Storbankernas Sverigefonder - en jämförelse under fem år!

UPPSALA UNIVERSITET

Ekonomisk-historiska institutionen B-uppsats

Våren 2009

Storbankernas Sverigefonder - en jämförelse under fem år!

Datum för ventilering: 5/6-2009 Författare: Robert Öberg Handledare: Klas Nyberg

Sammanfattning

I den turbulenta konjunkturen som vi befinner oss i fortsätter fondsparandet att öka i Europa. De svenska fondbolagen försöker anpassa sina produkter till vad de tror deras kunder söker. Majoriteten av dessa kunder känner sig dock tveksamma till alltför exotiska produkter och föredrar därför en aktiefond med inriktning mot Sverige. Storbankerna är de som har den största delen av denna lönsamma kaka. Men det finns även alternativ som har blommat upp de sista åren med en betydligt lägre avgift de sk indexfonderna. Trots detta verkar storbankernas kunder trögrörliga och stanna troget kvar med sina dyrare fonder. Men vilken avkastning har de fått de sista fem åren? Och hur har deras fonder utvecklats mot index? I denna uppsats försöker jag kortfattat beskriva indexens uppbyggnad och resultatet av bankernas strategi att investera nära dessa index. Kontentan blir kanske inte helt oväntat en fondutveckling som hamnar strax ovan eller strax under index, trots att dessa banker tar bra betalt för att bedriva en aktiv förvaltning, som ska hitta de bästa mest köpvärda aktierna som finns för tillfället på marknaden. Slutsatsen blir alltså att kunderna kanske bör bli mer aktiva och i alla fall titta på alternativen som åtminstone finns på marknaden.

Innehåll 

2.5 Vetenskaplig metod och genomförande ... 5

2.5.1 Urval... 5 2.5.2 Undersökningens genomförande... 6 2.5.3 Validitet... 7 3.1 Vad är en fond? ... 8 3.1.1 Förväntad avkastning... 8 3.1.2 Avgifter... 9 3.1.3 Risk... 9

3.1.4 Att mäta risken... 10

3.1.5 Oberoende rankinginstitut ... 11

3.1.6 Morningstar ... 11

3.1.7 CAPM – Capital Asset Pricing Model ... 12

3.1.8 Peer Grupper (Gruppering innan Morningstars ranking) ... 12

3.1.9 Lipper - Thomson Reuters ... 13

3.1.10 Indexleverantörer ... 13

3.2 Undersökningens variabler ... 17

4.1 Slutsatser och diskussion utifrån jämförelsen ... 21

5.1 Källförteckning... 23  

1. Inledning

I Sverige har höstens finanskris slagit hårt mot aktiemarknaden och de finansiella husen i vår omvärld. Detta har skakat om marknaden rejält med fallande kurser på både råvaror och konkurser för företag. Trots detta har de stora svenska fondbolagen snarare stärkt sin position trots de värdefall som krisen medfört på tillgångspriserna. Ett exempel på detta är Swedbanks dotterföretag Robur Fonder som under 2008 ökade sin marknadsandel till 27% i Sverige. Dessutom har de lanserat en ny rysslandsfond som marknadsförs mot privatkunder i Japan.1 Denna offensiva satsning är inte unik i Sverige. Andra företag som East Capital har en offensiv satsning med försäljning via kanaler i Luxemburg till ett flertal europiska distributörer.2 Hemma i Sverige är fler än 9 av 10 svenskar fondsparare även om PPM (Premie Pensions Myndigheten) exkluderas. Genom att spara i fonder ges möjligheten att få en del av avkastningen på aktiemarknaden utan att behöva äga enskilda aktier och dessutom så brukar fondbolagen marknadsföra detta som att deras kunder kan ägna sin tid åt annat än att aktivt följa med aktiemarknaden för att förvalta sitt kapital. Fonder innebär möjlighet till högre avkastning jämfört med sparkonton och större riskspridning än enskilda aktier.3

Fondsparandet i Sverige startade tack vare införandet av det skattegynnande sparandet i början av 1980-talet (allemansfonderna). Från början var det skattefria sparandet begränsat till 400 kronor per månad i högst två olika fonder. Tack vare en stark utveckling på de olika aktiemarknaderna kunde dessa 800 kronor i månaden växa till nästan en miljon fram till år 2005. Alternativet till detta nya sparande var det traditionella bankkontot som under samma period endast stigit till knappt 300 000 kronor. Aktiemarknaden har alltså historiskt sett påvisat en stark utveckling med stigande kurser. Efter sju år under nittiotalet med kraftig uppgång följde en dyster tid i början av 2000-talet med en lång och utdragen nedgång i spåren av den sk IT-bubblan.4 IT-bubblan var som bekant ett namn som gavs till de högt ställda förväntningarna på internetkonsulter och andra företag inom samma sfär runt år 2000. Tyvärr visade sig förväntningarna inte möta verkligheten utan fallet blev kraftigt. Först under 2003 repade börsen mod igen och steg mot nya höjder efter den tråkiga inledningen av 2000-talet. Denna trend höll i sig t o m 2006. Åren 2007 och framförallt 2008 hade dock en negativ

1 Hörsalsmöte Storbank 2008-12-18, Stockholm 2 East Capitals hemsida

3 Fondbolagens Förenings Prosperamätning 2008 4 Haskel, 2000. s. 9

utveckling åter igen.5 Under våren har dock börsen repat mod och stigit men det är dock för tidigt att tala om ett trendbrott.6

Fondutbudet på den svenska marknaden har vuxit kraftigt de sista åren med nya sk alternativa fonder (hegde fonder) och andra nya mer spännande fonder exponerade mot nya marknader för att kunna diversifiera sitt sparande och samtidigt attrahera nya kunder.7

