Samverkan inomutbildningsområdeti Göteborgsregionen

Bidrag till tävlingen ”Kommuner i samverkan”

2001-06-26

Samverkan inom

utbildningsområdet

i Göteborgsregionen

Samverkan mellan

13 kommuner

i Göteborgsområdet

Utbildning i ett regionalt

perspektiv

Att satsa på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste tillväxtfaktorn för en region.

Det s.k. humankapitalet och dess gynnsamma utveckling är centralt i skapandet av hållbart välstånd. Regioner som har en välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och växer och utvecklas därmed snabbt. Sådana regioner har också större förutsättningar att möta krav på omställning, flexibilitet och interorgani-satorisk samverkan såväl som att hantera utma-ningar som segregation, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling.

En stor utmaning för framtiden är att etablera utbildningssystem som väl möter arbetslivets krav och som fångar upp alla växande och vuxna, intresserar dem för livslångt lärande och på så sätt bidrar till att göra människor rustade för livet.

Eftersom utbildningsinvesteringar som regel är kostnadskrävande och kvalificerade satsning-ar, kan regional samverkan inom utbildningssys-temen bidra till att skapa högre kvalitet till lägre kostnader.

Den snabba samhällsutvecklingen ställer stora krav på de offentliga systemens förmåga till förnyelse och omställning. Detta gäller inte minst på skolans område, där intressen skall fångas och inspiration ges till barn och unga, som befinner sig mitt i förändringarnas centrum och som bl a av skolan skall ges de verktyg som gör att de både som växande och vuxna kan hantera snabbt skiftande förändringar. Skolans förnyelse och omställning kan underlättas av ett intimt region-alt samarbete, där idéer och erfarenheter kan utbytas och där en större sammanhållen studie-och arbetsmarknad gör att fluktuationer kan mötas på ett effektivare och kvalitetsmässigt bättre sätt.

Med detta som utgångspunkt har Göteborgsre-gionens kommunalförbund (GR) etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet, som idag inbegriper alla skolformer – från försko-la till vuxenutbildning.

Visionen för

Göteborgsregionen

Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i första rummet.

Den som studerar skall ha stor frihet att i progressiva och spännande läromiljöer av mycket god standard utveckla sina kunskaper och insikter utan hänsyn till begränsningar av t ex geografisk, administrativ, social och kulturell art.

Samhällsförändringarna med bl a övergång från industri- till kunskapssamhälle, globalise-ring och internationaliseglobalise-ring kräver en förändrad syn på lärande och en ny roll för skolan

Som följd härav bör den goda skolan bli en mötesplats som med aktiva insatser vinner elevens respekt, främst genom att tillfredsställa behov av individuellt kunskapssökande grundat på sammanhang och upplevelser. Härigenom skapas den legitimitet för skolan som är en förutsättning för byggandet av ett samhälle där det livslånga lärandet står i centrum.

Integration av

utvecklingsarbete och

sambruk i

inter-kommunalt samarbete

Under det senaste decenniet har engagemanget för skol- och utbildningsfrågor ökat markant. På denna punkt utgör situationen i Göteborgsregio-nen inget undantag. Men i GR’s 13 medlemskom-muner har ännu ett perspektiv på denna utveck-ling tillförts i och med det för landet helt unika samarbete som sedan sex år etablerats på skol-och utbildningsområdet. Inom ramen för GR har en kraftfull regional resurs byggts upp som vänder sig till politiker, chefstjänstemän, medar-betare och brukare i samtliga medlemskommuner.

Under GR’s förbundsstyrelse ansvarar en politiskt tillsatt ledningsgrupp för utbildnings-frågorna, där varje medlemskommun har minst en representant. Många medarbetare i medlems-kommunerna är på olika sätt engagerade i den utbildningsverksamhet som bedrivs inom GR. Verksamheten utvecklas och förankras fortlöpan-de med hjälp av olika arbets- och referensgrupper samt ett stort antal nätverk, som också utgör forum för ett ömsesidigt erfarenhets- och kun-skapsutbyte. I dessa nätverk deltar bl a kommu-nernas förvaltningschefer, gymnasie-, grundsko-le- och vuxenutbildningsrektorer, skolekonomer, IT-, kvalitets- och fortbildningsansvariga, special-och mediepedagoger, schemaläggare, skolassis-tenter, studie- och yrkesvägledare m fl.

