråk.

B

Studenten har mycket bra kunskaper om finskan som andraspråk.

C

Studenten har bra kunskaper om finskan som andraspråk.

D

Studenten har tillfredsställande kunskaper om finskan som andraspråk.

E

Studenten har grundläggande kunskaper om finskan som andraspråk.

Fx

Studenten har otillräckliga kunskaper om finskan som andraspråk.

F

Studenten har helt otillräckliga kunskaper om finskan som andraspråk.

***

Betyg på hel kurs

På de delkurser som betygsatts enligt den tvågradiga skalan UG måste betyget G ha uppnåtts.

På de delkurser som betygsatts med något av betygen A, B, C, D, eller E enligt den sjugradiga skalan räknas ett medelvärde ut enligt följande:

(Poängtalet för betyget är alltså detsamma oavsett delkursens omfattning i högskolepoäng. Kurserna viktas således inte.)

(7)

Betygen åsätts ett poängtal:

A = 5 poäng, B = 4 poäng, C = 3 poäng, D = 2 poäng och E = 1 poäng.

Poängen adderas och det erhållna poängtalet divideras med antalet kurser.

Vid andra decimalen 5 eller högre höjs första decimalen.

Det därigenom erhållna poängtalet blir betyg på hel kurs enligt följande nyckel:

A 4,5 – 5

B 3,5 – 4,4

C 2,5 – 3,4

D 1,5 – 2,4

E 1 – 1, 4

References

Related documents

Die meisten dieser Wörter sind auch Simplizia und gehen also nicht Verbindungen mit deutschen Wörtern oder.

Diese Erkrankung kann möglicherweise die Theorie bestätigen, dass Wallenstein sich seit Jahren ausschließlich für Prostituierten interessierte, denn mehrere Jahre nach dem Tod

Enligt F var skillnaden mellan den finska och den svenska skolan stor, inte bara från det att han kom från svenska mellanstadiet till högstadiet i Finland utan även

Laki eräille toimintarajoitteisille annettavasta tuesta ja palvelusta Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade] (LSS) on oikeuslaki, joka takaa henkilöille, joilla on

Da nicht angenommen wird, dass die schwedischen LernerInnen für diese Klasse das Kognat spontan wiedererkennen können, werden die Wörter hier systematisch mit dem schwedischen

der und sein in ein zu haben ich werden sie von nicht mit es sich auch auf für an er so dass können dieser als ihr ja wie bei oder wir aber dann man da sein+ noch nach was also aus

Något ingripande är här svårt, ja nästan omöjligt att göra, men det borde vara varje vaken och tänkande fars eller mors självklara plikt att skydda sina barn för vad

Förresten kunde inte Lisa begripa, hur det skulle kunna bli någon jul i Stockholm, där man inte bakade och slaktade, .bryggde och skurade veckor i förväg, för att riktigt med