2.1 Problembakgrund

I Sverige finns många aktörer på fondmarknaden. De minsta förvaltar en fond och de största har över hundra fonder i sitt utbud. Robur Fonder, Swedbanks fondbolag är störst. De andra storbankerna kommer därefter (Handelsbanken, Nordea och SEB). Dock har marknadsandelen för storbankerna minskat kraftigt de sista åren, från 85 procent av fondförmögenheten 1 januari 2000 till 69 procent den 31 december 2007.8 Av andelen nytt kapital i fonderna är storbankernas andel ännu mindre ca 50 procent under de senaste åren. Anledningen till bankernas minskade andel är att konkurrensen har ökat kraftigt de sista åren. Även avgifterna har minskat kraftigt de sista åren, detta som en följd av nya prispressare på marknaden detta har resulterat i att flera fondbolag numera fokuserar på fonder med specialinriktningar som lättare kan sälja med högre avgifter. Det nya ökade utbudet med fler fonder med olika inriktningar gör det allt svårare för den enskilde spararen att få en god överblick över möjligheterna att placera sitt kapital och i förlängningen kunna välja ett fondsparande anpassat för deras önskemål.Den vanligaste sparformen idag är att placera i olika fonder. Detta är något som är unikt för Sverige.9

2.2 Problemformulering

En vanlig privatkund vänder sig oftast till sin lokala bank för att få hjälp med att placera sitt sparkapital. Majoriteten har fortfarande en Sverigefond som sitt favoritval. Detta sker troligtvis av den anledning att majoriteten känner sig mer bekväm med företag som de flesta känner till. En Sverigefond är ju en fond som uteslutande investerar i svenska företag genom att köpa deras aktier. Resultatet för en fond brukar alltid jämföras med ett sk jämförelseindex. Alltså ett index som teoretiskt skulle köpa liknande aktier som fonden. Indexet har valts ut utifrån de olika index som finns att tillgå. I detta fall ska jämförelsen ske mot ett index som investerar i Sverige i liknande bolag som de svenska storbankernas fondbolag gör. Vilken avkastning kan alltså en kund

5 Affärsvärldens hemsida

6 Aktiespararna artikel Hopp om trendbrott 7 Nilsson, 2004. s. 8

8 Affärsvärlden artikel Storbankerna kläms från två håll 9 Nilsson, 2004. s. 8

förvänta sig hos sin storbanks Sverigefond? Och hur jämför det sig med det mest relevanta indexet?

2.3 Syfte

Mitt syfte är att jämföra de olika Sverigefondförvaltarna med varandra och jämföra med respektive index under en tidsperiod på 5 år. Anledningen till att jag väljer 5 år att det är standard med 5-årsjämförelser på fondmarknaden. . Och kundernas val att välja just en Sverigefond hos en storbank gör att jag anser att det är mest intressant är att titta på hur storbankerna placerar kapitalet i respektive Sverigefond och deras resultat.

2.4 Avgränsningar

Eftersom de fyra storbankerna har majoriteten av svenska folkets sparpengar i sina fonder så kommer jag att fokusera på deras Sverigefonder såsom jag beskrev ovan. Dessutom kommer jag att välja en femårsperiod. Detta för att få en bra jämförande utveckling mot respektive index. Dessutom är detta en 7,5 poängs uppsats med de begräsningar har i tid som detta medför.

2.5 Vetenskaplig metod och genomförande

2.5.1 Urval

Först har jag gjort ett urval av Sverigefonder bland dem som finns på marknaden. Eftersom de flesta kunder trots allt fortfarande är kunder i en av de fyra ”storbankerna” som finns i Sverige och dessutom har sitt fondsparande hos densamma så har jag valt dessa i första hand.

En jämförelse horisont på fem år är kutym i branschen och p.g.a. detta har även jag valt att använda detta mått vid min jämförelse. Dessutom om jag skulle använda en alltför lång horisont finns det en risk att inriktningen på fonden har ändrats under årens gång. Trots allt så räcker det med att skicka in nya fondbestämmelser till Finansinspektionen för att kunna ändra fondens inriktning eller andra viktiga parametrar.

De utvalda bankerna är således följande: Nordea SEB Swedbank Robur Svenska Handelsbanken 2.5.2 Undersökningens genomförande

Det finns två olika angreppssätt inom dagens forskning nämligen deduktivt och induktivt. Skillnaden är att det deduktiva angreppssättet kännetecknas av att man drar slutsatser utifrån allmänna principer och existerande teorier. I ett induktivt synsätt utgår den enskilde forskaren att ett par händelser är generellt giltiga. Dessutom leder ett induktivt synsätt till att det är svårt att dra generella slutsatser av undersökningen.

Denna undersökning som jag har genomfört använder sig av det deduktiva synsättet. Min undersökning visar hur ett antal olika fonder från ett flertal fondförvaltare levererar avkastning till sina kunder och utifrån detta drar jag mina slutsatser.

Vad det beträffar kvantitativ och kvalitativ data så har jag valt att använda kvantitativ data från i första hand Morningstar. Morningstar i Sverige är ett företag som samlar in information om alla fonder som finns på den svenska marknaden och dessutom ett flertal andra fonder som kan köpas och säljas via svenska distributörer. Ett exempel på distributör är PPM som har ett stort utbud av fonder som i första hand säljs i andra europeiska länder av större fondbolag.