Finansieringen av utbildningssamarbetet inom GR utgår från en årlig avgift från medlems-kommunerna, men kompletteras med kurs- och konferensavgifter, bonusintäkter, bidrag till

särskilda projekt från deltagande kommuner och andra samarbetspartners etc. Den årliga med-lemsavgiften har under de gångna sex åren i stort sett varit oförändrad och utgör i dagsläget ca 20 procent av den totala finansieringen.

Inom GR’s utbildningsverksamhet bedrivs utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk helintegrerat, innebärande att de fyra verksam-hetsdelarna - Verksamhetsutveckling,

Gymnasiein-tagning, Pedagogiskt Centrum och Läromedel - dels

har ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande serviceuppdrag.

Detta integrerade arbetssätt får till resultat att sambruks- och serviceverksamheten står under konstant utvecklings- och förändringstryck. Samtidigt kan alla utvecklingsidéer snabbt prövas i praktiken och därmed få den verklighets-förankring som är en förutsättning för att nå framgång i arbetet med att utveckla den kommu-nala skol- och utbildningsverksamheten.

Mervärden för

kommunerna och

regionen

Det regionala samarbetet inom skol- och utbild-ningsområdet grundas på att detta ger kommu-nerna och regionen uppenbara mervärden. Utvecklingen i GR:s medlemskommuner har på utbildningsområdet inneburit att verksamheten kunnat bedrivas med högre kvalitet och mer kostnadseffektivt än om varje kommun hanterat alla sina utbildningsuppgifter isolerat.

Skalfördelar

Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Detta ger möjlighet till satsningar som är för stora och/eller för små för den enskilda kommunen.

Som exempel kan nämnas etablerandet av det nationella vetenskapscentrat Universeum och det omfattande samarbetet på läromedelsområdet.

Katalysator

Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga och tillämpbara för alla kommuner i regionen. Det regionala samarbetet främjar idé-och erfarenhetsutbyte mellan kommuner idé-och utbildningsanordnare i regionen.

Av central betydelse är här dialogen kring

skolans kvalitetsutveckling, där s k benchmar-king i nätverken inom GR är ett verkningsfullt redskap i arbete med att utveckla regionens skolor.

Regional styrka

Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i frågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma genom enskilt ageran-de. Detta gäller t ex i det kommunala samarbetet med statliga myndigheter, arbetsliv, universitet och högskolor. Genom att utveckla detta samarbe-te kan regionens konkurrenskraft på utbildnings-området stärkas. GR’s fleråriga engagemang i lärarutbildningsfrågorna är exempel på vad den samlade regionala tyngden kan åstadkomma. Gemensamma kraftsamlingar har skapat förut-sättningar för interorganisatorisk samverkan och medverkat till etablerandet av bl a ISGR (Interna-tionella skolan i Göteborgsregionen), Sommarsko-lan, det regiongemensamma gymnasiet och ett flertal s k KY-utbildningar.

Verksamhetsutveckling

Under GR’s sexåriga existens har ett omfattande samverkansavtal mellan regionens gymnasiesko-lor vuxit fram med ökad kostnadseffektivitet och intensifierad kvalitetsutveckling som resultat. Genom årliga samverkansavtal breddas och fördjupas samarbetet fortlöpande. Detta skapar en överblick kring det samlade utbildningsutbu-det och en möjlighet att diskutera olika skolors och utbildningsprograms kvalitet, vilket är ett viktigt inslag i det regionala samarbetet.

Sedan flera år tar regionalt sammansatta grupper fram underlag för beslut inom GR beträffande interkommunala ersättningar för grundskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, fristående gymnasieskolor och komvux. Inom ramen för avtalet fattas dessutom beslut om s k regionala garantier avseende specifika gymnasie-utbildningar, dvs ett regionalt ekonomiskt åtagan-de för sådana utbildningar som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen och som uppvisar låg beläggning och därmed medför höga kostna-der per elevplats.

Denna utveckling leder till tydligare profile-ring av de program som erbjuds den studerande, vilket ses som helt nödvändigt. Alla utbildningar kommer inte att finnas överallt, men inom intag-ningsområdet skall ett brett utbud erbjudas eleverna, där tydliga programprofiler utvecklas, t ex i samverkan med det lokala näringslivet.

Fr o m 2002 finns ett fyraårigt samverkansav-tal, vilket därmed omfattar hela nästa mandatpe-riod.