Först samlade jag in data från de olika källorna som jag har nämnt ovan. Jag vill påpeka att mycket av materialet är elektroniskt och detta beror på att alla fondbolagen har blivit enligt de själva mer miljömedvetna. Självklart kostar det stora pengar att trycka upp publikationer som kunderna sedan kastar. Därav finns det mesta på internet idag jämfört med de tjocka publikationer som alla fondsparare fick i sina brevlådor tidigare. Vidare har jag räknat på de respektive fondernas utveckling och jämfört med de respektive indexen. Indexen har beräknats på samma sätt som fonderna dvs. under en femårsperiod. Dessutom har jag använt Bloomberg som är en informationsbas för alla finansiella instrument som finns på marknaden

för att kontrollera siffrorna. Dessutom har jag kompletterat den skriftliga informationen med att ställa några frågor både per e-mail såsom per telefon i intervjuform till sakkunniga inom området. Anledningen till att jag har valt att hämta informationen om fonderna från i första hand Morningstar är att de anses vara oberoende precis som Bloomberg. Skillnaden mellan dem är dock att Morningstar själva räknar ut sina värden medan Bloomberg bara får informationen leverad från ursprungskällan. Detta innebär exempelvis att Morningstar ger betyg (rating) på fonderna medan Bloomberg endast levererar statistik och värden. Om mina uträkningar på fondutvecklingen och de respektive indexen stämmer kan jag använda informationen för att visa utvecklingen av de respektive fonderna. Utifrån detta har slutsatser dragits.

När alla är sammanställt så är mitt mål att föra en intressant diskussion kring resultatet och samtidigt försöka klargöra om det finns skillnader mellan de olika storbankerna. Samtidigt bör ni betänka att undersökningen endast avser svenska fonder hos de fyra svenska storbankerna. Dessa banker har en stor flora av alternativa fonder och dessutom finns ett flertal mindre aktörer med annan inriktning som kan vara intressant ur investeringssynpunkt. Detta är dock inte något som jag tänker undersöka här utan är ett intressant ämne för kanske en C-uppsats i framtiden.

Nackdelen med min undersökning bör främst vara att jag har endast valt en tidsperiod på 5 år. Detta gör att mina slutsatser visar endast historisk data och är precis som bankerna tvingas skriva av Finansinspektionen ”historisk avkastning är ingen garanti för framtida utveckling”. Detta citat ger 19500 träffar på Google.se.

2.5.3 Validitet

Validiteten är huruvida undersökningsresultatet bevarar det som man avser undersöka. Det är svårt att gradera validiteten. Genom diskussioner med personer som arbetar med index och en genomgång av material från viktiga källor inom området så anser jag att validiteten ska vara hög. Vidare så har jag som jag tidigare nämnt kontrollerat de relevanta index mot Bloomberg som också anses som en leverantör med mycket hög kvalité. Dessutom har materialet kontrolleras flera gånger för att försöka ha en så hög validitet som möjligt. En låg validitet betyder kort att undersökningsresultatet påvisar något annat än det som har undersökts.

3.1 Vad är en fond?

En värdepappersfond är en korg som normalt innehåller aktier och (eller) obligationer. Dessutom har vissa fonder inslag av andra instrument. Fondernas delägare köper in sig i fonden. De erhåller s.k. andelar.10 _{Kostnader som uppkommer för kunderna kommer att beskrivas nedan. Dessutom} betala kunden en årlig förvaltningsavgift på sina andelar.11

Det finns fonder som har resultatbaserade avgifter. Detta innebär att kunderna betalat lite mer om fonder går bättre än ett s.k. jämförelseindex. Och tvärtom, om fonden inte levererar bättre än index så uppstår ingen extra avgift.12

Den största skillnaden mellan ett direktsparande i aktier och i fonder är att ett fondsparande kan bestå av ett månadssparande på ett par hundralappar. Fördelen med ett månadssparande är dessutom att kunden får en jämnare utveckling på sitt sparande.13

Fonden förvaltas av ett s.k. fondbolag som sköter investeringarna och den administrativa delen. Fondbolaget står dock inte som ägare av fondandelarna. Detta gör ett s.k. förvaringsinstitut. Anledningen till detta är att skydda andelsägarna vid en eventuell konkurs av fondbolaget.14

3.1.1 Förväntad avkastning

Kunden kan förvänta sig olika avkastning beroende på vilken fond som andelarna köps i. Vid en investering i en räntefond som placerar i korta räntepapper erhålls en lägre risk och samtidigt en förväntad lägre avkastning jämfört med en obligationsfond som köper längre räntepapper och då samtidigt får en högre risk.15 _{En aktiefond har den högsta risken bland fonder och speciellt en som} är inriktad mot en enskild bransch eller marknad. Samtidigt är den förväntade avkastningen högst på längre sikt. En blandfond kombinerar aktiefondens möjligheter till god avkastning vid ett positivt börsklimat samtidigt som den även innehåller räntefondernas mer säkra placeringar. Detta ger en förväntad avkastning som hamnar mellan ränte- respektive aktiefonderna. Andra alternativ som finns är de s.k. fond-i-fonderna, men deras avkastning har varierat kraftigt mot den utlovade låga risken för andelsägarna.16

10 Banco Fonder Vanliga frågor och svar 11 Ibid

12 Ibid 13 Ibid

14 Finansinspektionens hemsida 15 Swedbank Frågor och svar om fonder

Kursutvecklingen som kan följas på de flesta fondbolags hemsidor, i dagspressen eller på oberoende hemsidor såsom www.morningstar.se, avgör huruvida en kund får en vinst som måste beskattas vid en försäljning eller en förlust som är avdragsgill.17

3.1.2 Avgifter

Det finns flera olika varianter på avgifter som en kund som köper fonder betalar. I första hand så är det en s.k. förvaltningsavgift som i princip alla fonder har. Det är en avgift som normalt beräknas som en procentsats på värdet en gång per år. Avgiften minskar alltså värdet på fondandelarna. Det ökade antalet fondbolag och s.k. indexfonder har gjort att konkurrensen har ökat om spararnas pengar. Konkurrensen mellan fondbolagen om fondspararna har gjort att avgiften närmar sig noll. Dessutom konkurrerar bankkontot och privatobligationer om fondspararnas pengar.18 _{Avanza Bank har t o m en fond som saknar avgift. Detta får dock ses som} en reklamfond för bolaget. Målet är att få in ett större kundinflöde som investerar i andra fonder.19

Fonderna kan dessutom ha speciella köp och säljavgifter som tas ut vid kortare innehav eller i visa fall vid köp eller sälj. Detta är speciellt vanligt vid mer exotiska fonder såsom emerging markets fonder.

Fondbolagen har dessutom ofta fond i fonder som precis som namnet säger innehåller andra fonder. Dessa fonders avgifter tas ut av kunderna samtidigt som fondbolaget erhåller viss återbäring från de underliggande fonderna. Detta är möjligt tack vare rabatter som endast stora kunder kan få. Detta kan jämföras med PPMs avgifter som är kraftigt rabatterade.20

3.1.3 Risk

Fondkurser kan gå både upp och ner och desamma med fondspararnas investeringar. Därför tvingas fondbolagen trycka upp ”historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning” på all reklam mot privatkunder.

17 Affärsvärlden artikel Lär dig riskerna med hegdefonder 18 Affärsvärlden artikel Banco sänker avgifterna 19 DN artikel Avanzas fond utan avgift ifrågasätts 20 Mailkonversation med analytiker på storbank 2009-03-15

Riskerna för kunden är i huvudsak följande:

Marknadsrisk – detta innebär att hela marknaden går ner beroende på svag konjunkturutveckling eller brist på kapital.

Branschrisk – en placering i en fond som riktar in sig mot en specifik bransch påverkas av branschens utveckling.

Valutarisk – denna risk gäller fonder som placerar delar eller hela kapitalet i annan valuta. Kursen påverkas alltså av kronans utveckling gentemot den andra valutan.

Ränterisk – en placering i obligationsfonder eller blandfonder gynnas normalt av en sjunkande ränta precis som aktiemarknaden brukar gynnas av desamma, det finns dock undantag från detta.

3.1.4 Att mäta risken

Risken kan mätas och för att göra detta finns ett flertal metoder, som beskrivs kort nedan.

Volatiliteten är ett mått som brukar användas för att mäta risk. En högre volatilitet betyder således en högre risk. Precis som nämnts tidigare så är risken och volatiliteten högst i aktiefonder och lägst i korta räntefonder. Fondbolagens förening skriver att ”måttet anges för att mäta risk i ränteplaceringar och är ett vägt genomsnitt av återstående löptid för fondens räntebärande värdepapper mätt i dagar.”

Ett annat mått är Tracking Error (T/E)-måttet. Måttet anger hur långt eller nära index fonden har förvaltats. Ett högre mått anger att fonden har varit mer aktiv. Förvaltaren har alltså tagit mer ”bet” på marknaden jämfört med en indexförvaltad fond. T/E kan variera allt från noll upp emot femton.

Standaravvikelsen är dock det absolut vanligast måttet på risk. Detta mått anger hur utvecklingen har varit under en viss period gentemot index. En större fond med många innehav har alltså en lägre standaravvikelse än en fond med färre innehav. Normalt mäts detta under en period upp till fem år. En avvikelse på runt tio är en fond med lägre risk jämfört med en fond på runt 20 som anger en högrisk fond.21

21 Fondbolagens Förening Special

3.1.5 Oberoende rankinginstitut

I detta kapitel kommer jag att beskriva de två viktigaste oberoende rankinginstituten för fonder. Den mest kända för allmänheten är Morningstar och därför kommer jag att börja med en beskrivning om dess verksamhet. Efter detta kommer jag att kort redogöra för konkurrenten som heter Lipper och dess kriterier som i grunden är snarlika.

3.1.6 Morningstar

Morningstar som rankar ett stort antal fonder varje månad inom olika klasser använder ett flertal kriterier som underlag för sin ranking. En av dessa underlag är en ska riskjusterad avkastning. Det mest passande är den s.k. Sharpekvoten som kan räknas ut på fonderna. Detta är ett mått som används för att relatera fondens absoluta avkastning med hänsyn till den fondspecifika risken. Detta betyder kort att den visar hur mycket extra avkastning som erhölls per varje extra enhet av risk. En hög Sharpekvot visar alltså att fonden gett en bättre avkastning i förhållande till dess exponering av risk. Sharpekvoten är alltså ett standardiserat mått och risken definieras i termer av total variation i avkastningen, alltså standardavvikelsen. Dock finns det problem med att använda Sharpkvoten rakt av.22 Om ett flertal fonder jämförs kan de ha fått samma Sharpekvot men uppnått den på olika sätt. Om några fonder har fått samma avkastning får den fond med lägsta risken den högsta Sharpekvoten. En portfölj med en högre Sharpekvot än den totala marknaden innebär att portföljen har gett en bättre riskjusterad avkastning än marknaden. Detta innebär också att kvoten blir negativ för en dåligt utvecklad portfölj.23

SRx= (RA - Rf) σx

Srx =Sharpkvoten av portföljen x R

A = Förväntad genomsnittlig avkastning R

f = Riskfria räntan

σx = Standardavvikelsen av portföljen x

22 Morningstar RatingTM Methodology| July 26, 2007 23 Investopedia informationssida

3.1.7 CAPM – Capital Asset Pricing Model

Den mest använda ansatsen för att mäta förväntad avkastning är den s.k. CAPM-ansatsen. Den antar att risken i en aktieportfölj består av två varianter på risk; marknadsrisken och den företagsspecifika. CAPM mäter aktiens förväntade avkastning i förhållande till risken och har p.g.a. detta blivit en väl använd modell vid olika val av investeringar. Den förväntade avkastningen på aktien anses motsvara räntan på en riskfri investering (Rf) samt en s.k. riskpremie. Tack vare den s.k. CAPM-ansatsen kan således den verkliga avkastningen på en aktie jämföras med den förväntade.24