Detta innebär att:

- det samlade regionala utbudet av gymnasieut-bildningar görs sökbart för alla ungdomar oavsett var de bor i regionen,

- alla elever får tillgång till ett för landet unikt utbud av utbildningar såväl avseende bredd som djup,

- alla program kvalitetssäkras enligt region-gemensamma kriterier,

- den politiska ledningsgruppen för utbildnings-frågor inom GR ges mandat att fatta övergripan-de dimensioneringsbeslut,

- uppföljnings- och utvärderingsarbetet intensi-fieras i syfte att ytterligare utveckla diskussio-nen om gymnasieskolans resultat, organisation och resurstilldelning/dimensionering samt om relationerna dessa faktorer emellan,

- omfattande satsningar på studie- och yrkesväg-ledning genomförs i samverkan med gymna-sierna med anledning av det stora utbildnings-utbud, som genom detta avtal erbjuds alla ungdomar i GRs medlemskommuner. För kommunerna är fördelarna med denna samverkan uppenbara. Kvaliteten ökar och kostnaderna minskar, samtidigt som den enskilde eleven erbjuds fler utbildningar. Det unika utbu-det av utbildningar till regionens ungdomar kan erbjudas till förhållandevis låga kostnader tack vare dels samordnade interkommunala ersätt-ningar och kvalitetsjämförelser, dels genom att den gemensamma intagningen skapar god fyllnadsgrad i regionens gymnasieorganisation.

Samarbetet breddas genom att fördjupad samverkan också etablerats mellan regionens gymnasiesärskolor, vuxenutbildningar, för- och grundskolor samt fristående skolor. På dessa områden kommer ytterligare steg att tas med gymnasiesamarbetet som förebild.

Inom ramen för utbildningssamarbetet inom GR pågår en rad särskilda projekt i syfte att utveckla skolan i regionen. Som exempel kan nämnas skolan och internationaliseringen, ökad rörlighet och mångfald bland skolpersonal, lärarförsörjning och rollspelspedagogik. Därtill kommer ett antal satsningar för att utveckla nya samarbetsformer mellan skola, högskola och arbetsliv, som bl a innebär kvalitetscertifiering av praktikplatser och årliga konferenser/mässor i varje medlemskommun där företrädare för arbets-livet möter elever, skolpersonal, föräldrar och politiker. Representanter för skola och arbetsliv möts fortlöpande i s k programnätverk för gemen-sam utveckling av olika utbildningsprogram.

Gymnasieintagning

Den gemensamma gymnasieintagningen har en lång tradition i regionen.

Över 11 000 ansökningar till gymnasiet administreras årligen. Som stöd för detta arbete har GR tillsammans med medlemskommunerna utvecklat ett datoriserat intagningssystem - Indra.

Målet är att eleverna ska få sitt förstahandsval tillgodosett och att kommunernas gymnasieorga-nisation ska vara optimalt fylld, d v s elev och ekonomi ska stå i centrum.

För närvarande utvecklar GR Indra till ett webbaserat informationssystem med länkar till olika utbildningsalternativ och med studie- och yrkesvägledning ”on line”. Här kan också den enskilde eleven själv registrera sin ansökan till gymnasieskolan och fortlöpande hämta informa-tion om intagningsprocessen, från det att den första eleven gör sitt val fram till dess att hela intagningen är slutförd.

Sedan flera år ingår som ett led i gymnasiein-tagningen en utställning under de s k Gymnasie-dagarna, där alla regionens gymnasier presente-rar sitt utbildningsutbud för läpresente-rare, ledare, elever och föräldrar. Årligen utges en informationsbro-schyr ”Vad skall jag välja – Välkommen till gymnasiet!”, som i första hand riktar sig till eleverna i åk 8 och 9. Ytterligare satsningar på detta område planeras, bl a återkommande utgivning av en tidning som tar upp olika aspek-ter på regionens studie- och arbetsmarknad.

Pedagogiskt centrum

Pedagogiskt centrum är ett regionalt resurscen-trum med huvuduppgift att stödja personal inom utbildningssektorn i deras kompetensutveckling kring strategiskt viktiga frågor med fokus på pedagogiskt utvecklingsarbete. Utbudet ska stötta skolutveckling i stort - inte minst den nya synen på lärandet- stimulera den utbildningspolitiska debatten och uppfylla de behov som kontinuerligt uppkommer i takt med att skolans målstyrning utvecklas.