R = R

f + β x (Rm - Rf)

R = den förväntade avkastningen β = Betavärdet, den systematiska risken R

m = Avkastning på marknaden R

f = Den riskfria räntan

3.1.8 Peer Grupper (Gruppering innan Morningstars ranking)

Morningstar rankar de specifika fonder inom undergrupper. Detta görs för att undvika att använda stora grupper såsom t ex globalfonder. Vidare är tanken att rakningen ska spegla skickligheten hos de respektive förvaltarna och inte tillfälligheter på de respektive marknaderna. Svenska aktiefonder ska alltså jämföras med andra svenska aktiefonder och inte räntefonder. Grupperingen ska ske på en mycket låg nivå i vissa fall. Riskfaktorer är kapitalisering, geografisk region, landvikter, duration, historisk avkastning, betavärde och andra liknande investeringsfaktorer. Dessa faktorer anses vara kontrollerbara av fondförvaltarna alternativt avkastningsskillnader.25

24 Brealy Myers 2nd edition - Principals of Corporate Finance sid 195 25 Morningstar RatingTM Methodology| July 26, 2007

3.1.9 Lipper - Thomson Reuters

På bilden ovan: Lipper Award som delas ut varje år i ett flertal klasser i ett flertal länder. Priset är gjort av glas. Bild från Bancageneralis hemsida.

Lipper är ett bolag ägt av Thomson Reuters. Lipper rankar fonder inom allt från pensionsfonder till hedgefonder och förser fondförvaltare med information hur de presterar.26 Detta är något som även Morningstar gör men skillnaden är att Lipper begär information från de olika fondbolagen som de säljer på den finansiella marknaden till skillnad från Morningstar som publicerar informationen med fokus på de privata kunderna.

För att ranka fonderna i inom respektive grupp så grupperar Lipper först fonderna i flera plan. Denna gruppering är på vilka marknader säljs fonden och i vilken valuta. Sedan rankas de respektive fonderna inom respektive grupp. Grupperna består av – räntefonder, blandfonder och aktiefonder. Rankingen består av bäst 3-5 år, 5-10 år samt slutligen 10 år +. Fonderna som är bland de 20% bästa under året räknas som ”Lipper leaders”. De följande 20% erhåller en fyra i betyg, de följande 20% erhåller en trea osv. Lipper belönar fonder som har undvikit att förlora värde och samtidigt presterar bäst inom sin grupp eller s.k. peer.27

3.1.10 Indexleverantörer

På marknaden finns ett flertal indexleverantörer. Den viktigaste på den svenska marknaden är Nasdaq OMX.28 En annan leverantör är SIX. De viktigaste SIX-indexen beskrivs längre fram men först beskrivs OMX Nasdaqs mest använda index. Sist i detta kapitel kommer en kortare

26 The Lipper Leader Rating System International Methology 27 Ibid

beskrivning av det index som kommer användas i denna uppsats. Detta kommer från världens största indexleverantör MSCI Barra.

OMX Stockholm 30 - OMXS30

Detta index är det index som är mest använt inom finansbranschen i Sverige. Innehållet är de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Anledningen till att OMX har valt ett antal på 30 är att det lättare ska attrahera investerare i derivatprodukter. Användningsområdet är både på aktiemarknaden såväl som warranter, börshandlade fonder och liknande instrument.29

Iden bakom att välja ut de största bolagen var att kunna få en liknande utveckling på indexet som Stockholm All-Share. Konsekvensen att begränsa sig till de 30 största bolagen ger dock effekten att det blir en vis avvikelse som benämns aktiv risk eller tracking error. Det är viktigt att påpeka att indexet endast uppdateras varje halvår. Vidare så rensas indexet från bolagshändelser såsom emissioner och liknande, men det kan alltså vara så att det tillfälligt kan ha fler eller färre bolag än 30 vid avnoteringar från börsen och liknande.30

OMRX – Ränteindex

OMX Nasdaq har ett flertal OMRX-index som alla uppdateras varje dag. Funktionen för dessa är att visa utvecklingen på en passivt förvaltad portfölj. Totalt finns det åtta olika underliggande index. Dessa består av allt från T-BILL som endast innehåller Statsskuldväxlar till T-GOVT som innehåller Statens Benchmarklån.31

De viktigaste SIX-indexen listas nedan:

SIX Return Index - SIXRX.SE

SIXRX är ett index som har specifikt konstruerats för att påvisa marknadsutvecklingen av bolag på Stockholmsbörsen. Konstruktionen är sådan som att varje bolag som ingår på Stockholmsbörsen multiplicerar sitt antal utgivna aktier med det senast kända priset. Vidare justeras priset om det har varit någon emission i bolaget under dagen (splitt eller liknande).

29 Samtal med indexexpert på storbank 2009-05-04 30 SIX hemsida index

Denna total divideras sedan med hela värdet för indexet. På så sätt erhålls ett indexvärde. Skillnaden mot SIXGX.SE är att detta index tar hänsyn till den avkastning aktieägarna erhåller i form av utdelning. Detta index är ett realtidsindex.

SIX Generalindex - SIXGX.SE

SIXGX är ett mer känt index som dock har en lägre betydelse för fondförvaltare än SIXRX. Detta beror på att detta index som har endast konstruerats för att påvisa marknadsutvecklingen av bolag noterade på Stockholmsbörsen. SIXGX tar således inte hänsyn till utdelningar och andra förändringar av liknande art. Indexet innehåller huvudindex plus 40 st branschindex (uppdelade i 9 sektorer och 31 branscher).

SIX Generalindex är ett realtidsindex.

SIX Portfolio Return Index - SIXPRX.SE

SIXPRX är det andra mindre kända men mer använda indexet av dagens fondförvaltare. SIXPRX är ett s.k. cappat index som även detta påvisar utvecklingen för bolag på Stockholms-börsen. Denna cappning innebär att inget bolag får överstiga 10 %, samt att bolag som väger 5% eller mer, ej får väga mer än 40 % tillsammans (Detta är en sk viktbegränsning enligt UCITS). Vidare tar indexet hänsyn till utdelningar och andra emissioner enligt samma princip som SIXRX.SE. SIXPRX är ett realtidsindex.

SIX Portfolio Index - SIXPX.SE

SIXPX är ett s.k. cappat index som även detta påvisar utvecklingen för bolag på Stockholms-börsen. Denna cappning innebär att inget bolag får överstiga 10 %, samt att bolag som väger 5% eller mer, ej får väga mer än 40 % tillsammans. (Detta är en sk viktbegränsning enligt UCITS). Även detta index är ett realtidsindex.32

32 SIX hemsida index

MSCI Barra

MSCI Barra är världens största leverantör av index till finanshus och banker över hela världen. De säljer både index som täcker hela världsdelar, länder branscher och ner till sektorer inom vissa länder och regioner. Eftersom de är så stora så tänkte jag endast presentera det viktigaste indexet på den svenska marknaden. Detta heter MSCI Sweden Net Total Return index och finns noterat i USD. Detta är ett index som är nedbrutet från det stora MSCI Developed Markets Core Package som enkelt kan beskrivas som värdens största index.33

Eftersom det är ett Net return index är detta index såsom många andra index rensat från emissioner och utdelningar.

Detta index finns både i Bloomberg med koden NDDUSW Index och i Reuters med RIC som även kallas för ticker, .dMISE0000NUS.

Det är även detta index som används vid största svenska fonderna som jämförelseindex.34 Konstruktionen av index är egentligen ganska enkel. Alla stora svenska börsbolag med högt börsvärde finns med. Den andel som varje företag får i indexet beror på börsvärdet. Detta värde kan även kallas för marknadsvärde i vissa sammanhang. Andelen multipliceras med priset på aktien den aktuella dagen man vill titta på. Sedan delas hela värdet för indexet med det belopp som är framräknat. Då har vi erhållit den procentuella del det enskilda bolaget har av totalindexet.35

33 MSCIBarra.com

34 Mailkonversation med Peter Veto på MSCI Barra, Budapest 35 Diskussion med indexexpert på storbank 2009-05-04

3.2 Undersökningens variabler SEB Sverigefond - kort information

 Morningstar Kategori: Sverige

 Morningstar Rating

 NAV 2009-05-12 8,18

 Fondförmögenhet (milj) 7401,40

 Relevant index: MSCI Sweden

 Valuta: SEK

 Avkastning sedan årsskiftet (tom april 2009): 23,4 %

Tabell 1. SEB Sverigefonds utveckling 2004-2008

Fond Index 2008 -39,1 -39,1 2007 -3,7 -4,86 2006 25,5 23,4 2005 29,8 31,8 2004 16,6 25,64

Total utveckling under åren 2004-2008: 29,1 (36,8 för index)36

36 Statistik från Morningstars hemsida

Swedbank Robur Sverigefond - kort information  Morningstar Kategori: Sverige

 Morningstar Rating

 NAV 2009-05-12 179,38

 Fondförmögenhet 4667,91

 Valuta: SEK

 Relevant index: MSCI Sweden

 Avkastning sedan årsskiftet (tom april 2009): 27,8 %

Tabell 2. Robur Sverigefonds utveckling 2004-2008

Fond Index 2008 -41,0 -39,1 2007 -3,3 -4,86 2006 29,4 23,4 2005 36,7 31,8 2004 20,6 25,64

Total utveckling under åren 2004-2008: 42,4 (36,8 för index)37

37 Statistik från Morningstars hemsida

Nordea Sverigefond - kort information  Morningstar Kategori: Sverige

 Morningstar Rating

 NAV 2009-05-12 574,30

 Fondförmögenhet 3213,69

 Valuta: SEK

 Relevant index: MSCI Sweden

 Avkastning sedan årsskiftet (tom april 2009): 22,5 %

Tabell 3. Nordea Sverigefonds utveckling 2004-2008

Fond Index 2008 -38,2 -39,1 2007 -2,8 -4,86 2006 29,1 23,4 2005 32,7 31,8 2004 13,9 25,64

Total utveckling under åren 2004-2008: 34,7 (36,8 för index)38

38 Statistik från Morningstars hemsida

Handelsbanken Sverigefond - kort information  Morningstar Kategori: Sverige

 Morningstar Rating

 NAV 2009-05-12 704,57

 Fondförmögenhet 4700,15

 Valuta: SEK

 Relevant index: MSCI Sweden

 Avkastning sedan årsskiftet (tom april 2009): 26,6 %

Tabell 4. Handelsbanken Sverigefonds utveckling 2004-2008

Fond Index 2008 -39,0 -39,1 2007 -1,0 -4,86 2006 25,6 23,4 2005 35,7 31,8 2004 12,5 25,64

Total utveckling under åren 2004-2008: 33,8 (36,8 för index)39

39 Statistik från Morningstars hemsida

4.1 Slutsatser och diskussion utifrån jämförelsen

Efter att jag har hämtat informationen ovan ifrån respektive fondbolags hemsida och jämfört med Morningstars information så kan jag konstatera att informationen är densamma. Utifrån detta kan jag då konstatera enligt ovan att Nordeas fond tappade 2,1 % mot index. Utvecklingen de senaste fem åren har varit 34,7 %.

Näste storbank i undersökningen var Handelsbankens Sverigefond som levererade en avkastning som var tre procent sämre än MSCI-indexet under samma period (2004-2008).