Pedagogiskt centrum har årligen ca 19.000 besökare till seminarier, kurser, konferenser och andra arrangemang. Kompetensutveckling erbjuds såväl pedagoger / lärare, skolledare och utbildningschefer som politiker i medlemskom-munerna, men numera även till olika målgrupper i hela landet genom de nationella uppdrag som Pedagogiskt centrum erhållit.

Pedagogiskt centrum har sedan flera år en ledande roll för att stödja kommunernas IT-utveckling, speciellt med inriktning på IT och media som pedagogiska verktyg integrerat med

annat innehåll. Ett flertal skolledarutbildningar har genomförts, bl a inom ramen för statens satsning på ItiS (IT i skolan).

Verksamheten utökas kontinuerligt och når nya målgrupper inom skolans område. Exempel på detta under de senaste åren är utökat innehåll för studie- och yrkesvägledare, personal inom skolhälsovård / elevvård, lärare inom vuxenut-bildningen och inom särskolan. Under år 2001 vidgas utbudet ytterligare genom att Göteborgs kommun erbjudit GR att överta ansvaret för verksamheten inom Specialpedagogiskt centrum och Invandrarpedagogiskt centrum.

Pedagogiskt centrum medverkar till att aktuell forskning vid landets högskolor och universitet belyses. Särskilt tydliggörs kopplingen mellan forskning i teori och praktik. I och med starten av vetenskapscentrat Universeum under år 2001 fördjupas samarbetet med Göteborgs universitet, Chalmers och näringslivet. Samarbete sker också med flera andra aktörer i regionen, såsom Veten-skapsfestivalen, Ung Företagsamhet, Skolverket, UR, Regionbiblioteket och Försäkringskassan i Västra Götaland, FN-föreningen, SIDA; Svenska Mässan, Västra Götalandsregionen och länssty-relsen.

Ett flertal utbildningar har erbjudits som omfattar en eller flera terminer, t ex Läs- och skrivsvårigheternas psykologi samt specialsydda utbildningsprogram för kommunala studie- och yrkesvägledare, skolledare och elevassistenter. För nya lärare erbjuds en särskild kommunal/ regional introduktionsutbildning som komple-ment till den statliga grundutbildningen. I samar-bete med Malmö högskola bedriver GR en treårig högskoleutbildning för studie- och yrkesvägleda-re.

I syfte att tillföra skolan kompletterande kompetens i form av projektledarskap startar GR under hösten 2001 en unik utbildning i pedago-giskt projektledarskap som förberedelse för yrkesverksamhet i första hand inom skolan. Utbildningen är tvåårig och genomförs som Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) med statlig finansiering.

Läromedel

Genom samverkan inom ramen för GR erbjuds regionens 550 skolor och drygt 150.000 elever en omfattande läromedelsservice.

Årligen samordnas all upphandling, leverans, distribution och fakturering av läromedel till regionens skolor. Under de sex år som GR existe-rat har sammantaget läromedel för ca 270 mkr inköpts med en samlad kostnadsreduktion för

kommunerna på drygt 100 mkr. Dessutom upp-står positiva miljökonsekvenser genom att sam-ordningen av transporterna minskar trafikarbetet till en femtedel, jämfört med vad det skulle varit utan samordning.

Hos GR har alla skolor och elever i regionen tillgång till landets mest utvecklade och omfat-tande ljud- och bildbibliotek, som numera erbjuds i en elektronisk katalog kombinerat med ett bokningssystem. Under år 2000 förmedlades drygt 150.000 medielån till kommunerna.

GRs läromedelsservice omfattar också en permanent utställning av alla aktuella läromedel inkl sådana som presenteras i digitala, interakti-va medier. Årligen arrangeras dessutom en läromedelsutställning i Svenska Mässan med under förra året över 6.000 besökare och ett 60-tal förlag som utställare. Kontinuerligt anordnas ett stort antal pedagogiska forum och bokcaféer med information och diskussion kring läromedel och pedagogik.

Under de senaste åren har läromedelsservicen inom GR utvecklats genom kraftfulla satsningar på internationella läromedel och multimedia. GR erbjuder skolorna kunskap och moderna tekniker att arbeta med ljud, bild och data var för sig eller i integrerad form. Med stöd av Skolverket pågår ett treårigt utvecklingsprojekt i syfte att söka nya former för skolbiblioteken som en resurs i skolut-vecklingen.