Av de återstående två storbankernas Sverigefonder gav SEB en avkastning på 7,7 % sämre än index medan Swedbank Roburs Sverigefond som för tillfället har hösta ratingen hos Morningstar gav 5,6 % avkastning bättre än indexet under samma period.

Det är alltså tre av fyra fondförvaltare som har misslyckats att överträffa index och endast en som har lyckats. Dock har den som har överträffat index endast gjort detta marginellt. Under perioden som jag har påvisar har börsen svängt kraftigt och konjunkturen likaså. Huruvida detta har påverkat utvecklingen är självklart något som man endast kan spekulera i. Men det som står klart är att samtliga dessa fonder ligger väldigt nära index och förklaringen är troligtvis att fondernas risktagande ligger är relativt lågt. Jag bifogar dock i bilaga två en uträkning som dock visar att samtliga undersökta fonder har en lägre risk (standardavvikelse) än deras jämförelseindex. Dock så är det självfallet så att en lägre risk har påverkat fondernas avkastning. (betavärde ligger nära 1,0).

Det finns i dagsläget ett flertal sk indexfonder som jag har beskrivit tidigare i teoridelen där förvaltaren följer index slaviskt. Detta borde vara ett attraktivt alternativ till dessa fonder med betydligt högre avgifter. Avgifter som för övrigt kunder betalar för att få en mer aktiv förvaltning. Fonderna beskrivs tidigare i uppsatsen mer ingående med fondförmögenhet och NAV-värden (köpkurs). I princip i samtliga aspekter är de ganska lika med ungefär samma avgifter och möjligheter att spara i dem. Bankkontoren fungerar som den stora kanalen in fonderna, och bristen på tid i dagens samhälle kombinerat med en okunskap om index och avgifter och hur det finns möjligheter att utvärdera resultaten gör att pengarna fortsätter att flöda in via månadssparanden och engångsinsättningar varje månad. Med tanke på den allt tuffare konkurrensen som jag har beskrivit tidigare är det intressant att dessa fyra storbanker inte erbjuder en mer offensiv förvaltning.

Huruvida det är möjligt att ha en mer offensiv förvaltning lämnar jag dock till andra att undersöka men det är möjligt att det föreligger både fördelar såsom stora problem med storleken på dessa fonder som innehåller flera miljarder i förvaltat kapital. Fördelar kan vara lägre avgifter vid inköp och försäljningar av obligationer och aktier. Nackdelar kan vara att fonderna är så stora att de har svårt att ta kortare innehavspositioner i mindre aktiebolag som de bedömer intressanta.

Det är ett intressant ämne som kan utvecklas i flera olika riktningar men p.g.a. den tidsrymd som jag har så lämnar jag undersökningen såsom den utvecklat sig med ett konstaterande. Det finns skillnader mellan de fyra storbankerna. Dock är dessa små. Dessutom så borde en indexfond med låga eller helt utan avgifter vara ett intressant alternativ för de kunder som anser att den svenska marknaden är intressant ur investeringssynpunkt.

5.1 Källförteckning

Internetkällor:

Affärsvärldens hemsida

(elektronisk) Tillgänglig: http://bors.affarsvarlden.se/afvbors.sv/site/overview/overview.page (2009-04-30)

Affärsvärlden artikel Aktiespararna kläms från två håll

(elektronisk) Tillgänglig: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article335527.ece?service=print

2009-05-14

Affärsvärlden artikel Banco sänker avgifterna

(elektronisk) Tillgänglig: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article236512.ece?service=print

(2009-05-18)

Affärsvärlden artikel Lär dig riskerna med fondhandel (elektronisk) Tillgänglig:

http://www.affarsvarlden.se/hem/analyser/article449026.ece (2009-05-18)

Aktiespararna artikel Hopp om trendbrott

(elektronisk) Tillgänglig: http://www.aktiespararna.se/artiklar/Kronikor/Hopp-om-trendbrott/ 2009-04-30

Banco Fonder Vanliga frågor och svar (elektronisk)

Tillgänglig: http://www.banco.se/Kundservice/VanligaFragor/Vanliga_fragor_och_svar.aspx DN artikel Avanzas fond utan avgifter ifrågasätts

(elektronisk) Tillgänglig: http://www.dn.se/ekonomi/avanzas-fond-utan-avgift-ifragasatts-1.504068

(2009-05-10)

East Capitals hemsida

Finansinspektionens hemsida

(elektronisk) Tillgänglig: www.fi.se (2009-05-20) Fondbolagens Förening Fondspecial Fonder och risk

(elektronisk) Tillgänglig: http://www.fondbolagen.se/upload/fondspecial_risk_040617.pdf (2009-05-12)

Fondbolagens förening Prospera mätning 2008 - Hur svenskarna ser på fondsparande

(elektronisk) Tillgänglig: http://www.fondbolagen.se/upload/081201_prospera_001.pdf (2009-05-18) Investopedia hemsida Understanding the sharp ratio

(elektronisk) Tillgänglig: www.investopedia.com/articles/07/sharpe_ratio.asp (2009-05-24) MSCI Barras hemsida

(elektronisk) Tillgänglig: www.MSCIBarra.com (2009-05-20) Nasdaq OMX hemsida Indexes

(elektronisk) Tillgänglig: https://indexes.nasdaqomx.com/Data.aspx?IndexSymbol=OMXS30 (2009-05-15)

Nasdaq OMX 30 Index

(elektronisk) Tillgänglig: https://indexes.nasdaqomx.com/Data.aspx?IndexSymbol=OMXS30 (2009-05-20)

SIX Index

(elektronisk) Tillgänglig: www.six.se/templates/pages/productpage____234.aspx (2009-05-10)

Swedbank Frågor och svar (elektronisk) Tillgänglig:

Litteratur:

Brealy Myers 2nd edition, 1999. Principals of Corporate Finance. McGraw-Hill Higher Education Damodaran Aswath, 2nd edition, 2001. Corporate Finance - Theory and practice. John Wiley and sons Inc.

Haskel, Anders. 2000. Fondhandboken, så blir du en framgångsrik fondsparare. Aktiespararnas Förlag

Morningstar RatingTM _{Methodology, 2007. Morningstar}

Nilsson, Pia. 2004. Fondhandboken, fakta och regler. Sellin & Partner Bok och Idé AB. The Lipper Leader Rating System International Methology. Lipper

Övriga källor:

Diskussion med indexexpert på storbank under maj 2009 Kort telefonintervju med analytiker på storbank under maj 2009 Hörsalsmöte Storbank 2008-12-18, Stockholm

Mailkonversation med Peter Veto på MSCI Barra, Budapest

Bilder:

Bloomberg 2009-05-22

Bilaga 1.

MSCI Daily Net Indexet i Bloomberg och dess utveckling de senaste fem åren MSCI Daily Index kan följas i flera finansiella system såsom Bloomberg och Reuters.

Indexutvecklingen räknas således fram för åren 2007-2004 enligt följande:

Indexvärde Datum Uträknad procentuell utveckling

60 587,72 2008-12-31 =60 587,72/99 553,8= -39,1 % 99 553,80 2007-12-31 =99 553,80/104 623= -4,86 % 104 623,60 2006-12-31 =104 623,60/84 758,09= 23,4 % 84 758,09 2005-12-30 =84 758,09/64 297,45= 31,8 % 64 297,45 2004-12-31 =64 297,45/51 172,99= 25,64 % 51 172,99 2003-12-31 40

Anledningen till att detta index bifogas som bilaga och inte något annat är att det har används som sk jämförelseindex i denna uppsats.

40 Bloomberg 2009-05-22

Bilaga 2.

Jämförelsen matematiskt för de respektive fonderna som deltar i undersökningen

Tema risk (standardavvikelse) Variansen

σ2= variansen σ2=∑( R f - R f) 2 N

R f = Return Fund (Avkastning för den aktuella fonden)

R e = Expected Return (Förväntad genomsnittlig avkastning per år) N = Number of observations (Observationer)

Formeln som följer blir då: __ R f =∑R f N Standardavvikelsen σ =standardavvikelsen σ = √ σ2 (Variansen)41 SEB R f =29,1/5=5,82 % σ 2=(16,6-5,82)2 + (29,8-5,82)2 + (25,5-5,82)2 +(-3,7-5,82) 2 + (-39,1-5,82)2 5 = 637.3976 σ =√637,3976=25,24 Swedbank Robur R f =42.4/5=8,48 % σ 2=(20,6-8,48)2 + (36,7-8,48)2 + (29,4-8,48)2 +(-3,3-8,48) 2 + (-41-8,48)2 5

=1319,649 σ =√1319,6492=36,33 Nordea R f =34,7/5=6,94 % σ 2=(13,9-6,94)2 + (32,7-6,94)2 + (29,1-6,94)2 +(-2,8-6,94) 2 + (-38,2-6,94)2 5 =1211,59 σ =√1211,59=34,80 Handelsbanken R f =33,8/5=6,76 % σ 2=(12,5-6,76)2 + (35,7-6,76)2 + (25,6-6,76)2 +(-1-6,76) 2 + (-39-6,76)2 5 =670,515 σ =√1211,59=25,9

MSCI Index Sweden R f =36,88/5=7,37 % σ 2=(25,64-7,37)2 + (31,8-7,37)2 + (23,4-7,37)2 +(-4,86-7,37) 2 + (-39,1-7,37)2 5 =3496,61 σ =√1211,59=59,13

Bilaga 3.

Intervjufrågor med indexexpert

Kan ni kort förklara hur indexen är uppbyggda på ett enkelt sätt så alla kan

förstå? Och vilket index är det som används mest idag?

Javisst, indexen som används är enkla i grunden. Du behöver bara summera värdet på alla värdepapper som ingår och dela på den totala summan. Då erhålls ett sk indexvärde. Detta värde uppdateras sedan varje dag i och med förändringar på de underliggande innehaven i indexet. OMX Stockholm 30 - OMXS30 är det index som är mest använt inom

finansbranschen i Sverige i dagsläget.

Intervjufrågor med analytiker

Vad säger ni om avgifterna idag?

Hur ser avgifterna ut i dagsläget?

Fonderna kan både ha speciella köp och säljavgifter som tas ut vid kortare innehav eller i visa fall vid köp eller sälj. Detta är framförallt vanligt vid mer exotiska fonder. Det finns ju t ex råvarufonder som har denna avgiftsstruktur.

Fondbolagen har dessutom ofta fond i fonder som innehåller andra fonder. Dessa fonders avgifter tas ut av kunderna samtidigt som fondbolaget erhåller viss återbäring från de underliggande fonderna. Detta är möjligt tack vare rabatter endast vissa kunder kan få. Exempel på dessa är stora kunder eller t ex PPM.

Bilaga 4.

Mail till indexleverantör:

I would like to know what kind of index MSCI Sweden NR USD is?

Is it a custom index or a index that we are/are not buying at the moment..? Do you have a RIC or Bloomberg-code maybe?

Thanks for your help with this issue! Svar från indexleverantör (på engelska):   Dear Robert,   Thank you for your email.   The index you are referring to is officially MSCI Sweden Net Total Return index in USD. This is a  performance variant of MSCI Sweden in USD, and is contained in the Developed Markets Core  package.   The end of day Bloomberg ticker for it is NDDUSW, the real‐time one is MXSE (however this is not  Net Return, but Price return), the RIC is .dMISE00000NUS.   Please contact me if you have any further questions.   Kind regards,   Peter Veto